Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifter .Sjette hufvudtiiel. na under riksstatens

1878-02-22 · 61 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifter .Sjette hufvudtiiel. na under riksstatens

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Febr. 1878, kl. 10 f. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifter

.Sjette hufvudtiiel.

na under riksstatens

(2:dra U. A.)

Vid Sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civil-departementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,

livilka här nedan omförmälas.

Departementets expedition.

l:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att dels, med de genom nådigt beslut den 7 sistlidne December

stadgade vilkor och förbehåll för genomförande af nu föreslagna lönereglering

för departementets expedition, höja ordinarie anslaget till samma

expedition från 46,200 kronor till 76,700 kronor, eller med 30,500 kronor;

dels ock förklara, att möjligen ifrågakomrnande utbetalning af befattningsinnehafvares

lön på expeditionens äldre ordinarie stat finge bestridas af

det på nya staten uppförda anslag till »amanuenser, vikariatsersättning

och renskrifning m. in.»

Utskottet får till en början erinra, att den vid 1874. års riksdag

för år 1875 medgifna stat för Civil-departementets expedition, hvilken,

till följd af år efter annat af Riksdagen gjorda medgifvanden, allt sedan

fortfarit att tillämpas, hade följande utseende:

Bih. till Riksd. Prut. 1818. d Sami. 1 Afd. 7 Höft.

Ang. anslag

till Civil-departementets

expedition.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Kronor öre.

Expeditionschefen, arfvode................................................................ 7 000: -_•

4 Byråchefer, löner ä 5,500 ............................................................ 22,000: _

5 Kanslisekreterare, löner å 4,200 ................................................... 21,000: —

1 Registrator, lön ................................... 4,200- _

1 Vaktmästare, lön .................................................................... 750- _

1 rl-° <l:o ............................................................................. 650: —

1 Statsrådsvaktmästare, lön ............................................................ 750: _

d:o d:o ... ......................................................... 650: —

dill Departementschefens förfogande för amanuenser, skrif
biträden

och extra vaktbetjente .................................................. 10,000: _

Summa 67,000:

Den nu föreslagna staten åter har följande lydelse:

Expeditionschefen, arfvode

1 Byråchef ..............................

3 d:o ...............................

1 Kanslisekreterare

i4 d:o .......................

1 Registrator...................................

1 Förste vaktmästare

1 Förste statsrådsvaktmästare

1 Vaktmästare ..........

1 d:o .............................

1 Statsrådsvaktmästare .................

*) oOm vaktmästare i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad, skall, så länge

denna förmån qvarstår, den kontanta

lönen minskas med 150 kronor.

Till Departementschefens förfogande

för amanuenser, vikariatsersättning

och renskrifning m. m.............

Lön

Kronor.

Tjonst
görings
penningar.

Kronor.

Summa!

15,000 i

76,700

Sum ma.

Kronor.

4,400

2,000

7,500

6,400

13,200

6,000

19,200

2,800

1,200

4,000

11,200

4,800

16,000

2,800

1,200

4,000

800*)

300

1,100

800*)

300

1,100

500*)

300

800

500*)

300

800

500*)

300

800

lEfter fem år kan lönen

j höjas med 600 kronor.

(Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

[Efter fem år kan lönen

höjas med 100 kronor.

Som nuvarande ordinarie anslaget uppgår till endast

utgör '' således skilnaden ............................

Men, om härifrån afräknas det för innevarande och föregående

år på extra stat anvisade belopp..................

I utgör den nu ifrågasatta förhöjningen egentligen endastl

46,200

30,500

20,800

9,700

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 9.

3

Beträffande grunderna för de föreslagna lönebeloppen äfvensom de

för löneregleringens genomförande stadgade vilkor och förbehåll, äro

dessa redan i utlåtandet angående regleringen af utgifterna under riksstat

ens Andra hufvudtitel understälda Riksdagens pröfning, hvadan härvid

något vidare Utskottets yttrande ej lärer påkallas.

Enligt berörda grunder skulle af expeditionschefs-arfvodet ett belopp

af 2,400 kronor anses motsvara tjenstgöringspenningar, hvarom anteckning

lärer böra i staten införas.

Hvad angår personalen inom Civil-departementets expedition, så

förekommer deruti ej någon annan förändring, än att antalet vaktmästare

ökats från två till tre. Anledningen härtill är, på sätt statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 a, sid. 2 och 3) gifven vid handen, att, sedan en vaktmästare

vid f. d. Konvojkommissariatet, hvilken vid detta embetsverks indragning

1867 berättigats att emot skyldighet till tjenstgöring inom Civildepartementets

expedition framgent från Handels- och Sjöfartsfonden

uppbära då innehafvande lön jemte öfriga förmåner, till följd hvaraf expeditionens

betjening, oaktadt staten upptagit allenast 2 vaktmästare, i sjelf va

verket under de senaste tio åren bestått af tre sådana, nu under sistlidna

December månad afiidit, hade Handels- och Sjöfartsfonden medel

ansetts icke vidare böra anlitas för bestridande af aflöning åt den för

expeditionen behöfliga vakt,betjening, hvadan, och då antalet vaktmästare

icke skäligen kunde minskas — om i betraktande toges, att tillökningen

i embetsgöroruålen och arbetets fördelning å särskilda byråer i icke oväsentlig

mån föranledde dertill, att betjeningen måste mer än tillförene

tagas°i anspråk så väl för uppvaktningen å embetsrummen, der arbetena

ofta påginge till klockan 4 eftermiddagen och än senare, som för uträttande

af öfriga densamma åliggande sysslor, äfvensom att embetslokalen

måst under år 1874 icke obetydligt utvidgas — åtgärd nu borde vidtagas,

så att aflöningen för den erforderlige tredje vaktmästaren bl ef ve

å stat uppförd.

På sätt vid jemförelse mellan ofvan intagna stater framgår, har

uti anslaget till amanuenser, skrifbiträden m. m. föreslagits en förhöjning

af 5,000 kronor. Beträffande behofvet häraf är i statsrådsprotokollet (Bil.

N:o 5 a, sid. 3) anfördt att, då anslagets belopp år 1874 bestämdes till

10,000 kronor, dervid tagits i beräkning, att kostnaden för den ros .skrifning,

som bestrides af personer utom expeditionen, skulle uppgå till

omkring 1,500 kronor årligen. Beloppet af denna kostnad, för hvars

bestridande måst under åren 1876 och 1877 anvisas särskilda bidrag från

sjette hufvudtitelns anslag till extra utgifter, hade utgjort under år 1874

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 9.

något mer än 2,400 kronor, år 1875 vid pass 2,200 kronor, år 1876

minst 2,300 kronor och år 1877 omkring 2,800 kronor. Med afseende

härå borde ensamt för beredande af tillgång till de för renskrifningskostnadernas

bestridande erforderliga medel ifrågavarande anslag förhöjas

med 1,000 kronor. Af samma anslag borde jemväl utgå de tjenstgöringspenningar,

som för vikariatstjenstgöring under semester skulle af statsmedel

bekostas och hvilka enligt ofvanberörda aflöningsgrunder sammanräknade

uppginge till högst 2,200 kronor, hvaraf, vid det förhållande att

denna utgift icke tagits i beräkning vid bestämmande af anslagets belopp,

föranleddes en ytterligare förhöjning deri med omkring 2,200 kronor.

Enär härtill komme, att ofta nämnda anslag syntes vara äfven för fyllande

af öfriga behof väl knappt tilltaget, i hvilket afseende anmälts, att det

årliga amanuens-arfvodet i medeltal uppgått till endast omkring 1,000

kronor, att tillgångarne icke medgifvit utdelning af gratifikationer till de

extra ordinarie tjensteman, som icke vore amanuenser, med högre belopp

än i medeltal 250 kronor årligen, samt att anslaget icke lemnat någon

tillgång till godtgörande af tillfälligt biträde, då sådant varit för departementschefen

behöfligt, syntes, då nu ifrågakomme att definitivt uppföra

detta anslag på ordinarie stat, detsamma icke böra bestämmas till

lägre belopp än 15,000 kronor.

Då de särskilda aflöningsbeloppen i den nu föreslagna staten för

Civil-departementets expedition äro beräknade enligt de af Utskottet

i dess åberopade utlåtande angående Andra hufvudtiteln till bifall förordade

grunder för afiöningarne vid statsdepartementens kansliexpeditioner,

och ofvan angifna skäl så väl för uppförande af ytterligare en

vaktmästarelön å expeditionens stat som för höjande med äskadt belopp

af anslaget till amanuenser m. m. otvetydigt ådagalägga de i

sådant hänseende befintliga behofvens verklighet, samt Utskottet ej haft

något att erinra beträffande förslaget derom, att anslaget till amanuensarfvoden

m. m. skulle få anlitas för möjligen ifrågakommande utbetalning

af befattningsinnehafvares lön å expeditionens äldre ordinarie stat, har

Utskottet funnit sig böra hemställa:

a) att Riksdagen, för tillämpning af härhos (Bil. Ditt. A)

fogade förslag till stat för Civil-departementets expedition

med de vilkor och förbehåll i afseende å aflöningens

åtnjutande, som i fråga om Justitie-departementets

expedition kunna varda af Riksdagen godkända,

må i det för förstberörda expedition uppförda ordinarie

anslag bevilja förhöjning med 30,500 kronor, eller från

46,200 kronor till 76,700 kronor; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

5

b) att Riksdagen må förklara, att möjligen ifrågakommande

utbetalning af befattningsinnehafvares lön på expeditionens

äldre ordinarie stat må bestridas af det på nya

staten uppförda anslag till »amanuenser, vikariatsersättning,

renskrifning m. m.»

Kommerskollegium.

2:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit Riksdagen

att:

dels medgifva, att de lönebelopp, som vore i Kommerskollegii stat

anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra 1 edigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende å hvilka

indragning syntes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, finge

intill slutet af år 1879, i den mån de för bestridande af görornålen inom

Kollegium kunde finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet

disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegii

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,

med ”undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1879

till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för

år 1879 anvisa 8,740 kronor;

dels ock, likaledes pa extra stat, för år 1879 anvisa såsom tillfälligt

lönetillägg för fyra bergmästare, som saknade boställen, och tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående löner, eller

tillsammans 2,420 kronor.

På sätt statsrådsprotokollet gifver vid handen, äro så väl den i

afseende å Kommerskollegii ordinarie anslag äskade dispositionsrätt, som

det för tillfällig löneförbättring beräknade anslagsbeloppet för nästkommande

år erforderliga, på det att de Kollegium åliggande göromål måtte

kunna under samma år behörigen uppehållas. Sistnämnda belopp är

från 8,940 kronor, som för innevarande år anvisats, nedsatt till 8,740

kronor, eller med 200 kronor, hvilken nedsättning är föranledd deraf att,

sedan genom innehafvarens frånfälle en kanslisttjenst i Kollegium blifvit

ledig, genom nådigt bref den 5 Oktober 1877 förordnats, att denna

kanslisttjenst icke finge tillsättas, hvadan alltså det förut för samma

tjenst upptagna lönetillägg af 200 kronor blifvit obehöfligt.

Angående

Kommers
kollegii
anslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Efter att sålunda hafva redogjort för de af Kongl. Maj:t i fråga

om Kommerskollegii anslagsbehof gjorda framställningar, hvilka torde

böra af Riksdagen bifallas, lärer det tillkomma Utskottet att jemväl något

vidröra den sedan längre tid tillbaka under behandling varande frågan

om indragning eller ombildning af nämnda embetsverk. Härvid får Utskottet

till en början erinra, hurusom 1877 års Riksdag uti underdånig

skrifvelse den 22 Maj nämnda år dels yttrade att, då vigten och behofvet,

af förevarande frågas slutliga lösning blifvit insedd och erkänd, några

oöfvervinneliga hinder syntes icke böra möta för att förslag derom måtte

kunna för innevarande Riksdag blifva framlagdt, dels ock anhöll att

Kongl. Maj:t täcktes, så vidt möjligt, för nu församlade Riksdag framlägga

fullständigt förslag till indragning eller, derest sådant icke kunde

ske, ombildning af Kommerskollegium.

I anledning af Riksdagens berörda underdåniga anhållan, och då

Kongl. Maj:t redan förut anbefalt, att med utarbetande af förslag till

sådan indragning eller ombildning icke finge längre anstå, än omständigheterna

oafvisligen kräfde, har Departementschefen uti sitt till statsrådsprotokollet

afgifna yttrande lemnat en omfattande redogörelse för den

behandling af nu ifrågavarande ärende, som hittills egt rum, till hvilken

redogörelse Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig att här

endast hänvisa. (Se Bil. N:o 5 a, sid. 8—18.)

Härvid har Departementschefen jemväl utförligt angifvit de skäl,

hvilka äfven nu lade hinder i vägen för framläggande af förslag till förevarande

frågas slutliga lösning, och har Departementschefen i sådant hänseende

slutligen yttrat, att uti alla de industriens grenar, till hvilka

Kollegii verksamhet sträckte sig, handel, sjöfart, bergsbruk och näringar,

fråga blifvit väckt om ny eller förändrad lagstiftning, samt att förslag

till författningar i dessa ämnen vore dels redan upprättade och utstälda

till vederbörandes utlåtande, dels ock under utarbetning. Att under

sådana förhållanden, och innan åtminstone de vigtigare bland dessa författningsförslag

undergått slutlig beredning, hvarmed antagligen icke

komme att länge dröja, och innan dervid blifvit bestämdt, om och till

hvad utsträckning för de ärenden, som enligt dessa författningar skulle

handläggas och bedömas, biträde måste anlitas af en styrelse eller förvaltning

för handel och näringar, företaga organisationen af en sådan

förvaltning eller styrelse skulle föga öfverensstämma med den ordning,

som vid så beskaffade organisationer hittills blifvit följd, och syntes ingalunda

tillrådligt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.

7

Derjemte hade Departementschefen emellertid hemstält att, derest

Kongl. Maj:t godkände nämnda åsigt, detta godkännande måtte lemnas

med den ytterligare meddelade befallning, att med framläggande af förslag

till lösning af nu ifrågavarande organisationsärende icke finge anstå

längre, än af ofvan berörda förhållande derför mötte ett oafvisligt hinder.

