Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds förslag i fråga om lönereglering för landsstaten m. m.

1878-04-12 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:55, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds förslag i fråga om lönereglering för landsstaten m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

1

N:o 55

Ank. till Riksd. Kansli den 16 April 1878, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds förslag i fråga om lönereglering

för landsstaten m. m.

(2:dra U. A.)

Uti Kongl. Maj:ts till nu församlade Riksdag aflåtna nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd och behof äro under Sjette hufvudtiteln

och anslagsrubriken »Landsstaterna, i länen» de framställningar

gjorda, livilka här nedan omförmälas.

l:o. Kongl. Maj:t har till en början föreslagit Riksdagen att, med

godkännande af föreslagna grunder och närmare bestämmelser för lönereglering

för vissa tjensteman och betjente vid landsstaten, besluta,

att alla till landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna

boställen eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 Mars

1881; dock med iakttagande, att sådan indelningshafvare eger att, om

han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår

för sig eller sterbhus, fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe

mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva

bestämdt; samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid syn jemväl

öfvertager sådana å bostället befintliga, indelningshafvaren tillhöriga åbyggnader,

som vid synen anses vara för bostället nyttiga;

Bih. till Riksd. Prot. 1878. å Sarnl. 1 Afd. 31 Iläft.

Angående

allmänna

grunder f ör

löneregleringen.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Vt skottets Utlåtande N:o 55.

att i afseende på de bostadslägenheter, hvilka, der lämpligen ske

kan, böra, mot afdrag å lönerna, åt länsmännen upplåtas, till Kongl.

Maj:ts pröfning i hvarje särskildt fall öfverlemna så väl huruvida de nu

varande boställena må bibehållas, som ock huruvida, i den mån gällande

arrendekontrakt eller andra i afseende på kronoegendoms användande

meddelade bestämmelser medgifva, sådan egendom må till nytt boställe

användas;

att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne tjensteman

upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,

provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt ersättning

å allmänna indragningsstaten och för mistade bötesandelar; dock med det

undantag, att följande sportler komma att till samma tjensteman fortfarande

utgå, nemligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen

begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;

b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga påförda

utskylder;

c) åklagareandelar af sakören;

d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke;

e) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners eller enskilda

inrättningars utgifter eller utaf medel af än mera enskild natur, och

f) den särskilda provision, som inom Vester- och Norrbottens län

tillkommer länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningarne

inom Lappmarken, samt

tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt:

g) arfvode för försäljning af utmätt fast egendom.

Ofvan berörda nu föreslagna grunder och vilkor för löneregleringen

äro, på sätt ett vid den nådiga propositionen fogadt statsrådsprotokoll

öfver civilärenden för den 4 sistlidne Januari (sid. 17 och 18) gifver vid

handen, följande:

att aflöningsbeloppen bestämmas lika för hvarje tjenst af samma

grad, men, af anförda skäl, undantag härifrån göras för landssekreterare

och landskamrerare, äfvensom för länsnotarie!- och länsbokhållare;

att löneförmånerna fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka

sistnämnda, med undantag blott för det fall att semester åtnjutes, tillfalla

den, som tjensten förrättar;

att vid denna fördelning afseende fästes ej mindre derå, att tjenstgöringspenningarne,

så vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga för bestridande

af vikariatsersättning under tjenstledighet, utan ock hufvud
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

3

sakligen derå, att lönen kommer att utgå med sådant belopp, som, efter

tjenstens beskaffenhet, skäligen må kunna, efter uppnående af den i

sådant hänseende stadgade lefnads- och tjensteålder, vid afskedstagandet

såsom pension å allmänna inclragningsstaten bestås;

att alderstillägg skall efter viss tids väl vitsordad tjenstgöring utgå

och tilläggas lönen för samtlige landsstatstjenstemännen, under vilkor

att löntagare under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst; dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, samt

att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens utfärdande förflutit från det han till tjenstfri utnämndes eller

enligt Korigl. cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att densamma förestå,

men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid början af

kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

att, i följd af sportelinkomsternas indragning, de kostnader för

resor, arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af tjensternas

skötande föranledas, enligt regeln böra af statsmedel bestridas;

att semester må åtnjutas af landssekreterare och landskamrerare

under högst en och en half månad och af öfrige tjensteman vid länsstyrelserna

under högst eu månad årligen ; men att deremot denna förmån

icke för fögderitjenstemärmen, hvilkas verksamhet genom resor och vistelse

i fria luften är mera helsobringande, eger rum; samt

att med tjenst vid landsstaten icke må förenas annan tjenst på

rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid landsstaten;

men att dock tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande

redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla,

så länge deri icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig.

_ 1 fråga om sistnämnda vilkor är i statsrådsprotokollet erinradt, att

det icke vore lämpligt att, såsom rörande andre tjensteman egt rum,

lägga hinder i vägen för tjensteman vid landsstaten att emottaga befattning

på kommuns stat. Ett stadgande af detta innehåll skulle nemligen

sannolikt medföra olägenheter, i det mångenstädes i landsorten skulle,

utom landsstatstjenstemännen, saknas personer, som vore lämplige för

vissa kommuners tjenstebefattningar, hvilka dessutom i allmänhet icke

vore af deri omfattning, att de kunde anses för tjenstgöringen vid landsstaten

hinderliga. Giltigheten af de skäl, som anförts till stöd för den

i förevarande hänseende sålunda vidtagna afvikelsen, från hvad i afseende

å andre tjensteman stadgats, har synts Utskottet i allmänhet icke

kunna bestridas; men, hvad särskildt Landssekreterare och Landskarnre
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-IJtskottets Utlåtande N:o 55.

rare beträffar, har Utskottet likväl, med hänseende till så väl beskaffenheten

af desse tjenstemäns göromål och embetsställning som ock de för

dem föreslagna aflöningsbeloppen, funnit förbudet att icke tillika emottaga

annan befattning böra utsträckas jemväl till dylik å kommuns stat.

