Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande tullbevillningen.

1879-04-29 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1879:12, Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning-Utskottets Betänkande N:o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 April 1879, kl. 1 e. in.

Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda frågor rörande

tullbevillningen.

Uti punkten 2 af Utskottets Betänkande N:o 6, angående tullbevillningen,

hade Utskottet för Riksdagen anmält, att Utskottet komrne

att framdeles under riksdagens lopp afgifva särskilt utlåtande rörande

ej mindre Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 7 om förhöjning af införseltullen

å bränvin och sprit, kaffe, socker samt tobak, än äfven angående

de motioner, åsyftande förändring i tullsatserna för omförmälda artiklar,

som blifvit ir^rn Riksdagens Andra Kammare väckta af Herr P. Hiibinette

(motion N:o 10), af Herr A. Bäckström (motion N:o 56), af Herr TL

Flensburg (motion N:o 73) och af Herr C. Magni (motion N:o 104), då

Utskottet jemväl ville föreslå de förändringar i öfriga tullsatser, som i

sammanhang med förändringar i tullafgifterna för nämnda artiklar möjligen

kunde ifrågakomma; hvarjemte Utskottet i punkten 15 af sitt ofvan

berörda betänkande särskildt förbehållit sig att rörande tullen å vin få i

sammanhang med förenämnda i punkten 2 omförmälda artiklar meddela

utlåtande; och har Utskottet med anledning häraf, och sedan bränvinstillverkningsafgiften

numera blifvit af Riksdagen till beloppet bestämd,

att med yttrande rörande sålunda uppskjutna tullbestämmelser inkomma.

I afseende å de af Kongl. Maj:t i omförmälda nådiga proposition

föreslagna tullförhöjningar hafva uti inom Andra Kammaren väckta

motioner Herrar I. Lyttkens (motion N:o 69) och G. Hceggström (motion

N:o 70), under åberopande af skäl, som finnas omförmälda i Utskottets

Bih. till Riksd. Brok 1879. 5 Sami. 1 Afcl 10 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.

betänkande N:o 9, hemstält, bland annat, den förre att inga indirekta

skatter måtte höjas förrän och i mån som lindring i andra dylika egde

rum eller i mån som de personliga skatterna till staten, landsting eller

kommuner afskaffades, samt den senare att, endast i händelse statsbristen

ej kunde fyllas genom förhöjning af andra artikelns bevillning med åttio

procent, tullen å artikeln tobak måtte höjas med lämpligt belopp och

derefter, om så erfordrades, tullen å spritvaror måtte, tillika med tillverkningsskatten

å bränvin, höjas med det belopp, som kunde anses behöfligt

för bristens fyllande, samt att Riksdagen icke måtte bevilja någon

förhöjning i tullen å kaffe och socker.

Hvad dessa motionärer sålunda hemstält, lärer få anses besvaradt

genom de framställningar, Utskottet här nedan kommer att göra.

Etiker, Införseltullen för bränvin och sprit utgör enligt gällande taxa i

^tuosvf*”’allmänhet 1 krona 30 öre per kanna af 50 procents alkoholhalt vid -f- 15°

JEtherarter, Celsius, hvilken tullsats innefattar, utöfver den för bränvin- och sprit,

inom landet produceras, hittills bestämda tillverkningsafgift af 80

öre per kanna,, en tilläggsafgift eller s. k. surtaxe af 50 öre per kanna.

Undantag härifrån gör dock bränvin och sprit, soin af drufvor i Frankrike

tillverkats och derifrån sjövägen direkte hit införes, för hvilken

vara tullafgiften, jemlikt bestämmelserna i den med nämnda land ingångna

handelstraktaten, är faststäld till endast 15 öre utöfver den för inhemskt

bränvin gällande tillverkningsafgift, eller till 95 öre per kanna af 50

procents alkoholhalt. Härförutom är tullsatsen för bränvin och sprit af

alla slag, då varan importeras på buteljer eller krus, utan afseende på

alkoholhalten bestämd till 1 krona 90 öre per kanna, eller dubbla tillverkningsafgiften

för inhemskt bränvin af 50 procents alkoholhalt med

tillägg af 30 öre.

