Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande tullbevillningen.
1879-04-29 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1879:12, Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande tullbevillningen.
Dokumentets text
Bevillning-Utskottets Betänkande N:o 12.
1
N:o 12.
Ank. till Riksd. Kansli den 29 April 1879, kl. 1 e. in.
Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande
tullbevillningen.
Uti punkten 2 af Utskottets Betänkande N:o 6, angående tullbevillningen,
hade Utskottet för Riksdagen anmält, att Utskottet komrne
att framdeles under riksdagens lopp afgifva särskilt utlåtande rörande
ej mindre Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 7 om förhöjning af införseltullen
å bränvin och sprit, kaffe, socker samt tobak, än äfven angående
de motioner, åsyftande förändring i tullsatserna för omförmälda artiklar,
som blifvit ir^rn Riksdagens Andra Kammare väckta af Herr P. Hiibinette
(motion N:o 10), af Herr A. Bäckström (motion N:o 56), af Herr TL
Flensburg (motion N:o 73) och af Herr C. Magni (motion N:o 104), då
Utskottet jemväl ville föreslå de förändringar i öfriga tullsatser, som i
sammanhang med förändringar i tullafgifterna för nämnda artiklar möjligen
kunde ifrågakomma; hvarjemte Utskottet i punkten 15 af sitt ofvan
berörda betänkande särskildt förbehållit sig att rörande tullen å vin få i
sammanhang med förenämnda i punkten 2 omförmälda artiklar meddela
utlåtande; och har Utskottet med anledning häraf, och sedan bränvinstillverkningsafgiften
numera blifvit af Riksdagen till beloppet bestämd,
att med yttrande rörande sålunda uppskjutna tullbestämmelser inkomma.
I afseende å de af Kongl. Maj:t i omförmälda nådiga proposition
föreslagna tullförhöjningar hafva uti inom Andra Kammaren väckta
motioner Herrar I. Lyttkens (motion N:o 69) och G. Hceggström (motion
N:o 70), under åberopande af skäl, som finnas omförmälda i Utskottets
Bih. till Riksd. Brok 1879. 5 Sami. 1 Afcl 10 Käft. 1
2
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.
betänkande N:o 9, hemstält, bland annat, den förre att inga indirekta
skatter måtte höjas förrän och i mån som lindring i andra dylika egde
rum eller i mån som de personliga skatterna till staten, landsting eller
kommuner afskaffades, samt den senare att, endast i händelse statsbristen
ej kunde fyllas genom förhöjning af andra artikelns bevillning med åttio
procent, tullen å artikeln tobak måtte höjas med lämpligt belopp och
derefter, om så erfordrades, tullen å spritvaror måtte, tillika med tillverkningsskatten
å bränvin, höjas med det belopp, som kunde anses behöfligt
för bristens fyllande, samt att Riksdagen icke måtte bevilja någon
förhöjning i tullen å kaffe och socker.
Hvad dessa motionärer sålunda hemstält, lärer få anses besvaradt
genom de framställningar, Utskottet här nedan kommer att göra.
Etiker, Införseltullen för bränvin och sprit utgör enligt gällande taxa i
^tuosvf*”’allmänhet 1 krona 30 öre per kanna af 50 procents alkoholhalt vid -f- 15°
JEtherarter, Celsius, hvilken tullsats innefattar, utöfver den för bränvin- och sprit,
inom landet produceras, hittills bestämda tillverkningsafgift af 80
öre per kanna,, en tilläggsafgift eller s. k. surtaxe af 50 öre per kanna.
Undantag härifrån gör dock bränvin och sprit, soin af drufvor i Frankrike
tillverkats och derifrån sjövägen direkte hit införes, för hvilken
vara tullafgiften, jemlikt bestämmelserna i den med nämnda land ingångna
handelstraktaten, är faststäld till endast 15 öre utöfver den för inhemskt
bränvin gällande tillverkningsafgift, eller till 95 öre per kanna af 50
procents alkoholhalt. Härförutom är tullsatsen för bränvin och sprit af
alla slag, då varan importeras på buteljer eller krus, utan afseende på
alkoholhalten bestämd till 1 krona 90 öre per kanna, eller dubbla tillverkningsafgiften
för inhemskt bränvin af 50 procents alkoholhalt med
tillägg af 30 öre.