Vid förestående grunder och vilkor i öfrigt har Utskottet endast i

följande hänseenden funnit anledning till erinran.

Vidkommande först rättigheten till semester för de tjensteman, som

äro vid länsstyrelserna anstälde, torde, med hänseende till innevarande

Riksdags beslut i fråga om dylik rättighet för andre tjensteman, äfven

här böra stadgas att semester endast får åtnjutas, när sådant utan hinder

för göromålens behöriga gång kan ske.

Hvad vidare angår skyldigheten att under tjenstledighet afstå viss

del af aflöningen, är endast föreslaget att tjenstgöringspenningarne alltid

skola, med undantag af det fåll att semester åtnjutes, tillfalla den, som

tjensten förrättar. Då emellertid i fråga om de under senare tiden reglerade

embetsverken föreskrii vits, att den som af sjukdom hindras att sin

tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen, men att deri, som eljest undfår

ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda

uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt, synes samma stadgande lämpligen böra

jemväl i afseende på nu i fråga varande tjensteman tillämpas.

På sätt af ett jemväl den nådiga propositionen bilagdt statsrådsprotokoll

öfver civilärenden för den 24 Maj 1877 (sid. 23) inhemtas, har

Kongl. Maj:t nämnde dag ej mindre förklarat att hvad nådiga cirkulären

den 7 Mars 1873 och den 11 December 1874 i fråga om tillsättande af

landsstatstjenster innehölle icke vidare skulle ega tillämpning beträffande

landssekreterare-, landskamrerare-, länsnotarie-, länsbokhållare-, landskanslist-

och landskontorist-tjenster, men förständigat Sine Befallningshafvande

att, när någon af dessa befattningar kungjordes till ansökning

ledig, derjemte tillkännagifva, att innehafvare af befattningen skulle vara

underkastad så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning

i åligganden som ock den reglering af löneförmåner, som kunde varda

föreskrifven, äfvensom att vid tillsättandet af de utaf nämnda befattningar,

till hvilka utnämningsrätt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillkomme,

iakttaga nämnda förbehåll, än äfven anbefalt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

att meddela uppgift å de landssekreterare, landskamrerare

eller kronofogdar inom hvarje län, som på grund af ofvan berörda cirkulär

erhållit förordnande att endast tills vidare bestrida innehafvande befattningar,

samt huruvida något hinder mötte att för sådan befattnings inne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 55.

5

häfvare utfärda fullmakt eller konstitutorial, med intagande af omförmälda

förbehåll och för kronofogde jemväl, der så funnes nödigt, att han skulle

vara underkastad reglering af tjenstgöringsområde.

1 enlighet med de bestämmelser Kong]. Maj:t sålunda meddelat äro

sedermera fullmakter eller konstitutorial för samtlige förrbemälde löntagare

utfärdade.

Då emellertid genom nu föreliggande förslag till lönereglering för

landsstaten frågan om det slutliga ordnandet, af landträntmästare- och

häradsskrifvaretjensterna icke blifver afgjord, samt alltså framställning

derom lärer vara att till en kommande Riksdag förvänta och anledning

icke torde saknas för det antagande, att anordningen af ifrågavarande

tjenster må kunna komma att utöfva inflytande på åtskillige öfrige lands - statstjenstemäns t.jenstgöringsskyldighet, har det synts Utskottet som om

bland omförmälda allmänna vilkor för den nu föreslagna löneregleringen

lämpligen borde intagas ett stadgande i enahanda syfte, som nyss nämnda af

Kongl. Maj:t meddelade bestämmelser, hvilket stadgande torde böra på

följande sätt affattas:

»att innehafvare af befattning vid landsstaten skall vara underkastad

så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i

åligganden som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda

föreskrifven.»

Hvad derefter angår förslaget om indragning till statsverket af alla

till landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen

eller löningsjordar under iakttagande af ofvan omförmälda närmare bestämmelser,

får Utskottet, under åberopande af hvad i detta ämne blifvit

i statsrådsprotokollet för den 4 sistlidne Januari (sid. 3 — 5) anfördt,

samma förslag till bifall förorda.

Beträffande vidare förslaget att, der så lämpligen ske kunde, åt

länsmännen upplåta bostadslägenheter mot afdrag å lönen, inhemtas af

nyssnämnda statsrådsprotokoll (sid. 5 och ti) att departementschefen i

detta ämne anfört, bland annat, att, med afseende på den flerestädes

öfverklagade svårigheten för länsmannen att inom sitt tjenstgöringsdistrikt

förskaffa sig tjenlig bostad, äfvensom att, utan allt för betungande kostnader,

bereda sig tillgång till de för tjensteresor erforderliga hästar,

departementschefen ansett böra i sammanhang med löneregleringen komma

under öfvervägande, huruvida icke omförmälda svårigheter, der de förefunnes,

kunde och borde genom statens mellankomst afhjelpas på det

sätt, att åt länsmannen anvisades någon lämpligt belägen jordlägenhet,

försedd med nödiga åbyggnader och omfattande så stor jordrymd, att

derå kunde födas en eller två hästar. I anledning häraf och då antag
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

ligen redan nu inom flere länsmansdistrikt funnes kronan tillhöriga fastigheter,

som kunde för nämnda ändamål användas, hade departementschefen

anmodat Kong]. Majrts samtlige Befallningshafvande att i frågan afgifva

yttrande; och sedan sådana yttranden från de flesta af rikets län inkommit,

hade Kong! Maj:t i ämnet infordrat jemväl Kammarkollegii och

Statskontorets underdåniga utlåtande.

