Betänkande, angående stämpelpappersafgiften. Jemlik^ 40 § Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed till Riksdagen afgifva betänkande angående stämpelpappersafgiften. De framställningar i förevarande ämne, hvilka blifvit från Riksdagens Kamrar till Utskottet hänvisade, innefattas i motioner, väckta inom Första Kammaren af Herr F. von Strokirch
1879-03-07 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1879:5, Betänkande, angående stämpelpappersafgiften. Jemlik^ 40 § Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed till Riksdagen afgifva betänkande angående stämpelpappersafgiften. De framställningar i förevarande ämne, hvilka blifvit från Riksdagens Kamrar till Utskottet hänvisade, innefattas i motioner, väckta inom Första Kammaren af Herr F. von Strokirch
Dokumentets text
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.
1
IV:o S.
Ank. till Riksd. Kansli flen 7 Mars 1879, kl. 3 e. in.
Betänkande, angående stämpelpappersafgiften.
Jemlik^ 40 § Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed
till Riksdagen afgifva betänkande angående stämpelpappersafgiften.
De framställningar i förevarande ämne, hvilka blifvit från Riksdagens
Kamrar till Utskottet hänvisade, innefattas i motioner, väckta
inom Första Kammaren
af Herr F. von Strokirch (motion N:o 18) om förhöjd stämpel å alla
från Häradsrätt utgående- handlingar;
inom Andra Kammaren
af Herr C. A. Larsson (motion N:o 27) angående förändradt sätt för
erläggande af och kontrollen öfver bevillning för arf, gåfva, testamente
och fideikommiss;
af Herr R. Arf vedson (motion N:o 53) om förtydligande af 6 § i
Kongl. kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den 20 September
1878; samt
af Herr Ake Andersson (motion N:o 112) om förändrade bestämmelser
i fråga om stämpelafgiften å bouppteckningar.
Då det af Herr von Strokirch, uti hans förenämnda motion väckta
förslag fram stälts allenast under förutsättning af Riksdagens bifall till
ett af honom likaledes väckt förslag om statens öfvertagande af skyldigheten
att å landet bygga och underhålla tingsbyggnader och häradsfängelser,
kommer Utskottet, först sedan Riksdagen uti sistberörda fråga
Bill. till Riksd. Prof. 187.9. 5 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 1
2
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.
fattat beslut, att rörande ifrågavarande, till Utskottet hänvisade motion
meddela utlåtande; hvithet Utskottet får
l:o
för Riksdagen anmäla.
Herr C. A. Larsson föreslår i sin omförmälda motion, att bevillningen
för arf, gåfva, testamente och fideikommiss »måtte bestämmas att
utgå i form af stämpladt papper, samt kontrolleras på enahanda sätt,
som nuvarande stämpelpappersförordning bestämmer med de ytterligare
föreskrifter som Utskottet kan finna nödigt att föreslå».
Då denna motion berör både stämpelpappersförordningen och bevillningsstadgan,
har Utskottet ansett sig böra angående densamma framdeles
afgifva särskild! utlåtande; hvilket Utskottet skolat
2:o
för Riksdagen anmäla.
Då, enligt de af Kongl. Maj:t framstälda förslag till löneregleringar
för Kammarkollegium och Kammarrätten, den vid dessa verk nu utgående
expeditionslösen äfvensom sigillpenningarne skola indragas och
ersättas med stämpladt papper, samt dervid jemväl i vidsträcktare män
lärer böra komma under pröfning huruvida den afgiftsfrihet, som i vissa
fall tillgodokommit expeditioner i bevillnings- och fattigvårdsmål, må
skäligen bibehållas, förbehåller sig Utskottet rätt att, sedan Riksdagen
angående omförmälda förslag beslutat, i ofvan antydda hänseenden afgifva
vidare utlåtande; hvilket Utskottet får
3:o
för Riksdagen anmäla.
Då Utskottet härefter öfvergår till besvarande af öfriga motioner i
förevarande ämne samt i sammanhang dermed till de framställningar,
hvartill Utskottet vid granskning af nu gällande stämpelpappersförordning
funnit anledning, iakttages härvid den i förordningen förekommande
paragrafföljd.
§ 6.
Enligt denna § skola bouppteckningar förses med stämpel till belopp
af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen i boet; dock
3
Bevillnings-Ut skottets Betänkande N:o 5.
må befrielse från stämpel ega rum, der behållningen ej uppgår till 1,UU0
kronor, äfvensom för efterlefvande makes giftorätt, hvilken, ehvad den
utgör mer eller mindre, beräknas till hälften af behållningen; härförutan
skall bouppteckning, som till Hofrätt eller underdomstol å landet ingifves,
då behållningen uppgår till eller öfverstiger 1,000 kronor, förses
med särskild tilläggsstämpel, beräknad efter 20 öre för hvarje fulla 100
kronor af behållningen till och med 15,000 kronor, hvarefter tillägges''
för hvarje fulla 100 kronor af behållningen till och med 30,000 kronor
10 öre och från 30,000 kronor och allt vidare 5 öre; dock att denna
tilläggsstämpel ej i något fall för en bouppteckning får öfverstiga 150
kronor.
Uti sin omförmälda motion anmärker Herr Ake Andersson, att nu
anmärkta föreskrifter, enligt hvilka ett mindre bo belastas med proportionsvis
dtygare utgift än ett större, icke vore med billighet och rättvisa
öfverensstämmande, och att om alla sterbhus utan inskränkning till
det nu stadgade maximum för tilläggsstämpeln af 150 kronor blefve i
förhållande till sin behållning lika beskattade, en vida större inkomst
för statsverket af stämpeln å bouppteckningar vore att påräkna än nu
är förhållandet, hvadan motionären föreslår, »att för bouppteckningars
inlemnande och inregistrering vid domstolarne tilläggsstämpelafgiften
må utgå med femton öre för hvarje hundra kronor af såväl det större
som mindre boets behållning, och att detta stadgande tillämpas för landsbygden
samt de städer, der förhållandena kunna vara med landet jemförliga».
Vid besvarande af denna motion anser Utskottet sig böra först fästa
uppmärksamheten å den del af motionärens förslag, som afser frågan
för hvilka sterbhus den ifrågasatta förändringen skulle inträda.