I nära sammanhang med tullafgiften för bränvin och sprit står
äfven den för cether, cether spirituosus samt cetherarter, för hvilka tullsatsen
nu är bestämd till samma belopp som för ren alkohol, eller
2 kronor 60 öre per kanna.
Uti sin ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit,
att tullen å bränvin och sprit, alla slag, måtte höjas med samma belopp,
hvarmed tillverkningsafgiften för bränvin enligt Kongl. Maj:ts proposition
skulle ökas eller 40 öre per kanna, då varan på fastager införes, och
således bestämmas till 1 krona 35 öre för franskt arufbränvin samt till
1 krona 70 öre för bränvin och sprit, andra slag, allt vid eu alkoholhalt
af 50 procent, samt att för bränvin och sprit, som införes på buteljer
eller krus, tullsatsen måtte bestämmas till 2 kronor 70 öre per kanna.
3
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.
Härjemte hafva Herrar Hiibinette och Magni uti sina förenämnda
motioner hemstält, den förre att införseltullen å arrak och rum måtte
höjas med 25 procent af den för nämnda vara nu bestämda tullsats samt
den senare, att Bevillnings-Utskottet ville föreslå Riksdagen att höja
tullen å bränvin och sprit till minst hälften af dess nuvarande handelsvärde,
der icke motsvarande tull enligt nu gällande tulltaxa vore åsatt.
Emot dessa motionärers förslag torde endast behöfva erinras, att
desamma icke allenast helt och hållet afvika från den i vår tullagstiftning
länge och tvifvelsutan på goda skäl tillämpade grundsats, att tullafgiften
för utländska spritvaror bör lämpas efter den afgift, hvarmed tillverkningen
af bränvin och sprit inom landet är belagd, med tillägg af något
visst belopp derutöfver (surtaxe), utan ock skulle vid tillämpningen leda
till ganska betänkliga förvecklingar och oegentligheter, menliga ej allenast
för varutrafikens jemlika och rättvisa beskattning på olika platser än äfven
för statsverkets af beskattningen påräknade inkomst. De olika benämningar,
under hvilka spritvaror i handeln förekomma, lemna ingalunda någon
säker grund för bedömande af varornas stundom mycket skiljaktiga handelsvärden
; och att förtullning efter värde icke heller utan i yttersta nödfall
bör medgifvas, har en längesedan vunnen erfarenhet nogsamt ådagalagt.
Vid dessa förhållanden finner Utskottet sig helt och hållet sakna
skäl att understödja någotdera af de utaf Herrar Magni och Hiibinette
framstälda förslag; hvaremot Utskottet anser sig böra tillstyrka vidhållandet
af den hittills följda, i Kongl. Maj:ts proposition jemväl tillämpade
grundsatsen, med iakttagande af den skiljaktighet från den Kongl. propositionen
i fråga om afgiftsbeloppen, som följer af Riksdagens beslut
att höja tillverkningsskatten för bränvin med allenast 20 öre per kanna
i stället för 40 öre, såsom Kongl. Maj:t föreslagit.
I sammanhang härmed har Utskottet dock funnit sig föranlåtet att
fästa uppmärksamheten vid den särskilda och lägre surtaxe för franskt
drufbräuvin, som genom den ännu bestående handelstraktaten med Frankrike
är stadgad. Grunden för denna lägre surtaxe är naturligen att finna
i de ömsesidiga eftergifter, som för nämnda traktats vinnande och bibehållande
aftalades; och så länge denna traktat kan vidhållas, finnes, efter
Utskottets tanke, intet skäl att ifrågasätta någon förändring i den ifrågavarande
afgiftsbestämmelsen; men för den händelse åter att traktaten
icke skulle för nästa år komma att gälla, torde redan nu af Riksdagen
böra fattas det beslut, att i sådant fall franskt drufbränvin skall
varda underkastadt samma tullafgift, som för öfriga under rubriken
bränvin och sprit upptagna artiklar varder bestämd.
4
Bevillnings-Utskottets Betänkande N;o 12.
Kaffe.
Socker.
För artiklarne aether, aether spirituosus samt aetherarter lärer,
jemväl med iakttagande af nu gällande likställighet emellan tullbeskattningen
å ren alkohol och å nämnda artiklar, tullafgiften böra bestämmas
till 3 kronor per kanna.
