Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

1878-05-09 · 38 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 36 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:60, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 60.

1

N:o 60.

Ank. till Biksd. Kansli den 9 Maj 1878, kl. 1 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas

i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya reglementet

för Riksgäldskontoret, hvilka angå Kontorets skulder; Kontorets fordringar

för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; styrelsen öfver Riksgäldskontoret;

Fullmäktiges sammankomster; Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga tjensters bestridande

och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m.; samt

pensionering af Riksgäldskontorets betjening.

I § 3, angående Riksgäldskontorets fordringar, har Utskottet infört de stadganden,

hvilka äro en följd af innevarande Riksdags bifall till Stats-Utskottets

Utlåtanden N:o 47, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om godkännande

af träffadt aftal angående öfverlåtelse på Stockholm—Vesterås—Bergslagens

trafikaktiebolag af Norbergs jernvägs nya aktiebolags rullande materiel m. m.,

och N:o 48, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående befrielse

för Söderhamns jernvägsaktiebolag från skyldigheten att uppehålla trafiken å en

del af kommunikationsleden Söderhamn—Bergviken—Bollnäs m. m.

Uti afdelningen angående de Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag har Utskottet, under § 68, intagit det af Riksdagen, med bifall till

punkten 3 af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37, Fullmäktige gifna uppdrag angående

föreslagna nya samlingssalar för Kamrarne med mera; hvaremot Utskottet

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 34 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Méniöriäl N:o 60.

ur samma afdelning uteslutit det i § 67 af 1877 års reglemente förekommande

stadgande om upprättande af register till Bonde-Ståndets protokoll vid 1809—1810

års riksdag, enär berörda föreskrift numera är fullgjord.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af fullkomligt enahanda innehåll

som motsvarande föreskrifter i 1877 års reglemente.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning,

om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer

Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkäiinäs.

Stockholm den 9 Maj 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial iY.-o 60,

3

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontor et har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster

samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och

behållningar Riksdagen till handa;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret

anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

§ 2-

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stata-Utakottets Memorial N:o 60.

som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af iRiksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande

i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar

å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. rilcsgälds-sedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet

Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka

finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

5

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3-

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å

hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de

förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen

i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Riksdagen har i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan

inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen år 1874 medgifvit, dels att,

derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs

jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade

betalningsvilkor bibehålla de för jernvägsanläggningen beviljade försträckningar,

emot vilkor:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas

af Kongl, Maj:t;

2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel

skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar.

3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse

en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,

samt att arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af

bolaget;

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af

Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade

bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels och att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen

icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den

uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen

blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Beträffande samma försträckningar har vidare innevarande års Riksdag

medgifvit:

att aftal emellan Norbergs jernvägs nya aktiebolag och Stockholm—

Vesterås—Bergslagens trafikaktiebolag om upplåtande för trafikering och underhåll af

förstnämnda bolags jernväg åt sistnämnda bolag äfvensom öfverlåtande till samma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

bolag af det andra bolagets rörliga jernvägsmateriel och inventarier må från statens

sida godkännas under vilkor:

att alla de medel jemte derå upplöpande räntor, som inflyta för de på trafikaktiebolaget

öfverlåtna inventarier och materiel, skola, i den mån de erläggas, upptagas

uti Norbergs jern vägs nya aktiebolags räkenskaper på ett särskildt »rullande

materielens konto» samt pa bästa och säkraste sätt fruktbaigöias till en fond,

som icke må användas till andra ändamål än inköp af rullande materiel och hvad

dertill hörer, när i framtiden deraf göres behof för bolaget;

att de säkerhetshandlingar, som, i den mån köpeskillingen ingår, böra derför

anskaffas, skola pröfvas och godkännas utaf den af Kongl. Maj:t förordnade

ledamot i norbergsbolagets styrelse, samt dessa säkerhetshandlingar nedläggas

uti särskildt, på bolagets bekostnad anskaffadt och uti Vestmanlands läns ränteri

förvaradt brandfritt kassaskåp, försedt med två olika lås, hvartill bemälde

ledamot i bolagsstyrelsen och en af bolaget dertill utsedd person hafva hvar sin

nyckel;

att vid de tider, då afbetalningarne för materielen och inventarierna inflyta

från trafikaktiebolaget, norbergsbolaget jemväl skall till förutnämnda fond, intill

dess densamma uppnått en summa af 150,000 kronor, afsätta af egna medel

ett penningebelopp, motsvarande för hvarje gång en tjugondedel af den till

39,000 kronor uppgående skilnaden emellan försäljningssumman föi materielen

mel inventarier, 111,000 kronor, och det i det faststälda kostnadsföislaget för

jernvägsanläggningens utförande upptagna belopp af 150,000 kronor till materiels

anskaffande, samt att äfven för dessa medel skola anskaffas säkerhetshandlingar,

hvilka pröfvas, godkännas och förvaras på sätt i nästföregående punkt säges;