Under vitsordande, att den anmärkta svårigheten för länsmännen,

att anskaffa passande bostad och de för tjensteresorna behöfliga hästar,

mångenstädes i hög grad förefunnes, hade de flesta af Kongl. Majrts

Befallningshafvande äfvensom kollegierna tillstyrkt den sålunda ifrågasatta

anordningen och såsom stöd härför vidare anfört hufvudsakligen,

att derigenom skulle beredas sä väl det allmänna gagn, att då bostället,

hvarest länsmannen borde hafva sin bostad, der ej, efter nådig pröfning

i hvarje särskildt fall, undantag derifrån ansåges kunna medgifvas, borde,

om möjligt vore, erhålla centralt läge inom distriktet, länsmannens polisuppsigt

skulle genom boställens anvisande betydligt underlättas på samma

gång, som befolkningens beqvämlighet, med hänsyn till nödiga resor till

länsmanskontoret, blefve i största möjliga måtto tillgodosedd, som ock

den fördel, hvilken innefattades deri, att länsmannen, som blefve, hvad

han borde vara, en bofast man, skulle härigenom lättare, än eljest, kunna

bevara den sjelfständighet, hvaraf han, i följd af sin nästan dagliga beröring

med befolkningen, icke mindre, utan snarare mera, än andra tjensteman,

vore i sin tjerrsteutofning beroende.

Hvad sålunda förekommit hade stadgat departementschefens öfvertygelse

om nyttan och behöfligheten deraf, att länsmännen, så vidt ske

kunde, blefve med bostadslägenheter försedde, dermed ock den fördel

vunnes, att länsmännen, hvilka vid husesyner och ekonomiska besigtningar

ofta skulle bevaka kronans rätt, egde tillfälle att sjelfve förvärfva någon

erfarenhet i afseende å åbyggnaders beskaffenhet och underhåll samt vid

beräknandet af kostnaderna för nybyggnader och reparationer.

I afseende å de åtgärder, som kunde anses lämpliga för detta ändamåls

vinnande, förekomme, att en del af de nuvarande länsmansboställena

dels vore olämpligt belägna, antingen utom indelningshafvare^ tjenstgöringsområde

eller vid yttersta gränsen deraf eller så aflägset från

allmän väg, att de icke lämpligen kunde af indelningshafvaren bebos,

dels saknade erforderliga åbyggnader och dels vore förenade med jordbruk

eller binäring af deri omfattning, att deras skötande vore för tjenstens

behöriga upprätthållande hinderligt, hvilka förhållanden, jemte andra af

vexlande beskaffenhet, kunde föranleda, att vissa af dessa boställen icke

borde vid tjensterna bibehållas. Det syntes derföre lämpligt, att, på sätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 55.

1

kollegierna förordat, frågan om de nuvarande boställenas bibehållande i

oförändradt skick, eller om deras indragning eller utbytande mot andra

mera passande lägenheter gjordes i hvarje särskildt fall beroende på

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

I fråga åter om beredande af bostadslägenhet åt sådana länsmän,

som saknade en dylik förmån, kunde staten icke, utan allt för dryga kostnader,

till boställe åt länsmännen inköpa enskilde tillhöriga lägenheter,

så att en dylik åtgärd syntes icke böra annat än i undantagsfall ifrågakomma.

Enligt regeln borde derföre endast sådana kronans jordegendomar,

som, efter Kongl. Majrts nådiga bepröfvande i hvarje särskildt fall,

befunnos vara till bostadslägenheter åt länsmän tjenliga, dertill upplåtas;

dock endast i den mån, gällande arrendekontrakt eller andra i afseende

på dylika egendomars användande meddelade bestämmelser det. medgåfve.

Nu ifrågavarande förslag afser uppenbarligen, att länsmännen enligt

regel skulle blifva på statens bekostnad försedda med bostadslägenhet,

och skulle, enär desse tjensteman» antal uppgår till 520, af hvilka för

närvarande endast 201 äro försedda med dylik förmån, alltså erfordras

.319 nya boställen. Visserligen vore afsigten, att dessa skulle anskaffas

genom upplåtande af lämpliga staten tillhöriga jordlägenheter, och att

alltså statsverket i allmänhet icke skulle komma att betungas genom inköp

af bostadslägenheter, men otvifvelaktigt skulle likväl den ifrågasatta åtgärden

komma att för statsverket medföra ganska väsentliga kostnader

i och för uppförande af erforderliga byggnader, hvartill ytterligare kommer

att, derest det föreliggande förslaget vunne Riksdagens godkännande,

sannolikt i flera fall framställningar komme att göras om inköp af passande

bostadslägenheter i sådana orter, der för ändamålet lämpliga, staten

tillhöriga egendomar icke funnes tillgängliga.