Utskottet får alltså hemställa:
l:o
a) att Riksdagen ville, med afslag å hvad Herrar
Htibinette och Magni i frågan föreslagit, besluta att
rubriken Bränvin och Sprit i tulltaxan må erhålla
den förändrade lydelse bilagda författningsförslag utvisar;
dock att, derest den med Frankrike nu gällande
handelstraktat icke för nästkommande år förnyas, den
för drufbränvin, som inom Frankrike tillverkats och
derifrån sjövägen direkte hit införes, faststälda lägre
tullsats höjes till samma belopp, som för spritvaror i
allmänhet blifvit bestämdt; samt
b) att tullsatserna för EEther och JEther spirituosus
eller så kallade Hoffmans droppar samt JEtherarter
må höjas från 2 kronor 60 öre till 3 kronor kannan.
Kongl. Maj:t bär uti sin förenämnda nådiga proposition föreslagit,
att den nuvarande tullafgiften för kaffe måtte höjas med 1 öre per
skålpund.
Då Utskottet redan uti sitt afgifna betänkande N:o 9, angående
vissa då oafgjorda frågor rörande vilkoren för tillverkning af bränvin, i
sammanhang med den af Utskottet föreslagna förhöjning af bränvinstillverkningsafgiften,
tillika tillkännagifvit, att Utskottet icke ansåge sig
kunna tillstyrka den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjning i tullen å
kaffe, anser sig Utskottet nu endast böra, med hänvisning till de i berörda
betänkande emot en sådan tullförhöjning anförda skäl, hemställa,
2:o
att den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjning i tullen
å kaffe icke måtte vinna Riksdagens bifall.
Uti sin ofvanberörda nådiga proposition har Kongl. Maj:t vidare
med afseende å statsverkets behof föreslagit en förhöjning i tullen å
5
Bevillning s - Utskottets Betänkande N:o 12.
artikeln socker med 1 öre skålpundet för mörkare oraffineradt, eller till
9 kronor per centner, samt med 1,2 öre skålpundet för raffineradt, alla
slag, äfvensom ljusare oraffineradt, eller till 12 kronor 80 öre per centner.
Rörande den sålunda ifrågasatta tullförhöjningen får Utskottet likaledes
åberopa sitt omförmälda betänkande N:o 9, angående vissa då ännu
oafgjorda frågor rörande vilkoren för tillverkning af bränvin, deruti Utskottet
tillkännagifvit, att Utskottet af anförda skäl ansåge tullafgiften
å socker lämpligen kunna, utöfver hvad Kongl. Maj:t föreslagit, höjas
med eu krona per centner för oraffineradt, mörkare än N:o 18 af gällande
Holländsk standard, så att tullen å sistnämnda slag af socker skulle
i stället för nuvarande 8 kronor utgöra 10 kronor per centner.
Beträffande åter den tullsats, som, med bibehållande för de inhemska
raffinaderierna af det skydd, dessa sedan 1867 åtnjutit och hvari Utskottet
icke funnit anledning att nu föreslå någon förändring, bör för
raffineradt socker fastställas, torde beloppet af denna tullsats, enligt de
grunder, som för uträkningen deraf finnas angifna i Bevillnings-Utskottets
år 1872 afgifna betänkande N:o 9, komma att utgöra 14 kronor
per centner.
På grund af det anförda hemställer Utskottet,
3:o
att rubriken Socker må erhålla följande lydelse:
Socker: _ Kronor,
raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandioch
kak- samt krossadt eller pulveriseradt
socker ............................................. 1 centner 14:
oraffineradt:
a) till färgen icke mörkare än N:o 18
af den i verldshandel!! gällande Holländska
standard, hvarå normalprof
genom General-tullstyrelsens försorg
hållas vederbörande tullkammare tillhanda
............................................................
b) till färgen mörkare än nämnda standardnummer,
äfven om varan inkommer
i upplöst eller flytande tillstånd
1 centner 14: —
1 centner 10: —
6
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.
Sirup.
Tobak.
