Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen F e m t e hufvudtitel. af utgifterna under Riks statens

1878-03-26 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:8, Utlåtande, angående regleringen F e m t e hufvudtitel. af utgifterna under Riks statens

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Mars 1878, kl. 3 e. ra.

Utlåtande, angående regleringen

F e m t e hufvudtitel.

af utgifterna under Riks statens

(l:sta U. A.)

Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln eller anslagen för

sjöförsvaret vid innevarande riksmöte i fråga komna förändringar får

Utskottet här nedan afgifva yttrande.

Departementschefen.

l:o. På det den till Chefen för Sjöförsvars-departementet för närvarande

upplåtna boställs våning i kronans hus å Skeppsholmen måtte

kunna användas för stationstjenstens behof, har Kongl. Maj:t föreslagit,

att hyresersättning af 2,000 kronor måtte för bemälde departementschef

anvisas; och då af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 2 och 3) inhemtas,

att åt de tjensteman, hvilkas befattningar företrädesvis påkalla

innehafvarnes dagliga tillstädesvaro vid stationen, bostad på stället icke

kan beredas utan att omförmälda boställsvåning derför tages i anspråk,

samt för öfrige departementschefer, utom Utrikesministern, hyresersättning

till det nu äskade beloppet finnes anvisad, hemställer Utskottet,

att, med bifall till förevarande nådiga framställning,

anslaget till departementschefen må med 2,000 kronor

förhöjas.

Kansli- och kommandoexpeditionerna.

2:o. Härvid har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen, jemte godkännande

af den i statsrådsprotokollet intagna stat för departementets

kansli- och kommandoexpeditioner, med de vilkor för åtnjutande af deri

uppförda aflöningsförmåner, som i nådiga beslutet angående reglering af

löneförhållandena inom statsdepartementens expeditioner den 7 December

1877 funnos bestämda, måtte med 7,000 kronor förhöja det nu för beBih.

till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 6 Uäft. 1

Angående

hy res er sättning

för departementschef

en.

Angående

ny stat för

departementets

expeditioner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

rörda expeditioner utgående anslag å ordinarie stat, 19,800 kronor;

hvaremot särskildt anslag å extra stat, hvilket för närvarande utginge

med 2,200 kronor, icke vidare komme att blifva erforderligt.

Den nu gällande staten för dessa expeditioner upptager följande

poster:

1 Expeditionschef.................................................................................. 7,000: —

1 Expeditionssekreterare, vakant; lönen uppbäres såsom arfvode

af en tills vidare förordnad kanslisekreterare .............. 4,500: —

1 Protokollssekreterare.......................................................................... 3,500: —

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål

inom expeditionen............................................................................... 4,200

2 Vaktmästare å 750 kronor ............................................................. 1,500

Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente............... 1,300

Summa kronor 22,000

Den af Kongl. Maj:t föreslagna staten lyder deremot sålunda:

Kansli-expeditionen:

1 Expeditionschef......... arfvode

1 Kanslisekreterare ...............

1 D:o ...............

Arfvode till en af dem för handläggande

af en del sådana

göromål, som i andra stats

departements expeditioner tillhöra

byråchef......................

1 Registrator, med skyldighet

att biträda vid öfriga göromål

i kansliexpeditionen ...........

Till amanuenser, skrifbiträden

och extra vaktmästare............

1 Vaktmästare .........................

Kommando-expeditionen:

1 Chef 1 uppbära aflöning å

Adjutanter J annan stat .........

1 Vaktmästare, med skyldighet

att jemväl uppassa i Chefens

för flottans militärpersonal

expedition................... ........

Summa kronor

Tjenstgö
Lön.

j ringspen- Summa.

| ningar, j

2,800

2,800

2,800

800

800

1,200-

1,200

7,500

4,000

4,000

1,000

1,200!—j 4,000

4.100

1.100

300

— 300

Efter 5 års tjenstgöring kan

[lönen höjas med 500 kronor

och efter ytterligare

5 år med 500 kronor.

(Efter 5 års tjenstgöring kan

lönen höjas med 500 kronor

och efter ytterligare

5 år med 500 kronor.

uoo—

26,800[ ■

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

3

och skulle de ålderstillägg, sora på grund af denna stat kunde komina

att utgå, bestridas af det å hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till ålderstillägg.

Beträffande den i den nya staten upptagna personal, likasom i

fråga om det för den ene kanslisekreteraren afsedda arfvode samt beräkningen

af de till amanuenser, vikariatsarfvoden m. m. erforderliga medel,

har Utskottet icke haft något att erinra; men då Riksdagen, vid

bestämmandet af aflöningen för Justitiedepartementets expedition i viss

mån afvikit från de af Kongl. Maj:t antagna allmänna grunder för aflöningarne

inom statsdepartementens expeditioner och vilkoren för dessa

aflöningars åtnjutande, i det Riksdagen beslutat, dels att utaf expeditionschefens

arfvode 2,500 kronor skulle anses motsvara tjenstgöringspenningar,

samt att utaf aflöningen för kanslisekreterare och registrator

2,500 kronor skulle utgöra lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar,

dels ock att rätten till åtnjutande af semester skulle vara

beroende deraf, att sådant kunde ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, torde äfven förevarande aflöningsstat böra i öfverensstämmelse

dermed ändras.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må på det sätt af Riksdagen bifallas, att för tillämpning

af härhos (Bil. Litt. A) bilagda förslag till ny

stat för Sjöförsvarsdepartementets kansli-och kommandoexpeditioner

med de vilkor m. m. för åtnjutande af deri

upptagna löneförmåner, som i fråga om Justitiedepartementets

expedition blifvit af Riksdagen godkända,

Riksdagen i det för förstberörda expeditioner uppförda

anslag beviljar förhöjning med 7,000 kronor, eller från

19,800 kronor till 26,800 kronor.

Aflöning för flottans corpser och. stater.

3:o. Till genomförande under år 1877 af den år 1876 beslutade Angåendemclönereglering

vid flottan anvisade Riksdagen, utöfver det ordinarie an- ^Jf/rande

slaget till flottans corpser och stater, 1,201,484 kronor, ett extra anslag af flottans

af 50,340 kronor, hvarjemte en summa af 75,000 kronor, eller det belopp lönereglering.

hvartill afgifterna för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra

Möre härad af Kalmar län då beräknades uppgå, upptogs bland de för

löneregleringens genomförande tillgängliga medel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Enär, för tillämpande af löneregleringen under år 1878, en tillfällig

tillgång å aflöningsanslaget förefans, som gjorde framställning om

anvisande af extra anslag för samma år obehöflig, begärde Kongl. Maj:t

vid sistlidne års riksdag endast att utöfver de afgifter från förenämnda

vakanta rusthållsnummer till ofvan upptagna belopp, Indika enligt 1876

års Riksdags beslut anvisats för löneregleringen, öfriga efter ingången af

1878 inflytande dylika afgifter jemväl finge användas för enahanda ändamål.

Riksdagen biföll emellertid denna Kongl. Maj:ts framställning endast

på det sätt, att de efter ingången af är 1878 inflytande afgifterna

för de vakanta rusthållsnumren finge för löneregleringens behof under

samma år användas. Vid sådant förhållande och då någon tillfällig tillgång

å aflöningsanslaget icke vidare funnes, har Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen,

att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län, livilka enligt 1876 års Riksdags

beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl

öfriga efter ingången af år 1879 inflytande dylika afgifter måtte få för

löneregleringens behof under sistnämnda år användas; och

att i öfrigt, för löneregleringens genomförande under år 1879, ett

anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas, att i

man af behof användas.

