Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående hvitbetssockertiUverkningsafgiften.

1879-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1879:2, Betänkande, angående hvitbetssockertiUverkningsafgiften.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 2.

7

/

H:o 2.

Ank. till Biksd. Kansli den 28 Febr. 1879, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående hvitbetssockertiUverkningsafgiften.

Vid 1869 års riksmöte beslöt Riksdagen, i anledning af derom

väckta förslag, att tillverkningen af hvitbetssocker inom landet skulle

åläggas särskild beskattning i förhållande till införseltullen å utländskt

råsocker, men att undantag från denna bestämmelse skulle medgifvas sålunda,

att nämnda tillverkning finge skattefritt bedrifvas till den 1 Juli

1878, att från och med den 1 Juli 1873 till den 1 Juli 1876 tillverkningen

endast ålades en skatt, motsvarande en femtedel, från och med

den 1 Juli 1876 till den 1 Juli 1879 två femtedelar, från och med den

1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 tre femtedelar samt från och med den

1 Juli 1882 till den 1 Juli 1885 fyra femtedelar, allt af den vid dessa

tider gällande tullsats a utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18

af den i verldshandeln gällande Holländska standard.

Detta Riksdagens beslut blef genom Kong! kungörelsen den 15

Oktober 1869 angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen inom

riket till allmän efterrättelse kungjordt; hvarefter närmare bestämmelser

angående ifrågavarande beskattning meddelades genom Kongl. förordningen

den SO Maj 1873.

Uti en vid innevarande riksmöte inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 105) har Herr Lasse Jönsson föreslagit, »att Riksdagen ville för sin

del besluta, att den särskilda beskattning, som är pålagd hvitbetssockertillverkningen

inom landet, med ty åtföljande kontroll, måtte från det

tillverkningsår, som börjar 1879, till alla delar upphöra, och att dessa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bévillnings-Utskottets Betänkande N:o 2.

fabriker, i likhet med andra näringsgrenar, endast må påläggas bevillning

efter den nettoinkomst de kunna anses lemna;» och har motionären såsom

skäl härför anfört, att den pålagda beskattningen, enligt motionärens åsigt,

haft den skadliga inverkan, att denna för vårt land nyttiga näring i det

närmaste upphört, i följd hvaraf äfven förhoppningarne om den inkomst,

staten af denna skattetitel skulle upphemta, slagit fel.

Vid besvarande af denna motion anser sig Utskottet till en början

böra meddela uppgift angående de belopp, hvartill ifrågavarande afgift uppgått.

Den utgjorde år 1873 (under hvilket år beskattningen tog sin början)

51,420 kr. 60 öre, motsvarande en tillverkning af 3,213,787 It råsocker

1874 58,884 » 40 » » » 3,680,275 » »

1875 30,598 » — » » _» 1,912,375 » »

1876 (då afgiften från och med den 1 Juli höjdes)

47,267 kr. 02 öre, motsvarande en tillverkning af 1,890,314 » »

1877 54,778 » 80 » » » 1,711,837 » »

1878 33,819 » 80 » » » 1,056,869/ »

De skäl, äfven hemtade från andra lands erfarenhet, hvilka föranledde

1869 års Riksdag till påläggande af ifrågavarande beskattning, voro

å ena sidan jordbrukets intresse, som fordrade att hvitbetskulturen och

hvitbetssockertillverkningen inom vårt land betryggades emot ovissa och

våldsamma beskattningsåtgärder, och å andra sidan statsverkets att tillgodoses

i sin tillständiga rätt att icke blifva försatt i mistning af en bland

dess betydligare inkomstkällor; i hvilket senare hänseende ej heller borde

lemnas ur sigte den sockerförbrukande allmänhetens skäliga anspråk, att

hvad den i följd af stadgad tullafgift a utländskt råsocker maste för sin

sockerförbrukning genom förhöjdt pris erlägga verkligen kommer statskassan

till godo och icke endast eller hufvudsakligen blefve en premie

till den inhemska hvitbetssockerindustrien.