I detta hänseende yrkar motionären, att det af honom föreslagna
stadgande måtte tillämpas »för landsbygden samt de städer, der förhållandena
kunna vara med landet jemförliga». Men då i städerna af de
sterbhus, i hvilka Magistraterne eg a utse bouppteckningsförrättare, utgår
s. k. bouppteckningsprocent, hvilken i allmänhet beräknas till viss
procent af boets tillgångar utan afdrag för skulder, samt åter de sterbhus,
der delegarne sjelfve få välja bouppteckningsförrättare, skola vid
bouppteckningens ingifvande till domstol erlägga lösen, icke, såsom vid
Häradsrätterna, med blott 50 öre, utan med ett belopp lika med den
tilläggsstämpel, som nu är stadgad för bouppteckningar, som till Hofrätt
eller Häradsrätt ingifvas, så kunna icke i några af rikets städer
förhållandena i det afseende, hvarom här är fråga, anses med förhållandena
å landet jemförliga. Det föreslagna stadgandet- skulle således en
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 ~ Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.
ligt motionen komma att endast gälla för bouppteckningar, som ingifvas
till Häradsrätt. Men då tilläggsstämpeln nu jemväl åsättes bouppteckningar,
som till Hofrätt ingifvas, anser sig Utskottet kunna antaga, att
motionärens mening är att stadgandet skall tillämpas äfven å dessa
bouppteckningar, ehuru detta icke nämnes i motionen.
Då Utskottet härefter öfvergår till granskning af motionärens förslag
i öfrig!, torde Utskottet böra erinra derom, att motionären vid sistlidna
års riksdag väckte förslag om den ändring i gällande stadgande!!
angående stämpelafgiften för bouppteckningar, att den särskilda tilläggsstämpeln
skulle borttagas och stämpelafgiften utgå med 40 öre för hvarje
fulla 100 kronor af boets behållning, efterlefvande makes giftorätt undantagen.
I anledning af detta förslag anförde Bevillnings-Utskottet bland
annat, att det visserligen icke kunde bestridas att genom det nuvarande
stadgandet ett mindre bo blefve förhållandevis drygare stämpelbeskattadt
än ett större, hvilket i synnerhet blefve fallet, då behållningen
öfverstege 240,000 kronor, eller det belopp, för hvilket tilläggsstämpeln
utgjorde 150 kronor eller det för densamma stadgade maximum; men
detta härrörde deraf, att i sammanhang med löneregleringar för häradshöfdingarne
och för Hofrätterna, tilläggsstämpeln blifvit bestämd såsom
en motsvarighet mot den lösen å bevis öfver inregistrering af bouppteckningar,
hvilken förut utgått vid underdomstolarne å landet och i Hofrätterna,
och ännu utginge vid stadsdomstolarne, och att tilläggsstämpeln
derföre till bibehållande af den likhet i afgifter, som förut egt rum
för bouppteckningar, hvar helst de inlemnades, bestämts att utgå efter
enahanda grunder som den förutvarande lösen. I allt fall skulle genom
motionärens förslag den öfverklagade ojemnheten i beskattning afhjelpas
endast delvis, nemligen hvad anginge bouppteckningar å landet och i
adliga sterbhus; men hvad deremot beträffade bouppteckningar, som till
stadsdomstol ingåfves, skulle icke blott den nuvarande ojemnheten i
afgift för lösen och stämpel af mindre och af större bo oförändrad qvarstå,
utan dertill högst väsentligt olika och ansenligt drygare afgifter uppkomma
mot hvad förhållandet blefve för bouppteckningar med lika stor
behållning å landet och i adliga sterbhus, eu ojemnhet i beskattning af
sterbhus i stad och å landet, som härrörde dels deraf att i stad, jemte
den förhöjda stämpelafgiften, lösen fortfarande komme att utgå, dels och
i ännu högre grad deraf, att under det lösen i stad utginge efter boets
behållning utan afdrag för efterlefvande makes giftorätt, likasom den
nuvarande tilläggsstämpeln, den af motionären föreslagna förhöjda stämpelafgiften
skulle utgå af boets behållning, efterlefvande makes giftorätt
undantagen.
5
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.
Utskottet afstyrkte af dessa skäl förslaget, och detsamma klöf ock
af båda Kamrarne utan votering afslaget.
Enligt det nu väckta förslaget skulle visserligen, då motionären
synes afse att den af honom föreslagna tilläggsstämpeln skulle utgå af
boets hela behållning utan afdrag af efterlefvande makes giftorätt, olikheten
i utgifter från sterbhus å landet och i stad blifva mindre än enligt
det förslag, som motionären vid sistlidna års riksdag framlade. Men
nämnda olikhet skulle ändock blifva ganska betydlig. Den vid detta
betänkande fogade tabell utvisar, att medan nu sammanlagda beloppet
af algifterna för en boupptecknings inregistering, utom i de fall, då
bouppteckningsprocent utgöres, ehvar bouppteckningen än ingifves, är
lika, då afseende ej fästes vid den obetydliga lösen af 50 öre, som är
stadgad för bouppteckningar, som ingifvas till Häradsrätt, så skulle, enligt
motionärens förslag, afgiftsbeloppet blifva högst olika å landet och
i stad. Medan, för att anföra ett par exempel, för en bouppteckning
med 5,000 kronors behållning, när make lefver efter, afgifterna å landet
skulle utgöra 14 kronor 25 öre, komme de i stad att uppgå till 16
kronor 25 öre, och då behållningen utgör 100,000 kronor skulle de, då
efterlefvande make finnes, å landet utgöra 275 kronor 50 öre, men i
stad allenast 205 kronor, samt då make ej lefver efter, å landet uppgå
till 400 kronor 50 öre, men i stad till blott 330 kronor. För bouppteckningar,
hvilkas behållning ej uppgår till 30,000 kronor, komme sammanlagda
afgiftsbeloppet att å landet blifva mindre än hvad det nu
utgör, under det att för bouppteckningar med behållning öfverstigande
nämnda summa afgifterna blefve betydligt större än de nu äro och än
hvad de fortfarande komme att utgöra i stad. Fn så betydlig olikhet
mellan afgifterna å landet och i städerna synes Utskottet icke öfverensstämma
med billighet och rättvisa, och Utskottet antager, att Riksdagen
så mycket mindre torde befinnas villig att ingå på en förändring,
hvilken skulle medföra resultat sådana som de ofvan påpekade, som vid
sistlidna års riksmöte Riksdagen, i sammanhang med de förändringar i
stämpelpappersförordningen, som föranleddes af den då beslutade löneregleringen
för landtstaten, på Kongl. Majrts förslag jemväl vidtog sådana
ändringar i förordningen, att fullkomlig likhet åstadkoms i afgifterna
för expeditioner, som från lands- och stadsdomstolarne utgifvas.