Det belopp, som Förvaltningen af sjöärendena beräknat såsom erforderligt

för löneregleringen under år 1879, utöfver det i riksstaten uppförda

ordinarie anslaget, utgjorde, enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil.

N:o 4 a pag. 7 och 8) meddelats, 179,506 kronor 55 öre, hvilket belopp

departementschefen likväl efter granskning funnit kunna nedsättas till

170,000 kronor. Då nu, under förutsättning att vakanssättningen af i

fråga varande rusthållsnummer fortginge i samma förhållande som hitintills,

vakansafgifterna för år 1879 kunde beräknas till 120,000 kronor, i

stället för 110,000 år 1878, skulle alltså beloppet af den å extra stat

erforderliga fyllnadssumma!! blifva 50,000 kronor eller, i rundt tal, samma

summa, som af 1876 års Riksdag för enahanda ändamål anvisats. —

Orsakerna till det högre belopp, som för löneregleringens genomförande

erfordrades under år 1879, än under år 1877, borde hufvudsakligen sökas

i det vid sistnämnda års riksdag beviljade aflöningstillägg, men äfven

deri dels att det funnits nödigt, för åstadkommande af en mera utsträckt

undervisning och öfning m. m., öka antalet officerare och underofficerare

vid militärdepöterna, dels att ett antal officerare och underofficerare

beredts tillfälle att, mot åtnjutande af full dagaflöning enligt

författningarne, genomgå de nya lärokurserna i minväsendet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

5

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

a) att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnuminer i

Blekinge län och södra Möre härad af Kalmar län,

hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats till genomförande

af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga

efter ingången af år 1879 inflytande dylika afgifter må

för löneregleringens behof under sist nämnda år få användas;

och

b) att i öfrigt för löneregleringens genomförande under

år 1879 ett anslag af 50,000 kronor må ä extra stat

för samma år af Riksdagen anvisas, att i mån af behof

användas.

4:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att, på det Kongl. Maj:t

måtte komma i tillfälle att i den ordning, som kunde finnas lämplig, öka

antalet officerare vid Kongl. flottan med 4 underlöjtnanter, 27 löjtnanter,

17 kaptener, 10 kommendörkaptener och 2 kommendörer, de under

anslaget till aflöning för flottans corpser och stater inbegripna medel till

reserv- och indragningsstaterna måtte, i den mån dessa medel blefve tillgängliga,

få användas till aflöning åt nämnda antal officerare.

Uti det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokoll (Bil.

N:o 4 a pag. 10—4 2) är "meddeladt, att, enligt uppgjorda noggranna beräkningar

öfver personalbehofvet för den materiel Sverige i närvarande

stund egde, deri inberäknade de fartyg, som vore under byggnad, för

öfverstyrelsen, stationerna, minförsvaret m. m., skulle, med 10 procent i

reserv, erfordras ett antal af 301 officerare; och då, hvilken plats ^Sveriges

försvarssystem flottan än måtte komma att i en framtid anvisas,

materielens styrka icke kunde beräknas lägre än den för närvarande vore,

så syntes under inga förhållanden officersbehofvet böra beräknas till en

lägre siffra än i rundt tal 300.

Gällande stat för Kongl. Flottan upptoge 140 officerare. Kongl.

Flottans reserv — bestående af reserv- och indragningsstaternas personal

— räknade den 1 Oktober 1877 ett antal af 68 officerare, nemligen

23 regementsofficerare, 44 kaptener och 1 subalternofficer. Det öfriga

befälsbehofvet måste derföre i händelse af krig fyllas med beväringsskyldige

sjökaptener, med undantag af det fåtal äldre sjökadetter, som

möjligen kunde uttagas ur sjökrigsskolan.

Tillgången på befäl vid krigstillfälle måste följaktligen för närvarande

beräknas på ungefärligen följande sätt:

Angående

tillökning i

flottans offl.- cer sper sonal.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

140,

68,

92.

Summa 300.

I afseende å Kongl. flottans reserv borde anmärkas, jemte det att

den nästan helt och hållet saknade subalternofficerare, att då de, som

till densamma öfverflyttades, icke kunde antagas komma att till fullo ersätta

afgången å reserv- och indragningsstaterna, reserven alltjemt komrne

att till antalet minskas, på samma gång tjenstbarheten, i följd af högre

lefnadsålder — hvilken den 1 Oktober 1877 utgjorde i medeltal för regementsofficerarne

61,4 och för kaptenerne 52 år — komme att aftaga;

och hvad de beväringsskyldige beträffade, så kunde de, enär de måste

antagas vara fullkomligt främmande för sjökrigsyrket och tjensten ombord

i flottans fartyg, uppenbarligen icke, huru dugliga de i öfrigt vore

såsom sjömän, ingå i bemanningen af flottans fartyg till mer än en viss

procent af antalet officerare af flottan, hvilken procent icke, utan att ett

förlamande inflytande på krigsmaterielens handhafvande skulle göra sig

känbart, kunde sättas högre än i förhållande af 1 till 2. Det läge i sakens

natur, att det icke annat än undantagsvis kunde uppdragas åt beväringsskyldige

sjökaptener att vare sig inöfva ersättningstrupper vid depoterna

eller deltaga i administrationen i land eller tjenstgöra vid ininförsvaret.

Till dessa uppdrag erfordrades 130 officerare, hvilka alltså

måste tagas från Kongl. flottan eller dess reserv. De beväringsskyldige

kommo sålunda att användas endast å fartygen. Då nu fartygen kräfde

170 officerare, komme, vid det förhållande, att de 92 beväringsskyldige

vid handelsflottan der skulle användas, officerspersonalen å fartygen att

utgöras af 92 officerare från handelsflottan och endast 78 officerare från

Kongl. flottan. Med detta förhållande mellan de båda befälskategorierna

kunde dock materielen icke behörigen skötas, och man borde följaktligen

icke tillsluta ögonen för angelägenheten att med det snaraste vidtaga åtgärder

för ökandet af flottans officersstam, vid äfventyr att i händelse

af krigsutbrott icke kunna fullt tillgodogöra den materiel, som redan anskaffats.

Storleken af denna tillökning, som hufvudsakligen skulle falla inom

subalternofficersgraderna, måste vara beroende af dels det antal officerare

Kongl. flottans reserv kunde påräknas lemna, dels huru många inom det

uppgifna antalet af 300, som kunde utan olägenhet tagas bland de beväringsskyldige.

Det förra vore väl svårt att med full säkerhet beräkna, men

syntes icke kunna, utan särskilda åtgärder för reservens förstärkning,

från Kongl. flottan ............

» Kongl. flottans reserv

» Sjöbeväringen..............