För Utskottet vill det dessutom synas, som om den ifrågasatta åtgärden

hvarken skulle vara af särdeles trängande behof påkallad eller

fullt ändamålsenlig. I förra hänseendet förekommer nemligen, att i de

flesta orter det numera icke torde vara förenadt med synnerlig svårighet

för länsmannen att sjelf åt sig anskaffa lämplig bostad; att vidare den

afsedda fördelen deraf, att länsmännen skulle blifva satta i tillfälle att

sjelfve förvärfva någon erfarenhet i afseende å åbyggnaders beskaffenhet

och underhåll samt i fråga om beräknandet af kostnaderna för nybyggnader

och reparationer icke synes böra tillmätas någon mera väsentlig

betydelse, då länsmännen otvifvelaktigt, derest de äro för sin uppgift

lämplige, äfven utan att sjelfve vara försedde med boställen, ega rikligt

tillfälle att förskaffa sig nödig erfarenhet i omförmälda hänseenden, hvartill

kommer att en länsman, som eger den duglighet och drift, som bör

s. 8 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

8

kunna påräknas, i de flesta fall sjelf förvärfvar sig jordlägenhet fullt motsvarande

den, som nu vore afsedd att af staten bestås: att slutligen länsmannens

sjelfständighet icke synes vara betingad deraf att han är med

boställe försedd, utan i främsta rummet bero af hans personliga egenskaper

och ställning i öfrigt.

Vidkommande åter de olägenheter, hvilka förslaget, enligt Utskottets

förmenande, skulle komma att medföra, torde få anföras, att det

sannolikt i de flesta fall skulle vara ganska betungande för länsmännen,

hvilka vid tillträdet af befattningen oftast äro unge obemedlade män, att

anskaffa de för skötandet af ett boställe, huru litet detta än må vara,

alltid erforderliga inventarier, samt att de ofta för sådant ändamål skulle

blifva nödsakade att skuldsätta sig, hvilket torde kunna komma att ganska

betänkligt inverka på den sjelfständighet, som äfven enligt Utskottets

åsigt är för en dylik tjensteman så nödvändig.

Då vidare ett bifall till nu föreliggande förslag skulle komma i

strid mot den grundsats, som under senare tiden gjort sig gällande, eller

att tjensteman icke böra vara med boställen försedde, har Utskottet, på

grund af hvad nu blifvit anfördt, funnit sig icke böra Kongl. Maj:ts framställning

i förevarande hänseende till bifall förorda; men, enär det till

äfventyrs i vissa undantagsfall och på grund af särskilda förhållanden

torde kunna vara för länsman med verklig svårighet förenadt att erhålla

lämpligt belägen bostad, liar Utskottet funnit sig böra föreslå Riksdagen

att i underdånighet anhålla, det Kongl. Muj:t täcktes, efter behörig utredning

rörande de särskilda fall, der det må finnas oundgängligen nödigt

att länsmännen blifva med bostadslägenhet försedde, till Riksdagens pröfning

framlägga förslag i ämnet.

Vidkommande slutligen förslaget om afskaffande, med ofvan omförmälda

undantag, af aflönirigssättet genom sportler har Utskottet härvid

ej funnit anledning till någon erinran, utan får, med hänvisande till den

i statsrådsprotokollet för den 4 sistlidne Januari (sid. 12—16) meddelade

utredning i ämnet, samma förslag till bifall förorda.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,

a) att nu föreslagna grunder och närmare bestämmelser

för lönereglering för visse tjensteman och betjente vid

landsstaten må vinna Riksdagens godkännande; dock

med tillägg dels att den tjensteman vid länsstyrelserna

rnedgifna semester endast får åtnjutas när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, dels att

den,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

9

den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta,

eger uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår

ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att

under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt; dels att innehafvare

af befattning vid landsstaten skall vara underkastad

såväl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning

i åligganden som ock den reglering af tjenstgöringsområde,

som kan varda föreskrifven; och dels att

landssekreterare och landskamrerare icke må tillika

emottaga befattning å kommuns stat;

b) att Riksdagen må besluta att alla till landssekreterare,

landskamererare och kronofogdar anslagna boställen

eller löningsjordar skola till statsverket indragas den

14 Mars 1881; dock med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar,

under sin återstående tjenstetid och med rätt till

fardagsår för sig eller sterbhus, fortfarande såsom löneförmån

åtnjuta sitt boställe mot det afdrag å den kontanta

lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt;

samt

att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering

vid syn jemväl öfvertager sådana å bostället befintliga,

indelningshafvaren tillhöriga åbyggnader, som

vid synen anses vara för bostället nyttiga;

c) att Riksdagen, jemte förklarande att Kongl. Maj:ts nu

gjorda, ofvan omförmälda framställning om beredande

af bostadslägenheter åt länsmännen icke vunnit Riksdagens

bifall, må i underdånig skrifvelse anhålla, det

täcktes Kongl. Maj:t, derest efter behörig utredning

det skulle i vissa undantagsfall och på grund af särskilda

förhållanden finnas oundgängligen nödigt, att en

del länsmän blefve bibehållne vid sina nuvarande boställen

eller genom statens försorg med andra bostadslägenheter

försedde, till Riksdagens pröfning framlägga

förslag i ämnet; och

Bih. till liiksä. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 31 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

Angående

aflönings
stater.

d) att Riksdagen må besluta,

att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne

tjensteman upphöra den nuvarande rättigheten

till expeditionslösen, uppbördsprocenter, provisioner,

arfvoden af allmänna beviliningen samt ersättning å

allmänna indragningsstaten och för mistade bötesandelar;

dock med det undantag, att följande sportler komma

att till samme tjensteman fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan

på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt

är pligtig att lösa,

b) andel i böter för försummelse att i behörig tid

erlägga påförda utskylder,

c) åklagareandelar af sakören,

d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget

virke,

e) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners

eller enskilda inrättningars afgifter eller utaf

medel af än mera enskild natur, och

f) den särskilda provision, som inom Wester- och

Norrbottens län tillkommer länsmännen för deras befattning

med mantalsskrifningarne inom lappmarken, samt

tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt:
g)

arfvode för försäljning af utmätt fast egendom.

2:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, med ofvan

ornförmälda förbehåll och föreslagna vilkor i öfrigt, godkänna följande

aflöningsstater:

för landssekreterare och landskamrerare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,

Kalmar, Kristianstads och Wermlands län:

vid tillträdet.................................

med ålderstillägg efter fem år

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

4,400. 3,000. 7,400.

5,000. 3,000. 8,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

11

i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs,

Wester-Norrlands och Södermanlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet.................................................................. 4,400. 2,500. 6,900.

med ålderstillägg efter fem år ........................... 5,000. 2,500. 7,500.

i Blekinge, Hallands, Westmanlands, Upsala, Westerbottens, Norrbottens,

Jemt lands och Gotlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet.................................................................. 4,400. 2,000. 6,400.

med ålderstillägg efter fem år ................................ 5,000. 2,000. 7,000.

för länsnotarie och länsbokhållare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,

Kalmar, Kristianstads, Wermlands, Jönköpings, Kronobergs, Stockholms,

Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, W ester-Norrlands och Södermanlands

län:

vid tillträdet..........

Lön.

.... 1,500.

Tjenstgörings-

penningar.

''1,000.

Summa.

2,500.

med ålderstillägg

efter tio år...............

... 2,000.

1,000.

3,000.

i Blekinqe, Hallands, Westmanlands,

Upsala,

Westerbottens, Norrbottens,

vid tillträdet.........

Jemtlands och

Gotlands

län:

Lön.

.. 1,200.

Tjenstgörings-

penningar.

800.

Summa.

2,000.

med ålderstillägg

efter tio år...............

.. 1,700.

800.

2,500.

vid tillträdet ........

för landskanslist och landskontorist:

Lön.

................................................... 700.

Tjenstgörings-

penningar.

500.

Summa.

1,200.

med ålderstillägg

efter tio år...............

.... 1,000.

500.

1,500.

för kronofogde:

Lön.

Tjenstgörings- Expcns- penningar. medel.

Summa.

vid tillträdet..........

.. 3,000.

1,000.

300.

4,300.

med ålderstillägg

efter tio år...............

... 3,500.

1,000.

300.

4,800.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

för länsman:

vid tillträdet..

Lön.

900.

med ålderstillägg efter tio år................ 1,200.

för vaktmästare:

vid tillträdet................................

med ålderstillägg efter tio år

Tjenstgörings-

penningar.

Expens-

medel.

Summa.

600.

100.

1,600.

600.

100.

1,900.

Tjenstgörings- Lön. penningar.

Summa.

.. 500.

300.

800.

600.

300.

900.

har Utskottet icke kunnat undgå att finna det mindre lämpligt att

stämma dessa till så högt belopp,

Hvad först angår aflöningen för landssekreterare och landskamrerare

har förslaget, i hvad detsamma afser länens indelning i tre klasser

med tjenstgöringspenningar, lämpade efter tjensternas besvärlighet i de

olika länen, synts Utskottet vara välbetänkt och af beskaffenhet att böra

vinna Riksdagens godkännande. Likaledes hafva beloppen af den

fasta lönen och ålderstillägget, hvilka för alla tre klasserna föreslagits

lika med hvad i sådant hänseende blifvit för byråcheferne i kansliexpeditionerna

och de förvaltande verken bestämdt, icke gifvit anledning till

någon Utskottets erinran. Hvad deremot tjenstgöringspenningarne angår,

det mindre lämpligt att beu

L L, att derigenom aflöningsförmånerna för

landssekreterare och landskainrerare i första klassens län skulle komma

att uppgå till 8,000 kronor, eller 500 kronor mer än som bestämts för

expeditionscheferne och riksarkivarien samt 1,000 kronor mer än för

Kongl. bibliotekarien och chefen för landtmäteriet, för hvilka sistnämnde

aflöningen är bestämd till 7,000 kronor för hvardera. Med fog torde

nemligen icke kunna bestridas, att det skulle vara oegentligt om landssekreterare

eller landskainrerare försattes i så väsentligt fördelaktigare

ställning än vissa chefer, på hvilka likväl alltid åtskilliga särskilda anspråk

ställas. För att undvika denna olägenhet och dock bibehålla den af Kongl.

Maj:t föreslagna klassindelningen har det synts Utskottet mest ändamålsenligt

att föreslå Riksdagen att bestämma tjenstgöringspenningarne för

hvarje klass till 500 kronor lägre belopp än det af Kongl. Maj:t ifrågasatta;

till stöd hvarför dessutom kan åberopas, att desamma derigenom

komma att närmare öfverensstämma med Kammarkollegii och Statskontorets

i detta hänseende afgifna förslag, enligt hvilket länen skulle indelas

i fyra klasser och tjenstgöringspenningarne bestämmas till respektive

2,500, 2,000, 1,500 och 1,000 kronor. Enligt Utskottets förslag skulle

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 55.

13

denna aflöningsförmån komma att utgöra 2,500 kronor för första, 2,000

kronor för andra och 1,500 kronor för tredje klassens län. Härigenom

kommer aflöningen för landssekreterare och landskamrerare i tredje klassens

län att genast vid tillträdet uppgå till 5,900 kronor eller i det närmaste

det belopp 6,000 kronor, som Kongl. Maj:t vid afgifvandet till 1874

års Riksdag af nådig proposition (N:o 15) angående förbättring aflandsstatstjenstemännens

lönevilkor ansåg böra under öfvergångstiden tillförsäkras

nu ifrågavarande tjensteman såsom årlig behållen medelinkomst;

hvartill kommer, att aflöningen för bemälde landssekreterare och landskamrerare

efter fem års tjenstgöring skulle uppgå till 6,500 kronor, eller

ej obetydligt mer än nyssberörda beräknade medelinkomst.