Den för sirup, alla slag, nu gällande införseltull, 4 öre per skålpund,
har vid de tillfällen år 1867, då råsockertullen höjdes till 10 öre,
och år 1872, då densamma åter nedsattes till 8 öre skålpundet, lemnats
oförändrad och ingått i beräkningarne öfver det tullskydd, som ansågs
höra sockerraffinaderierna inedgifvas. Utskottet har icke heller nu funnit
sig ega anledning att i denna tullsats föreslå någon förändring, hvilket
Utskottet
4:o
skolat för Riksdagen anmäla.
Kongl. Maj:t har uti oftanämnda nådiga proposition ytterligare
hemstält, att tullen för oarbetad tobak måtte höjas till 42 öre per skålpund,
samt att samtliga i nu gällande tulltaxa under rubriken tobak, arbetad,
upptagna olika slag af tobaksfabrikat, utom cigarrer och cigaretter,
för hvilka Kongl. Maj:t ansett förutvarande tullsats af 1 krona 30 öre
böra fortfara, måtte sammanföras under en gemensam afdelning, tobak
»andra slag», för hvilka tobaksfabrikat Kongl. Maj:t föreslagit en tullsats
af 50 öre skålpundet.
Härjemte hafva uti sina förenämnda motioner Herrar P. Hiibinette
och Tli. Flensburg föreslagit, den förre att införseltullen å tobak, alla
slag, måtte höjas med 25 procent af dess nuvarande belopp, samt den
senare »att, för den händelse Riksdagen biträder Kongl. Maj:ts nådiga
proposition om förhöjning af tullen å oarbetad tobak, Riksdagen samtidigt
måtte besluta, att tullen å cigarrer och andra tobaksfabrikater
höjes i motsvarande proportion.»
Då Utskottet redan förut uti sitt ofvan omförmälda Betänkande
N:o 9 tillkännagifvit, att Utskottet ansåge statsverkets behof af ökade
inkomster bäst kunna tillgodoses, bland annat, genom en förhöjning af
tullen å råtobak till 42 öre per skålpund, torde Utskottet i denna del
af frågan endast behöfva hänvisa till hvad i åberopade utskottsbetänkande
i öfrigt finnes anfördt.
Beträffande åter de af Kongl. Maj:t föreslagna tullafgifter å arbetad
tobak, stå desamma i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de åsigter
i detta ämne, som af såväl 1865 års Tullkomité som 1873 och 1875
årens Riksdagars Bevillnings-Utskott blifvit uttalade. Bevillnings-Utskottet
hade vid nämnda riksdagar föreslagit att, med bibehållande af tul
-
7
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.
len å oarbetad tobak oförändrad vid 29 öre, nedsätta afgifterna för cigarrer
och cigaretter till 85 öre och för öfriga slag af arbetad vara, som
Utskottet i likhet med Kong). Maj:t sammanfört under en gemensam afdelning
»andra slag», till 35 öre.
Då de skäl, Bevillnings-Utskottet i sina vid nämnda riksdagar afgifna
vidlyftiga tullbetänkanden anfört till stöd för ett ordnande af tullsatserna
å arbetad tobak på det af Utskottet då föreslagna sätt, synas
Utskottet fortfarande ega full giltighet, men de af motionärerne åter
föreslagna tullförhöjningar å tobaksfabrikaten hvarken kunna, i strid
mot förenämnda utredning, anses påkallade af något berättigadt eller
ens billigt anspråk på skydd för den inhemska tobakstillverkningen, eller
skulle leda till den förhöjning i statsverkets inkomst, som med tobaksförbrukningens
tullbeskattning afses, utan fastmera skulle, såsom hittills,
hufvudsakligen bereda den inhemska tobaksfabrikationen tillfälle att på
konsumenten lägga en beskattning, hvaraf statsverket endast finge åtnjuta
hvad på råvaran i tull belöpte, finner Utskottet sig sakna all anledning
att i någon mån afvika från det förslag, som innefattas i Kongl. Maj:ts
proposition.