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

7

antagas framdeles komina att öfverstiga 40, och det senare kunde icke,

med afseende å ofvan angifna proportion emellan officerare af flottan

och från de beväringsskyldige, sättas högre cän 60. Officersstaminen borde

derföre, för att en materiel af den styrka och storlek, som för närvarande

förefunnes, måtte kunna på ett fullt tillfredsställande sätt förses

med nödigt befäl, icke beräknas lägre än till 200 eller 60 flere än gällande

stat upptoge, och borde ökningen ske ungefärligen i följande förhållande

nemligen:

31 subalternofficerare, deraf 4 underlöjtnanter och 27 löjtnanter,

17 kaptener och

12 regementsofficerare, deraf 10 kommendörkaptener och 2 kommendörer.

Vid bestämmandet af den ordning, hvari de särskilda beställningarna

borde tillsättas, syntes hänsyn hufvudsakligen böra tagas till behofvet

inom de särskilda graderna vid hvarje tillfälle, då fråga om tillökning

förekomme, och detta bestämmande således öfverlemnas åt Kongl.

Maj:ts pröfning.

Hvad slutligen anginge de för den föreslagna tillökningens åstadkommande

erforderliga medel, vore det naturligtvis önskvärdt, att sådana

kunde beredas genom direkt anslagstillökning för hvarje år, beräknad så,

att ifrågavarande officersplatser kunde fyllas under loppet af till exempel

10 år, eller med 6 årligen. Då emellertid de för reserv- och indragningsstaterna

anvisade medel kunde för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk,

borde särskildt anslag derför icke begäras. För dessa stater vore nu

utaf det för aflöning till flottans corpser och stater uppförda ordinarie

anslag, påräknade 238,422 kronor 5 öre, deraf för permanenta reservstaten

114,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser skulle skilnaden

mellan näinda belopp, eller i jemnt tal 124,000 kronor, i den mån den

blefve tillgänglig, användas till genomförande af löneregleringen för flottan

och således i främsta rummet ersätta det, enligt hvad ofvan är omförmäldt,

för denna reglering ännu erforderliga extra anslag, som för år 1879 beräknats

till 50,000 kronor. Om emellertid, sedan en förbättrad pensionsreglering

numera blifvit genomförd, öfverflyttning till permanenta reservstaten

komme att upphöra, hvilket kunde ega rum, så snart skyldigheten

att vid viss ålder ur tjensten afgå blifvit på alla tillämplig och under

vilkor att officerscorpsen tillökades med nu föreslaget antal, så skulle

jemväl de för denna reservstat afsedda medel och följaktligen hela ofvan

berörda belopp, 238,422 kronor 5 öre, småningom blifva disponibelt. Då

nu den föreslagna tillökningen af officerspersonalen, enligt hvad särskildt

uppgjord promemoria utvisade, erfordrade ett belopp al 154,647 kronor

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Ut skottets Utlåtande N:o S.

50 öre, skulle för löneregleringens genomförande, i stället för 124,000

kronor, i allt fall återstå omkring 84,000 kronor för att ersätta det tills

vidare för ändamålet erforderliga extra anslaget, hvilket visserligen skulle

blifva behöfiigt under något längre tid än eljest varit händelsen; en omständighet,

som vore af jemförelsevis ringa betydelse med afseende å den

tillväxt i styrka sjöförsvaret skulle vinna genom den föreslagna tillökningen

i officersantalet.

Uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning medgaf

Riksdagen, jemlikt underdånig skrifvelse den 22 Maj 1873, att, i den

mån medel, hvilka redan funnos å Femte hufvudtitelns aflöningsanslag

uppförda, dertill lemnade tillgång, en ny reservstat måtte i närmare angifven

ordning upprättas, under benämning »Kong]. flottans permanenta

reservstat», dit Kongl. Maj:t, då, med afseende å tjenstens fördel, pröfvades

så böra ega rum, skulle kunna förflytta officerare af amirals-, kommendörs-,

kommendörkaptens- och kaptensgrad, enligt den fördelning mellan graderna,

som af Kongl. Maj:t kunde finnas erforderlig; samt att öfverflyttning

till denna reservstat icke skulle vara förenad med förlust af

någon del utaf innehafvande löneförmåner; och skulle befordran å permanenta

reservstaten kunna ega rum, då Kongl. Maj:t på grund af framstående

förtjenst dertill funne anledning.

Permanenta reservstaten är således endast inskränkt af slutsumman

114,000 kronor samt af den bestämmelse, att dit icke får öfverflyttas

officerare af lägre grad än kapfen; och den nu föreslagna anordningen,

enligt hvilken fördelningen mellan de olika officersgraderna är beräknad

efter tjenstens behof, synes Utskottet alltså i detta hänseende ega ett

afgjordt företräde. Vid sådant förhållande och då de gjorda beräkningarne

öfver personalbehofvet för flottans nuvarande materiel synes ådagalägga,

att den nu äskade tillökningen i befälsstyrkan är af oundgängligt

behof påkallad, har Utskottet, som funnit det föreliggande förslaget äfven

derutinnan ändamålsenligt, att ökningen i officerscorpsens numerär endast

inträder i mån af afgång inom reservstaterna, ansett sig böra samma

förslag till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må vinna Riksdagens bifall.

Angående 5:o. Kongl. Maj:t, som under riksstatens Fjerde hufvudtitel gjort

terlngsUdrag framställning om upprättandet af en för armén och flottan gemensam

för de i'' artilleribyrå, deri 3 eller 4 officerare af sistnämnda vapen skulle tjensttjenstgSrande

göl''a, har föreslagit, att de inqvartering sbidrag, som, i händelse berörda

officerare af framställning blefve af Riksdagen godkänd, skulle tillkomma de i nämnda

flottan. ° ö o >

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Tftl&tande N:o 8.

9

byrå tjenstgörande officerare af flottan, måtte, i likhet med inqvarteringsbidragen

till de för tjenstgöring å stationerna inkallade officerare, få

utgå af anslaget till aflöning för flottans corpser och stater; och får,

under erinran, att frågan om artilleribyråns upprättande ännu ej är af

Riksdagen afgjord, Utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kong]. Maj:t i förevarande

hänseende behagat föreslå;

Lärande, i händelse medel till upprättande af berörda artilleribyrå

icke varda af Riksdagen beviljade, frågan om anvisande af tillgång till

inqvarteringsbidrag åt förbemälde officerare få anses hafva förfallit.

Båtsmansindelningen.

6:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o

117) har Herr A. J. Lyth, med hvilken Herr Peter Larsson instämt, föreslagit,

att Riksdagen ville för sin del besluta och hos Kong]. Maj:t i

underdånighet anhålla, att, så snart vid båtsmanshdllet i Gotlands län

någon ledighet inträffade, ny rekrytering icke derstädes måtte ega rum,

utan nummer efter nummer tills vidare ställas pa vakans; — samt att

de inflytande vakansafgifterna måtte begagnas till skeppsgossecorpsens

förökande eller användas till fyllande af andra krigsflottans behof.

En vid sistlidne riksdag väckt motion om hela båtsmanshållets

ställande på vakans i mån af uppkommande ledigheter, blef af begge

Kamrarne afslagen; och då sedan dess några förändrade förhållanden

icke inträdt, samt Riksdagen alltså icke lärer finnas benägen att särskildt

för en del af landet göra ett sådant medgifvande, föranlåtes Utskottet

hemställa,

att Herr A. J. Lyths förevarande motion må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte

upptagas till 1,000,000 kronor, och följaktligen anslaget, med inberäknande

af deri ingående ränta, utföras med 1,000,460 kronor, hvarvid

Kongl. Majrt tillika förutsatt, att de å inkomsttiteln »fyr- och båkmedel»

uppkommande öfverskott finge användas för de med berörda anslag afBih.

till Piksd. Prof. 1878. 4 Sarnl. 1 Afd. 6 Haft. 2

Angående

båtsmansliållets

i Gotlands

IÖ71

ställande på

valtans.