Att med tillförlitlighet beräkna hvilket inflytande antagande af
motionärens förslag skulle utöfva på statsverkets inkomster af stämpelpappersafgiften,
låter sig icke göra utan tillgång till fullständigare materialier
än Utskottet haft till sitt förfogande. Å ena sidan skulle visserligen
en ökad inkomst uppstå af stämpeln å de bouppteckningar, hvilkas
6
Devillniny.s-Utskottets Betänkande N:o 5.
behållning öfverstigcr 30,000 kronor, men å andra sidan komme minskningen
i inkomst af bouppteckningar med mindre behållning att blifva
ganska bet}7dlig. Huruvida denna minskning komme att fullt motvägas
af ökningen i inkomst af nyssnämnda bouppteckningar torde, vid det
förhållande att det vida öfvervägande flertalet af bouppteckningar visa
en behållning under 30,000 kronor, åtminstone vara tvifvelaktigt. Äfven
af detta skäl synes motionärens förslag icke böra antagas, allra minst
i en tid, då statsverket mera än eljest behöfver taga vara på de inkomster,
det eger.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, kan Utskottet icke godkänna
den af motionären föreslagna utväg att afhjelpa det anmärkta
missförhållandet mellan stämpelbeskattningen af ett mindre och ett
större sterbhus.
Då emellertid detta missförhållande enligt Utskottets tanke otvifvelaktigt
tarfva!’ rättelse, har Utskottet tagit i öfvervägande huruvida
icke, på annat sätt än motionären föreslagit, föreskrifterna om boupptecknings
beläggande med stämpel kunna ändras så, att det öfverklagade
missförhållandet undanrödjes, utan att derigenom någon annan
eller större olikhet i inregistreringsafgifternas belopp vid olika domstolar
må uppkomma än den, som redan förefinnes mellan sterbhus, från
hvilka bouppteckningsprocent utgår, samt andra sterbhus, och utan att
statsverkets inkomst af stämpelafgiften löper fara att minskas.
Enligt Utskottets tanke kan detta ske derigenom, att hvarje enligt
nu gällande stadganden stämpelpligtig bouppteckning åsättes en ti 11- läggsstämpel af 20 öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen utan
afseende å dennas belopp och utan någon maximibegränsning, men att
för bouppteckningar, som ingifvas till underdomstol i stad, det belopp,
hvartill tilläggsstämpeln enligt denna beräkningsgrund skolat uppgå,
må minskas med ett belopp, motsvarande den lösen, som för boupptecknings
inregistrering vid stadsdomstol är stadgad — och detta äfven
i det fall, att, på grund af föreskriften i § 12 af expeditionstaxan derom,
att dylik lösen ej må fordras, der för boupptecknings förrättande uppteckningsprocent
eger rum, sådan lösen icke utgår. Då bouppteckningsprocenten
ivtgör ersättning icke allenast för bestyret med boets upptecknande,
utan äfven för bouppteckningens inregistrering vid domstolen,
synes en föreskrift, hvarigenom afdrag äfven i nyssnämnda fall
medgifves, vara af billigheten påkallad, och derigenom vinnes äfven
den förmån, att alla bouppteckningar med samma behållning, hvilka
ingifvas till underdomstol i stad, komma att draga lika stämpel.
Genom eu sådan förändring, som Utskottet nu ifrågasatt, skulle
7
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.
tillika vinnas eu synnerligen under nuvarande förhållanden önskvärd
tillökning'' i statsverkets inkomster, om hvars belopp Utskottet likväl
icke anser sig kunna uppgöra någon tillförlitlig beräkning.
Med hänvisning, i fråga om de belopp, hvartill inregistreringsafgifterna
enligt Utskottets nu framstälda förslag skulle komma att uppgå,
till den vid betänkandet fogade tabell, får Utskottet på grund af det
anförda hemställa
4:o
a) att Herr Åke Anderssons ifrågavarande motion
icke må af Riksdagen bifallas; samt
under förutsättning att denna hemställan vinner Riksdagens godkännande,
b) att rubriken bouppteckningar i denna § må erhålla
den lydelse, bifogade författningsförslag utvisar.
På grund af Kongl. förordningen den 16 Juni 1875 är numera
den, som åtkommit fast egendom under fidiekommissrätt, skyldig att å
fånget söka lagfart.
Under rubriken köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordna,
tiden stadgar nu ifrågavarande §, att testamentariska förordnanden
om fast egendom och frälseräntor skola, då de för lagfart företes, beläggas
med stämpel till belopp af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor
af egendomens taxeringsvärde; men i § 7, som innehåller undantag,
bland . annat, från de i § 6 intagna stadganden, föreskrifves att »fideikommissbref»
äro från stämpel enligt § 6 befriade.
Enligt hvad till Utskottets kännedom kommit, hafva i anledning
af nu anmärkta stadganden i §§ 6 och 7 skiljaktiga meningar yppat
sig, huruvida testamenten, hvarigenom fideikommiss af fast egendom
upprättats, böra, då lagfart på grund af dem sökes å den fideikommitterade
egendomen, draga stämpel lika med andra testamentariska förordnanden
eller såsom »fideikommissbref» vara derifrån fria.
Det synes Utskottet otvifvelaktigt, att testamentariska förordnanden
angående fideikommiss böra, då lagfart på grund af dem sökes, vara
underkastade stämpel lika med gåfvobref och andra testamenten, och
den i § 7 nu medgifna befrielse för fideikommissbref har antagligen af
förbiseende fått qvarstå i författningen från den tid, då lagfart vid
öfvergång af fideikommiss från en innehafvare till en annan icke var
föreskrifven. Något giltigt skäl emot fideikommissbrefs stämpelbeläggning
kan så mycket mindre hemtas från den omständigheten, att eu
8
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 5.
fideikommissinnehafvare eger eu mindre vidsträckt rätt öfver egendomen
än en annan testamentstagare eller en gåfvotagare, som vid de fall, då
gifvare af fast egendom i ett eller annat hänseende inskränkt emottatagarens
dispositionsrätt, denne otvifvelaktigt vid lagfarts sökande är
underkastad stämpelafgift.
Då nu hvad här ofvan blifvit anfördt i fråga om stämpelbeläggning
af fideikommissbref, som innefattas i testamentariskt förordnande, lärer
ega tillämplighet på hvilken annan handling som helst, hvarigenom
fideikommiss blifvit inrättadt, så torde, till förekommande af allt missförstånd,
böra så väl i den under § 6 förekommande rubriken köpe-,
bytes- och gåfvobref etc. näst efter orden »testamentariska förordnanden»
tilläggas orden »och fideikommissbref», samt i § införas en ny rubrik,
hvarigenom i fråga om fideikommissbrefs stämpelbeläggning hänvisning
meddelas till nyssnämnda rubrik, som ock i § 7 rubriken fideikommissbref
utgå.