att norbergsbolaget till Kongl. Maj:t ingifver skriftligt förklarande, att den

sålunda bildade fonden skall, lika med den föreskrifna materielen och i den mån

fonden icke blifvit till inköp af rullande materiel med hvad dertill hörer använd,

anses som och utgöra underpant för de bolaget lemnade statslån;

samt att norbergsbolaget fortfarande är underkastadt de förpligtelse!- det

till staten sig åtagit i afseende på banans underhåll och trafikerande m. m., derest

trafikaktiebolaget icke skulle fullgöra sina till norbergsbolaget gjorda åtaganden i

detta hänseende.

Härjemte har 1876 års Riksdag, under förutsättning dels att Vesterås och

S;t Ilians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att det

belopp, 800 kronor, hvarmed de å kyrkostämma den 25 Oktober 1874 förhöjt den

af dem dittills med likaledes 800 kronor till Vesterås domkyrka årligen utgående

bänkhyresersättning, skulle åter minskas i den mån domkyrkan komme i besittning

af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar

hvilka icke ännu till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Vesterås samt

räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels ock att domkyrkokommissio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Vtsköttets Memorial Åbo 60.

7

nen i Vesterås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering

å det år 1858 domkyrkokassan beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan

anspråk på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar

i enlighet med ett af Professoren E. von Rothstein upprättadt förslag, medgifvit,

att domkyikokassan ma från och med början af ar 1876 befrias från erläggande

af ränta och amortering å nämnda lån.

Slutligen har innevarande års Riksdag medgifvit:

att, utan ändring i gällande bestämmelser angående sättet för förräntning

och amortering af det utaf Rikets Ständer vid 1858 års riksdag beviljade lån för

åstadkommande af kommunikationsleden emellan Söderhamn och Bollnäs, Söderhamns

jernvägsaktiebolag må — så snart ej mindre norra stambanan ända till Bollnäs,

än ock ett af Riksdagen beslutadt sidospår från Kihlaforss station till stranden af

sjön Bergviken, med dertill hörande bispår, blifvit fullbordade och för trafik upplåtna

frikallas från skyldigheten att vidmakthålla och trafikera kommunikationsleden

från den så kallade Landabanans nedre ändpunkt i närheten af Segersta

till Bollnäs, under vilkor: att bolaget, enligt erbjudande, dels kostnadsfritt för staten

upplåter den för anläggningen af sidospåret från Kihlaforss med bispår nödiga

mark; dels förbinder sig att, derest Söderhamns stad framdeles blifver genom

jernväg direkt förbunden med Kihlaforss station, och Kongl. Maj:t då finner det

icke vara med fördel för staten förenligt, att nämnda jernvägsspår vidare bibehålies

och trafikeras, i anledning deraf till staten utgifva ersättning med ett belopp,

som, der godvillig öfverenskommelse icke kan mellan styrelserna för statens jernvägstrafik

och för Söderhamns jernvägsaktiebolag derom träffas, skall bestämmas

af fem gode män, utaf hvilka Styrelsen för statens jernvägstrafik utser två och

bolagsstyrelsen två, hvarefter dessa fyra tillkalla den femte; dels, samtidigt med

det sidospåret från Kihlaforss utföres, företager och enligt den af Kaptenen L. M.

Nordenfelt derför uppgjorda plan fullbordar anläggningen af en ångbåts- och lastbrygga

å den plats vid sjön Bergviken, der sidospåret från Kihlaforss slutar;

samt dels slutligen ikläder sig förbindelse att under den tid af året, då sjön

Bergviken är isfri, icke blott underhålla regelbunden daglig ångbåtsfart för person-

och godsbefordran emellan Bergviks station vid östra ändan af sjön Bergviken

samt nyssnämnda ångbåts- och lastbrygga i närheten af Kihlaforss, utan äfven

3 gånger i hvarje vecka med ångbåt anlöpa Landa-banans nedre ändpunkt för

befoidrande dit och derifrån af personer och gods såväl till och från Bergviks

station som till och från ångbåts- och lastbryggan i närheten af Kihlaforss; allt

mot afgifter enligt taxa, som af Kongl. Maj:t fastställes.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret.

§ 45.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 46.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 47.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 48.

Fullmäktige äro förbundne att vid Biksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och

förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 49.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 50.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de

i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

9

§ 51.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje

qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,

på sätt sista punkten af § 60 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå

tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda

i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges

sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat

laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela

föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.