Särskilt tillåter sig Utskottet erinra, att det slag af arbetad tobak,
som i nu gällande tulltaxa förekommer under benämningen »stänger
och karotter» med en tullsats af 55 öre skålpundet, och hvilket skenbart
skulle hårdast drabbas af den föreslagna tullnedsättningen, såvidt af Kommerskollegii
berättelser kunnat inhemtas, under senare tider hvarken
varit föremål för inhemsk tillverkning eller för import, äfvensom att den
svenska snustillverkningen, hvilken dernäst kunde synas blifva hotad af
den å malen tobak eller snus oförändradt bibehållna tullsatsen 50 öre
per skålpund, efter hvad väl är bekant, icke har att befara någon äfventyrlig
täflan med andra länders i allmänhet betydligt dyrare likartade
tobaksfabrikat.
Utskottet hemställer på grund af det ofvan anförda och under
åberopande i öfrigt af de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof anförda skäl,
5:o.
att Riksdagen ville, med godkännande af hvad Kongl.
Maj:t i denna fråga föreslagit, besluta, att rubriken tobak
i tulltaxan må erhålla följande förändrade lydelse:
8
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.
Vin.
»Tobak:
oarbetad, blad och stjelk
arbetad:
cigarrer och cigaretter
andra slag........................
1 skalp. — 42 öre,
1 skålp. 1: 30 »
1 skålp. — 50 »
Enligt gällande taxa utgör tullen för vin, alla slag, af till och rned
21 procents alkoholhalt, på fastager 7 öre per skålpund och på buteljer
55 öre per kanna samt för vin af högre alkoholhalt, på fastager 14 öre
per skålpund och på buteljer 1 krona 75 öre per kanna.
Framställningar angående förhöjning af tullafgifterna för vin hafva
inom Riksdagens Andra Kammare blifvit väckta af Herr P. Hiibinette,
som hemstält, att införseltullen å vin, alla slag, måtte höjas med 50
procent af dess nuvarande belopp, af Herr A. Bäckstvöin, som föreslagit,
»att viner, alla slag, åsättas samma införseltull som spritdrycker nu hafva i
förhållande till varornas värden» samt af Herr C. Magni, som nemstält,
att Bevillnings-Utskottet ville föreslå Riksdagen en förhöjning af tullen å
vin till minst hälften af dess nuvarande handelsvärde.
Enligt Kommerskollegii uppgifter utgjorde importen af vin på
fastager:
År 1873
» 1874
» 1875
» 1876
1877
6,844,609 skålp.
7,121,141 »
7,044,619
7,133,508 »
6,437,080 » samt
på buteljer:
År 1873......
» 1874......
» 1875 ......
» 1876 ......
» 1877 ......
221,551 kannor.
261,467 »
228,517 »
203,893 »
243,080 »
Uti importen för sistnämnda år ingick vin af till och med 21 procents
alkoholhalt, på fastager, med 5,983,460 skålpund och på buteljer
med 240,641 kannor, och tullinkomsten för vin af alla slag beräknades
för samma år till 618,834 kronor.
Så väl af de nu meddelade uppgifter, som af hvad Kommers-kollegii
berättelser^ i öfrigt upplysa, framgår, att det till allra största delen
Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 12. 9
är vin af den lägre alkoholhalten, som införes och att detta nästan uteslutande
gäller i afseende å vin på buteljer.
Enligt hvad Utskottet vidare erfarit, lärer detta svagare vin i allmänhet
kunna antagas hålla en alkoholhalt af omkring 9 ä 10 procent,
under det de starkare viner, som draga den högre tullsatsen, i allmänhet
endast föga höja sig öfver den faststälda gränsen af 21 procents
alkoholhalt.
I förhållande till alkoholhalten för de olika tullbeskattade vinslagen
torde således de redan nu gällande tullsatserna, jemförda med de
gällande och till och med de föreslagna tullafgifterna å bränvin och sprit,
icke gifva skälig anledning till den föreställning, som synes vara rådande,
att de förra äro jemförelsevis lågt tullbeskattade; snarare tvärtom. Men
det torde icke vara skäligt att endast ur denna synpunkt bedöma dessa
tullsatsers relativa lämplighet och beskattningens rättvisa fördelning.
Ehuru flera, kanske allmännast förbrukade viner icke heller i fråga om
varuvärdet på produktionsorterna så väsentligen höja sig öfver de egentliga
spritvarornas, som det allmänna föreställningssättet antager,’ och
ehuru det icke heller bör lemnas ur sigte att bruket af de svagare och
billigare vinerna mångenstädes torde1 äfven för mindre bemedlade mer
och mer uttränga bruket och missbruket af bränvin, torde likväl icke
kunna förnekas att vid sidan af en stegrad beskattning å bränvin det
allmänna rättsmedvetandet hos oss kräfver en ökad beskattning å vinförbrukningen.