Utskottet, som vid behandlingen af § 7 kommer att i sist anmärkta
hänseende göra särskild hemställan, får alltså på grund af det anförda
här hemställa
5:o
att rubriken köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska
förordnanden må erhålla den lydelse, författningsförslaget
innehåller, samt en ny rubrik, af den
lydelse samma förslag utvisar, i § införas.
I rubriken skuldebref i denna § stadgas, att skuldebref af alla slag,
godkända räkningar, godkända eller protesterade vexlar och enskilda
assignationer, de må innehafvas af enskilda personer, publika verk,
fromma stiftelser eller andra, enligt § 7 från stämpelafgift befriade inrättningar,
böra, då de för domaren eller exekutor uppvisas, förses med
stämpel till 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalvärde, för
hvilket inteckning eller betalning sökes, och i § 7 föreskrifves att från
stämpel enligt § 6 befrias, bland andra, Kronan, »i allt hvad dess rätt
rörer», samt kyrkor »i alla dem rörande mål».
Uti sin ofvannämnda motion anmärker Herr Arfvedsonatt af eu
jemförelse mellan nu omförmälda stadganden framginge enligt motionärens
förmenande otvetydigt, att i fråga om skuldebref § 6 uppställer
ett specielt undantag från den frihet från stämpel, som enligt § 7 är,
bland andra, Kronan och kyrkor medgifven, men att det oaktadt öfverdomstolarne
vid flera tillfällen skulle förklarat Kronan och kyrkor fria
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5. 9
från stämpel å skuldebref, som vid underdomstol till intecknande företetts.
Till stöd för ett sådant förfarande hade åberopats de vid rubrikerna
Kronan och kyrkor i § 7 förekommande, ofvan citerade tillägg.
Men då äfven vid rubrikerna Akademierna, Elementarläroverk, Fattigvårdsinrättningar
och Pensionskassor förekomma liknande tillägg, utan att dessa
imättningar derföre ansetts berättigade till frihet från ifrågavarande
stämpelafgift, vore det enligt motionärens mening klart, att enligt gällande
stämpelpappersförordning jemväl Kronan och kyrkor skola vara
underkastade stämpel å skuldebref, som af dem innehafvas. Som likväl
olika meningar om förordningens stadganden i detta afseende yppat
sig, hemställer motionären, »att grundsatsen i 6 §, i fråga om skuldebref,
att de vid uppvisande hos domstol skola beläggas med stämpel
till dei. bestämdt belopp, utan afseende på af hvem de innehafvas och
utan hinder af de i 7 § uppräknade undantag, må varda tydligare än
hvad nu är förhållandet uttryckt».
Hvad först angår kyrkors stämpelpligtighet i ifrågavarande afseende,
anser sig Utskottet böra erinra om anledningen, hvarför vid 1869 års
riksdag de nu i rubriken skuldebref i denna § förekommande orden:
»fromma stiftelser eller andra, enligt § 7, från stämpelafgift befriade inrättningar».
insattes. I den underdåniga skrifvelse, hvarmed Riksdagen
anmälde sina. vid nyssnämnda riksmöte fattade beslut angående stämpelpappersafgiften,
anfördes i afseende härå, att då Riksdagen inhemtat,
att den i § 7 af Kongl. kungörelsen den 23 November 1866 angående.
ifrågavarande ämne åtskilliga fromma stiftelser, såsom kyrkor,
hospitaler och fattigvårdsinrättningar, medgifna, frihet från stämpelafgift
i alla . dem .rörande mål erhållit en så vidsträckt tolkning, att till och
med till dylika fromma .stiftelser utstälda skuldebref, då de för inteckning
i fast egendom vid domstol uppvisats, blifvit från stämpel befriade,
men denna afgiftsfrihet endast undantagsvis komme de långifgande
milda stiftelserna till godo och kunde, då pantförskrifningar i
allmänhet hade löpande egenskap, leda till ganska betänkliga missbruk,
så hade Riksdagen, ansett ett bestämdt stadgande till förekommande
.''a* „ ra i författningen införas samt i sådant hänseende beslutat, att
uti ifrågavarande rubrik borde insättas de nyss citerade orden.
Häraf, framgår otvetydigt, att Riksdagen ansett kyrkor böra lika
med enskilda personer erlägga stämpelafgift för skuldebref, som af
dem. innehafvas. Men då, enligt hvad motionären uppgifver, olika åsigter
1 detta afseende försports, anser Utskottet ifrågavarande rubrik
böra så förtydligas, att något missförstånd om förordningens rätta mening
ej må ega rum.
Bih. till Rilcscl. Prof. 1879. 5 Sami. 1 Afd. 3 Häft.
2
10
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 5.
Huruvida åter med förevarande lagstiftning hittills varit afsedt, att
äfven Kronan skulle vidkännas stämpelafgift, kan åtminstone icke anses
lika otvifvelaktigt.
Emellertid anser Utskottet öfvervägande skäl förekomma att i stämpelpappersförordningen
införa ett bestämdt stadgande om eu sådan lika
för alla och således äfven för Kronan gällande afgiftspligtighet. Det
torde nemligen i regeln kunna antagas att den, som utfärdat skuldebrefvet,
ehvad det intecknas eller betalning för detsamma utsökes, får
vidkännas stämpelafgiften, i förra fallet för att åt detsamma bereda den
större kredit, som med inteckningen åsyftas, samt i det senare för att
godtgöra statsverket den kostnad, som påkallandet af myndigheternas
handräckning föranleder. En annan uppfattning skulle leda derhän, att
ett till Kronans säkerhet intecknadt skuldebref kunde, af gäldenären
inlöst, utan stämpelafgift vid andra lånetransaktioner begagnas, äfvensom
att en försumlig gäldenär, då Kronan vore fordringsegare, deri
hade en fördel, som emot annan fordringsegare icke egde rum, och att
således den likhet i beskattningshänseende, som rättvisan fordrar, här
blefve åsidosatt.
Utskottet anser således ifrågavarande rubrik böra så ändras, att
tydligen utmärkes, det såväl Kronan som kyrkor skola vara stäinpelpligtige,
och hemställer följaktligen,
6:o
att i rubriken skuldebref i denna § må efter orden
»enskilda personer» inskjutas orden »Kronan, kyrkor»
samt rubriken i följd deraf erhålla den lydelse, författningsförslaget
utvisar.
§ 7.