Angående

anslag till

lots- och

fyrinrättningen

7ii. m.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående

öfri.ga ordinarie

anslag.

Angående

anslag till

fartyg »materiel.

sedda ändamål. Sedermera har uti en till Stats-Utskottet aflåten skrifvelse

af den 22 Januari innevarande år Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet

tillkännagifvit, att vid uppsättandet af den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof utgifterna för lotsoch

fyrinrättningen m. in., hvilka skolat upptagas till enahanda belopp,

hvartill inkomsterna af fyr- och båkafgiften beräknats, kommit att utföras

med 200,000 kronor mindre än nämnda inkomster. Vid sådant

förhållande, och då Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

förslag, beräknat inkomsttiteln »fyr- och båkrnedel» till 1,200,000 kronor,

hemställer Utskottet,

att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

uppförda penningeanslag må upptagas till

enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln »fyr- och

båkrnedel» beräknats, eller; 1,200,000 kronor, och följaktligen

anslaget med inberäknande af deri ingående

ränta utföras med 1,200,460 kronor, eller 200,000 kronor

högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna;

samt att de å inkomsttiteln »fyr- och båkrnedel»

uppkommande öfverskott måtte få användas för de med

berörda anslag afsedda ändamål.

8:o. I afseende å öfri.ga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie

anslag, deri förändring icke ifrågakornmit, tillstyrker Utskottet,

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp,

som vid nästlidet års riksdag bestämdes; dock att anslaget

till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»

må få jeinkas i den mån sådant för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma finnes erforderligt.

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga tillfälliga eller

extra anslag äro följande nådiga framställningar gjorda:

9:o. Enär i fråga om anskaffning af fartyg för flottan, det under

alla förhållanden måste vara i främsta rummet angeläget att med ny ersätta

sådan otjenstbar blifven materiel, som icke kunde undvaras, och

den såsom öfningsfartyg nu begagnade korvetten Gefle, som när den

blefve utdömd oundgängligen måste, på det personalen måtte kunna hållas

vid tjenstbarhet, ersättas med en annan, icke, enligt hvad vederbö
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o S.

11

rande upplyst, vore fortfarande att för ändamålet påräkna längre än

någon kortare tid, så har Kongl. Maj:t nu för nämnda fartygs ersättande

med ett fullt tidsenligt, tillika för öfvande af flottans personal lämpligt

fartyg, af Riksdagen begärt ett extra anslag till fartygsmateriel, motsvarande

hvad ett dylikt fartyg beräknats kosta, eller 2,100,000 kronor,

deraf dock, i betraktande af den tid, som erfordrades för utförandet af

en dylik fartygsbyggnad å flottans varf, endast 500,000 kronor behöfde

för år 1879 utgå.

Då den nu varande ekonomiska ställningen, hvilken gör det mer

än sannolikt att statsinkomsterna för den närmaste framtiden komma att

nedgå, med nödvändighet manar till inskränkning i utgifterna, samt i

förevarande fall — der fråga endast är om påbörjande af ett byggnadsföretag,

hvilket, i händelse vid en kommande riksdag tillgångarne blifva

mera rikliga, då kan, till arbetets fortskyndande, med vida större anslag

än det nu för år 1879 äskade tillgodoses — ett uppskof ej böra kunna

medföra någon synnerlig olägenhet, anser sig af dessa skäl Utskottet

böra hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

10:o. Till artillerimat er iel har Kongl. Maj: t äskat anvisande för år

1879 af ett extra anslag å 900,000 kronor.

Detta anslag är, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a pag.

17) gifver vid handen, afsedt till anskaffande af:

dels de för flottan erforderliga projektiler till så stort antal, att

för hvarje kanon funnes 300 projektiler, för hvilket ändamål fordrades,

enligt af Förvaltningen af sjöärendena lemnad uppgift:

granater till 9,24" kanoner 2,400 ä 105 kronor st. 252,000: —

» till 8,os" kanoner 100 å 67 » » 6,700: —

» till 5,63" kanoner 3,100 å 28 » » 86,800: —

» till 4,l" kanoner 8,100 ä 10 » » 81,000: —

kulor till 5,63" kanoner 1,200 ä 36 » » 43,200: — 469 700-_

dels kanoner, lavetter, projektiler och kulsprutor för de nu

under byggnad varande kanonbåtarne ................................ 430,000: -

tillhopa kronor 899,700: —

Nyssnämnda summa 430,000 kronor sönderfaller, enligt Utskottet

meddelad specifikation, i följande poster:

Angående

andag till

artill er imateriel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utslcottefs Utlåtande N:o 8.

3 st. 9,24" kanoner ä 40,000 kronor ...................................... Kr.

3 st. hydrauliska lavetter till 9,24" kanoner ä 57,000 kr. »

3 st. 4,i" kanoner a 2,200 kronor............................................. »

3 st. lavetter till d:o ä 2,900 kronor..................................... »

6 st. kulsprutor ä 3,000 kronor................................................ »

6 st. relingslavetter till d:o a 60 kronor ............................. »

900 st. granater till 9,24" kanoner a 105 kronor .............. »

900 st. » till 4,i" » a 10 kronor.................. »

27,000 patroner till kulsprutor ä 65 kronor pr 1,000...... »

För summans afrundning ........................................................... »

120,000

171,000

6,600

8,700

18,000

360

94,500

9,000

1,755

85

Summa kr. 430,000

De tre kanonbåtar, Rota, Skäggald och Skagul, hvilka här äro i

fråga, äro under arbete vid Bergsunds mekaniska verkstad och skola,

enligt bestämmelse i kontraktet, aflemnas färdiga den 1 April 1879. Härförutom

äro två andra dylika båtar i arbete vid kronans varf.

Enär sistförsamlade Riksdags åtgärd att för innevarande år anvisa

endast hälften af det utaf Kongl. Magt då till artillerimateriel äskade

belopp grundade sig derpå, att hos Riksdagen tvekan uppstått, huruvida

icke framför det för flottans kanontillverkning då använda reffelsystem

(1864 ars Franska modell) borde föredragas det system, som redan vid

landtförsvarets kanontillverkning begagnades (1870 års Franska modell),

har . Utskottet ansett sig böra här omförmäla, att Kongl. Maj:t,

jeinlikt nådigt bref den 15 Februari innevarande år, samma dag ej endast

faststält förslagsritningar enligt sistnämnda reffelsystem till kanoner

af 8,08 tums och af 9,24 tums kaliber, utan äfven föreskrifvit, att

samma ritningar skulle följas vid tillverkningen af de redan bestälda 9

st. 8,08 tums samt 8 st. 9,24 tums kanoner, hvilkas bearbetning icke fortskridit

längre än att det nya reffelsystemet kunde på dem tillämpas;

och har i sammanhang dermed Kongl. Maj:t förklarat, det skulle frågan,

huruvida samma reffelsystem jemväl borde tillämpas på 5,63 tums och

4,1 tums kanoner företagas till afgörande då beställning af sådana kanoner

ifrågakomme. Vid sådant förhållande och då de behof, som med

de nu afsedda anskaffningarne af artillerimateriel skola fyllas, synas Utskottet

vara af den oafvisliga beskaffenhet, att någon inskränkning deri

icke kan ifrågasättas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må till artillerimateriel anvisa det af

Kongl. Maj:t i sådant hänseende äskade belopp, 900,000

kronor, att såsom extra anslag för år 1879 utgå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 8.