I nära sammanhang med tullafgiften för bränvin och sprit står

äfven den för cether, cether spirituosus samt cetherarter, för hvilka tullsatsen

nu är bestämd till samma belopp som för ren alkohol, eller

2 kronor 60 öre per kanna.

Uti sin ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit,

att tullen å bränvin och sprit, alla slag, måtte höjas med samma belopp,

hvarmed tillverkningsafgiften för bränvin enligt Kongl. Maj:ts proposition

skulle ökas eller 40 öre per kanna, då varan på fastager införes, och

således bestämmas till 1 krona 35 öre för franskt arufbränvin samt till

1 krona 70 öre för bränvin och sprit, andra slag, allt vid eu alkoholhalt

af 50 procent, samt att för bränvin och sprit, som införes på buteljer

eller krus, tullsatsen måtte bestämmas till 2 kronor 70 öre per kanna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.

Härjemte hafva Herrar Hiibinette och Magni uti sina förenämnda

motioner hemstält, den förre att införseltullen å arrak och rum måtte

höjas med 25 procent af den för nämnda vara nu bestämda tullsats samt

den senare, att Bevillnings-Utskottet ville föreslå Riksdagen att höja

tullen å bränvin och sprit till minst hälften af dess nuvarande handelsvärde,

der icke motsvarande tull enligt nu gällande tulltaxa vore åsatt.

Emot dessa motionärers förslag torde endast behöfva erinras, att

desamma icke allenast helt och hållet afvika från den i vår tullagstiftning

länge och tvifvelsutan på goda skäl tillämpade grundsats, att tullafgiften

för utländska spritvaror bör lämpas efter den afgift, hvarmed tillverkningen

af bränvin och sprit inom landet är belagd, med tillägg af något

visst belopp derutöfver (surtaxe), utan ock skulle vid tillämpningen leda

till ganska betänkliga förvecklingar och oegentligheter, menliga ej allenast

för varutrafikens jemlika och rättvisa beskattning på olika platser än äfven

för statsverkets af beskattningen påräknade inkomst. De olika benämningar,

under hvilka spritvaror i handeln förekomma, lemna ingalunda någon

säker grund för bedömande af varornas stundom mycket skiljaktiga handelsvärden

; och att förtullning efter värde icke heller utan i yttersta nödfall

bör medgifvas, har en längesedan vunnen erfarenhet nogsamt ådagalagt.

Vid dessa förhållanden finner Utskottet sig helt och hållet sakna

skäl att understödja någotdera af de utaf Herrar Magni och Hiibinette

framstälda förslag; hvaremot Utskottet anser sig böra tillstyrka vidhållandet

af den hittills följda, i Kongl. Maj:ts proposition jemväl tillämpade

grundsatsen, med iakttagande af den skiljaktighet från den Kongl. propositionen

i fråga om afgiftsbeloppen, som följer af Riksdagens beslut

att höja tillverkningsskatten för bränvin med allenast 20 öre per kanna

i stället för 40 öre, såsom Kongl. Maj:t föreslagit.

I sammanhang härmed har Utskottet dock funnit sig föranlåtet att

fästa uppmärksamheten vid den särskilda och lägre surtaxe för franskt

drufbräuvin, som genom den ännu bestående handelstraktaten med Frankrike

är stadgad. Grunden för denna lägre surtaxe är naturligen att finna

i de ömsesidiga eftergifter, som för nämnda traktats vinnande och bibehållande

aftalades; och så länge denna traktat kan vidhållas, finnes, efter

Utskottets tanke, intet skäl att ifrågasätta någon förändring i den ifrågavarande

afgiftsbestämmelsen; men för den händelse åter att traktaten

icke skulle för nästa år komma att gälla, torde redan nu af Riksdagen

böra fattas det beslut, att i sådant fall franskt drufbränvin skall

varda underkastadt samma tullafgift, som för öfriga under rubriken

bränvin och sprit upptagna artiklar varder bestämd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N;o 12.

Kaffe.

Socker.

För artiklarne aether, aether spirituosus samt aetherarter lärer,

jemväl med iakttagande af nu gällande likställighet emellan tullbeskattningen

å ren alkohol och å nämnda artiklar, tullafgiften böra bestämmas

till 3 kronor per kanna.

