Skrifvelse om tillämpning jemväl å krononybyggen af gällande stadganden rörande upplåtelse af åborätt till kronohemman. e.n inom Andra Kammaren till detta Utskott remitterad motion 1 ii " ^ , o Herr Grape hemstält, att Riksdagen i underdånig skrifvelse skulle anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande huruvida ej 4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts
1879-02-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1879:3, Skrifvelse om tillämpning jemväl å krononybyggen af gällande stadganden rörande upplåtelse af åborätt till kronohemman. e.n inom Andra Kammaren till detta Utskott remitterad motion 1 ii " ^ , o Herr Grape hemstält, att Riksdagen i underdånig skrifvelse skulle anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande huruvida ej 4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts
Dokumentets text
Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 2) Utlåtande Ko 3. 3
remitterate till den s. k. landsstats-komitén, som i sitt betänkande af den
lo Oktober 1875 ytterligare utarbetat förslag till förordning i ämnet.
Öfver detta sistnämnda, hvars 5 § upptager bestämmelser i samma syfte
som motionärens förslag, har Kongl. Kammarrättens utlåtande infordrats,
hvilket dock först kan meddelas sedan frågan om landsstatens omreglenng
blindt afgjord. ö
Då således ärendet är under vederbörande myndigheters behandling,
far Utskottet föreslå, ö
att motionen ej må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda. 88
Stockholm den 17 Februari 1879.
På Utskottets vägnar:
-T. T. BECK-FRIIS.
ISTio ii.
Ant. till Ritsd. Kansli den IT Febr. 1879, tl. 12 midd.
Andm Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3,
angående underdånig skrifvelse om tillämpning jemväl å
krononybyggen af gällande stadganden rörande upplåtelse
af åborätt till kronohemman.
e.n inom Andra Kammaren till detta Utskott remitterad motion
1 ii " ^ , o Herr Grape hemstält, att Riksdagen i underdånig skrifvelse
skulle anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande huruvida ej
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.
stadgandet i Kongl. kungörelsen den 8 Maj 1863, i hvad den rörer upplåtelse
af åborätt till kronohemman, äfven bör å krononybygge tillämpas.
Till utredande af denna fråga får Utskottet andraga följande:
Regering och Riksdag hafva med lofvärd omtanka sökt befordra landets
uppodling och bebyggande och derföre också faststält bestämmelser
i ändamål att skydda dem, som upptaga, nybyggen jsamt tillförsäkra dem
och deras efterkommande beständig besittning af aborätten först a nybygget
och, sedan detta ingått i skatt, äfven å kronohemmanet. Det har
derföre varit stadgadt, att om en innehafvare af åborätten å en kronolägenhet
öfverlät denna till annan man, d. v. s. salde sin lägenhet, skulle
hans äldste son eller närmaste skyldeman ega utan lösen återbörda densamma.
Här liksom i många andra dylika fall visade dock erfarenheten,
att det hvarmed man afsett en fördel och nytta för innehafvaren och hans
lägenhet var till olägenhet och skada. Utan afseende på om lian dertill
var duglig eller icke, skulle äldste sonen vara sjelfskrifven att inträda i
fa drens rättigheter. Han ensam, äfven om han strax efter det han blifvit
arbetsför lemnat hemmet att upparbetas af föräldrar och syskon, skulle
ärfva grund och gård; blott af lösegendomen, i fall eu sådan fans, delar
han med sig åt sina samarfva, Indika derföre också hade ringa intresse åt
att lägenheten upparbetades. Ingen kredit kunde heller lägenhetsinnehafvaren
få, enär hans enda hufvudsakliga tillgång var oförytterlig. Biet
han, o-enom olyckshändelse, sjukdom eller ålderdomssvaghet, urstandsatt att
häfda sin jord och betala utskylderna derför, kunde han icke sälja aborätten
och sålunda få någon ersättning för det arbete och den kostnad
han derå nedlagt, utan måste qvarstå till dess åborätten honom frandömdes
till följd af vanhäfd och bristande utskylder.
Dessa med flera olägenheter, äfvensom de anledningar till svek, bedrägeri
och processer med ty åtföljande demoralisation, hvartill föreskrifterna
om börd i Kammarkollegii skrifvelse den 29 Februari 1808 gifvit
upphof, hafva föranledt statsmakterna att förändra ifrågavarande lagstiftning
och Kongl. kungörelsen den S Maj 1863 stadgar derföre:
Ö ccatt den, till hvilken åborätt å kronohemman blifvit af annan upplåten,
skall, vid derom, enligt nådiga brefvet den 5 Februari 1808^ och
Kammarkollegii derpå grundade kungörelse den 29 i samma manad,
skeende anmälan hos Wår Befallningshafvande, tillika uppgifva och med
företeende af öfverlåtelsehandlingen styrka beloppet af den löseskilling,
som för öfverlåtelsen kan vara betingad;---att företrädesrätt till _
hemmanets besittning---skall---vara inskränkt till syskone
-
- Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3. 5
barn eller dem som i lika led med dem är o; samt att den, som på grund
af sådan skyldskap sig inom förelagd tid anmäler till hemmanets besittning,
skall dervid hos Wår Befallningshafvande dels nedsätta löseskillingsbeloppet,
hvithet, i händelse hemmanet honom tillerkännes, skall till afträdaren
utbetalas, sedan denne, om så yrkas, inför domstol edeligen styrkt,
att han på god tro så tingat och betalt, som öfverlåtelsehand lingen innehaller,
dels ock ställa vederhäftig borgen för den ersättning, som för nödig
och nyttig å hemmanet under tiden nedlagd förbättring skall varda afträdaren
tillerkänd.»
Kongl. Kammarkollegii skrifvelse den 7 Juli 1876 förklarar emellertid,
att nyssnämnda Kongl. kungörelse af den 8 Maj 1863 icke eger
tillämpning å krononybyggen. Aborätten å nybyggen är dock i allo densamma
som å kronohemman och alla de åberopade olägenheter, som föranledt
nyssnämnda Kongl. kungörelse qvarstå för nybyggare och nybyggen.
Utskottet, som helst såge att åborätten ärfdes såsom all annan efterlemnad
tillgång och att bördsrätt äfven till kronolägenheter upphörde, föranlåtes
derföre, enär genom bifall till motionärens förslag de anmärkta
olägenheterna kunde till stor del afhjelpas, föreslå
att Riksdagen för sin del beslutar och genom skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhåller, att Kongl. kungörelsen
af den 8 Maj 1863, i hvad den rör upplåtelse af åborätt
till kronohemman, äfven bör tillämpas å krononybyggen.
Stockholm den 17 Februari 1879.
På Utskottets vägnar:
J. T. BECK-FRIIS.
Bill. till Riksd. Prof. 1879. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band, 1 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.