Utskottet, som i allo instämmer uti senaste Riksdags uttalande om

vigten och angelägenheten deraf, att nu omhandlade organisationsfråga

må bringas till en slutlig och tillfredsställande lösning, har ansett att,

då af Departementschefens omförmälda yttrande synes framgå, att det

hufvudsakliga hindret, hvarför så ej ännu kunnat ske, ligger deruti, att

åtskilliga dermed samband egande författningsförslag ej ännu undergått

slutlig beredning, men att detta hinder sannolikt snart blifver undanröjdt,

giltig anledning torde förefinnas till det antagande, att Riksdagen

så. fort ske kan må kunna förvänta ett nådigt förslag till indragning

eller, derest sådant icke kan ske, ombildning af Kommerskollegium,

hvarigenom denna fråga, om hvars slutliga afgörande Riksdagen vid flera

tillfällen uttryckt sin underdåniga önskan, omsider må varda på ett tillfredsställande

sätt löst. Vid sådant förhållande torde härvid någon särskild

åtgärd för närvarande icke böra från Riksdagens sida ifrågakomma;

utan hemställer Utskottet:

a) att Riksdagen ,inå medgifva, att de lönebelopp, som

äro i Kommerskollegii stat anvisade, ej mindre för

en. advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende

å hvilka indragning synes kunna ega rum

eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år

1879, i den mån de för bestridande af göromålen inom

Kollegium kunna finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t

för ändamålet disponeras;

b) att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela

Kommerskollegii ledamöter samt dess i stat uppförde

embets- och tjensteman, med undantag af tre

kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1879 till

samma belopp, som för innevarande år beviljats, Riksdagen

må på extra stat för år 1879 anvisa 8,740

kronor; och

c) att likaledes på extra stat för år 1879 må anvisas

. såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Angående

minskning i

Statistiska

Centralbyråns

aflöning

sanslag.

Angående

dyrtidstillägg

för Statistiska

Centralbyrån.

Angående utgifvande

af

statistiska

redogörelser

för kommunerna.

sakna boställen, och tre tjensteman vid Sala silfververk

tjugu procent å de till dem utgående löner, eller

tillsammans 2,420 kronor.

Statistiska Tabellkommissionen.

3:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t till en början föreslaf>''it

Riksdagen att minska anslaget »aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån»

från 16,400 kronor till 15,900 kronor, eller med 500 kronor.

På sätt statsrådsprotokollet (Bil. n:o 5 a, sid. 20 och 21) gifver

vid handen, är den ifrågakomna minskningen i detta anslag föranledd

deraf, att en af de båda aktuariebefattningarne hos byrån under nästlidet

år blifvit försedd med ny innehafvare, hvilken icke ännu under år

1879 blifver berättigad till den af 1873 års Riksdag medgifna aflöriingsförhöjning

på grund af ålder i tjensten; och hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens

bifall, samt alltså anslaget »aflöningsmedel för

Statistiska Centralbyrån» minskas med 500 kronor.

4:o. I enlighet med hvad Kongl. Maj:t vidare föreslagit får Utskottet,

under erinran att grunden för beräkningen af det äskade beloppet

är densamma, som vid föregående riksdagar blifvit följd, hemställa,

att Riksdagen må, för tillfällig förbättring under år

1879 af chefens för Statistiska Centralbyrån och öfrige

tre dervid anstälde embetsmäns löner, hvarje lön med

20 procent, anvisa på extra stat 2,900 kronor.

5:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit

får Utskottet, enär för förevarande ändamål anslag till lika belopp med

det nu äskade blifvit af de fyra sistförflutna årens Riksdagar beviljade,

hemställa,

att, för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser

öfver kommunernas finanser och fattigvård, må

till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 på extra stat

anvisas ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

6:o

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.

9

Lan dtmäteristaten.

6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen:

dels att, med de i statsrådsprotokollet den 7 sistlidne Januari omförmälda

vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och

lönereglering för Landtmäteristyrelsen, godkänna det i samma protokoll

intagna förslag till ny stat för detta embetsverk;

dels att afiöningen för förste landtmätarne i riket måtte, med föreslagna

vilkor och förbehåll, bestämmas att från och med år 1879 utgå

med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor jemte ålderstillägg

af 500 kronor, att lönen tilläggas;

dels att, för tillämpning af berörda nya aflöningsstat äfvensom för

beredande af tillgång till de för förste landtmätarne föreslagna löner och

tjenstgöringspenningar, höja ordinarie anslaget »landtmäteristaten» från

98,200 kronor till 116,500 kronor, eller med 18,300 kronor;

dels ock att, med föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å inrättande

af en justeringsstyrelse och bestämmande af aflöningsförmåner för

dervid anstälde befattningsinnehafvare, gilla den för samma styrelse föreslagna

stat, samt för densammas tillämpning bevilja och i riksstaten efter

anslagstiteln »landtmäteristaten» uppföra ett särskildt ordinarie anslag,

benämndt »justeringsstyrelsen», till belopp af 9,300 kronor.

Vidkommande först frågan om justeringsväsendets skiljande från

Landtmäteristyrelsen har den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 21—26)

meddelade utredning i ämnet, till hvilken Utskottet här endast hänvisar,

synts Utskottet ådagalägga lämpligheten deraf, att en sådan åtgärd åtminstone

för närvarande vidtages.

Grunderna för den föreslagna organisationen af justeringsväsendet

i riket äro, på sätt af statsrådsprotokollet vidare inhemtas, följande:

att öfverinseendet deröfver skulle uppdragas åt en särskild styrelse,

hvars chef, under benämning af justeringsdirektör, borde eg a de qvalifikationer

och deri myndighet, som i nyss åberopade utredning funnos

antydda; dock att, derest denna styrelses verksamhet skulle, sedan det nya

justeringsväsendet blifvit i alla afseenden ordnadt, visa sig icke blifva af

tillräcklig omfattning för att lemna dess chef full sysselsättning, i förnyadt

öfvervägande borde tagas, om ej med chefskapet för justeringsverket

kunde förenas andra lämpliga åligganden;

att i egenskap af biträde åt justeringsdirektören i styrelsen anstäldes

en assistent med skyldighet att, då justeringsdirektören af sjukdom

eller annat förfall vore hindrad att sin tjenst utöfva, företräda

hans plats;

Biå. till Iliksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 A/d. 7 Höft.

Angående förändrad

organisation

af

och lönereglering

för

Landtmäteristyrelsen

m.m.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

att hos styrelsen måtte anställas en vaktmästare, äfvensom af justeringsdirektören,

då för göromålens jemna gång sådant erfordrades,

antagas tillfälligt arbetsbiträde;

att justeringsdirektören måtte utnämnas af Kongl. Maj:t, men assistenten

af justeringsdirektören:

samt att, om justeringsdirektören vore utöfver fjorton dagar hindrad

att sitt embete utöfva, derom skulle hos lvongl. Maj:t göras underdånig

anmälan; men att eljest, derest ej för hvarje särskild! fall annorlunda

förordnades, justeringsdirektörens embete skulle förvaltas af

assistenten.

Aflöningen för justeringsdirektören, assistenten och Justeringsstyrelsens

vaktmästare skulle, jemlikt förslaget, utgå enligt följande

Förslag till stat för Justeringsstyrelsen, att tillämpas

från oah med år 1879.

Summa

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Justeringsdirektören ....................

4,700

1,800

6,500

1 Assistent ....................................

2,000

2,000

1 Vaktmästare .............................

500

300

800 \{

9,300

hvarjemte Justeringsstyrelsen skulle till vikariatsersättning och för bekostande

af nödigt arbetsbiträde hos styrelsen, mot redovisningsskyldighet

få använda erforderligt belopp af de medel, som till styrelsen

inflöte.

Af ofvan åberopade utredning framgår emellertid, att beträffande

frågan om ordnandet af öfverinseendet öfver justeringsväsendet olika

åsigter blifvit uttalade af de vederbörande, hvilka i ämnet sig yttrat, i

det att löneregleringskomiténs ordförande, generaldirektören och chefen

för Landtmäteriet och med honom sedermera Landtmäteristyrelsen, representerad

af landtinäteri-sekreteraren och öfveringeniören, ansett att detta

öfverinseende borde åläggas chefen för det nyligen inrättade kontroll
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

11

verket, hvaremot komiténs samtlige ledamöter, i enlighet med hvilkas

mening Kongl. Maj:ts förslag i denna del hufvudsakligen blifvit affattadt,

funnit justeringsväsendet böra stå under en särskild styrelse. För närvavarende

torde äfven, enligt Utskottets förmenande, denna sist nämnda

åsigt ega giltighet, då i betraktande tages att, under öfvergången till

det nya mått- och vigtsystemet, detta öfverinseende torde komma att

odeladt taga i anspråk dens tid och verksamhet, som skall detsamma

utöfva. Då emellertid i framtiden, sedan nämnda öfvergång blifvit fullbordad,

de med öfverinseendet öfver justeringsväsendet förenade göromål

otvifvelaktigt komma att erhålla väsentligt mindre betydelse, samt härtill

kommer, att uti ofvan omförmälda grunder för organisationen af justeringsväsendet

blifvit förutsatt, att möjligen framdeles andra lämpliga åligganden

kunde med chefskapet för justeringsverket förenas, har Utskottet

icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot att för ett behof, som

synes vara till stor del tillfälligt och öfvergående, nu tillstyrka inrättandet

af ett särskildt embetsverk med på ordinarie stat uppförda aflöningsanslag.

Det har synts Utskottet vida lämpligare, om det belopp, hvilket

Kongl. Maj:t ansett för ändamålet erforderligt, nu blefve allenast på extra

stat för år 1879 anvisadt att användas till arfvoden åt den personal,

som under samma år behöfde anlitas, och att dymedelst frågan om det

slutliga ordnandet af meranämnda öfverinseende blefve lemnad öppen till

dess i framtiden med visshet kunde bestämmas, hvilka krafter dertill

blefve erforderliga; och har Utskottet för ty funnit sig böra tillstyrka

Riksdagen att fatta beslut i enlighet med denna Utskottets åsigt.

Derest Utskottets sålunda uttalade mening varder af Riksdagen

godkänd, och alltså någon Justeringsstyrelse icke på ordinarie stat uppföres,

lärer ej något yttrande erfordras beträffande de i statsrådsprotokollet,

(Bil. N:o 5 a, sid. 30—32) upptagna vilkoren för åtnjutande af

aflöning enligt den föreslagna staten för en sådan styrelse, utom i så

måtto att, i öfverenstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, torde böra stadgas,

att den inkomst af lösen och justeringsafgifter, som kommer att inflyta

hos den myndighet, som utöfvar öfverinseendet öfver justeringsväsendet,

skola ingå och redovisas till statsverket.

Beträffande Landtinäteristyrelsens organisation äro följande grunder

föreslagna, nemligen:

att öfveringeniörstjensten vid General-landtmäterikontoret måtte indragas;
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

att Landtmäteristyrelsen måtte utgöras af eu chef för landtmäteriet,

hvilken, efter nuvarande iimehafvarens afgång från ensbetet, skulle hafva

benämning af landtmäteridirektör, och en landtmäterisekreterare; hvarjemte

vid Styrelsen skulle vara anstälde en fiskal, en aktuarie och registrator

samt två ingeniörer;

att landtmäteri-direktören, landtmäteri-sekreteraren och landtmäterifiskalen

måtte utnämnas af Kongl. Maj:t, de senare efter förslag af

Landtmäteristyrelsen;

att, om landmäteri-direktören vore utöfver fjorton dagar hindrad

att sitt embete utöfva, derom skulle hos Kongl. Maj:t göras underdånig

anmälan;

att, om landtmäteri-sekreteraren eller landtmäteri-fiskalen af en

eller annan anledning vore förhindrad att sin tjenst utöfva, landtmäteridirektören

egde att som vikarie för honom under högst en och en half

månad förordna annan ordinarie tjensteman inom verket; men att, om

dylikt vikariat blefve för längre tid behörigt, eller fråga vore om sådant

förordnande för tjensteman utom verket, landtmäteri-direktören skulle

derom hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning.

att aktuarie- och registratorstjensten, likasom ingeniörsbefattningarne,

hvilka alla tillhörde första gradens tjenster, måtte af Styrelsen

tillsättas genom fullmakt, utfärdad å befattning inom denna grad, med

Styrelsen förbehållen rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren tills vidare

såsom aktuarie och registrator eller ingeniör ;

att enahanda rätt måtte tillkomma Landtmäteristyrelsen, hvad anginge

de nuvarande tjensteman af motsvarande grad, hvilka öfverginge

på den nya aflöningsstaten; och

att vaktbetjeningen bestämdes till en förste vaktmästare och en

vaktmästare.

Aflöningen åt Landtmäteristyrelsens personal skulle utgå i öfverensstämmelse

med följande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

13

Förslag till stat för Landtmäteristyrelsen, att tillämpas

från och med år 1879.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Landtmäteri-direktören..................

1 Landtmäteri-sekreterare............

1 Landtmäteri-fiskal .....................

1 Aktuarie och registrator............

1 Ingeniör.......................................

1 dito ......................................

Till arfvode åt lärare för landt- mäterielevernes undervisning ...

Till Landtmäteristyrelsens förfo- gande för vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden och

renskrifningskostnad.................

5.000

3.000

3,000

1,800

1,800

1,800

2.500

2,000

1.500

1,700

1,200

1,200

7.500

5.000

4.500

3.500

3.000

3,000

3,000

3,500

Efter fem år kan lönen

höjas med 600 kronor och

efter 10 år med ytterli- gare 500 kronor.

1 Förste vaktmästaren..................

1 Vaktmästare ..............................

*) Om vaktmästare åtnjuter bostad

inom General-landtmäterikonto- rets hus jemte vedbrand, böra,

såvida icke dessa förmåner till- komma honom såsom portvakt

eller för andra åligganden ut- öfver tjensten, desamma till ett

värde af 150 kronor inberäknas

under lönen, hvilken i sådant

fall bör utgå för förste vakt- mästaren med 650 kronor och

för vaktmästaren med 350 kro- nor kontant.

800

500

300

300

1,100*)

800*)

/Efter fem år kan lönen

/höjas med 100 kronor.

Summa

--

34,900

För åtnjutande af aflöning enligt förestående stat skulle följande vilkor

gälla:

l:o) att einbets- och tjensteman vid Landtmäteristyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o .9.