Under förutsättning att Riksdagen godkänner hvad Utskottet i
punkten 4 hemstält, torde rubriken bouppteckningar i denna § höra i
öfverensstämmelse dermed ändras, i sammanhang hvarmed, då rubrikens
nuvarande lydelse möjligen kunde tydas derhän, att tilläggsstämpeln
skulle utgå äfven då behållningen ej uppgår till 1,000 kronor. Utskottet
anser rubriken böra så förtydligas, att något missförstånd i detta hänseende
ej må ega rum; hemställande alltså Utskottet, under åberopade
förutsättning,
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 5.
7:o
11
att ifrågavarande rubrik må erhålla den lydelse,
författningsförslaget utvisar.
På grund af hvad här ofvan i punkten 5 blifvit anfördt, hemställer
Utskottet, under förutsättning att Riksdagen bifaller hvad Utskottet i
nämnda punkt föreslagit,
8:o
att rubriken Jideikommissbref i denna § må utgå.
Enligt hvad till Utskottets kännedom kommit, har åt det i denna §
förekommande stadgande om frihet från stämpel för skuldebref af alla
slag, godkända räkningar, godkända eller protesterade vexlar eller enskilda
assignationer, då det kapitalvärde, för hvilket inteckning eller
betalning sökes, ej uppgår, hvad skuldebref och godkända räkningar
angår, till 500 kronor, men i fråga om godkända eller protesterade
vexlar och enskilda assignationer till 100 kronor, äfvensom för samtliga
dessa handlingar, när de i konkurs bevakas, stundom gifvits den
tolkning att vexlar, äfvensom anvisningar eller så kallade mandats, å
belopp under 100 kronor, då de för inkassering företetts, ansetts fria
från den för dylika handlingar under rubriken vexlar i § 6 stadgade
särskilda stämpel af en krona för vexel och 50 öre för anvisning eller
mandat.
Då med förstberörda stadgande endast afsetts att i ofvan anmärkta
fall befria ifrågavarande handlingar från den under rubriken skuldebref
etc. i § 6 föreskrifna stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af
det kapitalvärde, för hvilket inteckning eller betalning sökes, men stadgandet
blifvit föremål för olika tolkningar, har Utskottet ansett ett tilllägg
dertill böra göras, så att tydligen utmärkes, att detsamma icke
afser den för vexlar och anvisningar stadgade särskilda stämpel; och
hemställer Utskottet fördenskull,
9:o
att rubriken skuldebref af alla slag, godkända räkningar,
godkända eller protesterade vexlar eller enskilda
assignationer må erhålla den lydelse, författningsförslaget
utvisar.
12 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.
Enligt Kong!, kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den 29
September 1876 voro från stämpel befriade såväl inkommande handlingar
som utgående expeditioner, med undantag af Kong]. Maj:ts resolutioner
och utslag, i mål angående åsättande af ränta, kronotionde
eller rotering, men genom den vid sistlidne års riksdag i sammanhang
med landtstatens lönereglering vidtagna ändring i stämpelpappersförordningen,
hvarigenom ekonomi- och politimål underkastades stämpel
och såsom en följd deraf åtskilliga i 2 mom. af denna § stadgade undantag
från stämpelskyldigheten borttogos, hafva expeditioner i dessa
mål blifvit stämpelpligtige.
Då emellertid i dessa mål, der Kronan kan sägas vara den, som
ensam är sökande och har någon förmån att vinna, det synes mera
med billigheten öfverensstämmande att Kronan, som mot den enskilde
framställer yrkande om åläggande för honom att för framtiden utgöra
någon skyldighet, sjelf vidkännes kostnaden derför, än att den enskilde
tvingas att utgifva eu stämpelafgift, som mången gång öfverstiger utgiften
för den skyldighet, om hvars åläggande i målet är fråga, torde
stämpelskyldigheten i ifrågavarande mål böra inskränkas till hvad den
var före den vid 1878 års riksdag vidtagna förändringen, så att af
expeditioner i dylika mål endast Kongl. Maj:ts utslag och resolutioner
komma att beläggas med stämpel. Härtill torde skäl så mycket hellre
förefinnas, som, hvad angår expeditioner som i dessa mål från Kammarkollegium
utgå, Kongl. Maj:t uppå kollegii hemställan redan den 25
Juni 1875 genom nådigt bref förordnat, att kollegii utslag i ifrågavarande
mål skola vederbörande hemmans- eller lägenhetsinnehafvare
tillställas utan lösen.
Utskottet hemställer på grund af det anförda,
10:o
att bland de i 2 mom. af denna § uppräknade
mål och ärenden måtte intagas mål angående åsättande
af kronotionde, ränta eller rotering, samt momentet
följaktligen erhålla den lydelse, författningsförslaget
utvisar.
§ 8.
I händelse Riksdagen godkänner hvad Utskottet i punkten 5 hemstält,
torde i 9 mom. af denna § böra efter orden »testamentariska för
-
13
Bevillning,s- Utskottets Betänkande N:o 5.
ordnanden)) inskjutas orden »och fideikommissbref», hvilket Utskottet
under omförmälda förutsättning
11 ro
till Riksdagens godkännande hemställer.
§ io.
Enligt 2 mom. af denna § skall den 31 December hvarje år allt
på kredit emottaget stämpelpapper hos försäljningsmannen inventeras,
och hvad dervid icke finnes osåldt skall senast den 15 påföljande Januari
i ränteriet eller hos kronofogden i orten kontant betalas.
Då stämpelpapper, som blifvit till expeditioner användt, enligt gällande
stämpelpappersförordning är att betrakta såsom såldt, oafsedt om
expeditionerna blifvit utlösta eller icke, måste expeditionshafvanden
inom ofvan _ anmärkta tid till ränteriet eller kronofogden kontant leverera
betalning ej allenast för det verkligen sålda stämpelpapperet, utan äfven
för det stämpelpapper, som användts till expeditioner, för hvilka han
sjelf ännu icke uppburit liqvid, och således lemna Kronan förskott på
uppbörden.
Då i de flesta domsagor höstetingen i allmänhet ej hinna afslutas
förrän under senare hälften af December månad, kan antalet vid inventeringen
befintliga outlösta expeditioner ofta vara synnerligen betydligt,
och då numera stämpeln å protokoll, som från Häradsrätt utgifvas,
är bestämd till 2 kronor för första arket och 1 krona 50 öre för
hvart af de följande, uppgår hvad vederbörande domare sålunda nödgas
förskottera Kronan ofta nog till ganska ansenliga belopp.
Det synes emellertid icke hvarken med billighet eller fordringarna
på en väl ordnad finansförvaltning öfverensstämma att uppbördsmännen,
på sätt nu är fallet, nödgas ligga i förskott för Kronan. Men då detta
missförhållande hufvudsakligen för domare å landet torde verka i någon
högre grad betungande, har Utskottet ansett en förändring till undanrödjande
åt detta missförhållande förnämligast vara af behofvet påkallad
i afseende å dessa domare.
