Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra i det nya reglementet för Riksgäldskontor et införas.
1878-05-18 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1878:72, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra i det nya reglementet för Riksgäldskontor et införas.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
1
N:o 72.
Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Maj 1878, kl. 12 midd.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra i det
nya reglementet för Riksgäldskontor et införas.
(R. A.)
Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden, som böra
i det nya reglementet för Riksgäldskontoret införas och hvilka angå: de med statsregleringen
gemenskap egande utgifter; på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv;
från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m.; Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar, utom
lånefordringarne; samt redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel;
äfvensom aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.
Ur omförmälda afdelningar af reglementet hafva uteslutits de i §§ 12 och
31 af 1877 års reglemente förekommande stadganden, som afsågo det af 1877 års
Riksdag beviljade kreditiv till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet.
Härjemte hafva i § 28 de i motsvarande § af 1877 års reglemente förekommande
orden: “innevarande års“ ändrats till “sistlidne års1'', äfvensom i § 30
orden: “åren 1877 och 1878“ ändrats till orden: “åren 1878 och 1879“.
I öfrigt förekommer i de föreslagna stadgaudena endast en förändring af
motsvarande stadgande i 1877 års reglemente, nemligen i sista momentet af § 41,
motsvarande § 42 af sistlidne års reglemente. Detta moment hade i 1877 års
reglemente följande lydelse:
“Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till banda, på det att den Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas".
Bill. till Riltsd. Prof. 1878. 4 Sami. i Afd. 42 Höft,
1
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
I en den 4 dennes till Stats-TJtskottet aflåten skrifvelse hafva Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, beträffande nämnda stadgande, förmält, att i öfverensstämmelse
med detsamma i rikshufvudboken intoges, under rubriker af, bland andra,
“Riksgäldsverkets fond“ och “Fonderade statslånen och deras amorteringsfond"
åtskilliga Riksgäldskontoret rörande redogörelser. Dessa i Kongl. Statskontoret
utarbetade konton afveke i viss mån i sin uppställning från motsvarande konton i
Riksgäldskontorets räkenskaper, i följd hvaraf svårighet mött att för personer,
hvilka egt att anskaffa upplysningar om svenska statens finansiella ställning, tillfredsställande
framhålla, hurusom skiljaktigheterna vore uteslutande formella och
på olika räkenskapsföring beroende.
Med anledning häraf och då det visat sig vara af vigt, att de årligen från
trycket utgifna “kapitalkonto till rikshufvudboken med dertill hörande tablåer och
bilagor" samt “utdrag af Riksgäldskontorets hufvudbok" vore, äfven i uppställningen,
i de statsskulden rörande delar med hvarandra så öfverensstämmande att
en rigtig uppfattning af dessa förhållanden ej försvårades, och med afseende jemväl
särskildt derå, att den i ofvanintagna stadgande begagnade ordalydelse: “på
det att don Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl
må kunna i rikshufvudboken intagas" numera, sedan bevillningen inginge till Statskontoret
och Riksgäldskontoret endast i ringa mån ombesörjde någon egentlig
förvaltning af allmänna medel, ej syntes fullt rigtig, hafva Fullmäktige, som önskade
att efter samråd med vederbörande åstadkomma större motsvarighet i omförmälda
bokföring, hemstält, att ifrågavarande stadgande måtte i det nya reglementet ändras
till följande lydelse:
“Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas".
Då Utskottet funnit Fullmäktiges hemställan vara på goda skäl grundad,
har Utskottet i sitt förslag till ifrågavarande reglementsstadgande infört den af
Fullmäktige sålunda föreslagna förändrade lydelse.
Utskottet hemställer,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden och stater må
af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 18 Maj 1878.
På Stats-Utskottets vägnar:
Carl Ekman.
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
3
3:o. Med statsregleriugen gemenskap egande utgifter.
§ 9.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ io.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en lcreditivsumma af tro millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 11-
Den lcreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor.
§ 12.
(I händelse af bifall till Utskottets i dess Utlåtande N:o 69 gjorda hemställan,
angående anvisande på Riksgäldskontoret af ett kreditiv till åtgärder föi
upprätthållande af rikets neutralitet, kommer här att införas det i nämnda utlåtande
föreslagna reglementsstadgande.)
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 12.
§ 13.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskon tor et anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 14.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att
Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio
tusen kronor.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- ock revisionskostnader^
aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.
§ 15.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intill
dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller
beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända
och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
§ 16.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade, som af de för Riksdagens
Stats- Utskottets Memorial N:o 72.
5
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsex-penser vanligen hänförda
utgifter.
Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.
§ 17-
För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen
kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit att bibliotekets föreståndare må
bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver
fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 18.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt
vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret,
hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå.
Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för
inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof
samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader,
som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne
vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens samt
6
Stats- Utskottets Memorial N:o 72.
de under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de
förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas,
§§ 19 och 20.
(Här införas de reglementsstadganden, Riksdagen, med bifall till Utskottets
Memorial N:o 62, angående aflöningeu för justitieombudsmannen och de vid hans
expedition anstälde tjensteman och vaktmästare, beslutat.)
§ 21.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tuseu sexhundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 22.
Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannap er sonat och vakthetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke
får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning:
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbä
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
7
ras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,
att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 28.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas,
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeuingen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 24.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterblmsen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontor,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa
af högst två hundra tjugufem kronor.
§ 25.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver eu femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.
Angående Riksgäldskontoret» inkomster och ofri ga tillgångar,
utom lånefordringarne.
§ 26.
De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af
Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke
medgifvas.
§ 27.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona
behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel
blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
§ 28.
Sedan sistlidna års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och
Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstion
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
9
dens utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet,
sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som sedan de till skogsfång derifrån
berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark,
kan verket tillkomma;
b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;
c) för liiädarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/10 mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte
koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs allmänningar,
eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda
skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre.
d) för Gustafs och Garlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för ]/s
mantal Landverk N:o 1 i Åhre och V-i mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken från
och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom Kongl.
brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få på vissa
vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl må
upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala 6,657 kronor 16 öre.
e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till
Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
■f) för Bylta svafvel-, vitriol- och röclfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor
och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger
Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, livilka till följd af ofvan nämnda vilkor
komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
Bih. Ull Biksd. Prof. 1878. i Sami. 1 Afä. 42 Höft.
2
10
Stats-Vtshottets Memorial N:o 72.
§ 29.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i
Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag
eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar
af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 30.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1878 och 1879 utbekomma de i livartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 43 skall för det
sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed
berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från
Riksgäldskontoret utgått.
§ 31.
Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från
Landtränterierna och Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade ; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner,
tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten
af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles
varda i behörig ordning beviljade.
§ 32.
Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skog splantering skassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
11
§ 33.
Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess
Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till
skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts
reqvisition, samma medel utbetala.
§ 34.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del
de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt
Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 35.
(Kommer att innehålla reglementsstadgande angående Riksgäldskontorets
upplåning, i hvilket afseende beslut ej ännu blifvit i alla delar af Riksdagen fattadt.)
§ 36.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå bos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 37.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
12
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning piLsätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
38.
»För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 39.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
§ 40.
De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
13
An gående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 41.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli
behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 42.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade
utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 43.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, böi
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
14
Stats- Utskottets Memorial N:o 72.
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
hetjening.
Lön,
Tjenstgörings-
penningar.
Summa.
1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman
4,400
1,600*
6,000
1 Kassör....................
4,400
—
1,600
—
6,000
1 Kamererare.................
4,000
—
1,600
—
5,600
1 Revisor...................
2,500
—
800
—
3,300
—
1 Kassabokhållare..............
2,000
—
800
—
2,800
—
1 Lånebokhållare...............
2,000
—
800
—
2,800
—
1 Registrator och Kanslist.........
1,500
—
900
—
2,400
—
1 Kammarskrifvare..............
1,500
—
600
—
2,100
—
1 Förste Vaktmästare............
700
—
100
—
800
—
1 Vaktmästare................
600
—
100
—
700
—
1 Vaktmästare................
600
—
100
—
700
—
1 Vaktmästare . ...............
600
—
100
—
700
—
Summa kronor
24,800
—
9,100
33,900
—
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med........Kronor 500: —
Samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare........... „ 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100: —•
och tjenstgöringspenningarne med........... „ 100: —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.
Stats-Utskottets Memorial N:o 72.
15
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa
till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Oscar Arehn ........................
4,400
Kommissarien II. Husberg........................
4,400
—
Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl..........
3,000
—
Notarien August Neyber..........................
3,000
—
Kanslisten Nils Didrilc Sillen.......................
1,500
—
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö................
1,500
—
En Kontors- eller Kammarskrifvare....................
1.500
—
Kammardrängen Der Fredrik Bydqvist..................
575
—
Summa kronor
19,875
—
Pensionsstat yld Riksgäldskontoret.
Förre Kamereraren Herman Theoäor Benckert.............
4,000
Förre Registratorn och Årkivarien Claes Otto Vougt ..........
1,417
50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................
1,500
—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,
Maria Lovisa Stuart, född Koschell...............
800
—
Aflidne Krigsrådet S. G. Eh/renstams och hans jemväl aflidna enka,
Charlotta Gripenstjernas dotter, Hedvig Aurora Ehrenstam
250
—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,
Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
Aurora Lindstedt.........................
225
—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter..............
225
—
Summa kronor
8,417
50
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.