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af

Styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, äfvensom att, derest i en framtid verkets ställning inom förvaltningen

så förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt

embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de

med tjensteu förenade göromål;

2:o) att med embete eller tjenst i Landtmäteristyrelsen icke må

förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller

annan tjenstebefattning, med mindre den tinnes icke vara hinderlig för

fullgörande af tjenstgöringen i Styrelsen; dock att tjensteman, som vid

den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Styrelsen,

må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Styrelsen

hinderlig;

3:o) att aflöningarne för Landtmäteristyrelsens embets- och tjensteman

samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare

få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

4:o) att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger

uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt:

5:o) att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af embetsresor

eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom Landtmäteristyr

elsen, densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af de för

befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande

belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej

längre än tre månader under ett år;

6:o) att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

15

går, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig

på grund af fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan

om verkets omorganisation;

7:o) att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoeh

minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension

från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t eller Landtmäteristyrelsen, der

det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med

detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

8:o) att semester må åtnjutas af verkets chef och andra gradens

tjensteman under en och en half månad samt af första gradens tjensteman

under en månad årligen; äfvensom

9:o) att den inkomst af lösen och bötesandelar, som för närvarande

tillfaller tjenstemännen i General-landtinäterikontoret, må ingå och

redovisas till statsverket.

Vid hvad sålunda föreslagits har Utskottet ej funnit anledning till

erinran, utan får, med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil.

N:o 5 a, sid. 26—28) ytterligare finnes anfördt., dertill tillstyrka bifall.

Hvad derefter angår frågan om aflöningen för förste landtrsätarne

i riket, innehåller statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 34—38),

bland annat, att redan vid behandling den 10 Januari 1873 af frågan

om regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln Kongl. Maj:t med

anledning af gjord framställning i ämnet, och enär det syntes obestridligt,

att den betydliga stegringen i lefnadskostnader och minskningen i

tillfällen för förste landtinätarne att genom enskilda landtrnäteriförrättningar

bereda sig tillskott i inkomster gjorde en förbättring i löneförmånerna

nödig för att bereda dem en tarflig utkomst, funnit skäligt besluta

framställning till nämnda års Riksdag att bevilja de i riket anstälde

24 förste landtmätare lönetillökning till belopp af 700 kronor

för hvardera, dock med skyldighet för dem att, på sätt Kongl. Maj:t

kunde finna godt föreskrifva, biträda hushållningssällskapen i de län, der

de vore anstälde, med insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter. Uti

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stcits-Vtskottets inlåtande N:o 9.

underdånig skrifvelse den 21 Maj samma år hade Riksdagen yttrat, att

denna framställning synts väl förtjent af uppmärksamhet med afseende

å vigten och betydelsen af tillförlitliga uppgifter i omförmälda hänseende,

men då utredning icke förelegat i afseende å sättet för bearbetande af

nämnda gren af den officiella statistiken, ännu mindre i fråga om beskaffenheten

af det biträde, som skulle af förste landtmätarne lemnas,

hade Riksdagen för det dåvarande icke kunnat berörda framställning

bifalla.

Sedan hade emellertid Riksdagen i anledning af Kong!. Maj:ts

derom gjorda framställningar för hvarje af åren 1875—1878 beviljat

förste landtmätarne tillfällig löneförbättring med 360 kronor årligen för

hvardera utan något förbehåll om ökad tjenstgöringsskyldighet. Derigenom

hade, såsom Statskontoret erinrat, behofvet af lönetillökning för

ifrågavarande embetsman blifvit erkändt, äfven om detsamma med hänsyn

till den alltjemt fortgående stegringen i lefnadskostnaderna ingalunda

kunde anses på ett tillfredsställande sätt fyldt; och då numera förslag

kunnat framläggas rörande ordnande af Landtmäteristyrelsens samt

dervid anstälde embets- och tjenstemäns aflöningsförbållanden, syntes frågan

om en definitiv och på billiga grunder hvilande lönereglering för

förste landtmätarne icke längre böra undanskjutas. I sådant hänseende

syntes ett af Statskontoret framstäldt förslag, enligt hvilket aflöningen

för förste landtmätarne skulle bestämmas att från och med år 1879

utgå med lön 1,500 kronor, tjerstgöringspenningar 1,000 kronor jemte

ett efter fem års tjenstgöring inträdande ålderstillägg af 500 kronor att

lönen tilläggas, böra understödjas, dock med den förändring att, enligt

den, beträffande de fleste befattningsinnehafvare vid landsstaten följda

grundsats, ålderstillägget borde erhållas först efter tio år.

Såsom vilkor för denna lönereglering, hvilken, likasom den nu gällande,

uppenbarligen icke kunde afse, att ifrågavarande embetsman skulle

för bestridande af sina lefnadskostnader vara hänvisade uteslutande till

de afiöningsförmåner, som af statsmedel komme dem till godo, syntes

böra stadgas:

att förste landtmätare skulle vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som kunde varda

stadgad;

att med förste landtmätare-tjenst icke måtte förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller annan tjenstebefattning,

med mindre den funnes icke vara hinderlig för tjenstgöringen;

att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid, tjen
stens
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

17

stens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skulle för den tid, han varit

från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att för att komma i åtnjutande af ålderstillägg efter tio år förste

landtmätare skulle mera än åtta år af nämnda tid hafva sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, under iakttagande

att den högre aflöningen icke finge tillträdas förrän vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern b 1 ifvit

uppnådd.

Om med dessa vilkor förste landtmätarnes aflöning förbättrades,

skulle dem kunna åläggas icke allenast, såsom ifrågasatt vore, att verkställa

den General-landtmäterikontoret nu åliggande granskning af de renoverade

kartor och handlingar, som borde af landtmätare i länen till

nämnda kontor ingifvas, utan äfven, derest sådant funnes lämpligt, att

biträda hushållningssällskapen med insamlande af jordbruksstatistiska

uppgifter.

Hvad sålunda och i öfrigt blifvit. anfördt har visserligen synts Utskottet

innebära giltig anledning att nu medgifva definitiv löneförbättring

för ifrågavarande tjensteman, men det förslag, som i sådant hänseende

blifvit framstäldt, innebär dock, om i betraktande tages omfånget och beskaffenheten

af förste landtmätarnes tjensteåligganden, en enligt Utskottets

förmenande väl stor lönetillökning. Desse tjensteman uppbära

för närvarande i lön 1,800 kronor samt såsom dyrtidstillägg 360 kronor,

eller tillhopa 2,160 kronor. Utgående från detta belopp har Utskottet

ansett, att aflöningen för dem kunde lämpligen bestämmas till lön 1,500

kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor och ålderstillägg efter tio år

400 kronor. Med en dylik lönereglering skulle ej allenast de förste

landtmätare, hvilka genast vore berättigade till ålderstillägg, erhålla en

ej oväsentlig tillökning i aflöning, utan jemväl de af desse tjensteman,

som ej ännu vore till dylikt tillägg berättigade, erhålla någon, om än

ringa, löneförbättring. Den lönereglering, som Utskottet, i öfverensstämmelse

härmed, funnit sig böra förorda, skulle hufvudsakligen föranledas

af det föreslagna åläggandet för förste landtmätarne att verkställa den

General-landtmäterikontoret nu åliggande granskning af de renoverade

kartor och handlingar, som böra af landtmätare i länen till nämnda kontor

ingifvas, hvaremot, vid aflöningens bestämmande, hänsyn, enligt Utskottets

förmenande, ej lärer böra tagas till den ifrågasatta skyldigheten

för dem att biträda hushållningssällskapen med insamlande af jordbruksBih.

till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 7 [luft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

statistiska uppgifter, enär någon närmare utredning rörande förste landtmätarnes

biträde härvid ej nu synes föreligga.

Vidkommande de för löneregleringen för förste landtmätarne föreslagna,

här ofvan intagna vilkoren har Utskottet icke funnit anledningtill

annan erinran, än att, till förtydligande af stadgandet om åiderstillägg,

uti den punkt bland vilkoren, som handlar om denna förmån,

torde böra näst efter orden »i åtnjutande af ålderstillägg efter tio år»

införas »sedan han blifvit till tjensten utnämnd».

Enligt det af Kong]. Maj:t framstälda förslaget skulle från och med

år 1879 Landtmäteristyrelsens stat sluta på en summa af ... 34,900: —

samt till lön, 1,500 kronor, och tjenstgöringspenningar, 1,000

kronor, åt en hvar af 24 förste landtmätare åtgå sammanräknade.

................................................................................... 60,000: —

Summa kronor 94,900: —

Nu gällande riksstat upptager för General-landtmäteri
kontoret.

......................................................................... 33,400: •—

löner till 24 förste landtmätare ................................ 43,200: — yg qqq. __

Således skilnad kronor 18,300: -—

Om emellertid hvardera af de 24 förste landtmätarnes

föreslagna löneförmåner, i enlighet med Utskottets hem
-

ställan, minskas med 300 kronor, eller tillsammans...... Kronor 7,200: —-

och detta belopp afdrages från ofvanstående kronor 18,300,

blifver återstoden .......................................................... Kronor 11,100: —

det belopp, hvarmed ordinarie anslaget till »landtmäteristaten» nu skulle

behöfva höjas.

I sammanhang med Kongl. Maj:ts ofvan ornförmälda förslag i fråga

om förändrad organisation af och lönereglering för Landtmäteristyrelsen

samt skiljande derifrån af öfverinseendet öfver justeringsväsendet har Utskottet

till behandling förehaft en af Herr A. Helander i Andra Kammaren

väckt motion, N:o 66, deruti af anförda skäl föreslagits fastställande

af följande lönestat, för Landtmäteristyrelsen, att, tillämpas från och med

år 1879:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o !J.

19

Lön.

Kronor.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Generaldirektören ...........................

6,000

3,000

9,000

Landtmäteri-sekreteraren..................

3,000

2,000

5,000

Öfver-ingeniören ................................

3,000

1,500

4,500

Efter fem år kan

lönen höjas med 500

Landtmäteri-fiskalen...........................

2,500

1,500

4,000

kronor och efter tio

Aktuarien och Registratorn.........

2,500

1,000

3,500

år med ytterligare 500

kronor.

1 Ingeniör .......................................

1,800

700

2,500

1 Dito .........................................

1,800

700

2,500

1 Dito ..........................................

1,800

700

2,500

1 Amanuens ......................................

1,500

500

2,000

1 Dito ..................................

1,500

500

2,000

Till arfvode åt lärare för landt-

mäterielevers undervisning.........

■--

—

3,000

Till Landtmäteristyrelsens förfo- gande för vikariatsersättning, arf- voden åt extra biträden och

renskrifning ....................................

---

---

2,000

Förste vaktmästaren..........................

Andre dito ..........................

800

500

300

300

1,100*

800*

(Efter fem år kan lönen

Ihöjas med 100 kronor.

* Om vaktmästaren åtnjuter förmånen af fri bostad inom General-landtmäterikontorcts

bus jemte vedbrand, böra, såvida icke dessa förmåner tillkomma honom såsom portvakt eller

för andra åligganden utöfver tjensten, desamma till ett värde af 150 kronor inberäknas under

lönen, hvilken i sådant fall bör utgå för förste vaktmästaren med 650 och för andre vaktmästaren

med 350 kronor kontant.

hvarjemte till antagande föreslagits följande bestämmelser, nemligen:

a) att inseendet öfver mått- och vigtjustering fortfarande såsom

hitintills måtte vara förenadt med La n d t mäter i styrelsen:

b) att Landimäteristyrelsens organisation måtte förblifva oförändrad,

och tjenstemännen hafva hufvudsakligen enahanda åligganden såsom

för det närvarande;

c) att, när amanuenstjenst eller tredje ingeniörens tjenst blefve ledig,

samma tjenst icke linge återbesättas utan efter föregången anmälan

hos och tillåtelse af Kongl. Maj:t;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

d) att vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt nya staten måtte

blifva desamma, som i statsrådsprotokollet, Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts nådiga

proposition N:o 1 om statsverkets tillstånd och behof 1878, äro införda

under punkterna 1—7 samt 10 (nytt nummer: 9), den sistnämnde

dock med den förändring, att lösen för privata karterenovationer fortfarande

tillfaller aktuarien och ingeniörerne, hvilka i tur, såsom hitintills,

samma renovation verkställa, äfvensom att punkten 8 måtte få följande

förändrade lydelse: »Verkets chef och styrelsens ledamöter åtnjuta semester

under en och en half månad samt öfrige tjensteman under en

månad årligen»;

e) att tjensteman i General-landtmäterikontoret, som icke tillhörde

styrelsen, måtte vara skyldig att, efter förordnande, förrätta högre tjenst

inom verket, då innehafvare af sådan tjenst i följd af sjukdom eller semester

eller af annan anledning vore förhindrad att samma tjenst sjelf

uppehålla; samt

f) att ingeniörer och amanuenser skulle hafva åliggande att, när

annan tjensteman inom verket blifvit tillfälligtvis öfverhopad af göromål,

och det utan hinder för egna tjensteåligganden kunde ske, honom biträda,

sedan styrelsen derom förordnat.

Då Utskottet emellertid, på sätt af hvad ofvan blifvit anfördt framgår,

ansett sig böra i hufvudsak biträda Kongl. Maj:ts i förevarande hänseenden

gjorda nådiga framställningar, följer deraf, att Utskottet icke

funnit sig ega skäl att tillstyrka Riksdagen att vid Herr Helanders förevarande

förslag fästa afseende.

På grund af af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet:

a) att Riksdagen må, med ofvan omförmälda af Kongl.

Maj:t föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad

organisation af och lönereglering för Landtmäteristyrelsen,

godkänna ofvan intagna, af Kongl. Maj:t

framstapla förslag till ny stat för detta embetsverk;

b) att aflöningen för förste landtmätarne i riket må, med

föreslagna vilkor och förbehåll, bestämmas att från och

med år 1879 utgå med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar

700 kronor jemte ålderstillägg af 400 kronor,

att efter tio år lönen tilläggas;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9. 21

c) att, för tillämpning af berörda nya aflöriingsstat äfvensom

för beredande af tillgång till de för förste landtmätarne

föreslagna löner och tjenstgöringspenningar,

Riksdagen må liöja ordinarie anslaget »landtmäterista
.

ten» från 98,200 kronor till 109,300 kronor, eller med

11,100 kronor;

d) att Riksdagen må på extra stat för år 1879 anvisa

och ställa '' till Kong]. Maj:ts förfogande ett belopp af

9,300 kronor, att användas till arfvoden under samma

år till erforderlig personal för utöfvande af ötverinseendet

öfver justeringsväsendet i riket, börande deri

inkomst af lösen och justeringsafgifter, som kommer

att inflyta hos den myndighet, som utöfvar öfverinseendet

öfver justeringsväsendet, ingå och redovisas till

statsverket; samt

e) att Herr A. Helanders ofvan otnförmälda motion må

af Riksdagen lemnas utan afseende.