13

ll:o. För minväsendet har Kongl. Maj:t, föreslagit anvisande af

ett extra anslag å 247,000 kronor, deraf 90,000 kronor äro afsedda att,

jemte en odisponerad behållning å innevarande års anslag, användas till

inköp af maskiner och verktyg för mintillverkning samt minornas vård

och probering, 117,000 kronor till en magasinsbyggnad för minornas förvarande,

eftersyn och vård samt 40,000 kronor till utgifter för ininväsendets

utveckling.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 a, pag. 18—23) till hvilket

Utskottet i afseende å dessa frågor i öfrig! får hänvisa, är anfördt, att

intet tvifvel kunde förefinnas derom, att icke sjelfgående minor för en

lång framtid komme att utgöra ett krigsredskap, som särdeles väl lämpade

sig för vårt kustförsvar och, ehvad de komme att utgöras af Whiteheads

eller någon annan konstruktion, det måste förutsättas, att de blefve

försedda med mekanismer, hvilka erfordrade en noggrann vård och eftersyn,

samt att deras handterande kräfde sådana speciella kunskaper, som

kunde påräknas endast hos den, som häråt egnade sina studier. En särskild

personal för de sjelfgående minornas handterande måste således afses,

och denna kunde icke under tiden mellan öfningarne bättre användas

än vid tillverkningen af den materiel, den i krig skulle handhafva; varande

kostnaden för maskiner och verktyg beräknad

för minornas vård och probering till kronor........................... 24,000: —

och för ny tillverkning till » .............................. 105,000 : ■—•

eller tillhopa

kronor 129,000

Angående

anslag till

minväsendet.

Den föreslagna magasinsbyggnaden är endast afsedd att lemna utrymme

för det antal minor, som beräknats kunna intill år 1882 anskaffas,

hvarefter byggnaden, i den mån behofvet växte, skulle kunna enligt uppgjord

ritning fullföljas.

Beträffande åter det belopp, som beräknats för de utgifter, hvilka

utvecklingen af denna vigtiga del af sjökrigsväsendet betingade, torde

uppmärksamheten böra fästas derpå, att det måste föranleda ej ringa

kostnader att i denna riktning, der den ena uppfinningen och förbättringen

aflöser den andra, kunna pröfva och tillgodogöra sig allt det nya,

som finnes deraf förtjent. Så hafva, enligt hvad Utskottet fått sig meddeladt,

under nästlidet år konstruerats elektricitetsmaskiner, afsedda att

nattetid upplysa minlinier, försök utförts att med elektricitet framdrifva

torpedos etc.; och för innevarande år är ett belopp af 12,000 kronor

stäldt till Marinförvaltningens disposition för verkställande af försök med

bottenminor, stångtorpedos med mera.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8■

Angående

anslag till

anbringande

af spårvägar

å Kronans

varf.

Angående

anslag för

inrättande af

optiska signalstationer

i

Stockholms

skärgård.

att det af Kong]. Maj:t för minväsendet äskade belopp,

247,000 kronor, må af Riksdagen anvisas att såsom

extra anslag för år 1879 utgå.

12:o. För underlättande af en mängd transporter, hvilkas verkställande

kräfver en högst betydlig både tid och arbetsstyrka, har Kongl.

Maj:t äskat anvisande af 53,000 kronor till spårvägar å flottans varf i

Karlskrona och 23,000 kronor till dylika vägar å flottans varf i Stockholm.

Då ifrågavarande anläggningar, hvilka beräknats vid varfvet i

Karlskrona till 28,000 fot rälväg och en vändskifva och vid varfvet i

Stockholm till 3,400 fot rälväg och 8 vändskifvor, otvifvelaktigt komma

att bespara ett stort antal dagsverken och i öfrigt leda till arbetenas

fortskyndande, får Utskottet, helst, hvad varfvet i Stockholm vidkommer,

det är af vigt att anläggningen må kunna utföras i sammanhang med

den nu pågående dockbyggnaden, hemställa,

att Riksdagen inå, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga framställningar, anvisa såsom extra anslag

för år 1879:

a) till spårvägar å flottans varf i Karlskrona 53,000

kronor; och

b) till spårvägar å flottans varf i Stockholm 23,000

kronor.

13:o. På det Kongl. Maj:t måtte komina i tillfälle att, i händelse

af behof, låta upprätta optiska telegrafstationer i Stockholms skärgård har

Kongl. Maj:t hos Riksdagen gjort framställning om anvisande för ändamålet

af ett extra anslag för år 1879, som för jemnande af de extraanslagens

summa utförts med 20,911 kronor 68 öre.

I betraktande så väl af det vidsträckta kustområde, hvilket vid ett

fredsbrott borde af den flytande kustförsvarsmaterielen bevakas, som af

denna senares otillräcklighet för detta ändamål, hade, enligt hvad i statsrådsprotokollet

meddelats, flottans militärbyrå, i embetsskrifvelse den 20

Juni 1877, under åberopande att icke någon åtgärd, afsedd att på ett

eller annat sätt öka vår försvarskraft, borde försummas, samt att härtill

hörde åstadkommandet af sådana medel, hvarigenom säkra underrättelser

om en fiendes förehafvande kunde skyndsamt och i god tid erhållas från

de yttre hafsbanden, hemstält att undersökningar måtte verkställas för

upprättandet af optiska och elektriska telegraflinier å vissa delar af skärgården.

Med anledning häraf hade den afdelning af flottans fartyg, som

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

15

under 1877 års höst utfört rekognosceringstjenst, erhållit uppdrag att

verkställa en dylik undersökning i Stockholms yttre skärgård, hvarefter

kostnadsförslag öfver den materiel, som för ifrågavarande ändamål erfordrades

inom nämnda område, blifvit uppgjordt, slutande, hvad den optiska

signalmaterielen beträffar, på ett belopp af 20,665 kronor.

Den elektriska, som erfordrades för att sammanbinda det föreslagna

optiska nätet med statens telegrafnät, hade ännu icke hunnit förtecknas

och således icke heller förslag öfver kostnaderna för densamma uppgöras,

men dessa linieledningar vore icke särdeles långa och ansågos, i händelse

af behof, kunna med telegrafverkets medverkan ganska hastigt åstadkommas.

Då deremot anskaffningen af den optiska tarfvade mera tid,

hade Kongl. Maj:t ansett uppskof dermed icke böra ske.

Med hänseende till hvad sålunda blifvit anfördt, och då ordnandet

af de ifrågasatta signalstationerna otvifvelaktigt är för försvaret af stor

vigt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till upprättande af optiska telegrafstationer

i Stockholms skärgård anvisa för år 1879 ett

extra anslag af 20,911 kronor 68 öre.

