Utlåtande, angående regleringen F e m t e hufvudtitel. af utgifterna under Riks statens
1878-03-26 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1878:8, Utlåtande, angående regleringen F e m t e hufvudtitel. af utgifterna under Riks statens
Dokumentets text
Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 8.
1
N:o 8.
Ank. till Riksd. Kansli den 27 Mars 1878, kl. 3 e. ra.
Utlåtande, angående regleringen
F e m t e hufvudtitel.
af utgifterna under Riks statens
(l:sta U. A.)
Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln eller anslagen för
sjöförsvaret vid innevarande riksmöte i fråga komna förändringar får
Utskottet här nedan afgifva yttrande.
Departementschefen.
l:o. På det den till Chefen för Sjöförsvars-departementet för närvarande
upplåtna boställs våning i kronans hus å Skeppsholmen måtte
kunna användas för stationstjenstens behof, har Kongl. Maj:t föreslagit,
att hyresersättning af 2,000 kronor måtte för bemälde departementschef
anvisas; och då af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 2 och 3) inhemtas,
att åt de tjensteman, hvilkas befattningar företrädesvis påkalla
innehafvarnes dagliga tillstädesvaro vid stationen, bostad på stället icke
kan beredas utan att omförmälda boställsvåning derför tages i anspråk,
samt för öfrige departementschefer, utom Utrikesministern, hyresersättning
till det nu äskade beloppet finnes anvisad, hemställer Utskottet,
att, med bifall till förevarande nådiga framställning,
anslaget till departementschefen må med 2,000 kronor
förhöjas.
Kansli- och kommandoexpeditionerna.
2:o. Härvid har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen, jemte godkännande
af den i statsrådsprotokollet intagna stat för departementets
kansli- och kommandoexpeditioner, med de vilkor för åtnjutande af deri
uppförda aflöningsförmåner, som i nådiga beslutet angående reglering af
löneförhållandena inom statsdepartementens expeditioner den 7 December
1877 funnos bestämda, måtte med 7,000 kronor förhöja det nu för beBih.
till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 6 Uäft. 1
Angående
hy res er sättning
för departementschef
en.
Angående
ny stat för
departementets
expeditioner.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
rörda expeditioner utgående anslag å ordinarie stat, 19,800 kronor;
hvaremot särskildt anslag å extra stat, hvilket för närvarande utginge
med 2,200 kronor, icke vidare komme att blifva erforderligt.
Den nu gällande staten för dessa expeditioner upptager följande
poster:
1 Expeditionschef.................................................................................. 7,000: —
1 Expeditionssekreterare, vakant; lönen uppbäres såsom arfvode
af en tills vidare förordnad kanslisekreterare .............. 4,500: —
1 Protokollssekreterare.......................................................................... 3,500: —
1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål
inom expeditionen............................................................................... 4,200
2 Vaktmästare å 750 kronor ............................................................. 1,500
Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente............... 1,300
Summa kronor 22,000
Den af Kongl. Maj:t föreslagna staten lyder deremot sålunda:
Kansli-expeditionen:
1 Expeditionschef......... arfvode
1 Kanslisekreterare ...............
1 D:o ...............
Arfvode till en af dem för handläggande
af en del sådana
göromål, som i andra stats
departements expeditioner tillhöra
byråchef......................
1 Registrator, med skyldighet
att biträda vid öfriga göromål
i kansliexpeditionen ...........
Till amanuenser, skrifbiträden
och extra vaktmästare............
1 Vaktmästare .........................
Kommando-expeditionen:
1 Chef 1 uppbära aflöning å
Adjutanter J annan stat .........
1 Vaktmästare, med skyldighet
att jemväl uppassa i Chefens
för flottans militärpersonal
expedition................... ........
Summa kronor
Tjenstgö
Lön.
j ringspen- Summa.
| ningar, j
2,800
2,800
2,800
800
800
1,200-
1,200
7,500
4,000
4,000
1,000
1,200!—j 4,000
4.100
1.100
300
— 300
Efter 5 års tjenstgöring kan
[lönen höjas med 500 kronor
och efter ytterligare
5 år med 500 kronor.
(Efter 5 års tjenstgöring kan
lönen höjas med 500 kronor
och efter ytterligare
5 år med 500 kronor.
uoo—
26,800[ ■
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
3
och skulle de ålderstillägg, sora på grund af denna stat kunde komina
att utgå, bestridas af det å hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till ålderstillägg.
Beträffande den i den nya staten upptagna personal, likasom i
fråga om det för den ene kanslisekreteraren afsedda arfvode samt beräkningen
af de till amanuenser, vikariatsarfvoden m. m. erforderliga medel,
har Utskottet icke haft något att erinra; men då Riksdagen, vid
bestämmandet af aflöningen för Justitiedepartementets expedition i viss
mån afvikit från de af Kongl. Maj:t antagna allmänna grunder för aflöningarne
inom statsdepartementens expeditioner och vilkoren för dessa
aflöningars åtnjutande, i det Riksdagen beslutat, dels att utaf expeditionschefens
arfvode 2,500 kronor skulle anses motsvara tjenstgöringspenningar,
samt att utaf aflöningen för kanslisekreterare och registrator
2,500 kronor skulle utgöra lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar,
dels ock att rätten till åtnjutande af semester skulle vara
beroende deraf, att sådant kunde ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, torde äfven förevarande aflöningsstat böra i öfverensstämmelse
dermed ändras.
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må på det sätt af Riksdagen bifallas, att för tillämpning
af härhos (Bil. Litt. A) bilagda förslag till ny
stat för Sjöförsvarsdepartementets kansli-och kommandoexpeditioner
med de vilkor m. m. för åtnjutande af deri
upptagna löneförmåner, som i fråga om Justitiedepartementets
expedition blifvit af Riksdagen godkända,
Riksdagen i det för förstberörda expeditioner uppförda
anslag beviljar förhöjning med 7,000 kronor, eller från
19,800 kronor till 26,800 kronor.
Aflöning för flottans corpser och. stater.
3:o. Till genomförande under år 1877 af den år 1876 beslutade Angåendemclönereglering
vid flottan anvisade Riksdagen, utöfver det ordinarie an- ^Jf/rande
slaget till flottans corpser och stater, 1,201,484 kronor, ett extra anslag af flottans
af 50,340 kronor, hvarjemte en summa af 75,000 kronor, eller det belopp lönereglering.
hvartill afgifterna för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra
Möre härad af Kalmar län då beräknades uppgå, upptogs bland de för
löneregleringens genomförande tillgängliga medel.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Enär, för tillämpande af löneregleringen under år 1878, en tillfällig
tillgång å aflöningsanslaget förefans, som gjorde framställning om
anvisande af extra anslag för samma år obehöflig, begärde Kongl. Maj:t
vid sistlidne års riksdag endast att utöfver de afgifter från förenämnda
vakanta rusthållsnummer till ofvan upptagna belopp, Indika enligt 1876
års Riksdags beslut anvisats för löneregleringen, öfriga efter ingången af
1878 inflytande dylika afgifter jemväl finge användas för enahanda ändamål.