7:o. På sätt Kong]. Maj:t under denna anslagstitel vidare före- Angående

slagit och med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o o a,

sid? 40—42) meddelade utredning, hvilken synts Utskottet i allo till - för införande

fyllestgörande, hemställer Utskottet, triska mätt
att

Riksdagen må till bestridande af de kostnader och vigtför

statsverket, som omedelbart föranledas af införandet systemet,

utaf det metriska systemet för matt och vigt, på extra

stat för år 1879 bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts

förfogande ett anslag till belopp af 50,000 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

8:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets

ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under

samma hufvudtitel på extra stat för ar 1S79 anvisa till fortsättande af

de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor

och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor.

Till Norrbottens läns ekonomiska kartverk är för innevarande år

anvisadt. enahanda belopp, 30,000 kronor, som det nu för nästkommande

äskade. Till samma kartverk i öfriga delar af riket är för innevarande

ar

Angående

anslag för de

ekonomiska

kartarbetena.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o .9,

Ant/de nde

anslag för

fortsatt utgifvande

af

polisunderrätt

el ser.

år anvisadt på extra stat 47,500 kronor, eller 1,500 kronor mer än soin

för år 1879 blifvit begärdt. På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a,

sid. 44 och 45) inheintas, är anledningen till det sålunda minskade anslagsbehofvet

att, sedan chefen för Generalstabens topografiska afdelning

uti afgifvet memorial af anförda skäl hemstält om nådig framställning

till Riksdagen angående förhöjning för år 1879 uti det på extra stat beviljade

anslag i och för de ekonomiska kartarbetena inom södra och

mellersta delarne af landet till 48,000 kronor, Kongl. Maj:t funnit, att en

ä anslaget till det allmänna ekonomiska kartverket uppkommen behållning

af 2,000 kronor, hvilken icke ansetts vara behöflig för bestridande

af utgifter under innevarande år för sagda kartverk, lämpligen kunde

tagas i beräkning såsom tillgång för 1879 års enahanda utgifter, samt

alltså det extra anslag, hvilket för ändamålet borde för sistnämnda år

äskas, upptagas till allenast 46,000 kronor.

I)ä härvid ej varit anledning till erinran, samt Utskottet ansett

att, då en komité för närvarande är sysselsatt med utarbetande af förslagrörande

ordnandet af landets allmänna kartverk, någon rubbning i bearbetandet

af förevarande kartverk icke bör ifrågakomma, innan berörda

komité afgifvit sitt betänkande i ämnet, hemställer Utskottet,

att utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande

för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag,

6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra

stat för år 1879 må anvisas till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län

30.000 kronor, och för de ekonomiska kartarbetena i

öfriga delar af riket 46,000 kronor, eller tillsammans

76.000 kronor.

Öfverståth.ållare-embetet.

9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsatt utgifvande

under år 1879 af »Polisunderrättelser» i enlighet med de af Kongl.

Maj:t meddelade föreskrifter, anvisa på extra stat för samma år ett anslag

af 10,000 kronor.

Beträffande förevarande anslagsbehof är i statsrådsprotokollet (Bil.

N:o 5 a, sid. 45—48) meddeladt, bland annat, att, sedan 1877 års Riksdag,

med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, för

utgifvande under innevarande år af dylika polisunderrättelser anvisat ett

extra anslag af 6,000 kronor, hvilket belopp utgjorde den af Öfverståt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

23

hållare-ernbetet för tidningens utgifvande under ett år då beräknade

kostnad, samt derefter genom nådiga bref och cirkulär den 1 Juni 1877

nödiga bestämmelser i ämnet blifvit gifna, äfvensom det för år 1878 beviljade

anslaget stälts till Öfverståthållare-embetets förfogande, så hade

Öfverståthållare-embetet uti underdånig skrifvelse den 21 sistlidne November

anmält, att vid de förberedande arbeten, som i anledning af berörda

nådiga bref den 1 Juni 1877 och det Öfverståthållare-embetet deri

meddelade bemyndigande pågått, sig visat, att det för innevarande år beviljade

anslaget till utgifvande af »Polisunderrättelser», derest tidningen

skulle, såsom ämnadt varit, utkomma tre gånger i veckan, blefve alldeles

otillräckligt och knappast betäckte kostnaderna för papper och tryckning;

att dessa kostnader visserligen uti den af Öfverståthållare-embetet förut

gjorda underdåniga framställning i ämnet upptagits till 4,000 kronor,

men att denna beräkning, som grundade sig på uppgifter, inhemtade under

år 1874, efter hvilken tid arbetslöner och pris i allmänhet betydligt

stegrats, befunnits allt för låg; att nemligen af de fyra inom utsatt tid

till öfverståthållare-embetet inkomna anbud å tryckning af tidningen och

tillhandahållande af derför erforderligt papper, efter beräkning af densammas

utgifvande tre gånger i veckan och i en upplaga af 1,200 exemplar,

det högsta anbudet uppginge till 8,580 kronor och det lägsta till

5,538 kronor; att härtill komine ytterligare utgifter för papper och tryckning,

som icke beräknats i de gjorda anbuden, såsom för de register,

hvilka vore afsedda att tid efter annan såsom bihang åtfölja tidningen

och för extra nummer äfvensom i följd af förslaget om kungörande genom

»Polisunderrättelser» af kronofogdars, landsfiskalers och länsmäns

post- och telegrafadresser m. in.; att Öfverståthållare-embetet vid sådant

förhållande, och då utöfver det anvisade anslaget till dess förfogande ej

funnes några medel att använda för tidningens utgifvande, nödgats för

innevarande år vidtaga den inskränkning deri, att densamma i regeln

utkomme blott två gånger i veckan, hvarjemte redaktörens arfvode, som

beräknats till 2,000 kronor, måst betydligt nedsättas, hvilket haft till

följd, att redaktionsbestyret endast med svårighet och ej utan känbar

olägenhet för Öfverståthållare-embetet kunnat på ett tillfredsställande

sätt ordnas; att då emellertid, af skäl som närmare utvecklats i embetets

den 27 Februari 1875 i ämnet aflåtna skrifvelse, det vore af vigt att tidningen

utkomme i regeln tre gånger i veckan, samt fullt lämplig person

för redaktörsbefattningen icke torde för framtiden kunna erhållas mot

lägre arfvode än minst 2,000 kronor, Öfverståthållare-embetet såge sig

föranlåtet att hemställa om förhöjning för år 1879 i anslaget till utgif
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.

vande af »Polisunderrättelser», hvarför, enligt dåmera uppgjord beräkning,

erfordrades

till papper och tryckning, enligt ingifna lägsta anbud...... 5,600: —

» arfvode åt redaktören .......................................................... 2,000: ■—

» korsomslag och tryckta adresser till de myndigheter

och tjensteman, som skola erhålla exemplar af tidningen,

beräknade efter det belopp, hvartill enahanda

kostnader visat sig för innevarande år enligt gjorda

beställningar uppgå........................ 000: —

» papper och tryckning af extra nummer, förslagsvis... 400: —

» papper och tryckning af register samt andra bihang

till tidningen, d:o ............................................................ 600: —

» skrifpapper och nödiga böcker (statskalendern, ecklesiastikmatrikeln,

ortlexica m. m.) transportkostnader

och dylikt, d:o ............... 300:

samt

» biträde vid korrekturläsning och expedition med flera

dylika diverse utgifter, d:o ............................................... 500:

Summa kronor 10,000: —

Och hade Öfverståthållare-embetet, under åberopande af hvad sålunda

blifvit anför dt, i underdånighet hemstält, att för tidningens utgifvande

under år 1879 ett förhöjdt anslag af 10,000 kronor måtte för

samma år af allmänna medel anvisas.

Hvad sålunda blifvit anfördt har emellertid icke synts Utskottet

innebära giltig anledning att redan nu för ifrågavarande ändamål bevilja

högre anslagsbelopp, än det af senaste Riksdag dertill anvisade. Det

torde nemligen icke med fog kunna bestridas, att, då Riksdagen för ett

nytt ändamål beviljat medel till det belopp, som vederbörande embetsmyndighet

sjelf vid förslagets afgifvande ansett vara derför tillfyllestgörande,

endast i sällsynta undantagsfall och till följd af säregna, synnerligen

beaktansvärda omständigheter en förhöjning i det sålunda beviljade

beloppet under den närmaste tiden derefter bör ifrågakomma. Enligt

Utskottets förmenande föreligga emellertid icke i nu förevarande fall

några så beskaffade omständigheter, att desamma verkligen kunna anses

redan nu ovilkorligen påkalla den äskade anslagsförhöjningen. De åtgärder,

hvilka Öfverståthållare-embetet, på sätt ofvan blifvit ineddeladt, vidtagit

för att kunna under innevarande år nedbringa kostnaderna för merberörda

polisunderrättelser, torde nemligen kunna fortfarande tillämpas

jemväl

s. 25 Kontrollera mot PDF

Siais-Ulsliotteis utlåtande N:o 0.

25

jemväl under nästkommande år, utan att derigenom någon väsentligare

olägenhet behöfver uppstå. För Utskottet vill det i sådant hänseende

synas, som om det vore tillräckligt, om ifrågavarande underrättelser tills

vidare utgäfves allenast två gånger i veckan, hvaraf borde blifva en följd

ej mindre att kostnaderna för tryckning, papper med mera dylikt komme

att väsentligt understiga de i ofvan intagna beräkning derför upptagna,

än äfven att ett ej obetydligt lägre arfvode kunde anses vara för redaktören

tillfyllestgörande. I allt fall bör, enligt Utskottets åsigt, någon

erfarenhet om det gagn, meranämnda underrättelser i verkligheten

komma att medföra, vara vunnen och bragt till Riksdagens kännedom,

innan Riksdagen i det för desammas utgifvande anvisade anslaget beviljar

en så betydlig förhöjning, som den nu ifrågasatta.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet funnit sig

icke böra tillstyrka Riksdagen att för nu i fråga varande ändamål för

nästkommande år anvisa högre belopp än det, som blifvit för innevarande

år dertill beviljadt, eller 6,000 kronor, hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må endast på det sätt af Riksdagen bifallas, att, för

fortsatt utgifvande under år 1879 af »Polisunderrättelser»

i enlighet med de af Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter,

anvisas på extra stat för samma år ett anslag

af 6,000 kronor.

10:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att för år 1879

bevilja tillfällig löneförbättring för följande embets- och tjensteman i

öfverståthållare-embetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af

500 kronor samt åt underståthållaren, sekreteraren och kamereraren,

aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens

kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget

för aflönande af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent,

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för samma

år anvisa 5,250 kronor; och då detta belopp är lika med hvad för innevarande

och föregående år till samma ändamål beviljats, hemställer Utskottet,

att såsom tillfällig löneförbättring åt ofvan nämnda

embets- och tjensteman samt betjente må, till den fördelning

som af Kongl. Maj:t föreslagits, på extra stat

för år 1879 anvisas 5,250 kronor.

Bill. till Jiilcsd. Prot. 1878. i Sami. I Afd. 7 Härt.

Angående

dyrtidstillägg

för öfverståthållareembetets

embets-

och tjensteman

med

flere.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Landsstaterna i länen.

Angående

fönereglering

för landsstaten

in. m.

11 :o. Beträffande Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel gjorda

nådiga framställningar kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt

utlåtande; hvilket Utskottet här endast skolat

anmäla.

Ålderstillägg.

Angående 12:o. Kongl. Maj: t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af

<u dertill t!g g. tillgång till de för embets- och tjensteman samt betjente inom Departementets

expedition, landtmåteristaten, Justeringsstyrelsen samt landsstaterna

i länen ifrågakommande ålderstillägg, på ordinarie stat bevilja samt

i riksstaten under sjette hufvudtiteln efter »särskilda förslagsanslag för

landsstaterna i länen» uppföra ett förslagsanslag under benämning »ålderstillägg)),

beräknadt till belopp af 170,000 kronor.

Härvid har ej varit anledning till annan erinran än att, då Utskottet

här ofvan i punkten 6 hemstält, det de för Justeringsstyrelsen äskade

medel nu endast måtte på extra stat beviljas, nämnda styrelse icke torde

böra upptagas bland de embetsmyndighet^'', för hvilka anslaget till ålderstillägg

afses, hvilket dock icke inverkar på samma anslags belopp, äfvensom

art detta torde böra beviljas under förutsättning, att Kongl. Maj:ts

nådiga framställningar i fråga om ålderstillägg för vissa tjensteman och

vaktbetjente vid landsstaterna vinna Riksdagens bifall.

Utskottet hemställer alltså,

att, för beredande af tillgång till de för embets- och

tjensteman samt betjente inom Departementets expedition,

landtn.äteristaten samt landsstaterna i länen

ifrågakommande ålderstillägg, må, under förutsättning

att Kongl. Maj:ts nådiga framställningar i fråga om

dylikt tillägg för vissa tjensteman och betjente vid

landsstaten vinna Riksdagens bifall, på ordinarie stat

beviljas samt i riksstaten under sjette hufvudtiteln

etter »särskilda förslagsanslag för landsstaterna i länen»

uppföras ett förslagsanslag under benämning »ålderstilläggy),

beräknadt till belopp af 170,000 kronor.

Lärande, i händelse Kongl. Maj:ts nådiga förslag om beviljande af

ålderstillägg åt en del tjensteman och betjente vid landsstaten icke af

Riksdagen godkännes, anslaget till »ålderstillägg» få i mån deraf nedsättas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 9.

27

Statens järnvägstrafik.

13:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t, med förklarande

att frågor om förändring i gällande, af Kongl. Maj:t och Riksdagen

gemensamt antagna grunder för aflöning åt embets- och tjensteman

samt betjente vid statens järnvägstrafik komme att hädanefter som hittills

underställas Riksdagens pröfning, föreslagit Riksdagen, att dels icke

vidare bland anslagen under sjette hufvudtiteln upptaga och beräkna det

för »statens jern vägstrafik» erforderliga belopp, hvilket uti innevarande

års riksstat vore förslagsvis uppfördt till 11,641,000 kronor; dels medgifva,

att generaldirektörens och chefens vid statens jernvägstrafik årliga

aflöning finge bestämmas att från och med år 1879 utgå till belopp af

10.000 kronor; dels utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för

anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljade

särskilda anslag å 5,400,000 kronor ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1879 1,500,000 kronor; dels för utförande af de under

sarnma år erforderliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan

trafikerade jernvägar äfvensom för anskaffande af fasta maskiner till de

mindre reparationsverkstäder, hvilka för vården af nya jernvägsliniers

rörliga materiel komme at.t uppsättas, anvisa ett särskildt anslag för år

1879 till belopp af 800,000 kronor; dels och medgifva, att af de sålunda

äskade anslagen, tillsammans 2,300,000 kronor, Kongl. Maj:t måtte redan

under innevarande år för det ena eller andra af ifrågavarande ändamål

ställa till Styrelsens för statens jernvägstrafik förfogande ett belopp af

100.000 kronor.