Han utöfvar jemväl, beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,

tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de

för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt

tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra

för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de

öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,

ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 52-

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i

denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo

skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller-, mellan riksdagar

och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 53.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda

Bill. till R.iksd. Prat. 1878. 4 Sand. 1 Afd. 34 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 54.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 55.

Med undantag af de enligt § 51 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,

vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 56.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika

uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 57.

Ar Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvaustående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 58.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 60.

11

§ 59.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 60.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 61.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontor tjenstemän

eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid

klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio

dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot

hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger

honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller

riksdagens början, derest revision derförinnau icke inträffar, sina besvär ingifva

till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller

Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter

delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet

eller Revisorerne inlemnas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 62.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med

liera handlingar.

§ 63.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står

under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte

tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blitvit föryttrade.

§ 64.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige liyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven för allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid

hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna

rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande

finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens

sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i

ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

13

§ 65.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorels ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 66.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 67.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under Riksdagens lopp, af de

skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera

arbeten

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer

å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och

afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- Utskottets Memorial N:o 60.

§ 68.

Enligt innevarande års Riksdags beslut böra Fullmäktige låta genom sakkunnige

personer undersöka beskatieuheten af den grund, på hvilken de i två vid

samma riksdag väckta motioner föreslagna nya samlingssalar för Riksdagens Kamrar

skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten E. Jacobson i sådant afseende

upprättade ritningar och kostnadsförslag samt låta närmare utreda och belysa berörda,

i Stats-Utskottets af Riksdagen bifallna utlåtande N:o 37 omförmälda ärende

och till nästa Riksdag afgifva det utlåtande i ämnet, hvartill omständigheterna må

föranleda; skolande de med detta uppdrag förenade kostnader af Riksgäldskontorets

medel bestridas.

§ 69.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 37 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda lcanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 70.

Då de bolag, som för j erm ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade

kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga

i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departemeutet insändas, böra Fullmäktige

efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några

åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de

utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 71.

Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

ordförande utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räken
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 60.

15

skaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall. då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han

äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet

insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och

Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett

ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;

skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid

revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna

återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera

verket vara tillstädes.

§ 73.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter gianskas af Chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N-.o 60.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 74.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstaffjuppförda tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kassör;

eu kamererare:

en revisor;

en kassdbokhållare;

en länsbokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

§ 75.

Vakthetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 76.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende

till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i §

81 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

IT

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid, enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad

ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§'' 71.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 78.

Innan ledig tjenst, af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att

sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 79.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva

undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de

tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 80.

Vid lediga ijensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den

som Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af,

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sand. 1 Afd. 34 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

de särskilda befattuiugame, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;

dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. m.

§ 81.

Om någon RiJcsgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med

vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne!

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I häudelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,

på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande

tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning

för tjenstens förrättande användas.

§ 82.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida

tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin

egendom, må vidai*e bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 83.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

19

§ 84.

Om någon af vaklbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,

’ må lian, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges

Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension

eller entledigande.

§ 85.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjmsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

als att e tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma

förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 86.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter

hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna

äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt

förhållit och, efter att, på sätt i § 81 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör

förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie

tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse

af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stots-Utskottets Memorial N:o 60,

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 87.

Pensionerna för tjenstemännen samt vakthetjeningen vid Riksgäldskontor

bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner.

§ 88.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den

tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt

fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller

försvagadt tillstånd.

§ 89.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af

sextio år, anhåller om afsked, må, dei’est han varit i allmän tjenst omkring fyratio

år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio

lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga

till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant

fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt

år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages eu fyrationdedel från ett trefjerdedelar

af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår

och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel

af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen

för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för atskedssökanden

mera förmånligt.

§ 90.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemännen hela lönen i pension,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60,

21

ehvad de föreskrifva lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro

faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

§ 91.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Memorial Abo 60.

Bil. Å.

Riksgäldskontorets vid 1877 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Regle-

mentets

Tiden, då för- bindelserna blif-

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1877.

vit utfärdade.

Årtal.

§■

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

1866

3

Obligationer för 1855 års

statslån till jernvägsan- läggningars bekostande el- ler understödjande, primi- tivt 281,900 R:dr R:mt .

1855 d. ao/ö

37» 0. 4 %

Kr. 153,900

1866

4

Dito för 1858 års jernvägslån,

8,190,500 Thlr Pr. C:t .

1858 d. b3

4'' 2 %

Thlr 5,806,300

—

—

-—

1866

5

Dito för 1860 års jernvägs- lån:

a) mot obligationer, stäl- da på utlottning, å

8,000,000 Thlr Pr. C:t.

