Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning «/ väckta motioner angående beviljande af dels avslag för undersökning af lämpligaste sträckningen för en jernväg mellan Bottniska viken förbi Gellivare malmfälttill norska gränsen och dels anslag för luggande af en jernväg mellan Hudiksvall—Forssa jernvägs vestra slutpunkt Näs viken vid sjön Södra Dellen och Svegs kyrka i Herjeådalen.

1878-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:66, Utlåtande, med anledning «/ väckta motioner angående beviljande af dels avslag för undersökning af lämpligaste sträckningen för en jernväg mellan Bottniska viken förbi Gellivare malmfälttill norska gränsen och dels anslag för luggande af en jernväg mellan Hudiksvall—Forssa jernvägs vestra slutpunkt Näs viken vid sjön Södra Dellen och Svegs kyrka i Herjeådalen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 66.

1

N:0 66.

Anlc. till Eiksd. Kansli den 14 Maj 1878, kl. 12 midd.

Utlåtande, med anledning «/ väckta motioner angående beviljande

af dels avslag för undersökning af lämpligaste sträckningen

för en jernväg mellan Bottniska viken förbi Gellivare

malmfält- till norska gränsen och dels anslag för

luggande af en jernväg mellan Hudiksvall—Forssa jernvägs

vestra slutpunkt Näs viken vid sjön Södra Dellen och

Svegs kyrka i Herjeådalen.

(K. A.)

Uti väckta och till Stats-Utskottets handläggning remitterade motioner

hafva inom Första Kammaren Herrar S. Rihbing, TF. Boos, W. von Rehausen

och C. Adelsköld (motion n:o 17) och inom Andra Kammaren Herrar Joll.

Grape, A. Bäckström, L. J. Fahlander, P. A. Hellgrén, Pehr Nilsson i Wittgerf.

P. Engman, P. Näsman och Curry Treffenberg (motion K:o 100) hemstäit,

att Riksdagen ville bevilja ett anslag af tretio tusen kronor att

ställas till Kongl. Maj:ts disposition för verkställande af fullständig undersökning

för jernväg mellan Bottniska viken förbi Gellivare malmfält och

malmfälten i Torneå lappmark till lämplig punkt vid norska gränsen, i syfte

att sålunda en förberedande åtgärd måtte blifva företagen för erhållande af

jernvägsförbindelse mellan Bottniska viken och isfri hamn i Korge.

I motionerna meddelas, att Norrbottens läns jernvägskomité redan till

Kongl. Maj:t ingått med en underdånig framställning af ofvan angifna innehåll

samt att man i Korge ansett med motsvarande undersökningar för jernBih.

till Riksd. Prof-. 1878. 4 Sami 1 Afd. 89 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6Y/.

vägens fortsättning i detta land böra anstå, till dess de undersökningar å

svensk sida blifvit verkstälda, för hvilka ifrågavarande anslag begärdes.

Beträffande den ifrågasatta jernvägsförbindelsens betydelse anföres i

motionerna, bland annat, att mellan de nordliga delar af Sverige, Norge och

Finland, på hvilka jernvägen närmast skulle utöfva inflytande, i sjelfva

verket en motsvarighet i produktion och behof i stor skala egde rum i fråga

om vissa nödvändighetsvaror; en motsvarighet, som dock, för att i någon

betydligare mån leda till export och import mellan de särskilda landsdelarne,

ovilkorligen förutsatte sådana kommunikationsmedel, som endast en jernväg

innebure. Sålunda befunnes, att under det de norska fiskerierna vid Lofoten,

inom Tromsö och norska Finnmarkens amt lemnade en artikel till export i

stor skala — t. ex. af torsk vid Lofoten per år 27,000,000 st., inom Tromsö

amt för 66,000 norska speciel’, inom Finnmarkens 15,000,000 st.; sillfisket

vid Lofoten per är 670,000 tunnor, inom Tromsö amt 25,000 tunnor o. s. v.

— så vore i Sverige, och i mycket betydlig mån i Finland och Ryssland, fisk en

importvara. Å andra sidan äter och med de outtömliga rikedomar på jernmalm,

malmfälten vid Gfellivare och inom Torneå lappmark erbjöde, vore

härmed en mycket rik svensk exportvara angifven sä val till utlandet i

öfrigt, från isfri hamn i Norge, som särskildt till Norge och Finland, hvars

tillgodogörande i nämnvärd mån emellertid helt och hållet berodde på jernvägskommunikationer,

och detta ej blott såsom exportvara, utan äfven såsom

föremål för inhemsk förädling. Exportartiklar från Sverige och Finland

vore vidare skogseffekter och mejeriprodukter, hvilka båda produktioner med

säkerhet skulle nå en höjd, långt utöfver hvad hittills varit fallet, medelst lättade

kommunikationer för export såväl till utlandet som till Norge, hvars nordliga

delar på båda nämnda slag af varor lede brist. Detsamma gälde om tjära och

beck: en exportartikel från Finland. Vidare vore att erinra om de så kallade

lappmarksvarorna, o. s. v. Det vore klart, att, tänkte man sig den ifrågavarande

jernbanan en gång satt i beröring med statens norra bana, alla nu

omnämnda varor skulle blifva föremål för lättad utförsel från dessa trakter

nedåt hela Sverige. Men det vore väl att märka, att, äfven utan allt afseende

på en dylik förbindelse mellan en norra stambana och den nu ifrå
gavarande

tvärbanan, den sistnämnda skulle väl bära sig och i och för sig

betraktad egde den betydelse för de norra delarnes af Sverige och Norge

utveckling, att ansträngningar för dess snara åstadkommande borde anses

tidsenliga och med hopp om framgång företagas.