Riksdagen biföll emellertid denna Kongl. Maj:ts framställning endast
på det sätt, att de efter ingången af är 1878 inflytande afgifterna
för de vakanta rusthållsnumren finge för löneregleringens behof under
samma år användas. Vid sådant förhållande och då någon tillfällig tillgång
å aflöningsanslaget icke vidare funnes, har Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen,
att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län
och Södra Möre härad af Kalmar län, livilka enligt 1876 års Riksdags
beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl
öfriga efter ingången af år 1879 inflytande dylika afgifter måtte få för
löneregleringens behof under sistnämnda år användas; och
att i öfrigt, för löneregleringens genomförande under år 1879, ett
anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas, att i
man af behof användas.
Det belopp, som Förvaltningen af sjöärendena beräknat såsom erforderligt
för löneregleringen under år 1879, utöfver det i riksstaten uppförda
ordinarie anslaget, utgjorde, enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 4 a pag. 7 och 8) meddelats, 179,506 kronor 55 öre, hvilket belopp
departementschefen likväl efter granskning funnit kunna nedsättas till
170,000 kronor. Då nu, under förutsättning att vakanssättningen af i
fråga varande rusthållsnummer fortginge i samma förhållande som hitintills,
vakansafgifterna för år 1879 kunde beräknas till 120,000 kronor, i
stället för 110,000 år 1878, skulle alltså beloppet af den å extra stat
erforderliga fyllnadssumma!! blifva 50,000 kronor eller, i rundt tal, samma
summa, som af 1876 års Riksdag för enahanda ändamål anvisats. —
Orsakerna till det högre belopp, som för löneregleringens genomförande
erfordrades under år 1879, än under år 1877, borde hufvudsakligen sökas
i det vid sistnämnda års riksdag beviljade aflöningstillägg, men äfven
deri dels att det funnits nödigt, för åstadkommande af en mera utsträckt
undervisning och öfning m. m., öka antalet officerare och underofficerare
vid militärdepöterna, dels att ett antal officerare och underofficerare
beredts tillfälle att, mot åtnjutande af full dagaflöning enligt
författningarne, genomgå de nya lärokurserna i minväsendet.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
5
På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,
a) att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnuminer i
Blekinge län och södra Möre härad af Kalmar län,
hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats till genomförande
af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga
efter ingången af år 1879 inflytande dylika afgifter må
för löneregleringens behof under sist nämnda år få användas;
och
b) att i öfrigt för löneregleringens genomförande under
år 1879 ett anslag af 50,000 kronor må ä extra stat
för samma år af Riksdagen anvisas, att i mån af behof
användas.
4:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att, på det Kongl. Maj:t
måtte komma i tillfälle att i den ordning, som kunde finnas lämplig, öka
antalet officerare vid Kongl. flottan med 4 underlöjtnanter, 27 löjtnanter,
17 kaptener, 10 kommendörkaptener och 2 kommendörer, de under
anslaget till aflöning för flottans corpser och stater inbegripna medel till
reserv- och indragningsstaterna måtte, i den mån dessa medel blefve tillgängliga,
få användas till aflöning åt nämnda antal officerare.
Uti det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokoll (Bil.
N:o 4 a pag. 10—4 2) är "meddeladt, att, enligt uppgjorda noggranna beräkningar
öfver personalbehofvet för den materiel Sverige i närvarande
stund egde, deri inberäknade de fartyg, som vore under byggnad, för
öfverstyrelsen, stationerna, minförsvaret m. m., skulle, med 10 procent i
reserv, erfordras ett antal af 301 officerare; och då, hvilken plats ^Sveriges
försvarssystem flottan än måtte komma att i en framtid anvisas,
materielens styrka icke kunde beräknas lägre än den för närvarande vore,
så syntes under inga förhållanden officersbehofvet böra beräknas till en
lägre siffra än i rundt tal 300.
Gällande stat för Kongl. Flottan upptoge 140 officerare. Kongl.
Flottans reserv — bestående af reserv- och indragningsstaternas personal
— räknade den 1 Oktober 1877 ett antal af 68 officerare, nemligen
23 regementsofficerare, 44 kaptener och 1 subalternofficer. Det öfriga
befälsbehofvet måste derföre i händelse af krig fyllas med beväringsskyldige
sjökaptener, med undantag af det fåtal äldre sjökadetter, som
möjligen kunde uttagas ur sjökrigsskolan.
Tillgången på befäl vid krigstillfälle måste följaktligen för närvarande
beräknas på ungefärligen följande sätt:
Angående
tillökning i
flottans offl.- cer sper sonal.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
140,
68,
92.
Summa 300.
I afseende å Kongl. flottans reserv borde anmärkas, jemte det att
den nästan helt och hållet saknade subalternofficerare, att då de, som
till densamma öfverflyttades, icke kunde antagas komma att till fullo ersätta
afgången å reserv- och indragningsstaterna, reserven alltjemt komrne
att till antalet minskas, på samma gång tjenstbarheten, i följd af högre
lefnadsålder — hvilken den 1 Oktober 1877 utgjorde i medeltal för regementsofficerarne
61,4 och för kaptenerne 52 år — komme att aftaga;
och hvad de beväringsskyldige beträffade, så kunde de, enär de måste
antagas vara fullkomligt främmande för sjökrigsyrket och tjensten ombord
i flottans fartyg, uppenbarligen icke, huru dugliga de i öfrigt vore
såsom sjömän, ingå i bemanningen af flottans fartyg till mer än en viss
procent af antalet officerare af flottan, hvilken procent icke, utan att ett
förlamande inflytande på krigsmaterielens handhafvande skulle göra sig
känbart, kunde sättas högre än i förhållande af 1 till 2. Det läge i sakens
natur, att det icke annat än undantagsvis kunde uppdragas åt beväringsskyldige
sjökaptener att vare sig inöfva ersättningstrupper vid depoterna
eller deltaga i administrationen i land eller tjenstgöra vid ininförsvaret.
Till dessa uppdrag erfordrades 130 officerare, hvilka alltså
måste tagas från Kongl. flottan eller dess reserv. De beväringsskyldige
kommo sålunda att användas endast å fartygen. Då nu fartygen kräfde
170 officerare, komme, vid det förhållande, att de 92 beväringsskyldige
vid handelsflottan der skulle användas, officerspersonalen å fartygen att
utgöras af 92 officerare från handelsflottan och endast 78 officerare från
Kongl. flottan. Med detta förhållande mellan de båda befälskategorierna
kunde dock materielen icke behörigen skötas, och man borde följaktligen
icke tillsluta ögonen för angelägenheten att med det snaraste vidtaga åtgärder
för ökandet af flottans officersstam, vid äfventyr att i händelse
af krigsutbrott icke kunna fullt tillgodogöra den materiel, som redan anskaffats.
Storleken af denna tillökning, som hufvudsakligen skulle falla inom
subalternofficersgraderna, måste vara beroende af dels det antal officerare
Kongl. flottans reserv kunde påräknas lemna, dels huru många inom det
uppgifna antalet af 300, som kunde utan olägenhet tagas bland de beväringsskyldige.
Det förra vore väl svårt att med full säkerhet beräkna, men
syntes icke kunna, utan särskilda åtgärder för reservens förstärkning,
från Kongl. flottan ............
» Kongl. flottans reserv
» Sjöbeväringen..............