1860 d. Vä

4 Ve %

Thlr 5,904,500

b) mot premie-obligatio- ner å 2,400,000 Thlr

Pr. C:t, bokförda till

fem sjettedelar deraf,

eller 2,000,000 Thlr .

1860 d. Vs

Thlr 1,092,500

-

1866

9

Dito för 1861 års statslån,

3,000,000 R:dr Runt . .

1861 d. *7»

4 ''Ii %

Kr. 2,318.500

—

—

1866

6

Dito för 1864 års jern vägs-

1

lån å 2,223,000 £ St.,

hvaraf dock blifvit förytt- rade obligationer för endast

555,700 £ St.*).....

1864 d. 15A

4 Va %

£ St. 504,100

1866

7

Dito för 1866 års jern vägs-

lån å 9,9 3 2,300 Thlr Pr.C:t

1866 d. 7i

5 %

Thlr 9,594,500

—

—

—

1868

90

Dito för 1868 års jernvägs-

lån, £ St. 1,150,000 . .

1868 d. Vt

5 %

£ St. 1,118,300

—

—

—

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer

årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteriugsplanen upptagna obligationsantalet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stals-TJtskottets Memorial N:o 60.

23

Regie-

mentets

Årtal.

§•

1869

85

Obligationer för 1869 års

inhemska jernvägslån,

4,000,000 R:dr R:mt . .

1870

72

Dito för 1870 års jernvägs- lån å 40.000,000 R:dr,

deraf till 187 7 års slut

blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000

R:dr............

1872

83

Dito för 187 2 års jernvägs- lån å 24,000,000 R:dr,

deraf till 1877 års slut

blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 19,407.300

R:dr............

1875

35

Dito för 187 5 års jernvägs- lån å 56,250,000 Riks- mark, deraf till 1 87 7 års

slut blifvit utlemnade

obligationer å tillhopa

20,250,000 Riksmark . .

1876

33

Dito för 187 6 års jernvägs- lån å 2,000,000 £ St. .

1866

13

Dito, hvilka i anseende till

siu ordalydelse icke kunna

uppsägas, eller det s. k.

gamla lånet........

1866

14

Dito, utfärdade såsom grund- fond för Allmänna Hypo- teksbanken, bokförda inom

linien med R:mt 8,000,000

R:dr............

1866

15

Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1877.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

1869 d. s%

5 %

—

Kr. 1,999,400

1870 d. *%

5 %

Kr. 15,797,000

—

—

1872 d :iu s

4 %

Kr. 18,651,900

—

-—-—

—

1875 d. Vs

4 Vä %

Rmk 20.146,200

1 876 d.

4 Va %

£ St. 1,990,000

—

—

—

(1 798 d. \

|l811 d. 30 4

5 %

_

Kr. 10.125

1861 d. V,

4 Vs %

—

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Regle
mentets
Årtal,

j §,

1866

1866

1866

''1866

1866

1866

1866

1866

1869

16

17

181

19

20

21

22

25

77

Daler Silfvermynt, bok

förda inom linien medR:mt

1,250 R:dr, jemte upplupen

ränta R:mt 2,286: 88

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr

(icke kapitaliseradt) . . .

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII:s

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien med R:mt

150,000 R:dr.......

Innestående fond för Göta

kanals underhållande . . .

Dito för Södertelje dito . . .

Fond för Hjelmare kanals

och slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshand
lingar).

..........

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito).........

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777:

16 .............

Brudgåfvovinster (kapitalskulden

afskrifven) ....

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller)

..........

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1877.

Fonderad skuld.

i Icke fonderad skuld.

1750 d.

6 %

1815 d.

H/

h\

1778

1833 d. :il

5 %

5 %

5 %

Kr. 140,889

Kr. 45,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Inskottets Memorial N:o 60.

Bil. B.

Riksgäl (Iskontorets vid 1877 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen
-

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

j

i

utbetalts.

beloppet.

slut.

Årtal.

i §•

a) Byggnadslån:

1866

58

Lån till staden Malmö för

uppförande af kasern- och

stallbyggnader för der för- lagda garnison........

1813—1815

1.2 * |

•! jemte >

(ränta. J

4 %

32,000

5,135

75

»

34

Lån till Upsala akademi, för

fullbordande af dess biblio- teksbyggnad .........

Tf4!

J.2 % 1

1 ränta, j

3 %

75,000

4,487

47

»

40

Lån till staden Vexiö, för

jl 825 j

dess återuppbyggande efter

1843 års eldsvåda......

1844, 1845

6 %

3 o.4 %

360,000

_

1 8.633 21

! »

50

Lån till staden Åmål, för

dess återuppbyggande efter

i <846 års eldsvåda.....

