Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med, anledning af Kongl. Maj:ts förslag i fråga om beredande af tillgång till de redan anvisade 900,000 kronor af det Hjelmarens och, Qvismarens sjösänkningsbolaq beviljade låneunderstöd.

1878-05-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:75, Utlåtande, med, anledning af Kongl. Maj:ts förslag i fråga om beredande af tillgång till de redan anvisade 900,000 kronor af det Hjelmarens och, Qvismarens sjösänkningsbolaq beviljade låneunderstöd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JV:o 15.

1

N;o 75.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Maj 1878, kl. 3 e. m.

Utlåtande, med, anledning af Kongl. Maj:ts förslag i fråga om

beredande af tillgång till de redan anvisade 900,000

kronor af det Hjelmarens och, Qvismarens sjösänkningsbolaq

beviljade låneunderstöd.

(R. A.)

Uti den nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd ocli

behof föreslår Kongl. Maj:t att till det låneunderstöd för sjön Hjelmarens

sänkning, som från odlingsfonden skall utgå med 600,000 kronor

för år 1878 och 300,000 kronor för år 1879, tillgång måtte på det sätt

beredas, att Riksgäldskontor^ under år 1879 till Statskontoret öfverlemnade

ett belopp af 900,000 kronor.

Af det vid den nådiga propositionen fogade statsrådsprotokoll

den 7 sistlidne Januari (bil. N:o 6 d, sid. 3) inhemtas, att vid föredragning

af frågan om den behållning från föregående statsregleringar,

som kunde för nu förestående statsreglering användas, Statsrådet och

Chefen för Finans-departementet anfört, hurusom i afseende å sättet för

ifrågavarande, af 1877 års Riksdag för sänkning af sjöarne Hjelmaren

och Qvismaren beviljade låns utgående och inbetalning, Riksdagen ej

velat göra någon skilnad mellan detta och öfriga vattenaftappningslån,

hvilkas utbetalning och förvaltande tillhörde Statskontoret, allra helst

som, sedan lånet blifvit enligt Kongl. kungörelsen af den 13 Juni 1845

på de betalningsskyldig^ hemmanen fördeladt och den på hvarje hemman

belöpande andel af annuiteterna bestämts att i sammanhang med

kronoutskylderna uppbäras, sättet för inbetalningen just syntes betinga

annuiteternas inbetalning till Statskontoret. Det vore obestridligt, att

Bih. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afl. 45 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 15.

den på göda grunder stadgade ordningen för de återgående annuiteternas

liqvid betingade deras inbetalning till Statskontoret, liksom deras

utbetalning genom samma myndighet; men häri ensamt läge icke tillräckligt

skäl för att till utlåningens bestridande skulle användas Statsverkets

årsinkomster, då Statskontoret ju i flera andra fall bestrede utbetalningar

med medel, hemtade från källor, som ej vore Statsverkets

årsinkomst, och då det här mycket väl kunde och otvifvelaktigt borde

anordnas så, att lånemedlen hemtades från Riksgäldskontoret. Det

egentliga skälet, hvarför Riksdagen år 1877 beslöt icke blott, att Statskontoret

skulle tjena som mellanhand för lånets utlemnande och återgäldande,

utan äfven att sjelfva lånebeloppet skulle i riksstat uppföras

och sålunda utgå af de löpande statsinkomsterna, vore att statens

dåvarande ställning syntes göra det möjligt att utan upplåning af

derför erforderliga medel bestrida åtminstone den andel af lånesumman,

som borde under år 1878 utgå. Riksdagen hänvisade nemligen derå,

att bland tillgångar och inkomster tillgängliga för år 1878 funnos ej

mindre än 8,000,000 kronor af behållning från föregående års statsreglering,

hvaraf en del syntes kunna för ifrågavarande behof tagas i anspråk.

Det kunde dock enligt Departementschefens åsigt icke förnekas,

att behållningar, uppkomna från föregående statsreglering^, der de

icke behöfde eller lämpligen kunde användas till årets löpande utgifter,

allra helst borde innehållas såsom en reserverad tillgång för en kommande

statsreglering, då desamma, i fall mindre gynsamma förhållanden

framkallat minskning i statens inkomster, kunde afvända eljest förekommande

kraf på skatteförhöjning. Till sådant ändamål vore icke de

medel disponibla, som användes till utlåning på lång tid. Behofvet af

en tillfälligtvis uppkommen besparings disponibilitet framträdde också

redan vid nu förestående statsreglering, då beloppet af den behållning,

som kunnat beräknas från föregående statsregleringar, hastigt nedgått

från 8,000,000 kronor till 3,800,000 kronor. Under sådana omständigheter

torde med allt skäl böra med mera styrka framhållas, att det

dock icke kunde anses med vanliga hushållningsgrundsatser förenligt

att till utlåning använda de medel, som uttoges genom skatt, utan att

staten dervid endast borde vara mellanhand mellan långifvare och låntaga,

re, och således genom upplåning anskaffa de medel, som skulle

utlånas. Utgående från denna uppfattning har Departementschefen ansett,

att Riksdagen skulle finna det ändamålsenligt att till disposition

för 1879 års statsreglering frigöra den besparing i 1878 års riksstat,

som enligt densamma skulle användas till utlåning, på sådant sätt,

att Riksgäldskontoret bemyndigades att under år 1879 ersätta Statskontoret

det enligt 1878 års stat utgifna beloppet 600,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