Under erkännande häraf skulle Utskottet icke tveka att redan nu
bestämdt föreslå en förhöjd tullafgift å vin af till och med 21 procents
alkoholhalt, på fastager till 10 öre pr skålpund samt på buteljer till 80 öre
pr kanna, men då frågan om denna tullförhöjning, såsom väl är bekant, är
beroende af den Franska handelstraktaten, har Utskottet i detta hänseende,
såsom här förut i fråga om tullafgiften å franskt drufbränvin,
funnit sig böra framställa alternativa förslag, nemligen bibehållande af
nu gällande tullsatser för vin af till och med 21 procents alkoholhalt, så vida
franska handelstraktaten äfven under nästkommande år kommer att blifva
gällande, men i annat fall åter den förhöjning i nämnda tullsatser, som
här ofvan finnes omförmäld.
För vin öfver 21 procents alkoholhalt anser sig Utskottet deremot
böra ©vilkorligt tillstyrka en afgiftsförhöjning, nemligen för sådant vin på
fastager till 20 öre pr skålpund och på buteljer till 2 kronor pr kanna;
hemställande Utskottet på grund af det nu anförda, att Riksdagen ville,
med afslag i öfrigt å hvad motionärerne föreslaeit, besluta:
Bih. till Rilesd. Prof. 1879. 5 Sami 1 Afd. 10 Käft.
2
Ättika.
Konserver.
10 Bevillnings-Utslottets Betänkande N:o 12.
6:o.
a) att tullafgiften för vin, alla slag, af högre än 21
procents alkoholhalt höjes, för vin på fastager från 14
till 20 öre pr skålpund och för vin på buteljer från 1
krona 75 öre till 2 kronor pr kanna; samt
b) att införselstullen för vin af till och med 21 procents
alkoholhalt bibehålies oförändrad, derest den med
Frankrike nu gällande handelstraktat för nästkommande
år kommer att förnyas, men att, i motsatt fall,
afgiften höjes för sådant vin på fastager från 7 till 10
öre pr skålpund och på buteljer från 55 till 80 öre
per kanna.
Enligt vid 1859—1860 årens riksdag verkstad utredning bör tullen
å 1 skålpund ättika sättas lika med tullen för a|15-dels skålpund alkohol
Under förutsättning, att den af Utskottet här ofvan föreslagna tullargnt
å bränvin och sprit vinner Riksdagens bifall, skulle enligt ofvanberorda
beräkningsgrund tullsatsen för ättika komma att utgöra 8,18 öre pr skålpund;
men då det synes önskvärdt att i tulltaxan, så vidt möjligt, undvika
bråkdelar af öre, hemställer Utskottet,
7:o.
att tullen å ättika bestämmes till 8 öre pr skålpund.
Genom nådig remiss har Kongl. Maj:t låtit till Utskottet öfverlemna
handlingarne i ett af Kongl. General-tullstyrelsen afgjordt, under
Kongl. Maj:ts pröfning draget mål rörande ifragasatt forandrad lydelse
af tulltaxerubriken konserver. . sll . , .. ,
Utskottet, som tagit remisshandlmgarnes innehåll i öfvervägande,
har icke funnit desamma böra till någon Utskottets åtgärd föranleda,
hvilket Utskottet härmed får
8:o.
för Riksdagen anmäla.
11
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.
Tulltaxe-underrättelserna.
•
Enligt bestämmelserna uti 9 § af tulltaxeunderrättelserna eger tillverkare
af raffineradt socker att under vissa vilkor af tullmedlen restitutionsvis
återbekomma den tullafgift, som erlagts för det i det raffinerade
sockret ingående råsocker. Utskottet har således att i sammanhang med
ifrågasatt förändring i tullen å råsocker äfven föreslå förändringar uti
restitutionsbeloppet för den raffinerade varan.