Beträffande förslaget om bestämmande af aflöningen för länsnotarier,

länsbokhållare, landskanslister och landskontorister, har Utskottet

icke funnit anledning till någon erinran, utan får, under åberopande af

hvad i ofvanberörda statsrådsprotokoll för den 4 sistlidne Januari (sid.

23—27) i ämnet blifvit anfördt, samma förslag med sitt förord understödja.

Hvad vidare angår den föreslagna aflöningen för kronofogdarne är

i meranämnda statsrådsprotokoll (sid. 29 och 30) redogörelse lemnad för

såväl de särskilde komiterades som kollegiernas i sådant hänseende gjorda

framställningar. Enligt dessa borde den fasta lönen och tjenstgöringspenningarne

bestämmas till 3,000 och 1,000 kronor, eller lika med hvad

Kongl. Maj:t nu föreslagit, men deremot icke något ålderstillägg för desse

tjensteman bestås. Vidare hade komiterade hemstält att till hvarje kronofogdetjenst

måtte under namn af kontorshåll, anslås särskilda medel, vexlande

emellan 400 och 900 kronor, och afsedda till bestridande af kostnaderna

för kontorshyra, skrifmaterialier och resor i allmänna ärenden

inom fögderiet m. m.; hvaremot kollegierna, med hvilka Kongl. Maj:t i

denna del instämt, ansett, att ett kontorshåll, innefattande jemväl ersättning

för resor i tjensten, icke borde för kronofogdarne anvisas, utan att

för dem skulle anslås endast så kallade expensmedel till belopp af 300

kronor för godtgörande af kostnaderna för skrifbiträde och skrifmaterialier.

De skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 30) finnas anförda till stöd

för förslaget om anvisande åt nu ifrågavarande tjensteman af ett ålderstillägg

å 500 kronor efter tio år, hafva visserligen synts Utskottet giltiga,

men deremot har Utskottet icke kunnat undgå att finna det, under förutsättning

att ålderstillägg anvisas, den fasta lönen blifvit beräknad till

väl högt belopp. Till stöd för denna åsigt torde få åberopas, att för

närvarande aflöningen för de kronofogdar, hvilka sakna boställen, i all
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

mänhet är beräknad till 2,800 kronor, hvarjemte de under de senaste

åren åtnjutit ett mot 20 procent af den kontanta lönen svarande dyrtidstillägg,

så att alltså afiöningen i dess helhet uppgått till 3,360 kronor.

I betraktande särskildt deraf, att dyrtidstillägget ingalunda är att anse

såsom någon löntagaren tillförsäkrad stadigvarande förmån, synes det

Utskottet, att kronofogdarnes vilkor blefve på ett fullt tillfredsställande

och efter beskaffenheten och mängden af deras göromål lämpadt sätt

förbättrade, om deras aflöningsförmåner bestämdes till lön 2,500 kronor,

tjenstgöringspenningar 1,000 kronor och expensmedel 300 kronor, jemte

ett ålderstillägg af 500 kronor, att efter tio år lönen tilläggas; och far

Utskottet alltså föreslå Riksdagen att i enlighet härmed bestämma afiöningen

för ifrågavarande tjensteman.

I sammanhang med frågan om afiöningen för kronofogdarne har

Utskottet icke kunnat underlåta att framhålla det den nuvarande fögderiindelningen

icke synes vara fullt tillfredsställande. Till stöd för denna

åsigt torde få anföras att, under det att Vermlands län, med dess stora

utsträckning och en folkmängd af 267.238 personer, har allenast 6 fögderier,

hvartdera af de till omfånget vida mindre Upsala och Vestmanlands

län, med en befolkning af respektive 106,104 och 125,256 personer,

är indelad t i 5 fögderier eller i det närmaste lika många som Vermlands

län omfattar. En förändrad reglering i förevarande hänseende, åsyftande

en minskning af antalet fögderier och att dessa mer än för närvarande

är fallet, måtte komma att lämpas efter länens storlek och folkmängd,

synes derföre vara af behofvet påkallad; men, då, enligt hvad ofvan berörda

statsrådsprotokoll för den 24 Maj 1877 (sid. 22) gifver vid handen,

Kongl. Maj:t redan anbefalt sine Befallningshafvande att inkomma med

underdåniga yttranden i detta hänseende, och frågan alltså torde vara

beroende på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, lärer icke någon särskild

åtgärd härvid från Riksdagens sida för närvarande böra ifrågasättas.

Hvad slutligen angår de för länsmännen och vaktmästarne föreslagna

aflöningsbeloppen, får Utskottet, med hänvisande till den i statsrådsprotokollet

för den 4 sistlidne Januari (sid. 31 och 32) meddelade

utredning, samma aflöningsbelopp hos Riksdagen till bifall förorda.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,

att Riksdagen må under de i föregående punkt omförmälda

förbehåll och med föreslagna vilkor i öfrigt

godkänna följande aflöriingsstater, nemligen:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