1846

»

4 %

45,000

6,230

34

52

Lån till staden Kristianstad,

1

för återuppbyggande af den

år 1847 nedbrunna del af

staden.............

1848—1850

»

»

150,000

- -

17,032

87

39

Lån till staden Kristinehamn

och Varnums landtförsam- ling, för uppbyggande af ny

fl 8491

l 2 i, i

>

43

kyrka i Kristinehamn....

Lån till Linköpings domkyrka.

\1854J

j jemte >

(ränta. )

3 %

37,500

18,080

33

för densammas reparation .

1850

6 %

4 %

30,000

—

1,430

90

»

40 !

Lån till staden Lidköping,

för ny kyrkas uppbyggande

1851

»

»

24,000

_

2,802

97

»

53 |

Lån till staden Lidköping,

Transport

—

-----

—

. —

—

73,833 84

Bih. till Riktul. Prat. 1878. 4 Sami. 1 A fä. 34 Tlåft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Regi emea-

''

........ " ---

—

—

—

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

:

Kapitalåterstod

Årtal.

§•

beloppet.

vid 1877 års

slut.

Transport

—

'' --

—

__

73,833 84

för återuppbyggande af den

år 1849 nedbrunna del al

nämnda stad.........

1852

6 %

4 %

63,666

17,147

i

78

1866

43

Lån till Vexiö domkyrka, för

densammas reparation . . .

1852

y

30,000

—

4,959

94

»

41

Lån till Knäreds församling

i Hallands län, för uppfö- rande af en ny kyrka . . .

1852

»

24,000

6,921

54''

Lån till Markaryds försam-

ling i Kronobergs län, för

uppförande af en ny kyrka

1854

y>

»

10,000

3.646

67

»

54

Lån till staden Örebro, för

återuppbyggande af den år

1854 genom eldsvåda för-

Tf lO

xO xO

OO CO

r-H r-H

»

störda delen af nämnda stad

Lån till staden Jönköping,

för återuppbyggande af den

år 1854 genom eldsvåda

förstörda delen af nämnda

>

375,000

197,316

23

stad..............

1855

100,000

48,709

17

>

55

Lån till staden Eksjö, för

återuppbyggande af den un- der år 1856 nedbrunna de-

len af nämnda stad.....

1857

6 o. 7 %

4o A%%

200,000

108,037

81

»

43

Lån till Skara domkyrka,

för densammas reparation .

1858

6 %

4 %

25.000

—

13,140

22

»

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation .

1858

»

22,500

—

11,949

37!

»

42

Lån till Vallentuna försam-

ling i Stockholms län, för

ny kyrkas uppbyggande . .

1859

20,000

____

13,341

99

1

|

Transport

—

...

—

—

—

499,004

56

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

27

Reglemen-

i

!

tets

Tiden, då länet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

Årtal.

8-

utbetalts.

beloppet.

slut.

.

Transport

—

—

—

—

499,004

56

1866

43

Lån till Vesterås domkyrka,

i

för densammas reparation .

1860

—

—

28,000!

—

28,000

—;

»

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket .........

1861

5 %

4 %

120,000

100,841

51

>

90

Lån till Apotekare-societeten,

för uppförande af en byggnad

åt Farmaceutiska Institutet

1862

50,000

39,987

41

91

Lån till Häradshöfdingen C.

I). Poppius, för uppförande

af byggnader å häradshöf- dingebostället Mälby i Ve- ster Fernebo socken af Ye-

|

stp.rås län..........

1864

s>

_

7,000

__

2,728

06

37

Lån till staden Umeå. för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk........

1864

25,000

22,680

1

88

>

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes.....

1864

»

>

40,000

36,328

89

>

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes.....

1865

>

12,000

_

10,875

92

j Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes......

1866

25,000

23,347

22

>

Låri till staden Kalmar, för

uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes

1866

40,000

—

37,315

66

1

Transport

—

; —

1

—

801,110

1

I11

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Stats-lits kottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

!

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Ursprungliga i Kapitalåterstocl

beloppet ; v,d 1877

i slut.

Årtal.

§•

utbetalts.

Räntefot.

Transport

—

—: 801,110

11

1866

148 '')

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af eu ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . . .

1867, 1868

5 %

4 %

46,000

— 38,318

03

»

148

Län till staden Yestervik, för

uppförande af ny byggnad

åt elementarläroverket der-

|

städes............

1867, 1868

20,000

—-| 19,027

75

1482)

Lån till Upsala Domkapitel,

i

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes.....

1867, 1868

»

140,000

•

—j 133,231

48

148 3)

Lån till Karlstads Domkapi-

tel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . . .

1868

40,000

—- 38,340

2 3 ■

>

1484)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes . . . .

1868, 1869

»

40,000

38,526

86

1868

47°)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa- ration .............

1869

6 %

23,500

— 19,169

31

148 G)

1866

Lån till staden Kristianstad, för

utvidgande af elementarläro- verksbyggnaden derstädes .

1873, 1875

5 *

»

20,000

20,000

Transport

—1 1,107,723

77

1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente,

s) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

e) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 60.

29

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet , .. ,

Räntefut.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

1

utbetalts. : Auuuitet''

beloppet.

slut.

Årtal.

§.

Transport

1,107,723

77

|

11874

5

Lån till Direktionen för se-

minarium för bildande af

!

i

lärarinnor, för inköp af bygg- nad åt nämnda seminarium

1875 j 5 %

4 %

59,000

—

57,796

40

-1,165,520: 17.

''

b) To m treyleringslån.

1

1

1866

57

Lån till staden Lidköping, för

ny tomtreglering efter 1849

års eldsvåda.........

j

1854 j (5 %

20,000

8,144

40

»

Lån till staden Örebro, för

ny tomtreglering efter 1854

års eldsvåda.........

1854 |

37.500

16,759

32

y>

»

Lån till staden Jönköping.

j

för ny tomtreglering efter

1854 års eldsvåda.....

1855

15,000

6,038

73

>

Lån till staden Eksjö, för ny

tomtreglering efter 1856

års eldsvåda.........

1857 i >

30,000

16,957

32

142

Lån till staden Karlstad, för

j

reglering af torg, gator och

tomter efter 1865 års elds- våda .............

1

1867 »

i

50,000

42,101

71

1872

32

Lån till staden Strengnäs, för

I

ny tomtreglering efter 1871

års eldsvåda.........

1872 : >

30,000

28,776

118.777: 48.

Transport

! ! !

1 9Rd 9Q7 fiK

O. , ^ V-/ * , « t'''' ’

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats Utskottets Memorial N:o 60.

Reglemen- j

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Iläntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1877 års

slut.

Årtal.

§.

utbetalts.

beloppet.

Transport

---

—

—

_

1,284,297

65

1866

45

v) Lån till Allmänna Barn-

husinrättningen i Stock- holm ...........

1851

6 %

4 %

75,000

_

26,481

69

92

d) Lån till Alnarps Landt-

brulcs institut.....

1864

1 0 %

30,000

3,000

e) Lån till hamn- och bro-

byggnader samt åars upp- rensning.

»

62

Lån till staden Cimbrisliamu,

för hamnbyggnaden derstädes

1813

5 %

3 %

37,500

_

17,473

86

»

61

Lån till staden Varberg, för

hamnanläggning ......

1844

»

30,000

4,254

76

63

Lån till staden Kristianstad.

för hamnanläggning vid Åhus

1848

»

30,000

—

10,687

92

>

67

Lån till staden Kristinehamn,

för uppmuddring af hamnen

och segelrännan vid denna

stad ...............

1850

6 %

4 %

36,000

2,203

70

>

»

Lån till staden Vadstena, för

anläggning af hamn der- städes .............

1850

>

48,000

3.163

16

>

83

Lån till Hanekinds och Gull-

bergs häradsboar, för upp- förande af en jernbro öfver

Svartån å landsvägen mel- lan Linköping och Bergs

gästgifvaregård.......

1852

£

■

20,000

3,666

28

84

Lån till Gustafs församling i

i

Stora Kopparbergs län, för

brobyggnad öfver Dalelfven i

närheten af Gustafs kyrka .

1853

»

*

6,000

1,886

34

!

Transport--

—

—

— 1,357,115 36

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

31

■ Eeglemen-

--------------

tets

Tiden, då lånet

Annuitet, i Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

utbetalts.

beloppet.

slut.

Årtal.

§.

Transport

''

1,357,115

36!

1866

63

Lån till staden Kristianstad,

1

1

!

för återstående hamnarbeten

vid Ahus samt Hernesta ka- nals fullbordande m. m. . .

1855

6 % 4 %

30,000 —

9,440

j

84

68

Lån till staden Vadstena, för

fullbordande af hamnbygg- naden derstädes.......

1855

|

» 1 »

15,000 —

4.738

74

»

Lån till staden Arboga, för

1

Arboga-åns uppmuddring. .

1855

> »

15.000 —

4,715

—

>

*

Lån till staden Köping, för

upprensning och fördjupning

af Köpings å.........

1855

» »

20,000 —

6,246

89<

»

60

Lån till staden Ystad, för

hamnuppmuddring......

1857

» ! »

60,000''—

27,050

05

69

Lån till staden Strömstad,

för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad . .

1858

» | »

:

15,000;—

6,809

60

70

Lån till Färjestadens hamn-

1

byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i

Torslunda socken på Oland

1858

> »

12,850 -—

6,261

60

»

85

Lån till arbetsdirektionen, för

|

anläggning af ny bro öfver

Helge å vid Kristianstad. .

1858

!

> '' »

100,000 —

44,687

82

84

Lån till Torsångs försam-

ling, för anläggning af 2:ne

flottbroar i närheten af

;

Torsångs kyrka, den ena

öfver Dalelfven och den an- dra öfver Lillelfveu.....

1859

1

10,000 —

5,627

77

>

69

Lån till staden Karlstad, för

1

Transport

i

1,472,693

67

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

|

tets

Tiden, då lånet

Annuitet

Räntefot

; Ursprungli

beloppet

ga

Kapitalåterstod

Årtal.

i §.

utbetalts.

vid 1877 års

sint.

I

1

Transport

—

—

i -

1

1,472,693

67

anläggning af en hamnbas-

1

!

sin invid denna stad samt

i

en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Yeneru . . .

1859

.6 %

4 %

i oo.noo

48.700

i

51

1866

69

Lån till staden Falkenberg,

för hamnbyggnad derstädes

1859

>

>

47.000

22,895

i

48

71

Lån till staden Grenna, för

byggande af hamn vid denna

stad..............

1861

1

»

37,500

21,143

79

*

Lån till staden A mål, för

1

hamnbyggnad vid donna stad

1 861

8.000

—

4,919

62

i

»

Lån till staden Karlstad, för

fortsättning af hamn- och

kanalanläggningen vid Karl-

stad..............

1 861

>

»

70.000

—

39,442 15

Lån till staden Piteå, för upp- muddring af segelleden mel- lan Piteå och lastningsplat- sen Löfholmen samt anlägg- ning af en lastbrygga vid

nämnda stad.........

1

1861

» 1

26,000

14,640

|

|

27;

>

86

Lån till arbetsdirektionen, för

brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå.....

1861

»

55,000

30,997

OO

CO

71

Lån till Ronneby köping, för

!

''

Rottneåns upprensning och

fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å . . . .

1861

10,000

i

5,635

38

*

Lån till staden Helsingborg.

i

i

■ !

1

1

Transport

-------- — —

---- —;

1,661,068 25

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

33

Reglemen-

1

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot

Ursprungliga

Kapitalaterstod

vid 1877 års

!

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

---!

—

1,661,068

25

för förbättring och utvidg- ning af dess hamn.....

1862

6 %

4 %

230,000

—

138,153

26

1866

86

Lån till Umeå härad för bro-

byggnad öfver Ume eif in-

1864

8 %

5 %

20 000

9,361

35

= 494,803: 52.

f) Lån till kanal- och sluss-

anläggningar.

72

Lån till Deijefors och Fors-

haga slussverksaktiebolag,

för slussanläggningar i Clara

eif vid Deijefors och Forshaga

inom Ned ra Ulleruds och

Grafva socknar i Wermland

1856

6 %

4 %

150,000

—

54,093

13

»

93

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Yenern till sjön Stora Lee .

1865. 1867

5 %

3 %

800,000

—

683,458

53

»

941)]

Lån till Kinda kanalaktie-

»

118 >

bolag, för utsträckning af

»

143 1

Kinda båtled medelst kana- lisering af Stångån från sjön

Rengen till Linköpings hamn

1865—1870

»

»

437,500

380,901

41

»

1432)

i Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för kanal- och sluss-

|

Transport

—

—

i

— i

1

2,927,035

|93

1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Bih. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 34 Höft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Ut skottets Memorial N:o 60.

Reglemen- |

tets

Årtal.

1866

75

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

74

77

76

Transport

anläggning mellan sjöarna

Ostra och Vestra Silen på

Dalsland...........

= 1,1 59,040: 72.

g) Lån till jernvägsanläggningar.

Lån till Norbergs jernvägs

nya aktiebolag, för anlägg-j

ning af jernväg från Kärr-!

grufvan inom Norbergs bergs- [

lag till sjön Amänningen. .j

Lån till dito, för fullbordan-;

de af samma jernväg ....

Lån till Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg mellan Nora

och Ervalla.........

Lån till Gefle—Dala jern-J

vägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan städerna

Falun och Gefle . . -11855

Lån till Wessmau-—Barkens

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan

sjöarna Norra Barken och

Wessman inom Norrbärkes

och Grangärdes socknar af

Stora Kopparbergs län . . .

1868, 1869

J18 5 2

\1853

11855^

j1856)

1854

-1859

|1856\

\1857J

Transport

3 %

4 %

4 %

•> e

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1877 års

slut.