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
7
antagas framdeles komina att öfverstiga 40, och det senare kunde icke,
med afseende å ofvan angifna proportion emellan officerare af flottan
och från de beväringsskyldige, sättas högre cän 60. Officersstaminen borde
derföre, för att en materiel af den styrka och storlek, som för närvarande
förefunnes, måtte kunna på ett fullt tillfredsställande sätt förses
med nödigt befäl, icke beräknas lägre än till 200 eller 60 flere än gällande
stat upptoge, och borde ökningen ske ungefärligen i följande förhållande
nemligen:
31 subalternofficerare, deraf 4 underlöjtnanter och 27 löjtnanter,
17 kaptener och
12 regementsofficerare, deraf 10 kommendörkaptener och 2 kommendörer.
Vid bestämmandet af den ordning, hvari de särskilda beställningarna
borde tillsättas, syntes hänsyn hufvudsakligen böra tagas till behofvet
inom de särskilda graderna vid hvarje tillfälle, då fråga om tillökning
förekomme, och detta bestämmande således öfverlemnas åt Kongl.
Maj:ts pröfning.
Hvad slutligen anginge de för den föreslagna tillökningens åstadkommande
erforderliga medel, vore det naturligtvis önskvärdt, att sådana
kunde beredas genom direkt anslagstillökning för hvarje år, beräknad så,
att ifrågavarande officersplatser kunde fyllas under loppet af till exempel
10 år, eller med 6 årligen. Då emellertid de för reserv- och indragningsstaterna
anvisade medel kunde för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk,
borde särskildt anslag derför icke begäras. För dessa stater vore nu
utaf det för aflöning till flottans corpser och stater uppförda ordinarie
anslag, påräknade 238,422 kronor 5 öre, deraf för permanenta reservstaten
114,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser skulle skilnaden
mellan näinda belopp, eller i jemnt tal 124,000 kronor, i den mån den
blefve tillgänglig, användas till genomförande af löneregleringen för flottan
och således i främsta rummet ersätta det, enligt hvad ofvan är omförmäldt,
för denna reglering ännu erforderliga extra anslag, som för år 1879 beräknats
till 50,000 kronor. Om emellertid, sedan en förbättrad pensionsreglering
numera blifvit genomförd, öfverflyttning till permanenta reservstaten
komme att upphöra, hvilket kunde ega rum, så snart skyldigheten
att vid viss ålder ur tjensten afgå blifvit på alla tillämplig och under
vilkor att officerscorpsen tillökades med nu föreslaget antal, så skulle
jemväl de för denna reservstat afsedda medel och följaktligen hela ofvan
berörda belopp, 238,422 kronor 5 öre, småningom blifva disponibelt. Då
nu den föreslagna tillökningen af officerspersonalen, enligt hvad särskildt
uppgjord promemoria utvisade, erfordrade ett belopp al 154,647 kronor
8
Stats-Ut skottets Utlåtande N:o S.
50 öre, skulle för löneregleringens genomförande, i stället för 124,000
kronor, i allt fall återstå omkring 84,000 kronor för att ersätta det tills
vidare för ändamålet erforderliga extra anslaget, hvilket visserligen skulle
blifva behöfiigt under något längre tid än eljest varit händelsen; en omständighet,
som vore af jemförelsevis ringa betydelse med afseende å den
tillväxt i styrka sjöförsvaret skulle vinna genom den föreslagna tillökningen
i officersantalet.
Uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning medgaf
Riksdagen, jemlikt underdånig skrifvelse den 22 Maj 1873, att, i den
mån medel, hvilka redan funnos å Femte hufvudtitelns aflöningsanslag
uppförda, dertill lemnade tillgång, en ny reservstat måtte i närmare angifven
ordning upprättas, under benämning »Kong]. flottans permanenta
reservstat», dit Kongl. Maj:t, då, med afseende å tjenstens fördel, pröfvades
så böra ega rum, skulle kunna förflytta officerare af amirals-, kommendörs-,
kommendörkaptens- och kaptensgrad, enligt den fördelning mellan graderna,
som af Kongl. Maj:t kunde finnas erforderlig; samt att öfverflyttning
till denna reservstat icke skulle vara förenad med förlust af
någon del utaf innehafvande löneförmåner; och skulle befordran å permanenta
reservstaten kunna ega rum, då Kongl. Maj:t på grund af framstående
förtjenst dertill funne anledning.
Permanenta reservstaten är således endast inskränkt af slutsumman
114,000 kronor samt af den bestämmelse, att dit icke får öfverflyttas
officerare af lägre grad än kapfen; och den nu föreslagna anordningen,
enligt hvilken fördelningen mellan de olika officersgraderna är beräknad
efter tjenstens behof, synes Utskottet alltså i detta hänseende ega ett
afgjordt företräde. Vid sådant förhållande och då de gjorda beräkningarne
öfver personalbehofvet för flottans nuvarande materiel synes ådagalägga,
att den nu äskade tillökningen i befälsstyrkan är af oundgängligt
behof påkallad, har Utskottet, som funnit det föreliggande förslaget äfven
derutinnan ändamålsenligt, att ökningen i officerscorpsens numerär endast
inträder i mån af afgång inom reservstaterna, ansett sig böra samma
förslag till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må vinna Riksdagens bifall.
Angående 5:o. Kongl. Maj:t, som under riksstatens Fjerde hufvudtitel gjort
terlngsUdrag framställning om upprättandet af en för armén och flottan gemensam
för de i'' artilleribyrå, deri 3 eller 4 officerare af sistnämnda vapen skulle tjensttjenstgSrande
göl''a, har föreslagit, att de inqvartering sbidrag, som, i händelse berörda
officerare af framställning blefve af Riksdagen godkänd, skulle tillkomma de i nämnda
flottan. ° ö o >
Stats-Utskottets Tftl&tande N:o 8.
9
byrå tjenstgörande officerare af flottan, måtte, i likhet med inqvarteringsbidragen
till de för tjenstgöring å stationerna inkallade officerare, få
utgå af anslaget till aflöning för flottans corpser och stater; och får,
under erinran, att frågan om artilleribyråns upprättande ännu ej är af
Riksdagen afgjord, Utskottet hemställa,
att Riksdagen må bifalla hvad Kong]. Maj:t i förevarande
hänseende behagat föreslå;
Lärande, i händelse medel till upprättande af berörda artilleribyrå
icke varda af Riksdagen beviljade, frågan om anvisande af tillgång till
inqvarteringsbidrag åt förbemälde officerare få anses hafva förfallit.
Båtsmansindelningen.
6:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o
117) har Herr A. J. Lyth, med hvilken Herr Peter Larsson instämt, föreslagit,
att Riksdagen ville för sin del besluta och hos Kong]. Maj:t i
underdånighet anhålla, att, så snart vid båtsmanshdllet i Gotlands län
någon ledighet inträffade, ny rekrytering icke derstädes måtte ega rum,
utan nummer efter nummer tills vidare ställas pa vakans; — samt att
de inflytande vakansafgifterna måtte begagnas till skeppsgossecorpsens
förökande eller användas till fyllande af andra krigsflottans behof.
En vid sistlidne riksdag väckt motion om hela båtsmanshållets
ställande på vakans i mån af uppkommande ledigheter, blef af begge
Kamrarne afslagen; och då sedan dess några förändrade förhållanden
icke inträdt, samt Riksdagen alltså icke lärer finnas benägen att särskildt
för en del af landet göra ett sådant medgifvande, föranlåtes Utskottet
hemställa,
att Herr A. J. Lyths förevarande motion må af
Riksdagen lemnas utan afseende.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte
upptagas till 1,000,000 kronor, och följaktligen anslaget, med inberäknande
af deri ingående ränta, utföras med 1,000,460 kronor, hvarvid
Kongl. Majrt tillika förutsatt, att de å inkomsttiteln »fyr- och båkmedel»
uppkommande öfverskott finge användas för de med berörda anslag afBih.
till Piksd. Prof. 1878. 4 Sarnl. 1 Afd. 6 Haft. 2
Angående
båtsmansliållets
i Gotlands
IÖ71
ställande på
valtans.