Utskottet vill ingalunda förneka vigten för Norrland att erhålla jernvägskommunikationer,

men det lärer å andra sidan ej eller kunna förnekas,

att staten ingalunda lemnat denna omständighet utan afseende, utan beaktat

den så långt som hittills med något fog kunnat begäras. Ensamt vid denna

riksdag hafva beviljats till norra stambanans fortsättning 7,000,000 kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.

3

och för anskaffande af rörlig materiel till samma stambana norr om Storvik

1,500,000 kronor, sammanlagdt ej mindre än 8,500,000 kronor.

Beträffande den nu ifrågasatta undersökningen, hafva vederbörande

utan tvifvel inslagit den rätta vägen, då de, såsom i motionerna förmäles,

till Kongl. Maj:t ingått med framställning i sådant afseende. I händelse medel

till bestridande af kostnaderna ej på enskild väg kunna åstadkommas,

och Kongl. Maj:t, efter utredning af förhållandena, finner undersökningens

anställande vara af allmän vigt, torde Kongl. Maj:t hos Riksdagen göra den

nådiga framställning, hvartill giltiga skal kunna förefinnas.

Utskottet har ej kunnat tillstyrka Riksdagen att nu, medan ärendet är

på Kongl. Maj:ts pröfning beroende, ingå i behandling af detsamma och hemställer

alltså,

1:0

att förevarande motioner ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Vidare hafva uti till Utskottet hänvisade motioner inom Första Kaminaren

Herrar C. O. Wiclmark och W. von Behausen (motion K:o 33) samt

inom Andra Kammaren Herrar P. Staaff och W. Farup (motion N:o 128)

hemstält att såsom understöd för byggande af en jernväg mellan Näsviken

vid sjön Södra Dellen och Svegs kyrka i Herjeådalen måtte anslås ett statsunderstöd

af 1,000,000 kronor att utgå utan återbetalningsskyldighet.

Till stöd för detta yrkande har hufvudsakligen andragits: att den beslutade

och under byggnad varande norra stambanan, hvarken kunde medföra

den stora nytta, som dermed varit afsedd, eller påräkna den trafikinkomst,

som annars rikligen skulle komma den till del, utan att bibanor till densamma

anlades, hvadan det vore ett vigtigt statsintresse, att genom understöd

befrämja sådana bibanors uppkomst, helst derigenom orter, vanlottade i

afseende å kommunikationsanstalter, landet i sin helhet till fromma, bereddes

tillfälle till mångsidig utveckling; att ehuru den ifrågasatta jernvägen finge en

längd af 15 i- mil och sålunda kräfde högst betydliga uppoffringar från orten,

vågade motionärerne likväl ej i högre grad, än som oundgängligen erfordrades

för att möjliggöra företaget, taga statens bistånd i anspråk; att de

särdeles under senare tider allt mer och mer ökade svårigheter och dyrheten

af en transport å ända till och med 25 mil af erforderliga lifsförnö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o (16.

denheter allt mer och mer lade i dagen behofVet af den ifrågavarande

jernvägsförbindelsen; samt att få banor utvisade en så förökad trafik som

den i samband med den nu ifrågasatta anläggningen stående Hudiksvall_

Näsvikens jernväg.

Förr än de beslutade sträckningarne af norra stambanan blifvit bragta

närmare sin fullbordan samt erfarenhet om trafiken å de samma vunnits

torde det vara för tidigt att bedöma fördelen ur statens synpunkt af en

jernvägsförbindelse, sådan som den af sistnämnde motionärer ifrågasatta.

1876 års Riksdag beviljade till understödjande af nya enskilda jernvägsanläggningar

tio millioner kronor, att såsom lån utgå under de fem

åren från och med år 1877. Utskottet anser sig ej kunna tillstyrka Riksdagen

att under den femårsperiod, detta beslut afser, bevilja ytterligare statsbidrag

till åvägabringande af nya enskilda jernvägar och får fördenskull,

och under åberopande af hvad Utskottet under nästföregående punkt yttrat

angående statens anslag för jernvägsbyggnader i Norrland, hemställa,

2:o

att Herrar Widmarks, von Rehausens, Staaffs och

Farups ifrågavarande motioner ej må vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 14 Maj 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Herr R.

icke deltagit i

von Kramer har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet

behandlingen af förevarande ärende.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.