Föreskrift synes derföre böra i stämpelpappersförordningen intagas
derom, att det stämpelpapper, som _ blifvit användt till sådana årets
hösteting tillhörande expeditioner, hvilka vid inventeringstillfället enligt
intyg af förrättningsmannen eller af vederbörande kronofogde eller läns
-
14 Bevillniiigs-Utskottets Betänkande N:o 5.
man icke äro utlöste, må i inventeringsinstrumentet upptagas såsom
behållning af osåldt stämpelpapper; hemställande Utskottet följaktligen,
12:o
att 2 mom. af denna § må erhålla den lydelse,
författningsförslaget utvisar.
Stockholm den 7 Mars 1879.
På Utskottets vägnar:
A. Ii. FOCK.
Reservationer:
vid 4:de punkten: af Herrar Kockum och Wijk.
B evillnings- Ut skottets Betänkande N:o 5.
15
Förslag till författning
i de de] ar, hvari Utskottet föreslagit ändring eller tillägg.
Nuvarande lydelse:
§ 6.
Föreslagen lydelse.
§>
Bouppteckningar förses med stämpel
till belopp af 25 öre för hvarje
fulla 100 kronor af behållningen i
boet; dock må befrielse från stämpel
ega rum, der behållningen ej
uppgår till 1,000 kronor, äfvensom
för efterlefvande makes giftorätt,
hvilken, ehvad den utgör mer eller
mindre, beräknas till hälften af behållningen
; härförutan skall bouppteckning,
som till hofrätt eller
underdomstol å landet ingifves, då
behållningen uppgår till eller öfverstiger
1,000 kronor, förses med
särskild tilläggsstämpel, beräknad
efter 20 öre för hvarje fulla 100
kronor af behållningen till och med
15,000 kronor, hvarefter tillägges
för hvarje fulla 100 kronor af behållningen
till och med 30,000
kronor 10 öre och från 30,000 kronor
och allt vidare 5 öre; dock så,
att denna tilläggsstämpel ej i något
fall för en bouppteckning får
öfverstiga 150 kronor.
Ingår — — — — — — — —
--gällande taxeringsvärde.
Bouppteckningar förses med stämpel
till belopp af 25 öre för hvarje
fulla 100 kronor af behållningen i
boet; dock må befrielse från stämpel
ega rum, der behållningen ej
uppgår till 1,000 kronor, äfvensom
för efterlefvande makes giftorätt,
hvilken, ehvad den utgör mer eller
mindre, beräknas till hälften af behållningen;
härförutan skall, der
behållningen uppgår till eller öfverstiger
1,000 kronor, bouppteckningen
åsättas särskild tilläggsstämpel, beräknad
efter 20 öre för hvarje fulla
100 kronor af behållningen, efterlefvande
makes giftorätt deri inbegripen-,
dock att för bouppteckning, som
till underdomstol i stad ingifves, frän
det belopp, hvartill tillägg sstämpeln
efter denna beräkningsgrund skulle
uppgå, afdrages ett belopp, motsvarande
den för bevis om bouppteckningens
inlemnande och inregistrering
vid domstolen bestämda lösen, äfven
om på grund af § 12 i expeditionstaxan
dylik lösen ej må fordras.
Ingår —- — — — — —- —
— —- gällande taxeringsvärde.
16
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.
Bouppteckningar förses---—
— — till domstol ingifvas.
Har afliden person på flera orter
efterlemnat egendom, hvaröfver särskilda
bouppteckningar blifvit upprättade,
må hvar och en af dem,
utan att vara med stämpel försedd,
ingifvas till den rätt, der egendomen
är belägen, men skola sedermera
samtliga inlemnas till den rätt, inom
hvars domvärjo den aflidne vid
dödsfallet varit mantalsskrifven,
hvarvid sammanräknade behållningen,
enligt samtliga bouppteckningarna,
skall tagas till grund för
beräkningen af stämpelbeloppet;
dock att härvid iakttages, att den
här ofvan för bouppteckning, som
till hofrätt eller underdomstol å
landet ingifves, föreskrifna tilläggsstämpel
utan afräkning skall särskilt
åläggas hvarje i detta hänseende
stämpelpligtig bouppteckning
efter dess behållning.
Certepartier--— ---— —
--betalning sökes.
Folkpass — — — — — — —
Köpe-, bytes- och gåfvobref samt
testamentariska förordnanden om
fast egendom och frälseräntor beläggas,
då fångeshandlingen för lagfart
företes, med stämpel till belopp
af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor
af värdet, beräknadt för bytesoch
gåfvobref samt testamentariska
förordnanden efter nästföregående
årets taxeringsvärde samt för köpe
-
Bouppteckningar förses---
--till domstol ingifvas.
Har afliden person på flera orter
efterlemnat egendom, hvaröfver särskilda
bouppteckningar blifvit upprättade,
må hvar och en af dem,
utan att vara med stämpel försedd,
ingifvas till den rätt, der egendomen
är belägen, men skola sedermera
samtliga inlemnas till den rätt, inom
hvars domvärjo den aflidne vid
dödsfallet varit mantalsskrifven,
hvarvid sammanräknade behållningen,
enligt samtliga bouppteckningarna,
skall tagas till grund för
beräkningen af stämpelbeloppet;
dock att härvid iakttages, att den
här ofvan föreskrifna tilläggsstämpel
utan afräkning skall särskild!
åläggas hvarje i detta hänseende
stämpelpligtig bouppteckning efter
dess behållning.
Certepartier — — — — — —
— — betalning sökes.
Fideikommissbref å fast egendom;
se köpebref.
Folkpass--— —--—
Köpe-, bytes- och gåfvobref samt
testamentariska förordnanden och
fideikommissbref om fast egendom
och frälseräntor beläggas, då fångeshandlingen
för lagfart företes,
med stämpel till belopp af 60 öre
för hvarje fullå 100 kronor af värdet,
beräknadt för bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden
och fideikommissbref efter
17
Bevillnings-Uiskottets Betänkande N:o 5.
bref efter den i penningar bestämda
köpeskillingen, så framt denna icke
understiger fastighetens taxeringsvärde,
men i sådant fall efter sistberörda
värde.
I det sålunda — — —----
— — inbegripna.
Varder —---ifrågakommer.
Då lagfart —_ — — ensam
gäldas.
Köpe-, bytes- och gåfvobref —
ofvanstående beräkning.
Skulle i —--qvadratref.
Till köpe- och bytesbref — —
slutadt är.