15

a) för landsekreterare och landskamrerare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs

och Bohus, Kalmar, Kristianstads och Vermlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 4,400:—2,500:— 6,900:—-

med ålderstillägg efter fem år 5,000:— 2,500:— 7,500:—-

i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro,

Gefleborgs, Vester-Norrlands och Södermanlands lön:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 4,400:— 2,000:—- 6,400:

med ålderstillägg efter fem år 5,000:— 2,000:— 7,000: —

i Blekinge, Fl allands, Vestrnanlands, Upsala, Vesterbottens,

Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 4,400:— 1,500: — 5,900:—

med ålderstillägg efter fem år5,000: — 1,500: — 6,500: —

b) för länsnotarie och länsbokhållare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs

och Bohus, Kalmar, Kristianstads, Vermlands, Jönköpings,

Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro,

Gefleborgs, Ve ster-Norrlands och Södermanlands län :

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 1,500:— 1,000:— 2,500:

med ålderstillägg efter tio år 2,000: — 1,000: — 3,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

Angående er■

forderliga

anslagsbelopp.

i Blekinge, Hallands, Vestmanlands, Upsala, Vesterbottens,

Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 1,200:— 800:— 2,000: —

med ålderstillägg efter tio år 1,700:— 800:— 2,500: —

c) för landskanslist och landskontorist:

Tjenstgörings-

Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet .......

.................... 700: -

- 500:— 1,200: —

med ålderstillägg

efter tio år 1,000:-

- 500:— 1,500: —

d)

för kronofogde:

Tjenstgörings-

Lön. penningar,

, Expensmedel. Summa.

vid tillträdet.........

. 2,500: — 1,000: -

- 300: — 3,800: —

med ålderstillägg

efter tio år..........

3,000: — 1,000: -

- 300: — 4,300: —

e)

för länsman:

tjenstgörings
Lön.

penningar. Expensmedel. Summa.

vid tillträdet............ 900:— 600:— 100:— 1,600: —

med ålderstillägg

efter tio år ............ 1,200:— 600: — 100:— 1,900: —

och f) för vaktmästare:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ............................. 500: — 300: — 800: —

med ålderstillägg efter tio år 600:— 300:— 900: —

3:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen

att för bestridande af omförmälda aflöningar öka det ordinarie anslaget

till »landsstaterna i länen» med 986,268 kronor;

att,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotfets Utlåtande N:o 55.

17

att, för beredande af tillgångar till arfvode åt extra länsnotarier

och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna, samt till vikariatsersättning

under semester för dertill berättigade tjensteman, på ordinarie stat anvisa

ett reservationsanslag till belopp af 95,000 kronor; samt

att, för beredande af tillgångar såväl till den ersättning, hvilken

efter stadgade grunder med 489 kronor tillkomme en häradsskrifvare

för boställe, hvars indragning i nåder beslutits, som ock till de ersättningar,

livilka bl if vi t med tillhopa 193 kronor tillerkända åtskillige länsmän

för afkomst af exproprierad jord, höja sagda ordinarie anslag med

dessa ersättningars sammanräknade belopp, 682 kronor;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie

anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år

utgör 1,122,436 kronor 15 öre, att för år 1879 höjas till 2,204,386 kronor

15 öre —• deraf 95,000 kronor reservationsanslag — eller med 1.081,950

kronor.

Den i merberörda statsrådsprotokoll för den 4 sistlidne Januari

(sid. 32—40) till stöd för nu ifrågavarande nådiga framställningar förebragta

utredning har synts Utskottet fullt tillfredsställande, och har

Utskottet förty dervid ej funnit anledning till annan erinran än att, i

händelse Utskottets i näst föregående punkt gjorda förslag om minskning

med 500 kronor såväl i tjenstgöringspenningarne för en hvar af de 24

landssekreterarne och 24 landskamrerarne, som i den fasta lönen för

hvar och en af de 117 kronofogdarne, vinna Riksdagens godkännande,

det för löneregleringens genomförande äskade anslaget 986,268 kronor

bör nedsättas med ett belopp, motsvarande summan af omförmälda afdrag

eller 82,500 kronor, och alltså utgöra 903,768 kronor; kommande i så fall

anslaget i penningar till landsstaterna i länen att för år 1879 höjas till

2,121,886 kronor 15 öre.

Utskottet hemställer alltså:

a) att Riksdagen, för bestridande af de i nästförestående

punkt föreslagna aflöningar, må öka det ordinarie anslaget

till »landsstaterna i länen» med 903,768 kronor;

b) att Riksdagen, för beredande af tillgångar till arfvoden

åt extra länsnotarier och öfriga extra biträden vid

länsstyrelserna samt till vikariatsersättning under semester

för dertill berättigade tjensteman må på ordinarie

stat anvisa ett reservationsanslag till belopp af

95,000 kronor; samt

?) att, för beredande af tillgångar såväl till den ersättning,

hvilken efter stadgade grunder med 489 kronor

Bih. till lliksd. Prot. 1878. d Sami. 1 Afd. 31 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utslcottefs Utlåtande N:o 55.

Angående

tillfällig löneförbättring

för landträntmästare

och

häradsskrifvare.

tillkommer en häradsskrifvare för boställe, hvars indragning

i nåder beslutits, som ock till de ersättningar,

hvilka blifvit med tillhopa 193 kronor tillerkände åtskillige

länsmän för afkomst af exproprierad jord, Riksdagen

må höja sagda ordinarie anslag med dessa ersättningars

sammanräknade belopp 682 kronor;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, det ordinarie

anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket för närvarande

utgör 1,122,436 kronor 15 öre, att för år 1879 höjas till 2,121,886

kronor 15 öre — deraf 95,000 kronor reservationsanslag — eller med

999,450 kronor.

