Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra i det nya reglementet för Riksgäldskontor et införas.

1878-05-18 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:72, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra i det nya reglementet för Riksgäldskontor et införas.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

1

N:o 72.

Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Maj 1878, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra i det

nya reglementet för Riksgäldskontor et införas.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden, som böra

i det nya reglementet för Riksgäldskontoret införas och hvilka angå: de med statsregleringen

gemenskap egande utgifter; på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv;

från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter

m. m.; Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar, utom

lånefordringarne; samt redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel;

äfvensom aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.

Ur omförmälda afdelningar af reglementet hafva uteslutits de i §§ 12 och

31 af 1877 års reglemente förekommande stadganden, som afsågo det af 1877 års

Riksdag beviljade kreditiv till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet.

Härjemte hafva i § 28 de i motsvarande § af 1877 års reglemente förekommande

orden: “innevarande års“ ändrats till “sistlidne års1'', äfvensom i § 30

orden: “åren 1877 och 1878“ ändrats till orden: “åren 1878 och 1879“.

I öfrigt förekommer i de föreslagna stadgaudena endast en förändring af

motsvarande stadgande i 1877 års reglemente, nemligen i sista momentet af § 41,

motsvarande § 42 af sistlidne års reglemente. Detta moment hade i 1877 års

reglemente följande lydelse:

“Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.

Statskontoret till banda, på det att den Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning

af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas".

Bill. till Riltsd. Prof. 1878. 4 Sami. i Afd. 42 Höft,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

I en den 4 dennes till Stats-TJtskottet aflåten skrifvelse hafva Fullmäktige

i Riksgäldskontoret, beträffande nämnda stadgande, förmält, att i öfverensstämmelse

med detsamma i rikshufvudboken intoges, under rubriker af, bland andra,

“Riksgäldsverkets fond“ och “Fonderade statslånen och deras amorteringsfond"

åtskilliga Riksgäldskontoret rörande redogörelser. Dessa i Kongl. Statskontoret

utarbetade konton afveke i viss mån i sin uppställning från motsvarande konton i

Riksgäldskontorets räkenskaper, i följd hvaraf svårighet mött att för personer,

hvilka egt att anskaffa upplysningar om svenska statens finansiella ställning, tillfredsställande

framhålla, hurusom skiljaktigheterna vore uteslutande formella och

på olika räkenskapsföring beroende.

Med anledning häraf och då det visat sig vara af vigt, att de årligen från

trycket utgifna “kapitalkonto till rikshufvudboken med dertill hörande tablåer och

bilagor" samt “utdrag af Riksgäldskontorets hufvudbok" vore, äfven i uppställningen,

i de statsskulden rörande delar med hvarandra så öfverensstämmande att

en rigtig uppfattning af dessa förhållanden ej försvårades, och med afseende jemväl

särskildt derå, att den i ofvanintagna stadgande begagnade ordalydelse: “på

det att don Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl

må kunna i rikshufvudboken intagas" numera, sedan bevillningen inginge till Statskontoret

och Riksgäldskontoret endast i ringa mån ombesörjde någon egentlig

förvaltning af allmänna medel, ej syntes fullt rigtig, hafva Fullmäktige, som önskade

att efter samråd med vederbörande åstadkomma större motsvarighet i omförmälda

bokföring, hemstält, att ifrågavarande stadgande måtte i det nya reglementet ändras

till följande lydelse:

“Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.

Statskontoret till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar

må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas".

Då Utskottet funnit Fullmäktiges hemställan vara på goda skäl grundad,

har Utskottet i sitt förslag till ifrågavarande reglementsstadgande infört den af

Fullmäktige sålunda föreslagna förändrade lydelse.

Utskottet hemställer,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden och stater må

af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 18 Maj 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

3

3:o. Med statsregleriugen gemenskap egande utgifter.

§ 9.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ io.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en lcreditivsumma af tro millioner

kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet

in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade

förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än

sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 11-

Den lcreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör

å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden

mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till

rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,

har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 12.

(I händelse af bifall till Utskottets i dess Utlåtande N:o 69 gjorda hemställan,

angående anvisande på Riksgäldskontoret af ett kreditiv till åtgärder föi

upprätthållande af rikets neutralitet, kommer här att införas det i nämnda utlåtande

föreslagna reglementsstadgande.)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 12.

§ 13.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Riksgäldskon tor et anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 14.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att

Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,

i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio

tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- ock revisionskostnader^

aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.

§ 15.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intill

dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma

genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller

beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända

och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 16.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade, som af de för Riksdagens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 72.

5

sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar

befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsex-penser vanligen hänförda

utgifter.

Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,

som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget,

och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.