Hvad först angår förslaget derom, att det för statens jernvägstrafik

erforderliga belopp icke vidare måtte bland anslagen under sjette hufvudtiteln

upptagas och beräknas, så får Utskottet, under erinran att detta

förslag är affatta dt i fullkomlig öfverensstämmelse med senast församlade

Riksdags hos Kongl. Maj:t i ämnet gjorda underdåniga framställning, detsamma

till bifall förorda.

Vidare har Utskottet vid det förhållande, att såväl 1876 som 1877

års Riksdag beviljat generaldirektören och chefen vid statens jernvägstrafik

tillfällig löneförbättring med 1,000 kronor, hvarigenom hans löneförmåner

kommit att för nästlidet och innevarande år uppgå till enahanda

belopp, som nu blifvit äskadt, eller 10,000 kronor, samt anledning

ej torde vara för handen att längre uppskjuta det slutliga ordnandet af

denne embetsmans aflöning, hvilken vid jemförelse med andra chefsaflöningar

icke skäligen lärer böra bestämmas till lägre belopp än det nu

Angående

anslaget till

statens jernväg

sträck

m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskotiets Utlåtande N:o 9.

föreslagna, funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att nu definitivt fastställa

ifrågavarande lön till 10,000 kronor.

Vidkommande Kongl. Majrts förslag om ställande till Kong]. Maj:ts

förfogande för år 1879 af 1,500,000 kronor af det för anskaffande af

rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik anvisade särskilda

anslag, har Utskottet icke något att erinra, utan får, med hänvisande

till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 67) i ämnet finnes meddeladt,

till samma förslag tillstyrka bifall.

Beträffande utförandet af nya byggnader och anläggningar under

nästkommande år hade Trafikstyrelsen afgifvit ett i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 a, sid. 65 och 66) intaget så lydande förslag:

Nybyggnader.

Vid Storvik, tillbyggnad af der varande lokomotivstall

för beredande af utrymme åt ytterligare

två lokomotiv................................................................

» Åland., utvidgning af stationens spårsystem.........

» Upsala, tillbyggnad af der varande lokomotivstall

för beredande af utrymme åt ytterligare

två lokomotiv.............................................................

» Stockholms norra station, uppförande af en mindre

reparationsverkstad för V trafikdistriktets

behof ..............................................................................

» Stockholms södra station, utvidgning af stationens

sparsystem och inlösen af ett dertill erforderligt

jordområde i stationens sydvestra del, i

ändamål att bereda ökadt utrymme för godsrörelsen

och för denna tillgodogöra det staten

tillhöriga område, som beredts genom utfyllning

af Fatbursjön, hvilket område för närvarande

icke kan med närmast liggande spårorn

råde lämpligen sammanbindas, utan att nytt

område särskildt för denna sammanbindning

inlöses..........................................................................

» Liljeholmen, uppförande af en förrådsbyggnad

» Åby, utläggning af ett tredje spår med dertill

erforderlig jordinlösen................................................

» Vislanda, utvidgning af spårsystemet..................

[Kronor.

14,000

7,000

20,000

15,000

75.000

25.000

11.000

12,000

Simma.

Transport

179,000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

29

Transport

Vid Elmhult, tillbyggnad af det nya lokomotivstallet

för beredande af utrymme ät ytterligare 4 lo

komotiv............................................................................

» Malmö, tillbyggnad af godsmagasinet.....................

» Örebro, tillbyggnad af stationshuset för bere

dande af ökadt utrymme i expeditionslokalerm

» Finnerödja, uppförande af en vattenstations

byggnad.............................................................................

» Sörby, utvidgning af stationens spårsystem.......

» Herrljunga, utläggning af ett omlastningsspår .

» Göteborg, fullbordande af ett, förrådshus i när

heten af det nya lokomotivstallet vid skansei

1878 anslag blifvit begärdt i underdånig s

velse af den 28 sistlidne November..............

Anläggning af en mötesplats vid Kettilstorp em

YVartofta och Sandhems stationer, hvilken

tesplats är af behofvet påkallad, dels eme

afståndet emellan nämnda stationer uppgår

mo
-

1.4 mil och dels derför,

olämplig för tågmöten

lutningsförhållanden, ej

tesspåren erhålla nödi

cl tit

och,

kan utvidgas så,

längd.

följd af

Anläggning af en mindre station i närheten af Bränn

kyrka emellan Liljeholmens och

tioner, hufvudsakligen afsedd för

Huddinge stainlastning
-

de många vid denna station bosatta eller tjen

görande personer samt dervarande dyrbt

byggnader och förråd m. m. och derföre 1

förläggas till en plats, der en vid inlastning

möjligen inträffande explosion blott kan vå

skador af jemförelsevis mindre omfång ......

Uppförande af bostäder för betjening sper sonalen......

Diverse oförutsedda nya byggnader och anläggning

Kronor.

Summa.

179,000

40.000

20.000

17,000

7.000

5.000

7.000

20,000

•

3

15,000

i

?

i

’

i

30,000

340,000

—

00,000

| 300,000

Summa

700,000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

hvarjemte Styrelsen anmält behofvet af fasta maskiner till de mindre

reparationsverkstäder, hvilka för vården af de nya liniernas rörliga

materiel korn me att uppsättas, den ena, provisoriskt, i Torpshammar, den

andra antingen i Bollnäs eller i Storvik, samt föreslagit att ett extra anslag

för år 1879 af 100,000 kronor måtte beviljas till anskaffande afföljande
-

Fasta maskiner

till provisorisk verkstad i Torpshammar:

verktygsmaskiner och smideshärdar................................................ Kr. 26,000,

ångmaskiner och värmapparater .................................................. » 6,000,

till verkstad i Bollnäs eller Storvik:

verktygsmaskiner och smideshärdar samt ångmaskiner och

värmapparater............... » 32,000,

samt diverse maskiner, hvilka ej nu kunna närmare specificeras

......................................................... » 36,000.

Summa kr. 100,000

Och hade Styrelsen slutligen, med fästadt afseende derå, att af hela

den för år 1879 föreslagna extra anslagssumman en mindre del kunde

komma att behöfvas redan före ingången af nämnda år, anhållit att Styrelsen

måtte bemyndigas att af extra statsanslagen till statens jernvägstrafik

för år 1879 fä, om behof deraf yppades, redan under år 1878 lyfta ett

belopp af 100,000 kronor.

Då Utskottet funnit Kongl. Maj:ts, i öfverensstämmelse med dessa

Trafikstyrelsens framställningar nu afgifna, ofvan omförmälda nådiga

förslag afse utgifter, som äro af behofvet påkallade, och i öfrigt ej heller

dervid varit anledning till erinran, har Utskottet ansett sig böra desamma

hos Riksdagen till bifall förorda.

Af hvad sålunda blifvit anfördt framgår, att Utskottet icke funnit

sig böra föreslå någon afvikelse från de af Kongl. Maj:t under förevarande

anslagstitel nu gjorda nådiga framställningar. Då emellertid de

skäl, hvilka föranledt de båda senast församlade Riksdagarne att i underdånighet

anhålla, det Kongl. Maj:t ville i nåder förordna lämpligt antal

utanför förvaltningen af statens jernvägstrafik stående sakkunnige

män med uppdrag att före årets statsrevision företaga en förberedande

granskning af Trafikstyrelsens förvaltning, synas Utskottet fortfarande

ega oförminskad tillämplighet, samt Utskottet anser, att genom de till

följd af berörda underdåniga framställningar under de båda sist förflutna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

31

åren företagna granskningar af i fråga varande förvaltning ej oväsentligt

gagn redan åstadkommits, har Utskottet funnit sm böra föreslå Riksda
o

o '' # o

gen att jemväl nu göra en dylik framställning, dervid Utskottet likväl

ansett sig böra särskildt framhålla önskvärdheten deraf, att den förberedande

granskningen må komma att i främsta rummet afse en undersökning,

huruvida denna vidtomfattande och maktpåliggande förvaltning

handhafves på sådant sätt, att derigenom det i ekonomiskt afseende bästa

resultat vinnes, under det att statsbanorna derjemte uppfylla berättigade

anspråk, som i andra hänseenden kunna på desamma ställas.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet:
a)

att Riksdagen må, med bibehållande af den ordning,

att frågor om förändring i gällande, af Kongl. Maj:t

och Riksdagen gemensamt antagna grunder för aflöning

åt embets- och tjensteman samt betjente vid statens

jern vägstrafik komma att hädanefter som hittills underställas

Riksdagens pröfning, medgifva, att bland anslagen

under sjette hufvudtiteln icke vidare upptages

och beräknas för det »statens järnvägstrafik» erforderliga

belopp;

b) att Riksdagen må medgifva, att generaldirektörens och

chefens vid statens järnvägstrafik årliga aflöning bestämmes

att från och med år 1879 utgå till belopp af

10,000 kronor;

c) att utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för

anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan

norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000

kronor må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för år

1879 ett belopp af 1,500,000 kronor;

d) att för utförande af de under samma år erforderliga

nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar äfvensom för anskaffande af fasta

maskiner till de mindre reparationsverkstäder, hvilka

för vården af nya jernvägsliniers rörliga materiel komma

att uppsättas, må anvisas ett särskildt anslag för år

1879 till belopp af 800,000 kronor;

e) att Riksdagen må medgifva, att af omförmälda två anslag,

tillsammans 2,300,000 kronor, Kongl. Maj:t må

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till storskiftes-

och afmttringslandtmätare

in. m.

redan under innevarande år för det ena eller andra af

ifrågavarande ändamål ställa till Styrelsens för statens

jernvägstrafik förfogande ett belopp af 100,000 kronor;

samt

f) att Riksdagen må i underdånighet anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t i nåder förordna lämpligt antal utanför

förvaltningen af statens jernvägstrafik stående sakkunnige

män, med uppdrag att före näst instundande statsrevision

företaga en förberedande granskning af Styrelsens

för statens jernvägstrafik förvaltning;

Kommande frågan, huruvida de under mom. c och d omförmälda

anslag böra utgå från Statskontoret eller Riksgäldskontoret, att fraindeles

underställas Riksdagens pröfning.

Skiften och. Afvittringar.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1879 bevilja

förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskiffeslandtmätare

med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket

årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de

belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Westerbottens och Norrbottens

län inkomster af tjensten under år 1879 kunde komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för

de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt gällande

taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, finge afvittriugslandtmätarne godtgöras

och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år

1879 åt föredragandena af afvittringsärenden i Westerbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor

i det åt hvarje af dem anslagna belopp; samt att bevilja tillfällig

tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i Westerbottens län årsarfvode

för år 1879 med ett belopp af 200 kronor.

Då hvad sålunda föreslagits är i allo öfverensstämmande med hvad

vid de fyra senaste årens riksdagar blifvit uti förevarande hänseenden

beviljadt, samt skäl ej torde förefinnas att häruti nu vidtaga någon ändring,

har Utskottet funnit sig böra Kongl. Maj:ts berörda förslag till bifall

förorda; hemställande alltså Utskottet:

a) att Riksdagen må för år 1879 bevilja förhöjning i årsarfvodet

för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare

med 400 kronor till hvarje samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9

33

i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes

med 400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva det de belopp, hvarmed

afvittringslandtmätarnes i Westerbottens och Norrbottens

län inkomster af tjensten under år 1879 kunna

komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 8,000 kronor för de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tjensten enligt

gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne

godtgöras och af anslagen till storskiftes-

och afvittringsverken utgå;

c) att för år 1879 åt föredragandena af afvittringsärenden

i Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt dem må beviljas en tillökning af 400 kronor

i det åt hvarje af dem anslagna belopp; samt

d) att tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket

i Westerbottens län årsarfvode för år 1879 må

med ett belopp af 200 kronor utaf Riksdagen beviljas.

15:o. Enär det belopp, som, i händelse af bifall till hvad i näst

föregående punkt är vordet omförmäldt, erfordrades ej mindre till betäckande

af beräknad brist i tillgängliga medel för storskiftes- och afvittring sarbetenas

bedrifvande år 1878, än äfven för samma arbetens fortsättande år 187.9,

utgjorde 296,035 kronor, har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen

att för sist nämnda år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på

extra stat anvisa i jemnt tal 233,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 70, 73) gifver

vid handen hade utgifterna till storskiftes- och afvittringsverken uti den

för innevarande år faststälda stat upptagits:

i Kopparbergs län till ................................................... 59,750 kronor.

i Westerbottens» » ........................................................ 122,560 »

och i Norrbottens » » ......................................................... 83,300 »

eller tillsammans 265,610 kronor.

Då till betäckande af detta utgiftsbelopp endast förefunnes dels

det ordinarie anslaget ............................................. 63,000 kronor.

och dels ett extra anslag å.........................................................188,000 »

eller tillsammans 251,000 kronor.

uppkomme alltså en brist af 14,610 kronor. Angående de orsaker, som

vållat detta förhållande, får, till undvikande af vidlyftighet, Utskottet

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 A/d. 7 Raft. 5

Ang. an nia g

till tikiften

och afcittringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

hänvisa till den utredning i ämnet, som linnes meddelad i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 a, sid. 78—80) och hvilken utredning synts Utskottet

icke gifva anledning till någon erinran.

I fråga varande utöfver redan tillgängliga medel under innevarande

år till skiften och afvittringar erforderliga belopp kunde emellertid af i

statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5, sid. 79—-80) angifna skäl i någon mån nedsättas,

men borde likväl beräknas till åtminstone 12,000 kronor.

På sätt af ofta berörda statsrådsprotokoll vidare inhemtas, skulle

för skiften och afvittringar under år 1879 erfordras, förutom omförmälda,

till betäckande af brist i anslagen för innevarande år afsedda

belopp ........................................................................................................Kr. 12,000:—•

till storskiftesverket i Kopparbergs län samma belopp,

som innevarande års stat upptoge, med tillägg af 500

kronor till arfvodesförhöjning åt en storskifteslandtmätare,

som komme att från 1879 års början uppflyttas i andra

lönegraden..................................................................................................» 60,250: —

till afvittringsverket i Westerbottens län lika mycket som

för år 1878, med undantag för de till 175 kronor upptagna

kostnaderna för markisers anskaffande, eller ..............................» 122,385: —

till afvittringsverket i Norrbottens län jemväl samma

belopp, som innevarande års stat upptoge, med tillägg af

dels 1,000 kronor till tilläggsarfvoden åt de landtmätare,

hvilka under sommararbetstiden sysselsattes med sådana förberedande

arbeten för skattläggning och områdstilldelning,

som betalades allenast enligt § 8 i afvittringstaxan, och dels

2,000 kronor till betäckande af ökade kostnader för handtlangning

i lappmarken, der dylika kostnader bestredes allenast

af staten, eller.......................................................................................... » 86,300:—-

till förhöjning i mån af behof af storskiftes- och afvitt
ringslandtmätares

resepenningar........................................................ » 5,100: —

samt till bestridande af oförutsedda utgifter ..................... » 10,000: —

eller tillsammans Kr. 296,035: —

hvadan, om härifrån afräknades det ordinarie anslaget » 63,000: —

således ett belopp af Kr. 233,035: —

eller i jemnadt tal 233,000 kronor behöfde på extra stat för nästkommande

år anvisas.