3

Under förutsättning af bifall till det här ofvan omförmälda förslag

har ett ytterligare belopp af 600,000 kronor af Kongl. Maj:t beräknats

såsom från 1878 års statsreglering disponibelt.

Vidare har, vid underdånig föredragning af förslag till 1879 års

statsreglering, Statsrådet och chefen för Finans-departementet, med åberopande

af sitt här ofvan omförmälda anförande, ytterligare erinrat

(Bil. N:o 6 d till Kongl. Majds proposition N:o 1, sid. 44), att Riksdagen

redan med afseende å lånen till enskilda jernvägar godkänt den

grundsats, att medel, som utginge till låneunderstöd, icke borde i riksstat

uppföras eller tagas af de löpande årsinkomsterna. I öfverensstämmelse

härmed borde äfven med upplånta medel bestridas den utlåning,

som skulle i fråga komma till intressenterne i bolaget för sjön

Hjelmarens sänkning. Härmed ifrågasattes icke, att fonden för odlingslån

skulle från Statskontoret till Riksgäldskontoret åter förflyttas, och

enär riksstaden i hvarje fall upptoge en utgiftspost för betäckande af

samtliga de annuiteter, hvilka skulle från Riksgäldskontoret utgå till

dess långifvare, komme naturligtvis hela det annuitetsbelopp, som för

de upplånta och sedermera till sjösänkningsintressenterne utlånta medlen

till Statskontoret inbetaltes och som af Riksgäldskontoret i dess

ordning skulle utbetalas till statens långifvare, att Riksgäldskontoret

vederbörligen tillhandahållas af Statskontoret.

I enlighet med de sålunda af Departementschefen uttalade åsigter,

har ock, såsom här ofvan förmälts, af Kongl. Maj:t föreslagits, att

de för såväl år 1878 som år 1879 beviljade andelar af ifrågavarande

lån skulle under år 1879 af Riksgäldskontoret Statskontoret godtgöras

och således af lånta medel utgå.

Utskottet förmälde i mom. 13 af sitt utlåtande N:o 30, att Utskottet

framdeles komme att meddela yttrande öfver Kongl. Maj:ts hos

innevarande Riksdag gjorda förslag angående beredande af tillgång till

ifrågavarande låneunderstöds bestridande; hvilket yttrande Utskottet nu

går att afgifva.

Vid lånets beviljande och anvisande af den del deraf, 600,000

kronor, som ar 1878 skulle utgå, yttrade Riksdagen (underdåniga skrifvelsen

den 17 Maj 1877, N:o 57), att Riksdagen ansett denna statsutgift

så mycket hellre kunna på Statskontoret anvisas, som statens

dåvarande ställning gjorde det möjligt att utan upplåning af de derför

behöfliga medel bestrida åtminstone den andel deraf, som borde under

år 1878 utgå och således skulle, vid uppgörandet af statsregleringen

för år 1878, tagas i betraktande. I Kongl. Maj:ts förslag till 1878 års

riksstat vore bland tillgångar och inkomster uppförda ej mindre än

8,000,000 kronor, utgörande behållning från föregående års statsregle
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o T5.

ring, och till den del af ifrågavarande låneunderstöd, som skulle under

år 1878 utgå, hade ett motsvarande belopp af berörda behållning synts

Riksdagen lämpligen kunna tagas i anspråk.

Denna Riksdagens åsigt innefattade, utan allt tvifvel, att Riksdagen

ej ville medgifva upplåning för berörda statsutgifts bestridande,

med mindre än att för något af de år, hvarunder lånet skulle utgå,

förhållandet mellan statens inkomster och disponibla tillgångar samt

dess utgifter gjorde ett sådant förfaringssätt oundgängligen nödigt. Då

nu, för bestridande af de redan anvisade delarne af lånet, någon upplåning

ej är behöflig och, enligt Utskottets åsigt, ej heller lämplig,

saknar Utskottet allt skäl att tillstyrka Riksdagen att frångå sin i detta

afseende redan uttalade grundsats, utan hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag ej må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 21 Maj 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Stockholm, Isaac Harens’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1878:58 Skrifvelse, angående beredande af tillgång till de redan anvisade ,900,000 kr. af det Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag beviljade låneunderstöd. s. 2 i texten