14:o. Enär det vore af synnerlig vigt, att sjömätningsarbetena Angående anmåtte

kunna bedrifvas i samma utsträckning, som hittills varit fallet, fartyg

men detta icke läte sig verkställas, derest ej ett nytt fartyg för sjö-för sjokartekarteverket

anskaffades i stället för ångfartyget Lärkan, hvilket''allt ifrån verket1862

hvarje år användts vid sjömätningarne i Stockholms skärgård och

sjön Mälaren och nu till följd af sin ålder icke syntes förtjena en så

dyrbar reparation, som, enligt hvad behörigt besigtningsinstrument utvisade,

vore för dess fortfarande begagnande erforderlig, har Kongl.

Maj:t hos Riksdagen äskat för anskaffning af ett dylikt fartyg ett extra

anslag för år 1879 å 40,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, skulle omförmälda

nu för sjömätningarne använda ångfartyg icke vidare kunna för

berörda ändamål begagnas utan reparation till skrofvet och insättande af

ny ångpanna; hvarförutom detta fartyg i allt fall vore mindre lämpligt

till begagnande på kuster och i skärgårdar, som hädanefter till uppmätning

ifrågakoinme; och då Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, anser

det vara af vigt att sjömätningsarbetena ej må behöfva inkränkas, samt,

enligt hvad upplyst blifvit, sjökarteverkets till förnyande och reparation

af dess fartygsmateriel afsedda besparade medel kunna med 26,000 kronor

bidraga till anskaffande af ett nytt till en kostnad af 66,000 kronor

beräknadt sjömätningsfartyg, tillstyrker Utskottet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-TJtslcottets Utlåtande N:o 8.

Angående anslag

till ersättning

för

inköpt krut.

Angående

anslag till

ny byggnad

för skeppsgosseinrättningen

i

Karlskrona.

Angående

anslag till

en veten''

skaplig

expedition.

att Riksdagen må för anskaffning af ett nytt sjömätningsfartyg

anvisa för år 1879 ett extra anslag af

40,000 kronor.

15:o. Till ersättning för ett från utlandet anskaffadt parti krut

har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande af 148,088 kronor 32 öre; och får,

under hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (Bil. n:o 4 a, pag. 27 och

-28) rörande detta ämne innehåller samt med förmälan, att, enligt Utskottet

lemnad uppgift, den inköpta krutqvantiteten utgjort vid pass

2,200 centner, Utskottet hemställa, ,

att det af Kongl. Maj:t till ersättning för ett från

utlandet anskaffadt parti krut äskade belopp, 148,088

kronor 32 öre, må såsom extra anslag för år 1879 af

Riksdagen anvisas.

16:o. Sedan sistlidna års Riksdag beviljat 395,000 kronor till ny

byggnad för skeppsgosseinrättningen i Karlskrona och deraf för 1878

anvisat 133,000 kronor, så har Kongl. Maj:t nu föreslagit att, af det

beviljade anslagets återstående belopp, för år 1879 måtte anvisas 162,000

kronor; hemställande Utskottet,

att det äskade anslagsbeloppet, 162,000 kronor, må

på extra stat för år 1879 af Riksdagen anvisas.

17:o. Uti en särskild, den 18 Januari innevarande år till Riksdagen

aflåten nådig proposition (N:o 10) är anfördt, att under loppet af mer

än tjugu år af svenska vetenskapsmän ledda och på svensk bekostnad

utrustade forskningsresor till de norra polartrakterna i nästan oafbruten

följd fortgått, och rika skördar af naturvetenskapliga samlingar genom

dem blifvit till fäderneslandet hembragta. De sålunda vunna framgångar

och särskildt det genom de två senaste expeditionernas lyckliga framträngande

till mynningen af floderna Obi och Jenissej öppnade nya

forskningsfält hade manat en af deltagande i de flesta af berörda resor,

Intendenten vid Naturhistoriska Riksmuseum, Professoren A. E. Nordenskiöld,

att söka åstadkomma en så fullständigt som möjligt utrustad

expedition, hvilken skulle hafva till uppgift att i geografiskt, hydrografiskt

och naturhistoriskt hänseende undersöka Norra Ishafvet öster om

Jenissejs mynning samt om möjligt framtränga till Berings sund, derifrån

kringsegla Asien och genom Suez-kanalen återvända till Sverige. Då

emellertid en expedition med detta syfte vore förenad med så många

omkostnader,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

17

omkostnader, att de till Professoren Nordenskiölds förfogande stälda medel

ej tilläte anskaffandet af ett fullt ändamålsenligt fartyg med erforderlig

utrustning och bemanning äfvensom af tillräckliga vetenskapliga krafter

och hjelpmedel, så vida icke expeditionen erhölle understöd, likartad!

med det som kommit åtskilliga föregående arktiska forskningsresor till

del, så hade Professoren Nordenskiöld i underdånighet anhållit, att i fråga

varande expedition måtte från det allmännas sida komma i åtnjutande

af vissa uppgifna förmåner; och då densamma syntes förtjent af understöd

från det- allmännas sida, har Kongl. Maj:t, som medgifvit att det befäl,

underbefäl och manskap af flottan, hvilket kunde komma att i expeditionen

deltaga, måtte under tiden åtnjuta enahanda förmåner, som under

kommendering å flottans fartyg, nu föfeslagit Riksdagen,

dels att till godtgörande af kostnaderna för det för expeditionen

afsedda ångfartygs försättande i sjödugligt skick å flottans varf i Karlskrona

å extra stat för år 1879 anvisa ett belopp af 25,000 kronor;

dels ock att Riksdagen ville för sin del medgifva, att den proviant

och den utredning i öfrigt, som Kongl. Maj:t kunde finna skäligt lata

expeditionen från flottans förråd utbekomma, måtte först efter fartygets

återkomst, i enlighet med då upprättad liqvid, af Professoren Nordenskiöld

ersättas.

Utaf det omförmälda nådiga proposition bilagda statsrådsprotokoll

inhemtas, hurusom Kongl. Maj:t tillåtit, att ej mindre den officer, än

ock det underbefäl och manskap till högst 18 man af Kongl. flottan,

som kunde förklara sig villiga deltaga uti ifrågavarande expedition och

dertill erhölle tillstånd, måtte under förutsättning att fartyget fördes af

officer eller underofficer, tillhörande Kongl. flottan, för hela tiden för

deras deltagande i expeditionen, dock icke öfver tjugufyra månader,

räkna sig till godo enahanda förmåner, såsom lön, sjöaflöning, diet- och

uppmuntringspenningar, beklädnad och portion, som om de vore kommenderade

å flottans fartyg, jemte den förhöjning i sjöaflöningen för

hvarje dag expeditionen _ uppehölle sig norr om norra polcirkeln, som

för sjökommendering i Östersjön och Nordsjön under vintermånaderna

vore i reglementet för flottan bestämd; med förklarande derjemte, att

ifrågavarande förmåner finge utgå af de anslag, af hvilka kostnaderna

i berörda afseenden bestriddes under kommendering å flottans fartyg;

dock att det ålåge Professoren Nordenskiöld att i god tid före expeditionens

afgång från norsk hamn styrka med intyg, dels från befälhafvaren

å fartyget, att detsamma vore försedt med proviant för de i expeditionen

deltagande, beräknadt för en tid af två år, och med tjenlig beklädnad

för flottans underbefäl och manskap, dels ock från den expeditionen åtBih.

till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami, 1 Afd. 6 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

följande läkaren, att erforderliga medicinalier funnes för samma tid å

fartyget att tillgå.