§ 17-

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga

bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen

kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit att bibliotekets föreståndare må

bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,

samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket

jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne

under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver

fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år

1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige

meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 18.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma

för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt

vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,

som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret,

hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå.

Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för

inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof

samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader,

som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne

vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Memorial N:o 72.

de under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de

förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets

medel bestridas,

§§ 19 och 20.

(Här införas de reglementsstadganden, Riksdagen, med bifall till Utskottets

Memorial N:o 62, angående aflöningeu för justitieombudsmannen och de vid hans

expedition anstälde tjensteman och vaktmästare, beslutat.)

§ 21.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tuseu sexhundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 22.

Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannap er sonat och vakthetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke

får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående

riksdagar beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbä
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

7

ras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,

att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon

del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 28.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas,

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeuingen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 24.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterblmsen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontor,

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa

af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 25.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver eu femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

Angående Riksgäldskontoret» inkomster och ofri ga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 26.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af

Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke

medgifvas.

§ 27.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid

försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona

behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel

blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 28.

Sedan sistlidna års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och

Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstion
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

9

dens utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet,

sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som sedan de till skogsfång derifrån

berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark,

kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest

Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,

att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,

till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan

varda i behörig ordning uppskattad;

c) för liiädarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som

87/10 mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från

och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års

slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden

emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte

koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs allmänningar,

eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda

skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre.

d) för Gustafs och Garlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för ]/s

mantal Landverk N:o 1 i Åhre och V-i mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken från

och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom Kongl.

brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få på vissa

vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl må

upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala 6,657 kronor 16 öre.

e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till

Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

■f) för Bylta svafvel-, vitriol- och röclfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor

och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger

Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, livilka till följd af ofvan nämnda vilkor

komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

Bih. Ull Biksd. Prof. 1878. i Sami. 1 Afä. 42 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Vtshottets Memorial N:o 72.

§ 29.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i

Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag

eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar

af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 30.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1878 och 1879 utbekomma de i livartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående

rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 43 skall för det

sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret

påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda

förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed

berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från

Riksgäldskontoret utgått.

§ 31.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret

mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från

Landtränterierna och Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret

levererade ; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner,

tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten

af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles

varda i behörig ordning beviljade.

§ 32.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på

riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf Skog splantering skassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

11

§ 33.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess

Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till

skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts

reqvisition, samma medel utbetala.

§ 34.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del

de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt

Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 35.

(Kommer att innehålla reglementsstadgande angående Riksgäldskontorets

upplåning, i hvilket afseende beslut ej ännu blifvit i alla delar af Riksdagen fattadt.)

§ 36.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå bos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 37.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning piLsätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek

åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

38.

»För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 39.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning

emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 40.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,

skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

13

An gående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 41.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så

väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli

behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 42.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade

utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket

offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 43.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, böi

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret

återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- Utskottets Memorial N:o 72.

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
hetjening.

Lön,

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman

4,400

1,600*

6,000

1 Kassör....................

4,400

—

1,600

—

6,000

1 Kamererare.................

4,000

—

1,600

—

5,600

1 Revisor...................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Kassabokhållare..............

2,000

—

800

—

2,800

—

1 Lånebokhållare...............

2,000

—

800

—

2,800

—

1 Registrator och Kanslist.........

1,500

—

900

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare..............

1,500

—

600

—

2,100

—

1 Förste Vaktmästare............

700

—

100

—

800

—

1 Vaktmästare................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare . ...............

600

—

100

—

700

—

Summa kronor

24,800

—

9,100

33,900

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren

kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med........Kronor 500: —

Samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare........... „ 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100: —•

och tjenstgöringspenningarne med........... „ 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet

i dess helhet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 72.

15

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de

för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa

till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn ........................

4,400

Kommissarien II. Husberg........................

4,400

—

Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl..........

3,000

—

Notarien August Neyber..........................

3,000

—

Kanslisten Nils Didrilc Sillen.......................

1,500

—

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö................

1,500

—

En Kontors- eller Kammarskrifvare....................

1.500

—

Kammardrängen Der Fredrik Bydqvist..................

575

—

Summa kronor

19,875

—

Pensionsstat yld Riksgäldskontoret.

Förre Kamereraren Herman Theoäor Benckert.............

4,000

Förre Registratorn och Årkivarien Claes Otto Vougt ..........

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,

Maria Lovisa Stuart, född Koschell...............

800

—

Aflidne Krigsrådet S. G. Eh/renstams och hans jemväl aflidna enka,

Charlotta Gripenstjernas dotter, Hedvig Aurora Ehrenstam

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri

Aurora Lindstedt.........................

225

—

Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter..............

225

—

Summa kronor

8,417

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.