4:o. Rörande löneförmånerna för de tjensteman inom landsstaten

— landträntmästarne och häradsskrifvarne — för hvilka i anseende till

det ännu icke pröfvade förslaget om organisativ förändring af deras tjenstebefattningar,

någon definitiv lönereglering icke kunnat för närvarande

föreslås, har, enligt hvad af statsrådsprotokollet för den 4 sistlidne

Januari (sid. 40 och 41) inhemta», departementschefen anfört, att, då

en tillfällig löneförhöjning, i enlighet med de vid sistlidna års riksdag

tillämpade grunder, syntes äfven för nästkommande år böra desse tjensteman

beredas, erfordrades för detta ändamål, hvad först anginge landträntmästarne,

för samma år ett extra anslag af 10,200 kronor.

Beträffande derefter häradsskrifvarne, så beviljade nästlidna års

Riksdag för tillfällig löneförbättring åt desse, till ett antal af 117 uppgående

tjensteman ett belopp af 34,329 kronor, motsvarande 20 procent

å de till dem utgående löner och forsellönsersättningar, tillsammans

171,648 kronor; men i följd deraf, att häradsskrifvarebostället Ökne N:o

1 i Vermlands län blifvit under år 1877 till statsverket indraget samt

dess ränta och afkastning godtgjorts med 189 kronor, så att summan

af kontanta löner och forsellönsersättningar ökats till 171,837 kronor,

erfordrades under nästkommande år för enahanda ändamål ett förhöjdt

extra anslag af 34,367 kronor 40 öre.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet, i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

a) att, på det Kongl. Maj:t må kunna lämpligen förhöja

lönerna för de svagast aflönade lanträntmästarne, Riksdagen

må till Kongl. Maj:ts förfogande på extra stat

för år 1879 anvisa 10,200 kronor; och

b) att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117

häradsskrifvare under år 1879, må anvisas ett extra

anslag för samma år af 34,367 kronor 40 öre.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 55.

19

5:o. Med bifall till Kongl. Maj:ts förslag i ämnet, beviljade nästlidna

års Riksdag ett extra anslag för innevarande år till belopp af

40,000 kronor, att af Kongl. Maj:t användas dels till aflöning och underhåll

af särskild polisstyrka å landet i de orter, der sådan kunde af

förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande. Enär någon

förändring i de förhållanden, på grund af hvilka berörda anslag ansetts

erforderligt, icke inträffat och då anslagets behöflighet ej heller vore af

löneregleringen beroende, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att

för ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1879 anvisa enahanda

belopp, 40,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet för den 4 sistlidne Januari (sid. 41)

inhemtas, hade det för nästlidet år för nu ifrågavarande ändamål till

enahanda belopp beviljade anslag till fullo tagits i anspråk och vore

utaf anslaget för innevarande år intill nyssuämnda dag redan anvisade

12,175 kronor. Då alltså ifrågavarande anslagsbelopp synbarligen icke

torde vara större än som af omständigheterna verkligen påkallas, lärer

nu förevarande nådiga framställning böra vinna Riksdagens bifall; hemställande

alltså Utskottet,

att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande för

år 1879 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor, att

under samma år användas dels till aflöning och underhåll

åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan

af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för

gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

eller gripande.

Stockholm den 12 April 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

Vid l:sta punkten (angående allmänna grunder för löneregleringen):

af Herrar Liss Olof Larsson och Sven Nilsson;

af Herr Grefve Axel Mörner, hvilken icke ville biträda Utskottets

förslag derom, att landssekreterare och landskamrerare ej skulle få innehafva

kommunal tjenst;

Angående

anslag till

lan dt polis.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.

af Herrar L. Nordenfelt, Grefve A. Mörner, Grefve S. Lagerherq

och Grefve L. af Ugglas, hvilka ville tillstyrka bifall till Kongl. Maj:t.s

nådiga framställning angående beredande af bostadslägenheter åt länsmän;

af Herr Carl Ifvarsson, hvilken yrkade, atl uti momentet e) orden

»eller genom statens försorg med andra bostadslägenheter försedde»

måtte utgå.

Vid 2:dra punkten (angående landsstatens aflöningsförmåner):

af Herrar Liss Olof Larsson och Sven Nilsson;

af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, L. Nordenfelt, J. Widén,

Grefve S. Lagerberg och F. von Strokirch, hvilka ville tillstyrka bifall till

Kongl. Majrts förslag om krön ofogd arnes aflöning.

Vid 3:dje punkten (angående erforderliga anslagsbelopp):

af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, L. Nordenfelt, J. Widén,

Grefve S. Lagerberg och F. von Strokirch, hvilka, i öfverensstämmelse

med sitt vid 2:dra punkten gjorda yrkande, ville, att momentet a) under

förevarande punkt skulle lyda sålunda:

»att Riksdagen för bestridande af landsstatens aflöning

må öka det ordinarie anslaget till »landsstaterna i länen»

med 962,268 kronor»;

samt att anteckningen, efter momentet c) skulle erhålla följande

lydelse: »kommande det ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna

i länen, hvilket för närvarande utgör 1,122,436 kronor 15 öre, att för

år 1879 höjas till 2,180,386 kronor 15 öre >»—■ deraf 95,000 kronor reservationsanslag

— eller med 1,057,950 kronor;»

af Herrar Liss Olof Larsson och Sven Nilsson, hvilka hemstälde,

att de ändringar, som kunde komma att ega rum i afseende å 2:dra

punkten af förevarande utlåtande, måtte vid tredje punkten varda iakttagna.

Herr J. E. Johansson har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet

icke deltagit i behandlingen af förevarande utlåtande; hvarjemte Herr

R. Montgomery Cederhielm gjort enahanda anmälan i afseende å 2:dra—

5:te punkterna af samma utlåtande.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.