Sedermera har uti en inom Första Kammaren väckt, till Statsutskottets

behandling remitterad motion (N:o 36) Herr C. F. Wcern föreslagit,

att Riksdagen måtte dels anvisa till aflöning åt den expeditionen

åtföljande läkare 3,500 kronor för hvarje år expeditionen komme att

upptaga, dock ej öfver 7,000 kronor, dels ock medgifva, att den proviant

och den utredning i öfrigt, som Kongl. Maj:t kunde finna skäligt låta

expeditionen på samma sätt, som för 1868och 1872—1873 årens expeditioner,

af Kongl. Maj:ts flotta utbekomma, måtte emot redovisningsskyldighet, men

utan förbindelse att ersätta hvad som för expeditionen åtgått, till Professoren

Nordenskiöld utlemnas; dock att kostnaden för de särskilda förmåner,

som härigenom skulle expeditionen beredas, i intet fall öfverstege

10,000 kronor; varande af motionären upplyst, att enligt uppgjorda

beräkningar öfver de medel, som stodo till expeditionens förfogande, den

föreslagna förhöjningen i anslag och förmåner vore erforderlig för att

expeditionen skulle kunna komma till stånd, utan att något som för dess

betryggande vore behöfligt blefve försummadt, eller Professoren Nordenskiöld

nödgades åtaga sig förpligtelse!'', hvilka han ej med trygghet kunde

veta sig i stånd att uppfylla.

Enligt en Utskottet meddelad approximativ beräkning äro kostnaderna

för ifrågavarande expedition, utöfver det bidrag, som enligt Kong].

Maj :ts proposition skulle från statens sida komma Professoren Nordenskiöld

till del — och hvilka kostnader skulle drabba de trenne personer,

som åtagit sig att till expeditionens utrustande bidraga ■— beräknade

till 180,000 kronor, dervid antagits, att det för 150,000 kronor inköpta

ångfartyget skulle vid expeditionens återkomst kunna betinga ett

pris af 100,000 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet jemväl är framhållet, öfverträffar

den nn ifrågasatta expeditionen alltså sina föregångare ej endast i afseende

å företagets storhet och den vetenskapliga vinst, den kan förväntas

medföra, utan äfven i fråga om beloppet af de utaf enskilde lemnade bidrag

för dess utförande; och den uppfattning, som förut i dylika frågor

gjort sig gällande och hvilken i företag af beskaffenhet, som det förevarande,

sett en angelägenhet af nationel betydelse, torde äfven böra

föranleda bifall till såväl Kongl. Maj:ts som förrbemälde motionärs nu

framstälda förslag. Särskildt anser sig Utskottet härvid böra fästa uppmärksamheten

derpå, att, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid

handen, föredragande departementschefen ansett, det tillgångar till liqviderande

af erhållna utredningspersedlar och proviant kunde beredas ge
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 8. 18

nom fartygets försäljning efter expeditionens återkomst, men att denna

inkomst redan tagits i beräkning vid kalkylen öfver de kostnader, som

skulle genom enskilde msecenaters bidrag fyllas.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt i detta ärende förekommit

hemställer Utskottet:

a) att Riksdagen må, till godtgörande af kostnaderna för

det för ifrågavarande expedition afsedda ångfartygs

försättande i sjödugligt, skick å flottans varf i Karlskrona,

å extra stat för år 1879 anvisa ett belopp af

25,000 kronor;

b) att Riksdagen jemväl må för bestridande af aflöning

åt den expeditionen åtföljande läkare anvisa för år

1879 ett extra anslag af 7,000 kronor, att utgå efter

beräkning af 3,500 kronor för år utaf den tid, expeditionen

kommer att upptaga; och

c) att Riksdagen ville för sin del medgifva, att den proviant

och den utredning i öfrigt, som Kongl. Maj:t

kan finna skäligt att, i likhet med hvad som kommit

1868 och 1872—1873 årens arktiska expeditioner till del,

låta expeditionen från liottans förråd utbekomma, må

emot redovisningsskyldighet, men utan förbindelse att

ersätta hvad som för expeditionen åtgått, till Professoren

Nordenskiöld utlemnas; dock att kostnaden för

de särskilda förmåner, som härigenom expeditionen

beredas, i intet fall må, utöfver hvad som på den flottan

tillhörande personal belöper, öfverstiga 10,000

kronor.

Stockholm den 26 Mars 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats- Utskottets Utlåtande N:o S.

Reservationer:

vid 4:de punkten (angående tillökning af flottans officerspersonal):

af Herrar Liss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt, Ola Bosson Olsson och

Sven Nilsson i Efveröd, hvilka såsom sin mening åberopade ett förslag

till utlåtande, så lydande:

»Detta Kongl. Maj:ts förslag afser att uppbringa officerspersonalens

antal från nuvarande beloppet 140 till 200, hvilket antal Kongl. Maj:t

ansett behöfligt för att vid krigstillfälle flottans officersstam måtte vara

tillräcklig att, jemte det antal officerare, som kunde från flottans reservpåräknas,

samt beväringsskyldige sjökaptener, dels handhafva den sjökrigsmateriel,

som för närvarande vid flottan förefinnes, dels bestrida

den vid depoterna erforderliga tjenstgöring med ersättningstruppers inöfvande

m. m.

Om än en så betydlig tillökning i officerspersonalens antal, som

Kongl. Maj:t nu ifrågasatt, framdeles, då någon väsentligare minskning

i reservstaterna egt rum, må vara erforderlig, torde dock dermed kunna

anstå, intill dess den senast beslutade löneregleringen för flottans befäl

hunnit genomföras; och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet är antydt,

öfverflyttning till permanenta reservstaten numera, sedan en förbättrad pensionering

inträdt, småningom lärer kunna upphöra, torde ej lång tid åtgå, innan

de för reservstaterna afsätta medel kunna lemna tillgång till fyllande af

den brist i afiöningsanslagen, som nu måste med extra anslag tillgodoses.

Först derefter synes tidpunkten vara inne att tillse, huruvida icke de i

öfrigt till reservstaterna nu afsedda medel lämpligare må böra till ökande

af officerspersonalen disponeras. Härförutom, och då förslag om genomgripande

förändringar i landtförsvarets organisation för närvarande äro

på Riksdagens behandling beroende, samt de beslut, Kongl. Maj:t och

Riksdagen i afseende derå må komma att fatta, möjligen kunna vara af

beskaffenhet att inverka på ordnandet af landets försvarsväsende i dess

helhet, synes äfven af detta skäl afgörandet af frågan om så väsentliga

förändringar inom flottan lämpligast böra tills vidare anstå.

Utskottet anser sig derföre böra hemställa,

att Kongl. Maj:ts omförrnälda nådiga framställning

för närvarande icke må vinna Riksdagens bifall»;

vid .9:de punkten (angående anslag till fartygsmateriel): af Herrar

C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, L. Nordenfelt, Grefve S. Lagerberg och

C. F. af Geijerstam;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets utlåtande N:o 8-

21

vid 12:te punkten (angående anslag till anbringande af spårvägar å

ilottans varf i Karlskrona): af Herrar Liss Olof Larsson, Ola Bosson

Olsson och Sven Nilsson i Efveröd;

vid Hide punkten (angående anslag till en vetenskaplig expedition):

af Herrar Liss Olof Larsson och Sven Nilsson i Efveröd.