Utskottet har af den i ämnet förebragta utredning funnit behofvet

af förestående utgiftsbelopp till fullo ådagalagdt och hemställer alltså,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

35

att Riksdagen må för år 1879, utöfver ardinarie

anslaget till skiften och afvittringar, 63,000 kronor,

anvisa för enahanda ändamål ett extra anslag af

233,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

16:o. Med anledning af en utaf Wermlands läns hushållningssällskap

i ämnet gjord underdånig framställning har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle anvisa

ett årligt bidrag af 2,000 kronor till underhållande af ytterligare en

landtbruksskola inom nämnda län, emot förbindelse för länets hushållningssällskap

eller landsting att årligen för samma ändamål tillskjuta ett lika

belopp, höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar», enligt nu gällande stat utgörande 170,900 kronor,

till 172,900 kronor, eller med 2,000 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 82) tinnes meddeladt,

uppgår för närvarande antalet af de med bidrag af statsmedel

försedda lägre landtbruksskolorna i riket till 27, hvaraf 3 i Kalmar län,

2 i Elfsborgs och 2 i Skaraborgs län samt 1 i hvarje af samtliga

öfriga länen med undantag af Upsala län, inom hvilket ingen sådan

skola tinnes inrättad. Statsbidragets belopp utgör för en skola i hvarje

län 4,000 kronor, men för de öfriga 4 skolorna endast 2,000 kronor,

emot förbindelse för hushållningssällskapet eller landstinget inom den

ort, der skola är upprättad, att till densammas underhåll tillskjuta ett

lika belopp.

Då af statsrådsprotokollet vidare inhemtas, att ansökningar om

vinnande af inträde vid den inom Wermlands län befintliga dylika skola,

hvarest årligen omkring 18 lärjungar undei*visas, varit flera än de lediga

platser, som skolat fyllas, samt Utskottet delar den af Landtbruksakademiens

förvaltningskomité uttalade åsigt, att på grund häraf och med afseende

å i fråga varande läns vidsträckthet en ytterligare landtbruksskola

torde vara erfordelig för att kunna fylla behofvet af kunnige och skicklige

arbetare vid det inom länet med allt större uppmärksamhet omfattade

landtbruket, samt härtill kommer, att länets hushållningssällskap redan

vidtagit de på detsamma ankommande förberedande åtgärder för en

sådan skolas bringande till stånd, och billigheten fordrar att, då behofvet

af skolan blifvit ådagalagdt, hushållningssällskapet för densammas underhållande

får åtnjuta samma förmån, som kommit andra hushållningssällskap

till godo, har Utskottet funnit sig manadt att Kongl. Maj:ts

Ang, anslag

till ytterligare

en landtbruksskola

i

Wermlands

län.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o .9.

Ang. uppflyttning

i

högre lönegrad

af tre

landtbruksingeniör

er.

Ang. anslag

till allmänna

landtbruksmöten.

prisbelöningar,

m. m.

förevarande nådiga framställning till bifall förorda; hemställande alltså

Utskottet,

att Riksdagen må för ofvan angifna ändamål höja

ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar» med 2,000 kronor.

Landtbruksinge niörer och deras biträden.

17:o. Efter af Landtbruksakademiens förvaltningskomité gjorda

underdåniga hemställanden, att tre landtbruksingeniörer, hvilka åtnjutit

aflöning, den ene från och med år 1874 i tredje lönegraden, och de

båda andra från och med samma år i andra lönegraden, samt alla tre

allt hittills med nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden, måtte

från och med 1879 varda uppflyttade, den förstnämnde i fjerde lönegraden

med aflöning till belopp af 3,500 kronor, och de båda öfrige i

tredje lönegraden med aflöning till belopp af 3,000 kronor, har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, för beredande af tillgång till den sålunda

från och med nästkommande år för tre landtbruksingeniörer ifrågakommande

lönetillökning, höja anslaget »landtbruksingeniörer och deras

biträden» från nuvarande beloppet, 46,350 kronor, till 47,850 kronor;

hemställande Utskottet i öfverensstämmelse härmed,

att ifrågavarande anslag må med 1,500 kronor höjas.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

18:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Landtbruksakademiens

derom gjorda underdåniga framställning, föreslagit, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1879 anvisa

följande för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen

behöfliga, för innevarande år beviljade

anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap,

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och

andra jordbruksalster 10,000 kronor;

c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,

ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det

kan finnas tjenligast dem anställa, och der hushållnings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlutande N:o 9.

37

sällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel

till dessa utställningar, 5,000 kronor;

d) till understöd åt personer af mankönet för genomgående

af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,

skötsel och vård 2,000 kronor;

e) till Svenska trädgårdsföreningen och dess elevskola,

under vilkor att föreningen, såvidt ske kan, verkställer

utdelning af fruktträd och plantor, företrädesvis till de

folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och

jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till

Landtbruksakademien afgifver berättelse om antalet af

de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit

undervisning, äfvensom rörande verkstälda utdelningen

af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens

verksamhet, 4,500 kronor;

f) till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vid Landtbruksakademiens agrikulturkemiska

försöksanstalt, på förordnande af Landtbruksakademiens

förvaltningskomité, antagen botanist 1,000

kronor; och

g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof — inom de

orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt

bekosta aflöningen till dessa och laboriatorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för stationens

behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans

12,000 kronor.

19:o. För fortsättande under år 1879 af d e geologiska under sökning ar ne

och utgifvande af derpå grundade kartor har Kongl. Maj:t äskat ett

extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid 88—90) äro upplysningar

meddelade rörande fortgången af ifrågavarande undersökningar äfvensom

beträffande de för desammas fortsättande under nästkommande år

erforderliga medel, till hvilka upplysningar Utskottet, för undvikande af

vidlyftighet, tillåter sig att här endast hänvisa. Vid den upprättade förslagsberäkningen

öfver kostnaderna för den geologiska undersökningen

Ant), anslag

till Sveriges

geologiska

undersökning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. lönetillägg

för

betjening en

vid

stuterierna.

Ang. anslag

till undervisare

i husslöjd,

till

befrämjande

af dylika

slöjder, till

reseunderstöd

åt fabriksoch

ltaridt''

verksarbetare,

till väfskolan

i Borås samt

till Svenska

slöjdföreningens

museum.

för år 1879 har Utskottet ej funnit anledning till anmärkning och får

alltså, under erinran derjemte, att det äskade anslagsbeloppet är lika

med det af senast församlade Riksdag för innevarande år till ändamålet

anvisade, hemställa,

att, för fortsättande under år 1879 af de geologiska

undersökningarne och utgifvande af derpå grundade

kartor, må beviljas ett extra anslag för samma år till

belopp af 83,000 kronor.

Hästafvelns befrämjande.

20:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Stuteri-öfverstyrelsens

derom gjorda underdåniga hemställan, föreslagit, och under erinran, att anslag

för ifrågavarande ändamål blifvit för innevarande och föregående år

anvisade till lika belopp med det nu äskade, hemställer Utskottet,

att, till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening

samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna

lönevilkor, må för år 1879 på extra stat beviljas 5,937

kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

21:o. I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga förslag och

med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 91—92)

i ämnet finnes meddeladt, hemställer vidare Utskottet,

att Riksdagen må. i likhet med hvad för innevarande

« år egt rum, på extra stat för år 1879 bevilja:

a) för anställande af en ytterligare undervisare i husslöjd

och cn elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne i

husslöjd, för att af denne handledas och utbildas till

att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag

å 3,000 kronor;

b) till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie

stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts förfogande

stäldt anslag å 10,000 kronor;

c) till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare,

utöfver hvad för samma ändamål finnes på ordinarie

stat anvisadt, ett anslag å 4,000 kronor;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.

39

(1). såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås,

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest

inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst

hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; och

e) såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens

museum 4,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

^2:o. Då, enligt hvad Statskontoret upplyst, värdet af de i Sala Angående

bergslags så kallade konststatsmedel förut ingående jordbruks- och man- *

talsdagsverken af Sala, Möklinta, Kila, Kumla, Norrby och Tärna socknar, ° ans ag''

för hvilka räntors indragning ersättning blef bergslaget af nästlidet års

Riksdag beviljad med 3,524 kronor 41 öre, funnes inbegripet uti det belopp

af 3,586 kronor 39 öre, hvilket vore under nu förevarande anslagstitel

uti kolumnen för indelt ränta och ersättning för indragna räntor

uti innevarande års riksstat uppfördt, och alltså afdrag borde å sistberörda

belopp i motsvarande mån ega rum, har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att minska det under denna anslagstitel uppförda ränteanslaget

med ett belopp, motsvarande värdet af de från Sala bergslag indragna

jordeboks- och mantalsdagsverken af ofvannämnda socknar, eller 3,524

kronor 41 öre, såsom följd hvaraf berörda räuteanslag komme att från

3,586 kronor 39 öre nedgå till 61 kronor 98 öre; hemställande Utskottet

i öfverensstämmelse härmed,

att i fråga varande ränteanslag må nedsättas till 61

kronor 98 öre.

23:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och

innevarande och

enlighet

med hvad för

flera föregående år egt rum, hemställer Utskottet vidare, bidra^tui

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och ^FUipntad

Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare "ch Falunkomma

att jemväl under år 1879 fortsätta sin verksamhet

i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Kongl. Maj:t lärer genom inspektion af

sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma

år må anvisas ett belopp af 14,000 kronor, att till

brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4Ö

Stats-Utskottets Utlåtande N:o It.

Angående

begardt

anslag till

jiskerit,Utsyningsman

och

fiskodling sinstruktörer.

Fiskerinäringens understöd.

24:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, pä det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle anvisa årliga bidrag

tilf godtgörelse åt fiskeritillsyningsmän och fiskodlingsinstruktörer vid de

större och vigtigare vattendragen och sjöarne å orter inom riket, för

hvilka stadgar om fiskets skydd och ändamålsenliga bedrifvande blifvit

faststälda, på ordinarie stat bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

40,000 kronor samt förty höja ordinarie anslaget »fiskerinäringens understöd»

från 18,600 kronor till 58,600 kronor.

Utskottet vill till en början erinra, att, sedan Kongl. Maj:t till

senast församlade Riksdag gjort nådig framställning om anvisande för omförmälda

ändamål af ett anslag å ordinarie stat till belopp 20,000 kronor,

Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1877 yttrade, att, den

rörande detta ämne då meddelade utredning icke synts Riksdagen innebära

fullgiltig anledning att redan då bevilja det för ifrågavarande ändamål

äskade anslaget. Riksdagen hade nemligen icke kunnat annat än

finna det tvifvelaktigt, huruvida dermed något verkligt gagn för fiskerinäringen

skulle komma att vinnas, för hvilken uppfattning Riksdagen

jemväl hemtat stöd af de olika meningar, som yttrats rörande beloppet

af det då erforderliga anslaget. Enligt Riksdagens förmenande

kräfde ärendet ytterligare utredning, på grund hvaraf, och då anspråken

på anslag för ifrågavarande ändamål otvifvelaktigt kunde, om de en

gång godkändes, komma att erhålla vidtomfattande proportioner, det

syntes Riksdagen mest ändamålsenligt om, sedan vederbörande landsting

och hushållningssällskap fått tillfälle att afgifva yttranden, huruvida

de ansäge åtgärder i det antydda hänseendet vara af behofvet påkallade

samt vore villiga att dertill lemna bidrag, Kongl. Maj:t täcktes, derest

till följd af sålunda inkommande yttranden, anledning dertill förefunnes,

till en kommande Riksdag göra förnyad nådig framställning i ämnet.

Af det den nådiga propositionen nu bilagda statsrådsprotokollet (Bil.

N:o 5 a, sid. 94 och 95) inhemtas, att Kongl. Maj:t vid föredragning af

Riksdagens berörda skrifvelse i nåder förordnat, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i rikets samtliga län skulle infordra vederbörande landstings

och hushållningssällskaps yttranden, om och i hvad mån de vore villiga

att till aflöning åt fiskeritillsyningsmän och fiskodlingsinstruktörer inom

dess område lemna bidrag samt med dessa yttranden jemte eget underdånigt

utlåtande till Kongl. Maj:t inkomma; och hade, sedan samtliga

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Uiskottets Utlåtande N:o 9.

41

dessa yttranden och utlåtanden inkommit, desamma varit öfverlemnade

till fiskeriintendenten, som i anledning deraf afgifvit infordradt yttrande.

Vidare är uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 95—109) redogörelse

meddelad för det hufvudsakliga innehållet af samtliga ofvan omförmälda

yttranden och utlåtanden; och hade Departementschefen derefter

(Bil. N:o 5 a, sid. 109—112) uttalat sina egna åsigter rörande det

lämpligaste sättet att från statens sida ytterligare understödja ifrågavarande

näringsgren.