Utskottet får alltså hemställa:

l:o

a) att Riksdagen ville, med afslag å hvad Herrar

Htibinette och Magni i frågan föreslagit, besluta att

rubriken Bränvin och Sprit i tulltaxan må erhålla

den förändrade lydelse bilagda författningsförslag utvisar;

dock att, derest den med Frankrike nu gällande

handelstraktat icke för nästkommande år förnyas, den

för drufbränvin, som inom Frankrike tillverkats och

derifrån sjövägen direkte hit införes, faststälda lägre

tullsats höjes till samma belopp, som för spritvaror i

allmänhet blifvit bestämdt; samt

b) att tullsatserna för EEther och JEther spirituosus

eller så kallade Hoffmans droppar samt JEtherarter

må höjas från 2 kronor 60 öre till 3 kronor kannan.

Kongl. Maj:t bär uti sin förenämnda nådiga proposition föreslagit,

att den nuvarande tullafgiften för kaffe måtte höjas med 1 öre per

skålpund.

Då Utskottet redan uti sitt afgifna betänkande N:o 9, angående

vissa då oafgjorda frågor rörande vilkoren för tillverkning af bränvin, i

sammanhang med den af Utskottet föreslagna förhöjning af bränvinstillverkningsafgiften,

tillika tillkännagifvit, att Utskottet icke ansåge sig

kunna tillstyrka den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjning i tullen å

kaffe, anser sig Utskottet nu endast böra, med hänvisning till de i berörda

betänkande emot en sådan tullförhöjning anförda skäl, hemställa,

2:o

att den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjning i tullen

å kaffe icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Uti sin ofvanberörda nådiga proposition har Kongl. Maj:t vidare

med afseende å statsverkets behof föreslagit en förhöjning i tullen å

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillning s - Utskottets Betänkande N:o 12.

artikeln socker med 1 öre skålpundet för mörkare oraffineradt, eller till

9 kronor per centner, samt med 1,2 öre skålpundet för raffineradt, alla

slag, äfvensom ljusare oraffineradt, eller till 12 kronor 80 öre per centner.

Rörande den sålunda ifrågasatta tullförhöjningen får Utskottet likaledes

åberopa sitt omförmälda betänkande N:o 9, angående vissa då ännu

oafgjorda frågor rörande vilkoren för tillverkning af bränvin, deruti Utskottet

tillkännagifvit, att Utskottet af anförda skäl ansåge tullafgiften

å socker lämpligen kunna, utöfver hvad Kongl. Maj:t föreslagit, höjas

med eu krona per centner för oraffineradt, mörkare än N:o 18 af gällande

Holländsk standard, så att tullen å sistnämnda slag af socker skulle

i stället för nuvarande 8 kronor utgöra 10 kronor per centner.

Beträffande åter den tullsats, som, med bibehållande för de inhemska

raffinaderierna af det skydd, dessa sedan 1867 åtnjutit och hvari Utskottet

icke funnit anledning att nu föreslå någon förändring, bör för

raffineradt socker fastställas, torde beloppet af denna tullsats, enligt de

grunder, som för uträkningen deraf finnas angifna i Bevillnings-Utskottets

år 1872 afgifna betänkande N:o 9, komma att utgöra 14 kronor

per centner.

På grund af det anförda hemställer Utskottet,

3:o

att rubriken Socker må erhålla följande lydelse:

Socker: _ Kronor,

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandioch

kak- samt krossadt eller pulveriseradt

socker ............................................. 1 centner 14:

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18

af den i verldshandel!! gällande Holländska

standard, hvarå normalprof

genom General-tullstyrelsens försorg

hållas vederbörande tullkammare tillhanda

............................................................

b) till färgen mörkare än nämnda standardnummer,

äfven om varan inkommer

i upplöst eller flytande tillstånd

1 centner 14: —

1 centner 10: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.

Sirup.

Tobak.