Med nu gällande tullsats af 8 öre per skålpund för råsocker utgör
restitutionsbeloppet för ett skålpund raffineradt socker 9,6 öre. Enligt
samma beräkningsgrund, som vid bestämmandet af nämnda restitutionsbelopp
blifvit följd, bör under förutsättning af Riksdagens bifall till den
af Utskottet föreslagna förhöjning af tullen å råsocker till 10 öre skålpundet,
restitutionsafgiften för 1 skålpund raffineradt socker bestämmas
till 12 öre.
Då i punsch såsom hufvudsakliga ingredienser ingå socker samt
vissa slag af spritvaror, för hvilka samtliga artiklar införseltull erlägges,
har äfven för punsch vid utförsel dylik restitution beviljats. Beloppet
af restitutionen för en butelj punsch utgör enligt nu gällande bestämmelser
19 öre. Med anledning af det ofvan anförda anser Utskottet
detta belopp nu böra höjas med 3 öre, eller till 22 öre per butelj.
I chokolad och konfitur er, för hvilka artiklar jemväl vid utförsel restitution
är medgifven, ingår visserligen socker, i vissa fall till ganska betydlig
del. Men då äfven andra ämnen, hvilka icke af nu ifrågasatta tullförhöjningar
äro berörda, stundom utgöra hufvudsakliga och ofta icke oväsentliga
beståndsdelar i dessa fabrikat, har Utskottet funnit den nu
föreslagna jemförelsevis ringa förhöjning af tullen å socker icke böra
föranleda någon förändring af restitutionsbeloppet för omförmälda varor.
I sammanhang med den af Utskottet här ofvan tillstyrkta förhöjning
af tullen för oarbetad tobak från nuvarande 29 öre per skålpund
till 42 öre har Utskottet äfven att föreslå förändringar i de restitutionsbelopp,
som för arbetad vara af nämnda slag vid utförsel Röra utgå.
Dessa belopp, som hufvudsakligen äro bestämda med hänsyn till den
qvantitet råvara, som i de särskilda tobaksfabrikaten ingå, utgöra enligt
9 § af tulltaxeunderrättelserna nu för cigarrer och cigaretter 29 öre, eller
samma belopp som för råvaran är bestämdt, för tobak, spunnen, hopvriden
eller pressad äfvensom i stänger 20 öre, för malen tobak eller snus 14
öre samt för arbetad tobak, andra slag, 25 öre, allt per skålpund.
Med ledning af de beräkningar, som 1875 års Bevillnings-Utskott
i sitt betänkande N:o 6 angående tullbevillningen rörande restitution
12
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.
för varor af ifrågavarande slag verkställt och hvilka ligga, till grund för
nuvarande restitutionsbelopp, har Utskottet ansett dessa belopp böra
sålunda förändras, att för cigarrer och cigaretter restitutionen bestämmes
till 42 öre, för spunnen, hopvriden eller pressad tobak, äfvensom tobak
i stänger till SO öre, samt för malen tobak eller snus till 20 öre, allt per
skålpund, hvaremot Utskottet för arbetad tobak, andra slag, dermed förnämligast
afses karfvad tobak, af förekommen anledning funnit ur statskassans
synpunkt betänklighet möta att höja det redan medgifna restitutionsbeloppet
25 öre per skålpund.
I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställer Utskottet,
9:o.
att för följande i § 9 af tulltaxeunderrättelserna
upptagna artiklar de vid sjöväga utförsel från stapelstad
nu medgifna restitutionsbelopp måtte, med bibehållande
i öfrigt af gällande föreskrifter, förhöjas sålunda:
„
Kr. öre.
för 1 centner raffineradt socker, alla slag, till...
» 1 butelj punsch ..................................................
1 skålpund tobak, arbetad:
cigarrer och cigaretter ..............................................
spunnen, hopvriden eller pressad äfvensom i
stänger ....................................................................
malen eller snus...........................................................
12: —
— 22
— 42
— 30
— 20
Slutligen och i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:ts ofvan
omförmälda nådiga proposition innehåller samt Riksdagen redan i fråga om
tillämpning, så snart, ske kan, af förhöjningen i tillverkningsafgiften för
bränvin beslutat, hemställer Utskottet,
10:o.
att de förhöjda tullafgifter, hvilka af Riksdagen beslutas,
undantagande de vilkorliga förhöjningarne af
tullafgifterna för franskt ‘drufbränvin samt vin. af till
och med 21 procents alkoholhalt, skola såsom tilläggs
-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.