Angående
anslag till
lots- och
fyrinrättningen
7ii. m.
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående
öfri.ga ordinarie
anslag.
Angående
anslag till
fartyg »materiel.
sedda ändamål. Sedermera har uti en till Stats-Utskottet aflåten skrifvelse
af den 22 Januari innevarande år Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet
tillkännagifvit, att vid uppsättandet af den nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof utgifterna för lotsoch
fyrinrättningen m. in., hvilka skolat upptagas till enahanda belopp,
hvartill inkomsterna af fyr- och båkafgiften beräknats, kommit att utföras
med 200,000 kronor mindre än nämnda inkomster. Vid sådant
förhållande, och då Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
förslag, beräknat inkomsttiteln »fyr- och båkrnedel» till 1,200,000 kronor,
hemställer Utskottet,
att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
uppförda penningeanslag må upptagas till
enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln »fyr- och
båkrnedel» beräknats, eller; 1,200,000 kronor, och följaktligen
anslaget med inberäknande af deri ingående
ränta utföras med 1,200,460 kronor, eller 200,000 kronor
högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna;
samt att de å inkomsttiteln »fyr- och båkrnedel»
uppkommande öfverskott måtte få användas för de med
berörda anslag afsedda ändamål.
8:o. I afseende å öfri.ga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie
anslag, deri förändring icke ifrågakornmit, tillstyrker Utskottet,
att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp,
som vid nästlidet års riksdag bestämdes; dock att anslaget
till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»
må få jeinkas i den mån sådant för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma finnes erforderligt.
Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga tillfälliga eller
extra anslag äro följande nådiga framställningar gjorda:
9:o. Enär i fråga om anskaffning af fartyg för flottan, det under
alla förhållanden måste vara i främsta rummet angeläget att med ny ersätta
sådan otjenstbar blifven materiel, som icke kunde undvaras, och
den såsom öfningsfartyg nu begagnade korvetten Gefle, som när den
blefve utdömd oundgängligen måste, på det personalen måtte kunna hållas
vid tjenstbarhet, ersättas med en annan, icke, enligt hvad vederbö
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o S.
11
rande upplyst, vore fortfarande att för ändamålet påräkna längre än
någon kortare tid, så har Kongl. Maj:t nu för nämnda fartygs ersättande
med ett fullt tidsenligt, tillika för öfvande af flottans personal lämpligt
fartyg, af Riksdagen begärt ett extra anslag till fartygsmateriel, motsvarande
hvad ett dylikt fartyg beräknats kosta, eller 2,100,000 kronor,
deraf dock, i betraktande af den tid, som erfordrades för utförandet af
en dylik fartygsbyggnad å flottans varf, endast 500,000 kronor behöfde
för år 1879 utgå.
Då den nu varande ekonomiska ställningen, hvilken gör det mer
än sannolikt att statsinkomsterna för den närmaste framtiden komma att
nedgå, med nödvändighet manar till inskränkning i utgifterna, samt i
förevarande fall — der fråga endast är om påbörjande af ett byggnadsföretag,
hvilket, i händelse vid en kommande riksdag tillgångarne blifva
mera rikliga, då kan, till arbetets fortskyndande, med vida större anslag
än det nu för år 1879 äskade tillgodoses — ett uppskof ej böra kunna
medföra någon synnerlig olägenhet, anser sig af dessa skäl Utskottet
böra hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
10:o. Till artillerimat er iel har Kongl. Maj: t äskat anvisande för år
1879 af ett extra anslag å 900,000 kronor.
Detta anslag är, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a pag.
17) gifver vid handen, afsedt till anskaffande af:
dels de för flottan erforderliga projektiler till så stort antal, att
för hvarje kanon funnes 300 projektiler, för hvilket ändamål fordrades,
enligt af Förvaltningen af sjöärendena lemnad uppgift:
granater till 9,24" kanoner 2,400 ä 105 kronor st. 252,000: —
» till 8,os" kanoner 100 å 67 » » 6,700: —
» till 5,63" kanoner 3,100 å 28 » » 86,800: —
» till 4,l" kanoner 8,100 ä 10 » » 81,000: —
kulor till 5,63" kanoner 1,200 ä 36 » » 43,200: — 469 700-_
dels kanoner, lavetter, projektiler och kulsprutor för de nu
under byggnad varande kanonbåtarne ................................ 430,000: -
tillhopa kronor 899,700: —
Nyssnämnda summa 430,000 kronor sönderfaller, enligt Utskottet
meddelad specifikation, i följande poster:
Angående
andag till
artill er imateriel.
12
Stats-Utslcottefs Utlåtande N:o 8.
3 st. 9,24" kanoner ä 40,000 kronor ...................................... Kr.
3 st. hydrauliska lavetter till 9,24" kanoner ä 57,000 kr. »
3 st. 4,i" kanoner a 2,200 kronor............................................. »
3 st. lavetter till d:o ä 2,900 kronor..................................... »
6 st. kulsprutor ä 3,000 kronor................................................ »
6 st. relingslavetter till d:o a 60 kronor ............................. »
900 st. granater till 9,24" kanoner a 105 kronor .............. »
900 st. » till 4,i" » a 10 kronor.................. »
27,000 patroner till kulsprutor ä 65 kronor pr 1,000...... »
För summans afrundning ........................................................... »
120,000
171,000
6,600
8,700
18,000
360
94,500
9,000
1,755
85
Summa kr. 430,000
De tre kanonbåtar, Rota, Skäggald och Skagul, hvilka här äro i
fråga, äro under arbete vid Bergsunds mekaniska verkstad och skola,
enligt bestämmelse i kontraktet, aflemnas färdiga den 1 April 1879. Härförutom
äro två andra dylika båtar i arbete vid kronans varf.
Enär sistförsamlade Riksdags åtgärd att för innevarande år anvisa
endast hälften af det utaf Kongl. Magt då till artillerimateriel äskade
belopp grundade sig derpå, att hos Riksdagen tvekan uppstått, huruvida
icke framför det för flottans kanontillverkning då använda reffelsystem
(1864 ars Franska modell) borde föredragas det system, som redan vid
landtförsvarets kanontillverkning begagnades (1870 års Franska modell),
har . Utskottet ansett sig böra här omförmäla, att Kongl. Maj:t,
jeinlikt nådigt bref den 15 Februari innevarande år, samma dag ej endast
faststält förslagsritningar enligt sistnämnda reffelsystem till kanoner
af 8,08 tums och af 9,24 tums kaliber, utan äfven föreskrifvit, att
samma ritningar skulle följas vid tillverkningen af de redan bestälda 9
st. 8,08 tums samt 8 st. 9,24 tums kanoner, hvilkas bearbetning icke fortskridit
längre än att det nya reffelsystemet kunde på dem tillämpas;
och har i sammanhang dermed Kongl. Maj:t förklarat, det skulle frågan,
huruvida samma reffelsystem jemväl borde tillämpas på 5,63 tums och
4,1 tums kanoner företagas till afgörande då beställning af sådana kanoner
ifrågakomme. Vid sådant förhållande och då de behof, som med
de nu afsedda anskaffningarne af artillerimateriel skola fyllas, synas Utskottet
vara af den oafvisliga beskaffenhet, att någon inskränkning deri
icke kan ifrågasättas, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till artillerimateriel anvisa det af
Kongl. Maj:t i sådant hänseende äskade belopp, 900,000
kronor, att såsom extra anslag för år 1879 utgå.
Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 8.
13
ll:o. För minväsendet har Kongl. Maj:t, föreslagit anvisande af
ett extra anslag å 247,000 kronor, deraf 90,000 kronor äro afsedda att,
jemte en odisponerad behållning å innevarande års anslag, användas till
inköp af maskiner och verktyg för mintillverkning samt minornas vård
och probering, 117,000 kronor till en magasinsbyggnad för minornas förvarande,
eftersyn och vård samt 40,000 kronor till utgifter för ininväsendets
utveckling.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 18—23) till hvilket
Utskottet i afseende å dessa frågor i öfrig! får hänvisa, är anfördt, att
intet tvifvel kunde förefinnas derom, att icke sjelfgående minor för en
lång framtid komme att utgöra ett krigsredskap, som särdeles väl lämpade
sig för vårt kustförsvar och, ehvad de komme att utgöras af Whiteheads
eller någon annan konstruktion, det måste förutsättas, att de blefve
försedda med mekanismer, hvilka erfordrade en noggrann vård och eftersyn,
samt att deras handterande kräfde sådana speciella kunskaper, som
kunde påräknas endast hos den, som häråt egnade sina studier. En särskild
personal för de sjelfgående minornas handterande måste således afses,
och denna kunde icke under tiden mellan öfningarne bättre användas
än vid tillverkningen af den materiel, den i krig skulle handhafva; varande
kostnaden för maskiner och verktyg beräknad
för minornas vård och probering till kronor........................... 24,000: —
och för ny tillverkning till » .............................. 105,000 : ■—•
eller tillhopa
kronor 129,000
Angående
anslag till
minväsendet.
Den föreslagna magasinsbyggnaden är endast afsedd att lemna utrymme
för det antal minor, som beräknats kunna intill år 1882 anskaffas,
hvarefter byggnaden, i den mån behofvet växte, skulle kunna enligt uppgjord
ritning fullföljas.
Beträffande åter det belopp, som beräknats för de utgifter, hvilka
utvecklingen af denna vigtiga del af sjökrigsväsendet betingade, torde
uppmärksamheten böra fästas derpå, att det måste föranleda ej ringa
kostnader att i denna riktning, der den ena uppfinningen och förbättringen
aflöser den andra, kunna pröfva och tillgodogöra sig allt det nya,
som finnes deraf förtjent. Så hafva, enligt hvad Utskottet fått sig meddeladt,
under nästlidet år konstruerats elektricitetsmaskiner, afsedda att
nattetid upplysa minlinier, försök utförts att med elektricitet framdrifva
torpedos etc.; och för innevarande år är ett belopp af 12,000 kronor
stäldt till Marinförvaltningens disposition för verkställande af försök med
bottenminor, stångtorpedos med mera.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8■
Angående
anslag till
anbringande
af spårvägar
å Kronans
varf.
Angående
anslag för
inrättande af
optiska signalstationer
i
Stockholms
skärgård.
att det af Kong]. Maj:t för minväsendet äskade belopp,
247,000 kronor, må af Riksdagen anvisas att såsom
extra anslag för år 1879 utgå.
12:o. För underlättande af en mängd transporter, hvilkas verkställande
kräfver en högst betydlig både tid och arbetsstyrka, har Kongl.
Maj:t äskat anvisande af 53,000 kronor till spårvägar å flottans varf i
Karlskrona och 23,000 kronor till dylika vägar å flottans varf i Stockholm.
Då ifrågavarande anläggningar, hvilka beräknats vid varfvet i
Karlskrona till 28,000 fot rälväg och en vändskifva och vid varfvet i
Stockholm till 3,400 fot rälväg och 8 vändskifvor, otvifvelaktigt komma
att bespara ett stort antal dagsverken och i öfrigt leda till arbetenas
fortskyndande, får Utskottet, helst, hvad varfvet i Stockholm vidkommer,
det är af vigt att anläggningen må kunna utföras i sammanhang med
den nu pågående dockbyggnaden, hemställa,
att Riksdagen inå, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
nådiga framställningar, anvisa såsom extra anslag
för år 1879:
a) till spårvägar å flottans varf i Karlskrona 53,000
kronor; och
b) till spårvägar å flottans varf i Stockholm 23,000
kronor.
13:o. På det Kongl. Maj:t måtte komina i tillfälle att, i händelse
af behof, låta upprätta optiska telegrafstationer i Stockholms skärgård har
Kongl. Maj:t hos Riksdagen gjort framställning om anvisande för ändamålet
af ett extra anslag för år 1879, som för jemnande af de extraanslagens
summa utförts med 20,911 kronor 68 öre.
I betraktande så väl af det vidsträckta kustområde, hvilket vid ett
fredsbrott borde af den flytande kustförsvarsmaterielen bevakas, som af
denna senares otillräcklighet för detta ändamål, hade, enligt hvad i statsrådsprotokollet
meddelats, flottans militärbyrå, i embetsskrifvelse den 20
Juni 1877, under åberopande att icke någon åtgärd, afsedd att på ett
eller annat sätt öka vår försvarskraft, borde försummas, samt att härtill
hörde åstadkommandet af sådana medel, hvarigenom säkra underrättelser
om en fiendes förehafvande kunde skyndsamt och i god tid erhållas från
de yttre hafsbanden, hemstält att undersökningar måtte verkställas för
upprättandet af optiska och elektriska telegraflinier å vissa delar af skärgården.
Med anledning häraf hade den afdelning af flottans fartyg, som
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
15
under 1877 års höst utfört rekognosceringstjenst, erhållit uppdrag att
verkställa en dylik undersökning i Stockholms yttre skärgård, hvarefter
kostnadsförslag öfver den materiel, som för ifrågavarande ändamål erfordrades
inom nämnda område, blifvit uppgjordt, slutande, hvad den optiska
signalmaterielen beträffar, på ett belopp af 20,665 kronor.
Den elektriska, som erfordrades för att sammanbinda det föreslagna
optiska nätet med statens telegrafnät, hade ännu icke hunnit förtecknas
och således icke heller förslag öfver kostnaderna för densamma uppgöras,
men dessa linieledningar vore icke särdeles långa och ansågos, i händelse
af behof, kunna med telegrafverkets medverkan ganska hastigt åstadkommas.
Då deremot anskaffningen af den optiska tarfvade mera tid,
hade Kongl. Maj:t ansett uppskof dermed icke böra ske.
Med hänseende till hvad sålunda blifvit anfördt, och då ordnandet
af de ifrågasatta signalstationerna otvifvelaktigt är för försvaret af stor
vigt, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må till upprättande af optiska telegrafstationer
i Stockholms skärgård anvisa för år 1879 ett
extra anslag af 20,911 kronor 68 öre.