Skuldebref af alla slag, godkända
räkningar, godkända eller protesterade
vexlar och enskilda assignationer,
de må innehafvas af enskilda
personer, publika verk, fromma
stiftelser eller andra, enligt §
7, från stämpelafgift befriade inrättningar,
böra, då de för domaren
eller exekutor uppvisas, förses med
stämpel till 25 öre för hvarje fulla
100 kronor af det kapitalvärde, för
hvilket inteckning eller betalning
sökes; dock äro dessa handlingar
Irån stämpel fria, när de i konkurs
bevakas.
Bouppteckningar, då behållna
summan icke uppgår till 1,000 kronor,
äfvensom efterlefvande makes
giftorätt, beräknad till hälften af
Bill. till Riksd. Prof. 1879. 5 Sami. 1 Afd.
nästföregående årets taxeringsvärde
samt för köpebref efter den i penningar
bestämda köpeskillingen, så
framt denna icke understiger fastighetens
taxeringsvärde, men i sådant
fall efter sistberörda värde.
I det sålunda— — — ---
inbegripna.
Varder — — — ifrågakommer.
Då lagfart — — — — ensam
gäldas.
Köpe-, bytes- och gåfvobref —
ofvanstående beräkning.
Skulle i — — — qvadratref.
Till köpe- och bytesbref — —
slutadt är.
Skuldebref af alla slag, godkända
räkningar, godkända eller protesterade
vexlar och enskilda assignationer,
de må innehafvas af enskilda
personer, kronan, kyrkor, publika
verk, fromma stiftelser eller andra,
enligt .§ 7, från stämpelafgift befriade
inrättningar, böra, då de för
domaren eller exekutor uppvisas,
förses med stämpel till 25 öre för
hvarje fulla 100 kronor af det kapitalvärde,
för hvilket inteckning eller
betalning sökes; dock äro dessa
handlingar från stämpel fria, när
de i konkurs bevakas.
Bouppteckningar, då behållna
summan icke uppgår till 1,000 kronor,
äfvensom efterlefvande makes
giftorätt, beräknad till hälften af
8 Höft.
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ig Bevillning s-Utskottets
behållningen, samt afskrifter eller
utdrag af bouppteckningar; dock
att från den särskilda tilläggsstämpel,
som finnes stadgad för bouppteckningar,
som till hofrätt eller
underdomstol å landet ingifves, något
undantag icke eger rum.
Fattigvårdsinrättningar, i alla
dem rörande mål;
Fideikommissbref;
Folkpass vid inrikes sjöfart;
Skuldebref af alla slag, godkända
räkningar, godkända eller
protesterade vexlar eller . enskilda
assignationer, då det kapitalvärde,
för hvithet inteckning eller betalning
sökes, ej uppgår, hvad skuldebref
och godkända räkningar angår,
till 500 kronor, men i fråga
om godkända eller protesterade
vexlar och enskilda assignationer
till 100 kronor; äfvensom,samtliga
dessa handlingar, när de i konkurs
bevakas.
2:o Från den — — — stämpel
fri.
Bevillningsmål;
Militärärenden;
Salpetersjuderiärenden;
Betänkande J\:o 5.
behållningen, samt afskrifter eller
utdrag af bouppteckningar; dock
att från den särskilda tilläggsstämpeln
undantag icke eger rum i annat
fall än då behållningen ej uppgår
till 1,000 kronor.
Fattigvårdsinrättningar, i alla
dem rörande mål;
Folkpass vid inrikes sjöfart;
Skuldebref af alla slag, godkända
räkningar, godkända eller
protesterade vexlar eller. enskilda
assignationer, då det kapitalvärde,
för hvithet inteckning eller betalning
sökes, ej uppgår, hvad skuldebref
och godkända räkningar angår,
till 500 kronor, men i fråga
om godkända eller protesterade
vexlar och enskilda assignationer
till 100 kronor; äfvensom, samtliga
dessa handlingar, när de i konkurs
bevakas; dock att dessa undantag
icke gälla i fråga om den i rubriken
vexlar i § 6 stadgade särskilda
stämpel.
2:o Från den — —--stäm
pel
fri.
Bevillningsmål;
Kronotionde, mål angående asättande
af;
Militärärenden;
Rotering, mål angående åsättande af;
Ränta, mål angående åsättande af;
Salpetersjuderiärenden;
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.
§ 8. § 8.
19
9:o Å köpe-, bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden
rörande fast egendom på
landet och i städerna, som vid underdomstolarne
i ändamål af lagfart
företes, — — skola begagnas
beläggningsstämplar, så inrättade,
att, då de midt öfver afklippas, så
väl den ena som den andra delen
innefattar fullständiga värde- och
årtals-stämplar.
9:o Å köpe-, bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden
och Jideikommissbref rörande
fast egendom på landet och i städerna,
som vid underdomstolarne i
ändamål af lagfart företes, — —
skola begagnas beläggningsstämplar,
så inrättade, att, då de midt
öfver afklippas, så väl den ena
som den andra delen innefattar
fullständiga värde- och årtalsstämplar.
§ io.
2:o Hvar och en — — 15 Mars
1867.
På reqvisition--försäljnings
medlen.
Den 31 December — — uppbördsborgen.
Till verkställande af — — —
annan försäljningsman.
Uti hvarje redogörelse ----
—--afgifvande räkning.
§ io.
2:o Hvar och en — — 15 Mars
1867.
På reqvisition--försäljnings
medlen.
Den 31 December —- — uppbördsborgen.
Vid den vid hvarje ars slut hos
domare å landet skeende inventering
må det stämpelpapper, som blifvit
användt till sådana årets hösteting
tillhörande expeditioner, hvilka vid
inventering stillfället enligt intyg af
förr ältning smannen eller af vederbörande
kronofogde eller länsman
ännu icke äro utlösta, i inventeringsinstrumentet
upptagas såsom behållning
af osdldt stämpelpapper.
Till verkställande af — — —
annan försäljningsman.
Uti hvarje redogörelse —---
— — — afgifvande räkning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
° .
Tabell utvisande beloppet af de för bouppteckningar utgående avgifter af lösen och stämpladt papper enligt nu gällande författningar, enligt Herr Ake Anderssons motion
och enligt Utskottets förslag.