Den för sirup, alla slag, nu gällande införseltull, 4 öre per skålpund,

har vid de tillfällen år 1867, då råsockertullen höjdes till 10 öre,

och år 1872, då densamma åter nedsattes till 8 öre skålpundet, lemnats

oförändrad och ingått i beräkningarne öfver det tullskydd, som ansågs

höra sockerraffinaderierna inedgifvas. Utskottet har icke heller nu funnit

sig ega anledning att i denna tullsats föreslå någon förändring, hvilket

Utskottet

4:o

skolat för Riksdagen anmäla.

Kongl. Maj:t har uti oftanämnda nådiga proposition ytterligare

hemstält, att tullen för oarbetad tobak måtte höjas till 42 öre per skålpund,

samt att samtliga i nu gällande tulltaxa under rubriken tobak, arbetad,

upptagna olika slag af tobaksfabrikat, utom cigarrer och cigaretter,

för hvilka Kongl. Maj:t ansett förutvarande tullsats af 1 krona 30 öre

böra fortfara, måtte sammanföras under en gemensam afdelning, tobak

»andra slag», för hvilka tobaksfabrikat Kongl. Maj:t föreslagit en tullsats

af 50 öre skålpundet.

Härjemte hafva uti sina förenämnda motioner Herrar P. Hiibinette

och Tli. Flensburg föreslagit, den förre att införseltullen å tobak, alla

slag, måtte höjas med 25 procent af dess nuvarande belopp, samt den

senare »att, för den händelse Riksdagen biträder Kongl. Maj:ts nådiga

proposition om förhöjning af tullen å oarbetad tobak, Riksdagen samtidigt

måtte besluta, att tullen å cigarrer och andra tobaksfabrikater

höjes i motsvarande proportion.»

Då Utskottet redan förut uti sitt ofvan omförmälda Betänkande

N:o 9 tillkännagifvit, att Utskottet ansåge statsverkets behof af ökade

inkomster bäst kunna tillgodoses, bland annat, genom en förhöjning af

tullen å råtobak till 42 öre per skålpund, torde Utskottet i denna del

af frågan endast behöfva hänvisa till hvad i åberopade utskottsbetänkande

i öfrigt finnes anfördt.

Beträffande åter de af Kongl. Maj:t föreslagna tullafgifter å arbetad

tobak, stå desamma i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de åsigter

i detta ämne, som af såväl 1865 års Tullkomité som 1873 och 1875

årens Riksdagars Bevillnings-Utskott blifvit uttalade. Bevillnings-Utskottet

hade vid nämnda riksdagar föreslagit att, med bibehållande af tul
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.

len å oarbetad tobak oförändrad vid 29 öre, nedsätta afgifterna för cigarrer

och cigaretter till 85 öre och för öfriga slag af arbetad vara, som

Utskottet i likhet med Kong). Maj:t sammanfört under en gemensam afdelning

»andra slag», till 35 öre.

Då de skäl, Bevillnings-Utskottet i sina vid nämnda riksdagar afgifna

vidlyftiga tullbetänkanden anfört till stöd för ett ordnande af tullsatserna

å arbetad tobak på det af Utskottet då föreslagna sätt, synas

Utskottet fortfarande ega full giltighet, men de af motionärerne åter

föreslagna tullförhöjningar å tobaksfabrikaten hvarken kunna, i strid

mot förenämnda utredning, anses påkallade af något berättigadt eller

ens billigt anspråk på skydd för den inhemska tobakstillverkningen, eller

skulle leda till den förhöjning i statsverkets inkomst, som med tobaksförbrukningens

tullbeskattning afses, utan fastmera skulle, såsom hittills,

hufvudsakligen bereda den inhemska tobaksfabrikationen tillfälle att på

konsumenten lägga en beskattning, hvaraf statsverket endast finge åtnjuta

hvad på råvaran i tull belöpte, finner Utskottet sig sakna all anledning

att i någon mån afvika från det förslag, som innefattas i Kongl. Maj:ts

proposition.