51,200

150,000

150,000

150,000

2,927,085 93

40,587 65

108,626 34

110,917 52

I

40,136 72!

% 2,400,000 — 1,320,622188

200,000

99,897

----- — 4,647,824

79

83

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

35

Eeglemen-

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursnrune-lie-a

Kapitalåterstod i

vid 1877 års

§•

utbetalts.

beloppet.

Årtal.

Transport

—

—

---------

4,647,824

i

83

1866

76

Lån till Wessman—Barkens

I

jernvägsaktiebolag för full- bordande af samma jernväg

1858

6 %

4 %

200,000

90,149

84

»

»

Lån till Hudiksvalls jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan Hudiks-

(1858)

\1859(

»

78

vall och sjöarna Dellen . .

Lån till Söderbamnsjernvägs-

5 %

;>

370,000

—

275,086

08

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Söderhamn

till sjön Bergviken m. m. .

1858—1860

»

500,000

381,507

1

1

37

»

79

Lån till Borås jernvägsaktie- bolag, för anläggning al

jernväg mellan Borås och

Herrljunga..........

1862, 1863

»

1,377,055

24

1,168,361

65

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Vexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan ....

1864

»

434,000

—

372,750 37

»

81

Lån till Köping—Uttersbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till

sjön Lillsvan.........

(1864)

7 %

500,000

288,440

85

»

80

Lån till Helsingborg—Lands-

)1865j

krona—Eslöfs (Helsingborg- Billeberga äfven Helsing- borg—Arup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

1

!

Transport

—

—

7,224,120

99

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

''

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig

a

Kapitalåterstod

utbetalts.

beloppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

.

7,224,120

99

jernväg mellan Helsingborg

och Arup...........

1864, 1865

5 %

4 %

1,100,000

965,143

03

Il866

80

Lån till Kristianstad—Hessle-

1

holms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på So-

1864, 1865

720,000

619,405

48

»

»

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stambanan

till Ystarl...........

1864—1866

2,450,000

2,157,924

24

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

tion på Södra stambanan .

1864—1866

»

»

1,200,000

—

1,053,768

51

»

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herr ljunga jern vägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Udde- valla .............

1865—1867

»

3,240,000

2,940,033

95

1871

81

Lån till Karlskrona—Vexiö

i

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

118721

Vexiö.............

<1873

6 %

5 %

2,600,000

_

2,600,000

---1

»

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an-

(187 4}

Transport

—

—

—

—

17,560,396

20

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

37

1

1 Tiden, då lån el

utbetalts.

Annuitet

• i Räntefot

Ursprungliga

beloppet.

i

j Kapitalåterstod

vid 1877 års

slut.

i

—

;

—

17,560,396

O

(M

nj ,

(1872}

‘ } 13 7 3 j

6 %

i

\ 0/

; /o

406,000

1

401,940

__

1 118721

18731

11 8 7 4J

r

i

»

\ »

1,494,000

1,494,000

—

1873

»

»

500,000

—

500,000

—

11874 1

-i 1875

(1876)

f

»

5,000,000

5,000,000

1877

»

»

700,000

i

700,000

1

1877

1

»

» j

700,000-

1

_|

i

700,000

—

Reglemen
tets
-

Årtal.

1871

1876

31

Transport

läggning af jernväg m

Krylbo och Norberg .

Lån till Sundsvalls jern

aktiebolag, för anlägg

af jernväg från Sund

till Torpshammar . . .

Lån till Upsala—Margretehills

jernvägsaktiebolag

anläggning af jernväg

Upsala till Gefle. . . .

ning af jernväg från Ludvika

till Kil........

Lån till Vestervik-—Åtvidaberg—Bersbo

jernvägsaktiebolag,

för anläggning a:

jernväg från Vestervik öfvei

| Jenny, Gamleby och Åtvidaberg

till Bersbo, med bibana

till Storsjön......

Lån till Hultsfred—Vesterviks

jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mellan

Hultsfred och Jenny med

bibana till sjön Yxern, sidospår

till Ankarsrum och

hamnspår vid Verkebäck . .

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an
-

Bih. till Riksd. Prof. 1873.

Transport

4 Sand. 1 Afä. 34 Haft.

26,356,336 20

I |

G

s. 38 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 60.

38

Keglemen-

tets

'' ----------

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Käntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1877 års

Årtal.

§•

slut.

Transport

läggning af jernväg från

Yislancla öfver Ljungby till

20,356,336

400,000

20

1877

6 %

5 %

400,000

1870

5

Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Visby till

Hemse kyrka........

==23,988,712: 62.

1877

»

»

200,000

200,000

|

Summa

1 —

I

26,956,336j20

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri*Aktiebolag. 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.