Den sålunda i ämnet förebragta utredning, till hvilken Utskottet,

för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig att hänvisa, torde visserligen

gifva ökadt stöd för den åsigten, att den för en betydande del af riket

särdeles vigtiga fiskerinäringens upprätthållande och förkofran år väl förtjent

af uppmärksamhet; men, enligt Utskottets förmenande, måste likväl

störa betänkligheter uppstå rörande lämpligheten af de nu ifrågasatta

åtgärderna; och af de åberopade yttrandena framgår jemväl, att tvifvel i

sådant hänseende blifvit af flere vederbörande uttryckta. Att spridande

af kunskap i till fiskodling hörande ämnen samt om sättet för fiskets

rätta bedrifvande måste verka gagneligt och vore eftersträfvansvärdt, lärer

icke kunna bestridas; men deremot synes det Utskottet i hög grad tvifvelaktigt,

huruvida någon väsentlig och mot kostnaden svarande fördel

skulle vinnas genom aflönade tillsyningsman polisuppsigt. En dylik tillsyningsman

skulle sannolikt af befolkningen allmänt mötas med misstroende

och stor obenägenhet att meddela upplysningar, och, vid sådant

förhållande, skulle utan tvifvel tillsyningsmannens ansträngningar icke

krönas med önskvärd framgång. Dessutom torde, för att öfvervakandet

af stadgarne för fiskets bedrifvande skulle blifva verkligt och ej blott

skenbart, en så betydlig tillsyningspersonal blifva erforderlig, att det för

ändamålet nu äskade anslaget sannolikt mycket snart komme att visa

sig alldeles otillräckligt, och sedan Riksdagen en gång inlåtit sig på att

för detta ändamål anvisa medel, kunde den svårligen undgå att derför

bevilja de ökade anslag, som komme att erfordras, för att ändamålet ej

skulle blifva förfeladt. Till stöd för Utskottets sålunda uttryckta farhåga,

att det nu äskade anslagsbeloppet snart skulle visa sig alldeles

otillräckligt, torde med fog kunna åberopas den omständighet, att Kong!.

Maj:t nästlidet år ansett anslaget kunna till en början inskränkas till

20,000 kronor, men redan nu funnit ett dubbelt så stort belopp vara

erforderligt.

Bih. till lliks d. Prot. 1818. 4 Sami. 1 Afd. 1 Haft. C

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Med hänsyn ytterligare dertill att, vid en tid, då statsverkets tillgångar

synas vara i nedgående och tagas i anspråk för många olikartade

och vigtiga behof, nödig omtänksamhet lärer bjuda, att företrädesvis de

kostnader, som afse ändamål, om hvilkas nödvändighet och ändamålsenlighet

meningarne äro väsentligt delade, tills vidare undanskjutas, har

Utskottet funnit sig för närvarande icke böra Kongl. Majrts förevarande

nådiga framställning till bifall förorda.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft två

af Herr Friherre A. Gederström inom Andra Kammaren väckta motioner,

deruti af anförda skäl föreslagits, dels (motion N:o 10) att Riksdagen

ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t

låta utarbeta och till en kommande Riksdag inkomma med förslag till

inrättandet af ett fiskeriinstitut, förenadt med vetenskaplig försöksstation,

och att Riksdagen för detta ändamål måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag af 2,000 kronor, dels ode (motion N:o 11) att

Riksdagen ville hos Kong]. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes genom sakkunnige personer låta företaga en fullständig

revision af den Kongl. fiskeristadgan af den 29 Juni 1852 jemte öfriga

till fiskeriet hörande förordningar; samt att Riksdagen måtte för detta

ändamål till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett förslagsanslag af 2,000

kronor.

Utskottet vill visserligen icke bestrida, att de af motionären ifrågasatta

åtgärderna må hända skulle kunna i viss mån verka gagnande; och

särskildt lärer sannolikt en revision af fiskeristadgan i flera hänseenden

vara af behofvet påkallad; men, då Kongl. Maj:t icke lärer underlåta

att, äfven utan något Riksdagens åtgörande härvid, å dessa frågor fästa

nådig uppmärksamhet, samt de skäl, hvilka Utskottet anfört till stöd för

sitt afstyrkande af Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga framställning,

jemväl delvis ega tillämplighet i afsende å motionärens förslag, har Utskottet

ej ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att i anledning af samma

förslag vidtaga någon åtgärd.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet:

a) att Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall; och

b) att Herr Friherre Cederströms ofvan berörda särskilda

förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Slats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

43

Öfriga ordinarie anslag.

25:o. Beträffande alla de ordinarie anslå,g, som uti riksstaten för

innevarande år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförda och icke här

ofvan blifvit särskildt omnämnda, hemställer Utskottet,

att nämnda anslag må uppföras till enahanda belopp,

som i nu gällande riksstat äro upptagna; dock att uti

anslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved in. in.»

må få göras den jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma kan blifva erforderlig.

Diverse anslag.

26:o. På sätt Kong]. Maj:t föreslagit och med hänvisande till den

i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 114—116) meddelade utredning

i ämnet, hvilken synts Utskottet tillfyllestgörande, hemställer Utskottet

vidare, •

att på extra stat för år 1879 må anvisas:

a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden jemte tillfällig löneförbättring

42,310 kronor;

b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

45,000 kronor; samt

c) till stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbyggnadscorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra

länders allmänna arbeten 3,000 kronor.

27:o. Enär enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning fogade förteckning å icke godtgjorda förskott,

hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Statskontoret under

åren 1875, 1876 och 1877 förskjutit dels ränta å inbetald lösen för

exproprierad mark 215 kronor 33 öre, dels ersättningar för indragna

landsstatsboställen 2,250 kronor 25 öre, dels till komitén för förberedande

granskning af Styrelsens för statens jernvägstrufik förvaltning 1,971

kronor 45 öre, dels till komitén för afgifvande af förslag till författning

angående barns och yngre personers användande i fabriks- och handtverksarbete

samt för tryckning och häftning af dess betänkande 11,300

kronor 25 öre, dels till komitén för verkställande af undersökning rörande

Angående

Öfriga

ordinarie

anslag.

Angående

aflöning till

Styrelsen för

allmänna

väg- och

vattenbyggnader

m. vi.

Angående

godtgörande

af Statskontorets

förskott.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 9.

Angående

anmälan om

särskilda

utlåtanden.

förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut 4,518 kronor

85 öre, dels till komitén för afgifvande af utlåtande i fråga om ordnandet

af de allmänna kartearbetena 2,000 kronor, dels ock för utarbetande af

förslag till författningar om mått och vigt efter det metriska systemet

1,000 kronor, eller sammanräknade 23,256 kronor 13 öre, har Ivongl.

Maj:t slutligen föreslagit, att Riksdagen måtte till ersättande af i fråga

varande utaf Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra

anslag å nämnda belopp 23,256 kronor 13 öre.

Utskottet, som vid granskning af omförmälda utgiftsposter ej funnit

anledning till anmärkning, tillstyrker alltså,

att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna

förskott anvisa för år 1879 ett extra anslag å 23,256

kronor 13 öre.

28:o. Med anledning af de uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition om

statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om statens

jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet att deras

utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader, kommer Utskottet att afgifva särskilda utlåtanden;

hvilket Utskottet här endast skolat

anmäla.

Stockholm den 22 Februari 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

vid huta punkten mom. a (ang. ny stat för Civildepartementets expedition)

af Herrar E. Key, Carl Ifvar sson, P. O. Hörnfeldt, O. B. Olsson,

Sven Nilsson i Efveröd, Jan Andersson i Jönvik, Jonas Anderson i Häc
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

45

kenäs, J. E. Johansson i Forneby, Gustaf Jonsson i Skeppnetorp, Nils

Larson i Tullus, Ola Andersson i Nordanå och Johannes Jonsson i

Fröstorp, hvilka yrkade, att den för kanslisekreterarne och registrator!]

uppförda aflöning, 4,000 kronor för hvardera, må fördelas i lön 2,500

kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor.

vid 6:te punkten mom. a. (ang. ny stat för Landtmäteristyrelsen) af

Herrar E. Key, Liss Olof Larsson, Carl Ifvarsson, P. O. Hörnfeldt, O.

J3. Olsson, Sven Nilsson i Efveröd, Jan Andersson i Jönvik, Jonas Andersson

i Häckenäs, J. E. Johansson i Forneby, Gustaf Jonsson i Skeppnetorp,

Nils Larson i Tullus och Ola Andersson i Nordanå, hvilka, i

öfrigt instämmande i Utskottets förslag, yrkade,

dels att aflöningen för chefen, sekreteraren, fiskalen och aktuarien

måtte bestämmas på följande sätt:

Tjenstgö
Lön.

ringspennin

gar.

Kronor. Kronor.

Landtmäteridirektören..................... 5,000: —

1 Landtmäterisekreterare............. 3,000: —-

1 Landtmäterifiskal ..................... 2,500: —

1 Aktuarie och registrator ..... 1,800: —

2,000: —

1,500: —|

1,500: — \

1,200: —J

Biter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

dels ock att vid bestämmelsen om rätt till semester måtte intagas

det vilkor, att semester får åtnjutas, »när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske.»

vid 6:te punkten mom. c. (ang. förhöjning i landtmäteristatens anslag)

af de vid 6:te punkten mom. a antecknade reservanter, hvilka yrkade,

att, i händelse lönerna för Landtmäteristyrelsens chef, sekreteraren,

fiskalen och aktuarien blefve bestämda till de af bemälde reservanter

föreslagna belopp, i följd deraf förhöjningen i anslaget till »landtmäteristaten»

måtte inskränkas till 9,100 kronor och således detta anslag höjas

från 98,200 kronor till 107,300 kronor.

vid 24:de punkten mom. a. (ang. anslag för fiskerinäringens understöd)

af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, Friherre F. von Essen,

R. MontgoineryCederhielm, L. M. Norden felt, J. Widén, C. F. af Gei/erstam

och F. von Strokirch, hvilka yrkade, att för beredande åt tillgång

för anställande af fiskeriinstruktörer anslaget till fiskerinäringens under
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N.o 9.

stöd måtte höjas med 11,400 kronor eller från 18,600 kronor till 30,000

kronor.

Herr Grefve G. Sparre har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet

icke deltagit i behandlingen al 14:de—28:de punkterna af förevarande

betänkande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats- UtsJcoHets Utlåtande N:o 9,

47

Bil. Litt. A.

Förslag till stat för Civil-departementets expedition.

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Summa.

ningar

f Af detta arfvode

Expeditionschefen, arfvode . ...

—

—

—

7,500

—

1 anses 2,400 kronor

|motsvara tjenstgö-

1 Byråchef...........................

4,400

_

2,000

0,400

| ringspenningar,

j Efter fem ar kan

3 Dito ..........................

13,200

—

6,000

—

19,200

—

lönen liöjas med

(600 kronor.

1 Kanslisekreterare ...............

4 Dito

2,800

—

1,200

—

4,000

—

| Efter fem år kan

lönen höjas med

11,200

—

4,800

—

16,000

—

;500 kr. och efter

1 Registrator............................

2,800

—

1,200

—

4,000

—

| tio är med ytterli- Jgare 500 kronor.

1 Förste vaktmästare...............

800*)

—

300

—

1,100

—

1 Förste statsrådsvaktmästare

800*)

—

300

—

1,100

—

1 Vaktmästare...................

500*)

—

300

__

800

_

)

1 Dito .......................

500*)

—

300

—

800

—

Efter fem år kan

Jlönen höjas med

1 Statsrådsvaktmästare............

*) Om vaktmästare i sådan egen-

500*)

—

300

—

800

—

100 kronor.

skap åtnjuter fri bostad, skall,

så länge denna förmån qvar-

står, den kontanta lönen min- skas med 150 kronor.

Till Departementschefens förfo- gande för amanuenser, vika- riatsersättningar, renskrifniug

m. m...................................

—

15,000

Summa |

—

!

76,700 :

-1

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats- Vt''skottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Litt, B.

Förteckning: å de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg

under Sjette Hufvudtiteln för år 1879.

Kommerskollegium.

Ledamot ............

I):o ..............

D:o ............

D:o ............

Sekreterare...........

I ):<> ...........

Kamererare ........

Registrator..........

Notarie ..............

D:o ..................

Kammarförvandt .

Kanslist ............

D:o .............

Kammarskrifvare

D:o

Bergsstaten.

3 D:o d:o

Bergshauptmannen i Sala

Grufveingeniöreu derstädes

Bergsvärdien derstädes .....

d:o

Nuvarande

aflöning.

Dyrtids

tillägg

Summa.

5,000

1,000

6,000

5,000

--

1.000

—

6,000

—

4,500

—

900

—

5,400

—

4,500

—

900

—

5,400

—

3,500

—

700

—

4,200

—

3,500

—

700

—

4,200

—

3,500

—

700

—

4,200

—

2,600

—

520

—

3,120

—

2,200

—

440

—

2,640

—

2,200

—

440

—

2,640

—

2,200

—

440

—

2,640

—•

1,000

—

200

—

1,200

—

2,000

_

400

—

2,400

—

1,000

—

200

—

1,200

—

..............

1,000

—

200

—

1,200

—

S:gr

—

—

8,740

—

—

)ställe.....

2.400

480

2,880

7,200

—

1,440

—

8,640

—

1,000

—

200

—

1,200

—

750

—

150

—

900

—

750

—

150

—

900

—

S:gr

—

_

2,420

_

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Nuvarande

aflöning.

Dyrtids

tillägg

Summa.

Statistiska centralbyrån.

Chefen .....................................................................

5,000

_

1,000

_

6,000

—

Sekreteraren..............................................................

4,000

800

—

4,800

—

1 Aktuarie ..............................................................

3,000

2,500

_

600

—

- 3,600

—

1 D:o ...............................................................

—

500

—

3,000

—

S:gr

—

—

2,900

—

—

—

Öfverståthållare-embetet.

Underståthållaren ......................................................

4,500

—

900

—

5,400

—

Konungens fogat ........................................................

4,500

—

500

—

5,000

—

Sekreteraren och Kamereraren vid Öfverståthållare-

embetets kansli .....................................................

3,500

900

—

700

—

4,200

1 Aktuarie .........................................................

—

180

—

1,080

1 Notarie.............................................................

900

—

180

—

1,080

1 D:o ...................................................................

900

—

180

—

1,080

—

1 Kammarskrifvare .....................................................

600

—

120

—

720

—

Sekreterarens kanslist .................................................

1,000

200

—

1,200

—

Till aflöning af vakt- och exekutionsbetjeningen ......

11,450

-

2,290

13,740

—

S:gr

—

—

5,250

—

---.

—

Landsstaterna i länen.

Löneförbättring för de svagast aflönade landtränt-

mästare...............................................................

—

—

10,200

—

—

—

För 117 häradsskrifvare med sammanlagd aflöning af

171,837

—

34,367

40

206,204

4U

b:gr

—

—

44,567

40

___

-

Bik. till Biksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Åfd. 7 Raft.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.

öu

Bil

Tabell öfver ordinarie anslagen

1878 års riksstat anslår:

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt

spanmål.

Summa.

och ersättning

ersättning

Värde för-

för indragna

för indragna

Mått.

slagsvis å 2

räntor.

tionde-

kronor 40

anslag.

öre kubikf.

Kronor. ö.

Kronor.

Kronor. ö.

Kbft.

k:r

Kronor, ö.

Kronor. ö.