Särskilt tillåter sig Utskottet erinra, att det slag af arbetad tobak,

som i nu gällande tulltaxa förekommer under benämningen »stänger

och karotter» med en tullsats af 55 öre skålpundet, och hvilket skenbart

skulle hårdast drabbas af den föreslagna tullnedsättningen, såvidt af Kommerskollegii

berättelser kunnat inhemtas, under senare tider hvarken

varit föremål för inhemsk tillverkning eller för import, äfvensom att den

svenska snustillverkningen, hvilken dernäst kunde synas blifva hotad af

den å malen tobak eller snus oförändradt bibehållna tullsatsen 50 öre

per skålpund, efter hvad väl är bekant, icke har att befara någon äfventyrlig

täflan med andra länders i allmänhet betydligt dyrare likartade

tobaksfabrikat.

Utskottet hemställer på grund af det ofvan anförda och under

åberopande i öfrigt af de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof anförda skäl,

5:o.

att Riksdagen ville, med godkännande af hvad Kongl.

Maj:t i denna fråga föreslagit, besluta, att rubriken tobak

i tulltaxan må erhålla följande förändrade lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.

Vin.

»Tobak:

oarbetad, blad och stjelk

arbetad:

cigarrer och cigaretter

andra slag........................

1 skalp. — 42 öre,

1 skålp. 1: 30 »

1 skålp. — 50 »

Enligt gällande taxa utgör tullen för vin, alla slag, af till och rned

21 procents alkoholhalt, på fastager 7 öre per skålpund och på buteljer

55 öre per kanna samt för vin af högre alkoholhalt, på fastager 14 öre

per skålpund och på buteljer 1 krona 75 öre per kanna.

Framställningar angående förhöjning af tullafgifterna för vin hafva

inom Riksdagens Andra Kammare blifvit väckta af Herr P. Hiibinette,

som hemstält, att införseltullen å vin, alla slag, måtte höjas med 50

procent af dess nuvarande belopp, af Herr A. Bäckstvöin, som föreslagit,

»att viner, alla slag, åsättas samma införseltull som spritdrycker nu hafva i

förhållande till varornas värden» samt af Herr C. Magni, som nemstält,

att Bevillnings-Utskottet ville föreslå Riksdagen en förhöjning af tullen å

vin till minst hälften af dess nuvarande handelsvärde.

Enligt Kommerskollegii uppgifter utgjorde importen af vin på

fastager:

År 1873

» 1874

» 1875

» 1876

1877

6,844,609 skålp.

7,121,141 »

7,044,619

7,133,508 »

6,437,080 » samt

på buteljer:

År 1873......

» 1874......

» 1875 ......

» 1876 ......

» 1877 ......

221,551 kannor.

261,467 »

228,517 »

203,893 »

243,080 »

Uti importen för sistnämnda år ingick vin af till och med 21 procents

alkoholhalt, på fastager, med 5,983,460 skålpund och på buteljer

med 240,641 kannor, och tullinkomsten för vin af alla slag beräknades

för samma år till 618,834 kronor.

Så väl af de nu meddelade uppgifter, som af hvad Kommers-kollegii

berättelser^ i öfrigt upplysa, framgår, att det till allra största delen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 12. 9

är vin af den lägre alkoholhalten, som införes och att detta nästan uteslutande

gäller i afseende å vin på buteljer.

Enligt hvad Utskottet vidare erfarit, lärer detta svagare vin i allmänhet

kunna antagas hålla en alkoholhalt af omkring 9 ä 10 procent,

under det de starkare viner, som draga den högre tullsatsen, i allmänhet

endast föga höja sig öfver den faststälda gränsen af 21 procents

alkoholhalt.

I förhållande till alkoholhalten för de olika tullbeskattade vinslagen

torde således de redan nu gällande tullsatserna, jemförda med de

gällande och till och med de föreslagna tullafgifterna å bränvin och sprit,

icke gifva skälig anledning till den föreställning, som synes vara rådande,

att de förra äro jemförelsevis lågt tullbeskattade; snarare tvärtom. Men

det torde icke vara skäligt att endast ur denna synpunkt bedöma dessa

tullsatsers relativa lämplighet och beskattningens rättvisa fördelning.

Ehuru flera, kanske allmännast förbrukade viner icke heller i fråga om

varuvärdet på produktionsorterna så väsentligen höja sig öfver de egentliga

spritvarornas, som det allmänna föreställningssättet antager,’ och

ehuru det icke heller bör lemnas ur sigte att bruket af de svagare och

billigare vinerna mångenstädes torde1 äfven för mindre bemedlade mer

och mer uttränga bruket och missbruket af bränvin, torde likväl icke

kunna förnekas att vid sidan af en stegrad beskattning å bränvin det

allmänna rättsmedvetandet hos oss kräfver en ökad beskattning å vinförbrukningen.