Herr C. Ekman har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet

icke deltagit i behandlingen af punkten 10 här olvan; hvarjemte Herr J.

E. Johansson i Forneby anmält, att han varit hindrad att i Utskottet

närvara vid handläggningen af förevarande hufvudtitel.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Bil. Litt. A.

Förslag till stat för Sjöförsvarsdepartementets Kansli- och.

Kommandoexpeditioner.

Tjenst-

Löu.

gorings-

penningar.

Summa.

Kansliexpeditionen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

i Af detta arfvode anses

1 2,500 kronor motsvara

1 expeditionsschef, arfvode........

—

—

7,500

( tjenstgöringspenningar. 1

1 kanslisekreterare ....................

1 d:o ........

2,500

2,500

S O

4,000

4,000

Efter 5 år kan lönen

1 registrator, med skyldighet att

( höjas med 500 kronor och:

1 efter 10 år med ytterli-i

j gare 500 kronor.

biträda vid ölriga göromål i

kansliexpeditionen.............

2,500

1,500

4,000

Arfvode till en af kanslisekrete-

rarne för handläggande af en

del sådana göromål, som i

andra statsdepartements ex- peditioner tillhöra byråchef...

1,000

Till amanuenser, skrifbiträden

I

och extra vaktmästare............

—

4,100

i

1 vaktmästare............................

800''")

300

1,100

1

Kommandoexpeditionen.

1 chef 1 uppbära aflöning a

adjutanter f annan stat.

1 vaktmästare, med skyldighet

att jemväl uppassa i chefens

för flottans militärpersonal

expedition ......................

800*)

300

1,100

Summa

26,800

*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,

den kontanta lönen minskas med 150 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■24

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Tabell öfver ordinarie anslagen

1878

års riksstat anslår:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Förslagsanslag.

Summa.

Sjöförsvars-

Kronor.

15,000

19,800

38,600

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

15,000

19,800

38,600

Ö.

Departement

Departementschefen....................................................................

Tillkommer: Hyresersättning.....................................................

Departementets kansli- och kommandoexpeditioner ................

Tillkommer: För tillämpning af ny stat ............................

Marinförvaltningen .....................................................................

73,400

—

—

—

73,400

—

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater

Ålderstillägg, förslagsanslag ......................................;...............

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgosse-corpserna, Förslagsan-

Natura-und erhåll, Förslagsanslag...................................................

Båtsmansindelningen .....................................:...........................

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna

1,201,484

25.000

282,000

452,450

24.000

—

81,053

98

1,201,484

25.000

282,000

452,450

81,053

24.000

98

1,984,934

—

81,053

98

2,065,987

98

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, Reservationsanslag.............

1,078,800

_

1,078,800

_

Diverse

550,000

—

550,000

Flottans öfningar, Reservationsanslag ....................................

t 3,687,134

81,053

98

3,768,187

98

t

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

25

under Riksstatens Femte Hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

departementet.

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Förslagsanslag.

Summa.

ch öfver styrelsen.

Kronor.

ö.

Kror.or.

Ö.

, Kronor.

Ö.

............... 15,000: —

.................... 2,000: -

17,000

17,000

.......... 19,800: —

................... 7,000: —

26,800

38,600

—

—

26,800

38,600

Sg:r

82,400

—

—

82,400

—

personal.

slag, högst............................................

1,201,484

25,000

282,000

452,450

-

81,053

98

1,201,484

25,000

282,000

452,450

81,053

98

räntor, Förslagsanslag..........................

24,000

—

—

24,000

—

Sg:r

1,984,934

—

81,053

98

2,065,987

98

materiel.

1,078,800

—

—

1,078,800

—

nslag.

550,000

550,000

Tp:t

3,696,134

—

81,053)98

3,777,187

98

Bill. till Piksd. Prot. 1878. 4 Sand. 1 Afd. 6 Höft.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.

1878 års riksstat anslår:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Förslagsanslag.

Summa.

P:t

Sg:r

Kronor. ö.

I I

3,687,134 —

39,820''—!

60,000

15.000

30.000

39.000

19,175

15.000

35,607

12,500

Kronor. ö.

816,102

1,000,000

95,250

9,000

02;

021

g:r 1,104,250!-

81,053

98

460-

4601-

Kronor.

3,768,187

39,820

60,000

15.000

30.000

39.000

19,175

15.000

35,607

12,500

816,102:02

98

02

1,000,460

95,250!-

9,000-

Undervisningsverken:

Hjökrigsskolan ..........................................................................

Skeppsgosseskolan .................................................................

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, ReservaTill

stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk

Durchmarschkostnader, Reservationsanslag .................................

För sjukvård...................................................................................

För diverse behof..........................................................................

Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslug......................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. Förslagsanslag .........

Extra utgifter .............................................................................

Han
I
Lots-

och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, ReserTillkommer:

Förhöjning i penningeanslaget till samma belopp

beräknad .............................................................................

Undervisningsanstalter för sjöfart ...............................................

Kaotisk meteorologiska byrån ................................................

1,104,710!-

S:a! 5,057,48602! 81,513 98 5,139,000!-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.

27

Förslag

till blifvande

riksstat:

Indelt ränta

och ersättning

Penningar.

för indragna

Summa.

räntor.

Förslagsanslag.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,696,134

—

81,053

98

3,777,187

98

.................................................... 31,040: —

.......................................................................... 8,780: —

39,820

—

_

39,820

—

tionsanslag.................................................................................

60,000

—

—

60,000

—

tjenst eller kommendering utrikes............................................

15,000

—

—

15,000

30,000

—

—

—

30,000

39,000

—

—

39,000

—

19,175

—

—

—

19,175

—

15,000

—

—

15,000

—

35,607

02

—

35,607

02

........................................................................................................

12,500

—

•-

-

12,500

—

Sg:r

816,10202

■-

—

816,102jO2

deln.

vationsanslag........................................................... 1,000,000: —

hvartill inkomsttiteln “Fyr- och båkmedel“ blifvit

......................................................................... 200,000: —

1,200.000

—

460

—

1,200,460

—

95,250

—-

—

95,250

—

9,000

—

—

9,000

—

Sg:r

1,304,250

_|

1

460

—

1,304,710

—

Summa

5,266,486

02

81,51398

5,348,000 —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stais-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte Hufvudtitel.

Kronor.

ö.

För genomförande under år 1879 af lönereglering för Kongl. flottan

50,000

_

Till artillerimateriel ...............................................................................

900,000

—

Till minväsendet.......................................................................................

247,000

—

Till spårvägar å flottans varf i Karlskrona ........................................

53,000

—

Till d:o å d:o i Stockholm..........................................

23,000

—

Till upprättande af optiska telegrafstationer i Stockholms skärgård

20,911

68

Till ersättning för ett från utlandet anskaffadt parti krut.................

148,088

32

Till anskaffning af ett fartyg för sjökarteverket .................................

40.000

—

Till nybyggnad för skeppsgosseinrättningen i Karlskrona..................

162,000

Till en vetenskaplig expedition till Norra Ishafvet .............................

32,000

Summa; 1,676,000 i —

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1878:34 Skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel. s. 1 i texten