Civil
-

6,500 —

36.000 —

17.000 —

46,200 -

78,500

38,900

98,200

t 321,5ou

i

6.500

36.000

17.000

46,200

Statsministern, lönefyllnad,

Statsråden utan departement,

Departementschefen...............

Departementets expedition ...

Tillkommer: Förhöjning för

stat...................................

78,500

38,900

Kommerskollegium ..............

Statistiska tabellkommissioAflöningsmedel

för Statistiska

byrån ................................

Af går: Ett för en aktuari

neradt afiöningsbelopp

Ihservationsanslagen:

Till bibliotekets under
de.

...............................

Till arfvoden åt tillfälliga

den ..............................

Till officiella statistiska

Till en statistisk tid
-

98,200

321,300

Landtmäteristaten

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Uislcottets Utlåtande N:o 9.

51

Litt. C.

under Kiksstatens Sjette Hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat

F örslagsanslag.

Penningar.

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Matt.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubikf.

Departementet.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Förslagsanslag, högst ............

3 å 12,000 kronor.................

......46,200: —

tillämpning afny

........................... 30,500: —

6,500

36.000

17.000

76,700

—

—

—

----

—

—

—

—

—

6,500

36.000

17.000

76,700

78,500

—

78,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

nen:

Central-

........ 16,400: —

dispo-

...... 500: — 15,900: —

hållan-

......... 1,500: —

biträ-

........ 10,000: —

trycket 10,000: —

skrift 1,000:— 22,500: —

38,400

38,400

98,200: —

Transport 98,200: —

253,100

—

—

i

i

—

- j

—

253,100

—

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o ,9.

Tn:t

S:gr

Tp:t

1878 års riksstat anslår:

Penningar.

Kronor.

321,300

6,000

82,122

1,122,436

7,500

15

11,641,000

1,039 13

175,000 —

25,000

150 —

13,381,54728

13,381,547 [28

167,622,961 12,40704

F örslagsanslag.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

och ersättning

ersättning

Värde för-

för indragna

för in nr agn a

Mått.

slagsris å 2

räntor.

tionde-

kronor 40

anslag.

öre kubikf.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

150,014

56

12,361

86

7,164

5

17,194

80

17,423

71

8

61

38

1

91

44

184

69

37

17

Summa.

Kronor.

321,300

6,000

82,122

1,-302,007

7,500

11,641,000

18,562

175,000

25,000

371

37

89

7,202[

61

7,202j 6j

17,286

17,286

,86

241 13.578,864(12

241 13,578,864; 12

Tillkommer:

För tillämpning af ny stat

styrelsen ...................

För lönetillökning för

landtmätarne i riket ...

Rikets ekonomiska karteverk,

Ofverståthållare-embetet........

Landsstaterna i länen: pen
års

stat................................

Tillkommer: I anledning af

reglering för en del af

95,000 kr. reservationsAngående

detta anslag

att afgifva särskildt

Särskilda förslagsanslag för

Landshöfdingens i KopparTill

ersättning af arrenten

Hushagen jemte

Landshöfdingens i VesterTill

bestridande af lösen

nen ingående ränteperAlderstillägg,

Förslagsanslag,

Statens järnvägstrafik, förfikmedlen

direkte utgå.

riksstaten.

Gästgifvares friheter ............

Till lättnad i skjutsningstunnad

bestrides och är sär
anslag

.................................

Till förändrad reglering af

Färjor och färjekarlar ........

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottels Utlåtande N:o 9.

53

:

Förslag till blifvande riksstat:

Transport 08,200: —

för landtroäteri
.

........ 1,500: —

förste

......... 9,600: — 11,100: —

Reservationsanslag.................

ningar, enligt 1878

...................... 1,122,436:15

föreslagen lönelandsstaten

(deraf

anslag)............... 1,081,950: —

kommer Utskottet

utlåtande.

landsstaterna i länen:

bergs län lön:

det för lägenhe
forsellön

............ 2,500: —

norrlands län lön:

för åtskilliga i lö
sedlar.

............... 5,000: —

(nytt)..................................

slagsvis beräkna d t att al traDetta

anslag uteslutes ur

gan, der den genom entrepredeles

tryckande, Reservations
skjutsväsendet,

FÖMZaysansfm/

,S:gr|

Transport!

Penningar.

Kronor.

253,100

109,300

6,000

82,122

2,204,386

7.500

170,000

l,039j

i

175,0001

25,000.

150,

3,033,5971

3,033,597

Förslagsanslag.

lndelt ränta

lndelt

tionde och

Oindelt spanmål.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Matt.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubikf.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Käft.

k:r

Kronor.

Ö.

15

150,014

56

12,361

86

7,164

5

17,194

80

13

17,423

71

8

61

38

1

91

44

184

69

37

17

281 167,622j96j 12,407 64| 7,202| 6| 17,286,24

28] ‘ 167,02296 12,407 64 7.202; (», 17,286 24

Summa.

Kronor. ö.

253,100-

109,300

6,000

82,122

2,383,957

37

7,500

170,000

18,562

89

175,000 —

25,000 —

371;86

3,230,914|12

3,230,91412

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-UtsTcottefs Utlåtande N:o 9.

1878 års riksstat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

å 2

kronor 40

öre kubikf.

Kronor.

Ö,

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

13,381,547

28

167,622

96

12,407

64

7,202

6

17,286

24

13,578,864

12

63,000

63,000

12,000

—

—

—

—

—

—

—

12,000

—

170,900

—

170,900

46,350

—

—

—

-

—

—

—

46,350

44,950

—

—

—

—

--

—

44,950

—

48,500

_

_

__

_

—

_

_

48,500

93,550

—

—

—

—

330

7

793

68

94,343

68

37,500

_

_

__

_

—

_

37,500

21,500

—

—

—

—

—

—

—

21,500

_

8,700

40

3,586

39

5

4

12

96

12,299

75

18,600

18,600

565,55040

3,586 39

—

336| 1

80664

569,943

43

13,947,097 68

171,209

35 12,407 j64

7,538 7

18,092.88

14,148,807

55

Summa.

Jordbruket, handeln

Reservations
Skiften

ock afvittringar.........

Vägar och kommunikationer

Undervisningsanstalter för

näringar ............................

Tillkommer: Ärligt bidrag

landtbruksskola inom

Landtbruksingeniörer och deTillkommer:

För beredande

för tre landtbruksingeBefrämjande

i allmänhet af

näringar ............................

Länsveterinärer .....................

Hästafvelns förbättrande (der35,

000 kr. till prisbelöninBefrämjande

i allmänhet af

Befrämjande i allmänhet af

Befrämjande i allmänhet af

Indelt ränta och ersättning

1878 års riksstat ...........

Afgår: Värdet af de från

dragna jordeboks- och

ken .................................

Fiskerinäringens understöd...

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 9.

55

och näringarne.

anslag.

jordbruk och landtiuanna
.

......................... 170,900: •

för ytterligare en

Vermlands län... 2,000:-

46,350:

1,500:

ras biträden ......

af lönetillökning

niörer..................

jordbruk ocli landtmanna

af särskildt reservationsanslag

gar för hästar).....

slöjderna.............

handel och sjöfart

bergsbruket:

för indragna räntor, enligt

......................... 3,586:39

Sala bergslag inmantalsdagsver
-

3,524:41

S:gr

Transport

Förslag till blifvande riksstat:

Penningar.

Kronor.

Transport1 3,033,597

63.000

12.000

172,900

47,850

28

44,950

48,500 —

93,550

37.500

21.500

8,700

18,600

40

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

569,050(40|

Kronor.

167,622

6198

Oindelt spanmål.

Mått.

Kronor.

12,407 64

61(981

Kbft.

7,202

330

Värde förslagsvis

å 2

kronor 40

öre kubikf.

Summa.

Kronor.

17,286

l-l 3361 1|

24

793 68

12

96

806164

Kronor.

3,230,914

63.000

12.000

172,900

47,850

44,950

48,500

94,343 68

37.500

21.500

12

8,775

18,600

34

569,919:02

3,602,647168| 167,68494| 12,407|64| 7,538) 7| 18,092)88 3,800,833)14

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1878 års riksstat anslår:

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

ersättning

Värde för-

för indragna

för indragna

Mått.

slagsvis å 2

räntor.

tionde-

kronor 40

anslag.

öre kubikf.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

13,947,097

68

171,209

35

12,407

64

7,538

7

18,092

88

14,148,807

55

Diverse

50,000

_

_

_

—

50,000

—

IJtflyttningshjelp efter skif-

3,524

41

__

—

1,165

5

2,797

20

6,321

61

Ersättning till Sala bergslag

tors indragning eller för-

4,500

—

—

—

—

—

—

4,500

—

Odlingshjelp till krononybyg-

2,700

36

2,946

27

—

—

623

3

1,495

92

7,142

55

Jordförluster genom kanal-

anslag ...............................

30,000

—

—

—

—

—

—

—

30,000

Förekommande och hämman- bland husdjuren, Förslags- Karantänsinrättningen på

15,850

_

—

—

—

—

15,850

—

26,500

_

_

_

t-

—

—

26,500

—

Aflösning af Sckeldetullen,

43,000

_

_

__

—

—

—

43,000

—

Rese- och traktamentspennin-

87,478

29

_

_

—

—

87,478

29

Skrifmaterialier och expen-

Förslagsanslag.....................

Tillkommer: för jemnande

slutsumma........................

15,000

—

—

—

—

—

—

15,000

—

Extra utgifter, Reservations''

278,553 06

2,940 27

—

-

1,788

8

4,293

12

285,792 45

14,225,65074

174,155 62

12,407 64

9,327

5

22,386

14,434,600;—

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

57

Förslag till blifvande riksstat:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Förslagsa

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

n s 1 a g.

Oindelt spanmål.

—

Samma.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubikf.

.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor,

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,602,647

68

167,684

94

12,407

64

7,538

7

18,092

88

3,800,833

14

anslag.

ten, Förslagsanslag ...............

50,000

—

—

—

—

—

—

—

50,000

—

för förlust genom vissa rän-

vandling ................................

3,524

41

—

—

—

1,165

5

2,797

20

6,321

bi

gare, Förslagsanslag...............

4,500

—

—

—

—

—

4,500

—

och väganläggningar,-Första-

2,700

36

2,946

27

_

623

3

1,495

92

7,142

55

de af smittosamma sjukdomar

anslag ..................................

30,000

—

—

—

—

—

—

30,000

—

Känsö, Förslagsanslag, högst

15,850

—

—

—

—

—

—

—

15,850

—

Förslagsanslag.......................

26,500

—

—

—

—

—

26,500

—

gar, Förslagsanslag ...............

43,000

—

—

—

—

—

—

43,000

—

ser, ved in. m.,

87,478: 29

af hufvudtitelns

........................... 193:88

87,672

17

—

—

—

—

87,672

17

anslag ...................................

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

S:gr

278,746 94

2,946

27

—i 1,788

8

4,293)12

285,986)33

Summa

3,881,394 62

170,631

21

12,407)64

| 9,327

5

22,386 —

4,086,819(47

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sand. 1 Afd. 7 Ilcijt.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Litt. D.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under Riksstatens

Sjette Hufvudtitel.

Dyrtidstillägg för:

Kommerskollegium med bergsstaten

Statistiska centralbyrån....................

Öfverståthållare-embetet..................

Landsstaterna i länen

11,160

2,900

5,250

44,567

40

Statistiska tabellkommissionen.

För utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver

kommunernas finanser och fattigvård, förslagsanslag.........

Landtmäteristaten :

j Till bestridande af de kostnader för statsverket, som omedelbart

föranledas af införandet af det metriska systemet för

malt och vigt

Justeringsstyrelsen till arfvoden.......................................................

Rikets ekonomiska karteverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i

Norrbottens län ........................................... 30,000: —

» de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar

af riket................................................................... 46.000: —-I

Kronor, öre

63,877

10,000

40

50,000j—|

9,300

76,000

Transport | 209,177 40

*) Korande detta anslag- kommer Utskottet att yttra sig i det särskilda utlåtandet, angående

Landsstatens lönereglering.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

59

Transport

Öfverståthållare-embetet:

För utgifvande i hufvudstaden af tryckta »polisunderrättelser:

Landsstaterna i länen:

Till aflöning in. in. åt särskild polisstyrka å landet och till

belöningar för gröfre brotts upptäckande och förbrytares

efterspanande......................................................................

Skiften och af vittring ar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannhnäringar:

Bidrag till bestridande af kostnader för allmänna

landtbruksmöte»................................... 5.000: -

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner m. m............ 10,000: -

Till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött ............................... 5,000: -

Till understöd åt personer af mankönet för genomgående

af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,

skötsel och vård............................... 2.000: -

Till understöd åt Svenska trädgårdsföreningens

elevskola ........................................................ 4,500: -

Till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vid Landtbruksakademiens

agrikulturkemiska försöksanstalt anstäld

botanist................................................................... 1,000: -

Transport 27,500: —

Kronor.

209,177

6,000

*) 40,000

233,000

488,177

40

40

*) Rörande detta anslag’ kommer Utskottet att yttra sig i det särskilda utlåtandet, angående

Landsstatens lönereglering.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

Bidrag till underhåll ''af fyra kemiska stationer för

jordbrukets och näringarnes behof..................

För fortsättande af de geologiska undersökningarne

och utgifvande af derpå grundade kartor

27,500: —

12,000: —

83,000: —

Kronor.

ore

Hästafvelns förbättrande:

Till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt förbättrande

af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till aflöning för ytterligare en undervisare i husslöjd

och en elev...............................................

Till befrämjande af husslöjder..................................

Reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Boras

Till hyres- och inköpsbidrag åt. svenska slöjdföreningens

museum.................................................

3.000

10,000

4.000

3,800

4,000: —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande

skolor för bergsarbetare .........................................................

488,177

122,500

5.937

40

24,800

14,000

.Diverse anslag:

Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden

Till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten ...............................................................

Till stipendier åt medlemmar af Väg- och vatten
byggnadscorpsen

för utrikes resor...................

Till godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel

42,310: —

45,000: —

3,000: —

23.256: 13

Summa

113,566 13

768,980 53

s. 61 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

61

Anslag, af Kongl, Maj.-t föreslagna att utgå

från Riksgäldskontoret.

Statens jernvägstrafik:

Till utförande af erforderliga nya byggnader och

anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar äfvensom för anskaffande af fasta

maskiner till mindre reparationsverkstäder 800,000:

Till anskaffande af rörlig materiel för norra

stambanan norr om Storvik ........................ 1,500,000:

Kronor, öre

2,300,000|-

Bih. till Riksd. Prof. 1878■ 4 Sami. 1 Afd, 7 Höft.

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.