Under erkännande häraf skulle Utskottet icke tveka att redan nu

bestämdt föreslå en förhöjd tullafgift å vin af till och med 21 procents

alkoholhalt, på fastager till 10 öre pr skålpund samt på buteljer till 80 öre

pr kanna, men då frågan om denna tullförhöjning, såsom väl är bekant, är

beroende af den Franska handelstraktaten, har Utskottet i detta hänseende,

såsom här förut i fråga om tullafgiften å franskt drufbränvin,

funnit sig böra framställa alternativa förslag, nemligen bibehållande af

nu gällande tullsatser för vin af till och med 21 procents alkoholhalt, så vida

franska handelstraktaten äfven under nästkommande år kommer att blifva

gällande, men i annat fall åter den förhöjning i nämnda tullsatser, som

här ofvan finnes omförmäld.

För vin öfver 21 procents alkoholhalt anser sig Utskottet deremot

böra ©vilkorligt tillstyrka en afgiftsförhöjning, nemligen för sådant vin på

fastager till 20 öre pr skålpund och på buteljer till 2 kronor pr kanna;

hemställande Utskottet på grund af det nu anförda, att Riksdagen ville,

med afslag i öfrigt å hvad motionärerne föreslaeit, besluta:

Bih. till Rilesd. Prof. 1879. 5 Sami 1 Afd. 10 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Ättika.

Konserver.

10 Bevillnings-Utslottets Betänkande N:o 12.

6:o.

a) att tullafgiften för vin, alla slag, af högre än 21

procents alkoholhalt höjes, för vin på fastager från 14

till 20 öre pr skålpund och för vin på buteljer från 1

krona 75 öre till 2 kronor pr kanna; samt

b) att införselstullen för vin af till och med 21 procents

alkoholhalt bibehålies oförändrad, derest den med

Frankrike nu gällande handelstraktat för nästkommande

år kommer att förnyas, men att, i motsatt fall,

afgiften höjes för sådant vin på fastager från 7 till 10

öre pr skålpund och på buteljer från 55 till 80 öre

per kanna.

Enligt vid 1859—1860 årens riksdag verkstad utredning bör tullen

å 1 skålpund ättika sättas lika med tullen för a|15-dels skålpund alkohol

Under förutsättning, att den af Utskottet här ofvan föreslagna tullargnt

å bränvin och sprit vinner Riksdagens bifall, skulle enligt ofvanberorda

beräkningsgrund tullsatsen för ättika komma att utgöra 8,18 öre pr skålpund;

men då det synes önskvärdt att i tulltaxan, så vidt möjligt, undvika

bråkdelar af öre, hemställer Utskottet,

7:o.

att tullen å ättika bestämmes till 8 öre pr skålpund.

Genom nådig remiss har Kongl. Maj:t låtit till Utskottet öfverlemna

handlingarne i ett af Kongl. General-tullstyrelsen afgjordt, under

Kongl. Maj:ts pröfning draget mål rörande ifragasatt forandrad lydelse

af tulltaxerubriken konserver. . sll . , .. ,

Utskottet, som tagit remisshandlmgarnes innehåll i öfvervägande,

har icke funnit desamma böra till någon Utskottets åtgärd föranleda,

hvilket Utskottet härmed får

8:o.

för Riksdagen anmäla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.

Tulltaxe-underrättelserna.

•

Enligt bestämmelserna uti 9 § af tulltaxeunderrättelserna eger tillverkare

af raffineradt socker att under vissa vilkor af tullmedlen restitutionsvis

återbekomma den tullafgift, som erlagts för det i det raffinerade

sockret ingående råsocker. Utskottet har således att i sammanhang med

ifrågasatt förändring i tullen å råsocker äfven föreslå förändringar uti

restitutionsbeloppet för den raffinerade varan.