14:o. Enär det vore af synnerlig vigt, att sjömätningsarbetena Angående anmåtte
kunna bedrifvas i samma utsträckning, som hittills varit fallet, fartyg
men detta icke läte sig verkställas, derest ej ett nytt fartyg för sjö-för sjokartekarteverket
anskaffades i stället för ångfartyget Lärkan, hvilket''allt ifrån verket1862
hvarje år användts vid sjömätningarne i Stockholms skärgård och
sjön Mälaren och nu till följd af sin ålder icke syntes förtjena en så
dyrbar reparation, som, enligt hvad behörigt besigtningsinstrument utvisade,
vore för dess fortfarande begagnande erforderlig, har Kongl.
Maj:t hos Riksdagen äskat för anskaffning af ett dylikt fartyg ett extra
anslag för år 1879 å 40,000 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, skulle omförmälda
nu för sjömätningarne använda ångfartyg icke vidare kunna för
berörda ändamål begagnas utan reparation till skrofvet och insättande af
ny ångpanna; hvarförutom detta fartyg i allt fall vore mindre lämpligt
till begagnande på kuster och i skärgårdar, som hädanefter till uppmätning
ifrågakoinme; och då Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, anser
det vara af vigt att sjömätningsarbetena ej må behöfva inkränkas, samt,
enligt hvad upplyst blifvit, sjökarteverkets till förnyande och reparation
af dess fartygsmateriel afsedda besparade medel kunna med 26,000 kronor
bidraga till anskaffande af ett nytt till en kostnad af 66,000 kronor
beräknadt sjömätningsfartyg, tillstyrker Utskottet,
16
Stats-TJtslcottets Utlåtande N:o 8.
Angående anslag
till ersättning
för
inköpt krut.
Angående
anslag till
ny byggnad
för skeppsgosseinrättningen
i
Karlskrona.
Angående
anslag till
en veten''
skaplig
expedition.
att Riksdagen må för anskaffning af ett nytt sjömätningsfartyg
anvisa för år 1879 ett extra anslag af
40,000 kronor.
15:o. Till ersättning för ett från utlandet anskaffadt parti krut
har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande af 148,088 kronor 32 öre; och får,
under hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (Bil. n:o 4 a, pag. 27 och
-28) rörande detta ämne innehåller samt med förmälan, att, enligt Utskottet
lemnad uppgift, den inköpta krutqvantiteten utgjort vid pass
2,200 centner, Utskottet hemställa, ,
att det af Kongl. Maj:t till ersättning för ett från
utlandet anskaffadt parti krut äskade belopp, 148,088
kronor 32 öre, må såsom extra anslag för år 1879 af
Riksdagen anvisas.
16:o. Sedan sistlidna års Riksdag beviljat 395,000 kronor till ny
byggnad för skeppsgosseinrättningen i Karlskrona och deraf för 1878
anvisat 133,000 kronor, så har Kongl. Maj:t nu föreslagit att, af det
beviljade anslagets återstående belopp, för år 1879 måtte anvisas 162,000
kronor; hemställande Utskottet,
att det äskade anslagsbeloppet, 162,000 kronor, må
på extra stat för år 1879 af Riksdagen anvisas.
17:o. Uti en särskild, den 18 Januari innevarande år till Riksdagen
aflåten nådig proposition (N:o 10) är anfördt, att under loppet af mer
än tjugu år af svenska vetenskapsmän ledda och på svensk bekostnad
utrustade forskningsresor till de norra polartrakterna i nästan oafbruten
följd fortgått, och rika skördar af naturvetenskapliga samlingar genom
dem blifvit till fäderneslandet hembragta. De sålunda vunna framgångar
och särskildt det genom de två senaste expeditionernas lyckliga framträngande
till mynningen af floderna Obi och Jenissej öppnade nya
forskningsfält hade manat en af deltagande i de flesta af berörda resor,
Intendenten vid Naturhistoriska Riksmuseum, Professoren A. E. Nordenskiöld,
att söka åstadkomma en så fullständigt som möjligt utrustad
expedition, hvilken skulle hafva till uppgift att i geografiskt, hydrografiskt
och naturhistoriskt hänseende undersöka Norra Ishafvet öster om
Jenissejs mynning samt om möjligt framtränga till Berings sund, derifrån
kringsegla Asien och genom Suez-kanalen återvända till Sverige. Då
emellertid en expedition med detta syfte vore förenad med så många
omkostnader,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
17
omkostnader, att de till Professoren Nordenskiölds förfogande stälda medel
ej tilläte anskaffandet af ett fullt ändamålsenligt fartyg med erforderlig
utrustning och bemanning äfvensom af tillräckliga vetenskapliga krafter
och hjelpmedel, så vida icke expeditionen erhölle understöd, likartad!
med det som kommit åtskilliga föregående arktiska forskningsresor till
del, så hade Professoren Nordenskiöld i underdånighet anhållit, att i fråga
varande expedition måtte från det allmännas sida komma i åtnjutande
af vissa uppgifna förmåner; och då densamma syntes förtjent af understöd
från det- allmännas sida, har Kongl. Maj:t, som medgifvit att det befäl,
underbefäl och manskap af flottan, hvilket kunde komma att i expeditionen
deltaga, måtte under tiden åtnjuta enahanda förmåner, som under
kommendering å flottans fartyg, nu föfeslagit Riksdagen,
dels att till godtgörande af kostnaderna för det för expeditionen
afsedda ångfartygs försättande i sjödugligt skick å flottans varf i Karlskrona
å extra stat för år 1879 anvisa ett belopp af 25,000 kronor;
dels ock att Riksdagen ville för sin del medgifva, att den proviant
och den utredning i öfrigt, som Kongl. Maj:t kunde finna skäligt lata
expeditionen från flottans förråd utbekomma, måtte först efter fartygets
återkomst, i enlighet med då upprättad liqvid, af Professoren Nordenskiöld
ersättas.
Utaf det omförmälda nådiga proposition bilagda statsrådsprotokoll
inhemtas, hurusom Kongl. Maj:t tillåtit, att ej mindre den officer, än
ock det underbefäl och manskap till högst 18 man af Kongl. flottan,
som kunde förklara sig villiga deltaga uti ifrågavarande expedition och
dertill erhölle tillstånd, måtte under förutsättning att fartyget fördes af
officer eller underofficer, tillhörande Kongl. flottan, för hela tiden för
deras deltagande i expeditionen, dock icke öfver tjugufyra månader,
räkna sig till godo enahanda förmåner, såsom lön, sjöaflöning, diet- och
uppmuntringspenningar, beklädnad och portion, som om de vore kommenderade
å flottans fartyg, jemte den förhöjning i sjöaflöningen för
hvarje dag expeditionen _ uppehölle sig norr om norra polcirkeln, som
för sjökommendering i Östersjön och Nordsjön under vintermånaderna
vore i reglementet för flottan bestämd; med förklarande derjemte, att
ifrågavarande förmåner finge utgå af de anslag, af hvilka kostnaderna
i berörda afseenden bestriddes under kommendering å flottans fartyg;
dock att det ålåge Professoren Nordenskiöld att i god tid före expeditionens
afgång från norsk hamn styrka med intyg, dels från befälhafvaren
å fartyget, att detsamma vore försedt med proviant för de i expeditionen
deltagande, beräknadt för en tid af två år, och med tjenlig beklädnad
för flottans underbefäl och manskap, dels ock från den expeditionen åtBih.
till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami, 1 Afd. 6 Haft. 3
18 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
följande läkaren, att erforderliga medicinalier funnes för samma tid å
fartyget att tillgå.