Dessa skäl synas Utskottet ega full giltighet äfven i fråga om bibehållandet

af den ålagda beskattningen. Skulle nemligen nu fullständig

skattefrihet medgifvas, och i följd af det hvitbetssockerindustrien derigenom

beviljade premium denna industri i någon betydligare mån utvecklas,

så befunnes det sannolikt snart nödigt att till förekommande af minskning

i statsverkets inkomster åter belägga tillverkningen med skatt, med

den af erfarenheten från andra land styrkta påföljd, att åtskilliga fabriker

åter skulle komma att upphöra med sin verksamhet och de deruti nedlagda

kapital till stor del gå förlorade. Kunde åter statsverket undvara

en större eller mindre del utaf den på sockertullen beroende inkomsten,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 2.

så skulle sannolikt tillvaron af en betydlig och under tullskyddet utvecklad

betindustri motverka en i öfrigt önskvärd nedsättning i nämnda

tullsats.

Men om således, enligt Utskottets förmenande, det vore förenligt

hvarken med statens eller industriens sanna fördel att återgå till fullkomlig

skattefrihet, anser dock Utskottet, med fästadt afseende derå, att de

flesta hvitbetssockerfabriker inom landet redan blifvit nedlagda — om

ock detta förhållande mera varit föranledt af bristande urskilning eller

felaktiga beräkningar vid fabrikernas anläggning än af skattebördan —

skäl vara för handen att uppskjuta den ytterligare höjning i tillverkningsafgiften,

som enligt 1869 års Riksdags beslut skulle inträda från och

med den 1 Juli innevarande år. Genom ett sådant uppskof, på hvilket

statsverket gör en jemförelsevis ringa förlust, kan vinnas ledning för bedömandet,

huruvida industrien inom de orter, för hvilka den är naturlig,

så utvecklas, att den kan bära en ytterligare skatteförhöjning, om hvilken

Riksdagen först då torde böra definitivt besluta.

Af dessa skäl hemställer Utskottet,

l:o

att Riksdagen, med föranledande af Herr Lasse

Jönssons ifrågavarande motion, måtte besluta att afgiften

å tillverkningen af hvitbetssocker inom landet

skall fortfarande och intill den 1 Juli 1882 utgöra

två femtedelar af den för hvarje år bestämda tullsats

å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af

den i verldshandel gällande Holländska standard.

Om denna hemställan af Riksdagen bifalles, föranledes deraf en ändring

i § 1 af ofvan omförmälda Kongl. förordning den BO Maj 1873,

sådan denna § lyder i Kongl. kungörelsen den 2 Juni 1876.

Ifrågavarande § har nu följande lydelse:

»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1

nästkommande Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande

till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor

enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall,

i öfverensstämmelse med Vår nådiga kungörelse den 15 Oktober 1869,

denna afgift till den 1 Juli 1879 utgöra två femtedelar af gällande tull
Bih.

till Biksd. Prot. 1879. 5 Sami. 1 Åfd. 1 Saft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2.

sats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln

antagna Holländska standard.»

Under åberopade förutsättning hemställer Utskottet,

2:o

att ifrågavarande 1 § måtte erhålla följande förändrade

lydelse: »För all tillverkning af livitbets
socker,

som från och med den 1 nästkommande Juli

inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande

till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen

använda hvitbetor enligt den i § 2 bestämda

grund antagas hafva lemnat; och skall denna afgift

till den 1 Juli 1882 utgöra två femtedelar af gällande

tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg

än N:o 18 af den i verldshandeln antagna Holländska

standard».

Stockholm den 28 Februari 1879.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Reservation:

af Herr Betdersvärd mot vissa delar af Utskottets motivering’.

o

Herr Bennich har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i behandlingen

af detta betänkande.

STOCKHOLM, CENTRAI.-TRYCKEBIET, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.