Med nu gällande tullsats af 8 öre per skålpund för råsocker utgör

restitutionsbeloppet för ett skålpund raffineradt socker 9,6 öre. Enligt

samma beräkningsgrund, som vid bestämmandet af nämnda restitutionsbelopp

blifvit följd, bör under förutsättning af Riksdagens bifall till den

af Utskottet föreslagna förhöjning af tullen å råsocker till 10 öre skålpundet,

restitutionsafgiften för 1 skålpund raffineradt socker bestämmas

till 12 öre.

Då i punsch såsom hufvudsakliga ingredienser ingå socker samt

vissa slag af spritvaror, för hvilka samtliga artiklar införseltull erlägges,

har äfven för punsch vid utförsel dylik restitution beviljats. Beloppet

af restitutionen för en butelj punsch utgör enligt nu gällande bestämmelser

19 öre. Med anledning af det ofvan anförda anser Utskottet

detta belopp nu böra höjas med 3 öre, eller till 22 öre per butelj.

I chokolad och konfitur er, för hvilka artiklar jemväl vid utförsel restitution

är medgifven, ingår visserligen socker, i vissa fall till ganska betydlig

del. Men då äfven andra ämnen, hvilka icke af nu ifrågasatta tullförhöjningar

äro berörda, stundom utgöra hufvudsakliga och ofta icke oväsentliga

beståndsdelar i dessa fabrikat, har Utskottet funnit den nu

föreslagna jemförelsevis ringa förhöjning af tullen å socker icke böra

föranleda någon förändring af restitutionsbeloppet för omförmälda varor.

I sammanhang med den af Utskottet här ofvan tillstyrkta förhöjning

af tullen för oarbetad tobak från nuvarande 29 öre per skålpund

till 42 öre har Utskottet äfven att föreslå förändringar i de restitutionsbelopp,

som för arbetad vara af nämnda slag vid utförsel Röra utgå.

Dessa belopp, som hufvudsakligen äro bestämda med hänsyn till den

qvantitet råvara, som i de särskilda tobaksfabrikaten ingå, utgöra enligt

9 § af tulltaxeunderrättelserna nu för cigarrer och cigaretter 29 öre, eller

samma belopp som för råvaran är bestämdt, för tobak, spunnen, hopvriden

eller pressad äfvensom i stänger 20 öre, för malen tobak eller snus 14

öre samt för arbetad tobak, andra slag, 25 öre, allt per skålpund.

Med ledning af de beräkningar, som 1875 års Bevillnings-Utskott

i sitt betänkande N:o 6 angående tullbevillningen rörande restitution

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.

för varor af ifrågavarande slag verkställt och hvilka ligga, till grund för

nuvarande restitutionsbelopp, har Utskottet ansett dessa belopp böra

sålunda förändras, att för cigarrer och cigaretter restitutionen bestämmes

till 42 öre, för spunnen, hopvriden eller pressad tobak, äfvensom tobak

i stänger till SO öre, samt för malen tobak eller snus till 20 öre, allt per

skålpund, hvaremot Utskottet för arbetad tobak, andra slag, dermed förnämligast

afses karfvad tobak, af förekommen anledning funnit ur statskassans

synpunkt betänklighet möta att höja det redan medgifna restitutionsbeloppet

25 öre per skålpund.

I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställer Utskottet,

9:o.

att för följande i § 9 af tulltaxeunderrättelserna

upptagna artiklar de vid sjöväga utförsel från stapelstad

nu medgifna restitutionsbelopp måtte, med bibehållande

i öfrigt af gällande föreskrifter, förhöjas sålunda:

„

Kr. öre.

för 1 centner raffineradt socker, alla slag, till...

» 1 butelj punsch ..................................................

1 skålpund tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter ..............................................

spunnen, hopvriden eller pressad äfvensom i

stänger ....................................................................

malen eller snus...........................................................

12: —

— 22

— 42

— 30

— 20

Slutligen och i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:ts ofvan

omförmälda nådiga proposition innehåller samt Riksdagen redan i fråga om

tillämpning, så snart, ske kan, af förhöjningen i tillverkningsafgiften för

bränvin beslutat, hemställer Utskottet,

10:o.

att de förhöjda tullafgifter, hvilka af Riksdagen beslutas,

undantagande de vilkorliga förhöjningarne af

tullafgifterna för franskt ‘drufbränvin samt vin. af till

och med 21 procents alkoholhalt, skola såsom tilläggs
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 12.