Sedermera har uti en inom Första Kammaren väckt, till Statsutskottets
behandling remitterad motion (N:o 36) Herr C. F. Wcern föreslagit,
att Riksdagen måtte dels anvisa till aflöning åt den expeditionen
åtföljande läkare 3,500 kronor för hvarje år expeditionen komme att
upptaga, dock ej öfver 7,000 kronor, dels ock medgifva, att den proviant
och den utredning i öfrigt, som Kongl. Maj:t kunde finna skäligt låta
expeditionen på samma sätt, som för 1868och 1872—1873 årens expeditioner,
af Kongl. Maj:ts flotta utbekomma, måtte emot redovisningsskyldighet, men
utan förbindelse att ersätta hvad som för expeditionen åtgått, till Professoren
Nordenskiöld utlemnas; dock att kostnaden för de särskilda förmåner,
som härigenom skulle expeditionen beredas, i intet fall öfverstege
10,000 kronor; varande af motionären upplyst, att enligt uppgjorda
beräkningar öfver de medel, som stodo till expeditionens förfogande, den
föreslagna förhöjningen i anslag och förmåner vore erforderlig för att
expeditionen skulle kunna komma till stånd, utan att något som för dess
betryggande vore behöfligt blefve försummadt, eller Professoren Nordenskiöld
nödgades åtaga sig förpligtelse!'', hvilka han ej med trygghet kunde
veta sig i stånd att uppfylla.
Enligt en Utskottet meddelad approximativ beräkning äro kostnaderna
för ifrågavarande expedition, utöfver det bidrag, som enligt Kong].
Maj :ts proposition skulle från statens sida komma Professoren Nordenskiöld
till del — och hvilka kostnader skulle drabba de trenne personer,
som åtagit sig att till expeditionens utrustande bidraga ■— beräknade
till 180,000 kronor, dervid antagits, att det för 150,000 kronor inköpta
ångfartyget skulle vid expeditionens återkomst kunna betinga ett
pris af 100,000 kronor.
På sätt i statsrådsprotokollet jemväl är framhållet, öfverträffar
den nn ifrågasatta expeditionen alltså sina föregångare ej endast i afseende
å företagets storhet och den vetenskapliga vinst, den kan förväntas
medföra, utan äfven i fråga om beloppet af de utaf enskilde lemnade bidrag
för dess utförande; och den uppfattning, som förut i dylika frågor
gjort sig gällande och hvilken i företag af beskaffenhet, som det förevarande,
sett en angelägenhet af nationel betydelse, torde äfven böra
föranleda bifall till såväl Kongl. Maj:ts som förrbemälde motionärs nu
framstälda förslag. Särskildt anser sig Utskottet härvid böra fästa uppmärksamheten
derpå, att, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid
handen, föredragande departementschefen ansett, det tillgångar till liqviderande
af erhållna utredningspersedlar och proviant kunde beredas ge
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 8. 18
nom fartygets försäljning efter expeditionens återkomst, men att denna
inkomst redan tagits i beräkning vid kalkylen öfver de kostnader, som
skulle genom enskilde msecenaters bidrag fyllas.
På grund af hvad sålunda och i öfrigt i detta ärende förekommit
hemställer Utskottet:
a) att Riksdagen må, till godtgörande af kostnaderna för
det för ifrågavarande expedition afsedda ångfartygs
försättande i sjödugligt, skick å flottans varf i Karlskrona,
å extra stat för år 1879 anvisa ett belopp af
25,000 kronor;
b) att Riksdagen jemväl må för bestridande af aflöning
åt den expeditionen åtföljande läkare anvisa för år
1879 ett extra anslag af 7,000 kronor, att utgå efter
beräkning af 3,500 kronor för år utaf den tid, expeditionen
kommer att upptaga; och
c) att Riksdagen ville för sin del medgifva, att den proviant
och den utredning i öfrigt, som Kongl. Maj:t
kan finna skäligt att, i likhet med hvad som kommit
1868 och 1872—1873 årens arktiska expeditioner till del,
låta expeditionen från liottans förråd utbekomma, må
emot redovisningsskyldighet, men utan förbindelse att
ersätta hvad som för expeditionen åtgått, till Professoren
Nordenskiöld utlemnas; dock att kostnaden för
de särskilda förmåner, som härigenom expeditionen
beredas, i intet fall må, utöfver hvad som på den flottan
tillhörande personal belöper, öfverstiga 10,000
kronor.
Stockholm den 26 Mars 1878.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
20
Stats- Utskottets Utlåtande N:o S.
Reservationer:
vid 4:de punkten (angående tillökning af flottans officerspersonal):
af Herrar Liss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt, Ola Bosson Olsson och
Sven Nilsson i Efveröd, hvilka såsom sin mening åberopade ett förslag
till utlåtande, så lydande:
»Detta Kongl. Maj:ts förslag afser att uppbringa officerspersonalens
antal från nuvarande beloppet 140 till 200, hvilket antal Kongl. Maj:t
ansett behöfligt för att vid krigstillfälle flottans officersstam måtte vara
tillräcklig att, jemte det antal officerare, som kunde från flottans reservpåräknas,
samt beväringsskyldige sjökaptener, dels handhafva den sjökrigsmateriel,
som för närvarande vid flottan förefinnes, dels bestrida
den vid depoterna erforderliga tjenstgöring med ersättningstruppers inöfvande
m. m.
Om än en så betydlig tillökning i officerspersonalens antal, som
Kongl. Maj:t nu ifrågasatt, framdeles, då någon väsentligare minskning
i reservstaterna egt rum, må vara erforderlig, torde dock dermed kunna
anstå, intill dess den senast beslutade löneregleringen för flottans befäl
hunnit genomföras; och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet är antydt,
öfverflyttning till permanenta reservstaten numera, sedan en förbättrad pensionering
inträdt, småningom lärer kunna upphöra, torde ej lång tid åtgå, innan
de för reservstaterna afsätta medel kunna lemna tillgång till fyllande af
den brist i afiöningsanslagen, som nu måste med extra anslag tillgodoses.
Först derefter synes tidpunkten vara inne att tillse, huruvida icke de i
öfrigt till reservstaterna nu afsedda medel lämpligare må böra till ökande
af officerspersonalen disponeras. Härförutom, och då förslag om genomgripande
förändringar i landtförsvarets organisation för närvarande äro
på Riksdagens behandling beroende, samt de beslut, Kongl. Maj:t och
Riksdagen i afseende derå må komma att fatta, möjligen kunna vara af
beskaffenhet att inverka på ordnandet af landets försvarsväsende i dess
helhet, synes äfven af detta skäl afgörandet af frågan om så väsentliga
förändringar inom flottan lämpligast böra tills vidare anstå.
Utskottet anser sig derföre böra hemställa,
att Kongl. Maj:ts omförrnälda nådiga framställning
för närvarande icke må vinna Riksdagens bifall»;
vid .9:de punkten (angående anslag till fartygsmateriel): af Herrar
C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, L. Nordenfelt, Grefve S. Lagerberg och
C. F. af Geijerstam;
Siats-Utskottets utlåtande N:o 8-
21
vid 12:te punkten (angående anslag till anbringande af spårvägar å
ilottans varf i Karlskrona): af Herrar Liss Olof Larsson, Ola Bosson
Olsson och Sven Nilsson i Efveröd;
vid Hide punkten (angående anslag till en vetenskaplig expedition):
af Herrar Liss Olof Larsson och Sven Nilsson i Efveröd.