13
afgifter till de nu gällande tullsatserna jemväl innevarande
år utgöras från den tid, som af Kongl. Maj:t
bestämmes.
Stockholm den 29 April 1879.
På Utskottets vägnar:
A. H. FOCK.
Reservation:
vid 4:de punkten:
af Herr Reuter svärd: »Med kännedom om de stora svårigheter, landets
sockerraffinaderier hafva att bekämpa och de förluster, som under
sistlidet år tillskyndats dem, genom att i prisbillighet nödgas täfla med
det från utlandet hit införda raffinadsocker och utländsk sirup, hvilka
varor ojemförligt äro af sämre beskaffenhet än de inom landet tillverkade;
samt enär genom den af Utskottet föreslagna tullförhöjningen å
såväl råsocker som raffinad, hvilken icke lärer af Riksdagen bestämmas
högre än Utskottet hemstält, sockerraffinaderierna ingalunda sättas i
fördelaktigare ställning än hittills, har jag inom Utskottet föreslagit, att,
på_ det sockerindustrien icke jemväl måtte ruineras, tullen å sirup måtte
höjas med två öre eller från fyra till sex öre för skålpund.»
14
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.
Förslag
till
Tulltaxa
att lända till efterrättelse från och med den
ÄEther och JEther spirituösus eller s. k. Ho finans
droppar . ............................................;.........................
JEtlierarter, sammansatta och blandningar deraf, så
som salpetermther, ättikesether, fruktsether, konjak-,
rum- och arrakessens eller olja o. s. v......
Bränvin och Sprit:
på fastager:
af säd, potates eller andra jordfrukter
af ris: arrak
af socker: rum.........
af vindrufvor:
då varan är i Frankrike tillverkad och der
ifrån sjövägen direkte införes ...................
då varan är annorstädes tillverkad eller på
annat sätt införes...........................................
Qvantitet
för tullberäkningen.
Införsels
tull.
1 kanna
1 kanna
1 kanna af 1
50 procents I
alkoholhalt j
vid +15° O j
1 kanna af ]
50 procents
alkoholhalt
[vid +15° C..
[ 1 kanna af
I 50 procents
i alkoholhalt
[vid +15° O..
[ 1 kanna af
| 50 procents
| alkoholhalt
[vid -f-15° C.
f 1 kanna af
) 50 procents
alkoholhalt
[vid +15° C.
Kr.
ore.
50
1 50
50
15
50
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o lk
15
Bränvin och Sprit:
på fastager:
af annan frukt............
på buteljer eller krus:
alla slag.......................
Qvantitet
för tull1eriikningen.
Socker:
raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak
saxnt
krossadt eller pulveriseradt socker ............
oraffineradt:
a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den
i verldshandel gällande holländska standard,
hvarå normalprof genom Generaltullstyrel
sens försorg hållas vederbörande tullkammare
tillhanda.................................................................
b) till färgen mörkare än nämnda standardnum
mer,
äfven om varan inkommer i upplöst eller
flytande tillstånd .........................................
Anm. Derest — — — —- — — — -
I f 1 kanna af
50 procents
alkoholfri t
vid + 15° C..
It kanna utan
afseende på
alkoholhalten.
1 centner
Tobak:
oarbetad, blad och stjelk
arbetad:
cigarrer och cigaretter,
andra slag.........................
Vin, alla slag:
af till och med 21 procents alkoholhalt:
af högre alkoholhalt:
på fastager ...................................................
på buteljer ..................................................
Ättika, alla slag.................................................
1 centner
1 centner
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
Införsels
tull.
1 skålp.
1 kanna
1 skålp.
Er.
1
14
14
10
öre.
50
30
42
30
50
20
16
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.
Underrättelser
om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.
§ 9-
Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råärane
inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 centner raffineradt socker, alla slag........................ 12 kronor öre.
))
))
1 butelj punsch..................................................................
1 skålpund tobak, arbetad:
cigarrer och cigaretter.............................................
spunnen, hopvriden eller pressad äfvensom i
stänger.......................................................................
malen eller snus.........................................................
22 »
42 »
30 »
20 »
Stockholm, Åssociations-Boktryckeriet, 1879.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.