13

afgifter till de nu gällande tullsatserna jemväl innevarande

år utgöras från den tid, som af Kongl. Maj:t

bestämmes.

Stockholm den 29 April 1879.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Reservation:

vid 4:de punkten:

af Herr Reuter svärd: »Med kännedom om de stora svårigheter, landets

sockerraffinaderier hafva att bekämpa och de förluster, som under

sistlidet år tillskyndats dem, genom att i prisbillighet nödgas täfla med

det från utlandet hit införda raffinadsocker och utländsk sirup, hvilka

varor ojemförligt äro af sämre beskaffenhet än de inom landet tillverkade;

samt enär genom den af Utskottet föreslagna tullförhöjningen å

såväl råsocker som raffinad, hvilken icke lärer af Riksdagen bestämmas

högre än Utskottet hemstält, sockerraffinaderierna ingalunda sättas i

fördelaktigare ställning än hittills, har jag inom Utskottet föreslagit, att,

på_ det sockerindustrien icke jemväl måtte ruineras, tullen å sirup måtte

höjas med två öre eller från fyra till sex öre för skålpund.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.

Förslag

till

Tulltaxa

att lända till efterrättelse från och med den

ÄEther och JEther spirituösus eller s. k. Ho finans

droppar . ............................................;.........................

JEtlierarter, sammansatta och blandningar deraf, så

som salpetermther, ättikesether, fruktsether, konjak-,

rum- och arrakessens eller olja o. s. v......

Bränvin och Sprit:

på fastager:

af säd, potates eller andra jordfrukter

af ris: arrak

af socker: rum.........

af vindrufvor:

då varan är i Frankrike tillverkad och der

ifrån sjövägen direkte införes ...................

då varan är annorstädes tillverkad eller på

annat sätt införes...........................................

Qvantitet

för tullberäkningen.

Införsels
tull.

1 kanna

1 kanna

1 kanna af 1

50 procents I

alkoholhalt j

vid +15° O j

1 kanna af ]

50 procents

alkoholhalt

[vid +15° C..

[ 1 kanna af

I 50 procents

i alkoholhalt

[vid +15° O..

[ 1 kanna af

| 50 procents

| alkoholhalt

[vid -f-15° C.

f 1 kanna af

) 50 procents

alkoholhalt

[vid +15° C.

Kr.

ore.

50

1 50

50

15

50

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o lk

15

Bränvin och Sprit:

på fastager:

af annan frukt............

på buteljer eller krus:

alla slag.......................

Qvantitet

för tull1eriikningen.

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak
saxnt

krossadt eller pulveriseradt socker ............

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den

i verldshandel gällande holländska standard,

hvarå normalprof genom Generaltullstyrel

sens försorg hållas vederbörande tullkammare

tillhanda.................................................................

b) till färgen mörkare än nämnda standardnum
mer,

äfven om varan inkommer i upplöst eller

flytande tillstånd .........................................

Anm. Derest — — — —- — — — -

I f 1 kanna af

50 procents

alkoholfri t

vid + 15° C..

It kanna utan

afseende på

alkoholhalten.

1 centner

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk

arbetad:

cigarrer och cigaretter,

andra slag.........................

Vin, alla slag:

af till och med 21 procents alkoholhalt:

af högre alkoholhalt:

på fastager ...................................................

på buteljer ..................................................

Ättika, alla slag.................................................

1 centner

1 centner

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

Införsels
tull.

1 skålp.

1 kanna

1 skålp.

Er.

1

14

14

10

öre.

50

30

42

30

50

20

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 12.

Underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 9-

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råärane

inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 centner raffineradt socker, alla slag........................ 12 kronor öre.

))

))

1 butelj punsch..................................................................

1 skålpund tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter.............................................

spunnen, hopvriden eller pressad äfvensom i

stänger.......................................................................

malen eller snus.........................................................

22 »

42 »

30 »

20 »

Stockholm, Åssociations-Boktryckeriet, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.