Herr C. Ekman har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet
icke deltagit i behandlingen af punkten 10 här olvan; hvarjemte Herr J.
E. Johansson i Forneby anmält, att han varit hindrad att i Utskottet
närvara vid handläggningen af förevarande hufvudtitel.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Bil. Litt. A.
Förslag till stat för Sjöförsvarsdepartementets Kansli- och.
Kommandoexpeditioner.
Tjenst-
Löu.
gorings-
penningar.
Summa.
Kansliexpeditionen.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
i Af detta arfvode anses
1 2,500 kronor motsvara
1 expeditionsschef, arfvode........
—
—
7,500
( tjenstgöringspenningar. 1
1 kanslisekreterare ....................
1 d:o ........
2,500
2,500
S O
4,000
4,000
Efter 5 år kan lönen
1 registrator, med skyldighet att
( höjas med 500 kronor och:
1 efter 10 år med ytterli-i
j gare 500 kronor.
biträda vid ölriga göromål i
kansliexpeditionen.............
2,500
1,500
4,000
Arfvode till en af kanslisekrete-
rarne för handläggande af en
del sådana göromål, som i
andra statsdepartements ex- peditioner tillhöra byråchef...
1,000
Till amanuenser, skrifbiträden
I
och extra vaktmästare............
—
4,100
i
1 vaktmästare............................
800''")
300
1,100
1
Kommandoexpeditionen.
1 chef 1 uppbära aflöning a
adjutanter f annan stat.
1 vaktmästare, med skyldighet
att jemväl uppassa i chefens
för flottans militärpersonal
expedition ......................
800*)
300
1,100
Summa
26,800
*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,
den kontanta lönen minskas med 150 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
■24
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Tabell öfver ordinarie anslagen
1878
års riksstat anslår:
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Förslagsanslag.
Summa.
Sjöförsvars-
Kronor.
15,000
19,800
38,600
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
15,000
19,800
38,600
Ö.
Departement
Departementschefen....................................................................
Tillkommer: Hyresersättning.....................................................
Departementets kansli- och kommandoexpeditioner ................
Tillkommer: För tillämpning af ny stat ............................
Marinförvaltningen .....................................................................
73,400
—
—
—
73,400
—
Flottans
Aflöning för flottans corpser och stater
Ålderstillägg, förslagsanslag ......................................;...............
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgosse-corpserna, Förslagsan-
Natura-und erhåll, Förslagsanslag...................................................
Båtsmansindelningen .....................................:...........................
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna
1,201,484
25.000
282,000
452,450
24.000
—
81,053
98
1,201,484
25.000
282,000
452,450
81,053
24.000
98
1,984,934
—
81,053
98
2,065,987
98
Flottans
Flottans nybyggnad och underhåll, Reservationsanslag.............
1,078,800
_
1,078,800
_
Diverse
550,000
—
550,000
Flottans öfningar, Reservationsanslag ....................................
t 3,687,134
81,053
98
3,768,187
98
t
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
25
under Riksstatens Femte Hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
departementet.
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Förslagsanslag.
Summa.
ch öfver styrelsen.
Kronor.
ö.
Kror.or.
Ö.
, Kronor.
Ö.
............... 15,000: —
.................... 2,000: -
17,000
17,000
.......... 19,800: —
................... 7,000: —
26,800
38,600
—
—
26,800
38,600
Sg:r
82,400
—
—
82,400
—
personal.
slag, högst............................................
1,201,484
25,000
282,000
452,450
-
81,053
98
1,201,484
25,000
282,000
452,450
81,053
98
räntor, Förslagsanslag..........................
24,000
—
—
24,000
—
Sg:r
1,984,934
—
81,053
98
2,065,987
98
materiel.
1,078,800
—
—
1,078,800
—
nslag.
550,000
550,000
Tp:t
3,696,134
—
81,053)98
3,777,187
98
Bill. till Piksd. Prot. 1878. 4 Sand. 1 Afd. 6 Höft.
26
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
1878 års riksstat anslår:
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Förslagsanslag.
Summa.
P:t
Sg:r
Kronor. ö.
I I
3,687,134 —
39,820''—!
60,000
15.000
30.000
39.000
19,175
15.000
35,607
12,500
Kronor. ö.
816,102
1,000,000
95,250
9,000
02;
021
g:r 1,104,250!-
81,053
98
460-
4601-
Kronor.
3,768,187
39,820
60,000
15.000
30.000
39.000
19,175
15.000
35,607
12,500
816,102:02
98
02
1,000,460
95,250!-
9,000-
Undervisningsverken:
Hjökrigsskolan ..........................................................................
Skeppsgosseskolan .................................................................
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, ReservaTill
stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk
Durchmarschkostnader, Reservationsanslag .................................
För sjukvård...................................................................................
För diverse behof..........................................................................
Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslug......................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. Förslagsanslag .........
Extra utgifter .............................................................................
Han
I
Lots-
och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, ReserTillkommer:
Förhöjning i penningeanslaget till samma belopp
beräknad .............................................................................
Undervisningsanstalter för sjöfart ...............................................
Kaotisk meteorologiska byrån ................................................
1,104,710!-
S:a! 5,057,48602! 81,513 98 5,139,000!-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
27
Förslag
till blifvande
riksstat:
Indelt ränta
och ersättning
Penningar.
för indragna
Summa.
räntor.
Förslagsanslag.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
3,696,134
—
81,053
98
3,777,187
98
.................................................... 31,040: —
.......................................................................... 8,780: —
39,820
—
_
39,820
—
tionsanslag.................................................................................
60,000
—
—
60,000
—
tjenst eller kommendering utrikes............................................
15,000
—
—
15,000
30,000
—
—
—
30,000
39,000
—
—
39,000
—
19,175
—
—
—
19,175
—
15,000
—
—
15,000
—
35,607
02
—
35,607
02
........................................................................................................
12,500
—
•-
-
12,500
—
Sg:r
816,10202
■-
—
816,102jO2
deln.
vationsanslag........................................................... 1,000,000: —
hvartill inkomsttiteln “Fyr- och båkmedel“ blifvit
......................................................................... 200,000: —
1,200.000
—
460
—
1,200,460
—
95,250
—-
—
95,250
—
9,000
—
—
9,000
—
Sg:r
1,304,250
_|
1
460
—
1,304,710
—
Summa
5,266,486
02
81,51398
5,348,000 —
28
Stais-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Bil. Litt. C.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Femte Hufvudtitel.
Kronor.
ö.
För genomförande under år 1879 af lönereglering för Kongl. flottan
50,000
_
Till artillerimateriel ...............................................................................
900,000
—
Till minväsendet.......................................................................................
247,000
—
Till spårvägar å flottans varf i Karlskrona ........................................
53,000
—
Till d:o å d:o i Stockholm..........................................
23,000
—
Till upprättande af optiska telegrafstationer i Stockholms skärgård
20,911
68
Till ersättning för ett från utlandet anskaffadt parti krut.................
148,088
32
Till anskaffning af ett fartyg för sjökarteverket .................................
40.000
—
Till nybyggnad för skeppsgosseinrättningen i Karlskrona..................
162,000
Till en vetenskaplig expedition till Norra Ishafvet .............................
32,000
Summa; 1,676,000 i —
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1878.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1878:34 Skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel. s. 1 i texten