Behållning
1 > It
in :s
lefver* efter*
Enligt nu gällande författningar
Vid Underrätt å landet
I Hofrätt*)
Vid Stadsdomstol **)
Enligt Herr Åke Anderssons förslå)
Vid Underrätt å landet
I Hofrätt*)
Vid Stadsdomstol **)
Enligt Utskottets förslag
Vid Underrätt å landet
I Hofrätt*)
Vid Stadsdomstol**)
Lösen
Stämpel
Tilläggs- s tamp el
Summa
Stämpel
Tillägg*-
stämpel
Summa
Lösen
Stämpel
Summa
Lösen
Stämpel
Tilläggs-
stämpel
Summa
Stämpel
Tilläggs-
stämpel
Summa
Lösen
Stämpel
Summa
Lösen
Stämpel
Tilläggs**
stämpel
Summa
Stämpel
Tilläggs-
stämpel
Summa
Lösen
Stämpel
Tilläggs-
stämpel
Summa
1,000
0,50
1,25
2,oo
3,75
1,25
2,oo
3,25
2,oo
1,25
3,25
0,50
1,25
1,50
3,25
1,25
1,50
2,75
2,oo
1,25
3,25
0,50
1,25
2,00
3,75
1,25
2,oo
3,25
2,oo
1,25
0,oo
3,25
5,000
0,50
6,25
10,00
1 6,75
6,25
10,oo
16,25
10,00
6,25
16,25
0,50
6,25
7,50
14,25
6,25
7,50
13,75
10,oo
6,25
16,25
0,50
6,25
10,00
16,75
6,25
10,00
16,25
10,oo
6,25
0,00
16,25
10,000
0,50
12,50
20,oo
33,00
12,50
20, oo
32,50
20,oo
12,50
32,50
0,50
1 2,50
15,00
28,00
12,50
15,00
27,50
20,oo
12,50
32,50
0,50
12,50
20,00
33,00
12,50
20,00
32,50
20,00
12,50
0,oo
32,50
15,000
0,50
18,76
30,oo
49,25
18,75
30,oo
48,75
30, oo
18,75
48,75
0,50
18,75
22,50
41,75
18,75
22,50
41,25
30,oo
18,75
48,75
0,50
18,75
30,oo
49,25
18,75
30,oo
48,75
30,oo
18,75
0,oo
48,75
20,000
0,50
25,00
35,oo
60,50
25,00
35,oo
60,oo
35,oo
25,00
60,oo
0,50
25,00
30,oo
55,50
25,00
30,00
55,00
35,00
25,00
60,00
0,50
25,00
40,oo
65,50
25,00
40,oo
65,00
35,oo
25,00
5,00
65,00
30,000
0,50
37,50
45,oo
83,00
37,50
45,00
82,50
45,00
37,50
82,50
0,50
37,50
45,00
83,oo
37,50
45,oo
82,50
45,00
37,50
82,50
0,50
37,50
60,00
98,00
37,50
60,oo
97,50
45,00
37,50
15,00
97,50
50''000
0,50
62,50
55,00
118,00
62,50
55,00
117,50
55,00
62,50
117,50
0,50
62,50
75,00
138,oo
62,50
75,00
137,50
55,00
62,50
117,50
0,50
62,50
100,00
163,00
62,50
100, oo
162,50
55,00
62,50
45,00
162,50
75,000
0,50
93,75
67,50
161,75
93,75
67,50
161,25
67,50
93,75
161,25
0,50
93,75
112,50
206,75
93,75
112,50
206,25
67,50
93,75
161,25
0,50
93,75
150,oo
244,25
93,75
150,00
243,75
67,50
93,75
82,50
243,75
100,000
0,50
125,00
80,00
205,50
125,00
80,00
205,00
80,00
1 25,00
205,00
0,50
125,00
150,00
275,50
125,00
150,00
275,00
80, oo
125,00
205,00
0,50
125,00
200,oo
325,50
125,00
200,oo
325,00
80,oo
125,00
120,00
325,00
200,000
0,50
250,00
130,00
380,50
250,00
130,00
380,00
130,00
250,00
380,00
0,50
250,oo
300,00
550,50
250,00
300,00
550,00
130,oo
250,00
380,oo
0,50
250,00
400,oo
650,50
250,00
400,00
650,00
130,00
250,00
270,00
650,00
500/100
0,50
625,00
150,00
775,50
625,00
150,00
775,00
150,00
625,00
775,00
0,50
625,00
750,00
1,375,50
625,00
750,00
1,375,00
150,00
625,00
775,00
0,50
625,00
1,000,oo
1,625,50
625,00
1,000,00
1,625,00
150,00
625,00
850,00
1,625,00
1,000,000
0,50
l,250,oo
150,00
1,400,50
1,250,00
150,00
1,400,00
150,oo
1,250,00
1,400,00
0,50
1,250,00
1,500,00
2,750,50
1,250,00
1,500,oo
2,750,00
150,00
1,250,00
1,400,00
0,50
1,250,00
2,000,oo
3,250,50
1,250,00
2,000,00
3,250,00
150,00
1,250,00
1,850,00
3,250,00
1,200''000
0,50
1,500,oo
150,00
1,650,50
1,500, oo
150,00
1,650,00
150,00
1,500,00
1,650,00
0,50
1,500,oo
1,800,00
3,300,50
1,5 00,00
1,800,oo
3,300,oo
1150,00
1,500,oo
| 1,650,00
0,50
1,500,00
2,400,oo
3,900,50
1,500,00
2,400,oo
3,900,00
150,00
1,500,00
2,250,00
3,900,00
I>
å in
a k
e e
j 1
e f v
e i*
e f
ter.
1,000
0,50
2,50
2,oo
5,00
2,50
2,00
4,50
2,00
2,50
4,50
0,50
2,50
1,50
4,50
2,50
1,50
4,oo
2,oo
2,50
4,50
0,50
2,50
2,00
5,00
2,50
2,00
4,50
2,oo
2,50
0,00
4,50
5,000
0,50
12,50
10,00
23,00
12,50
10,00
22,50
10,oo
12,50
22,50
0,50
12,50
7,50
20,50
12,50
7,50
20,oo
10,oo
12,50
22,50
0,50
12,50
10,oo
23,00
12,50
10,00
22,50
10,oo
12,50
0,oo
22,50
10,000
0,50
25,00
20,oo
45,50
25,00
20,oo
45,00
20,oo
25,00
45,00
0,50
25,00
15,00
40,50
25,00
15,00
40,oo
20,oo
25,00
45,00
0,50
25,00
20,00
45,50
25,00
20,00
45,00
20,oo
25,00
0,oo
45,00
15,000
0,50
37,50
30,00
68,00
37,50
30,oo
67,50
30,oo
37,50
67,50
0,50
37,50
22,50
60,50
37,50
22,50
60, oo
30, oo
37,50
67,50
0,50
37,50
30,00
68,00
37,50
30,oo
67,50
30,oo
37,50
0,oo
67,50
20,000
0,50
50,00
35,00
85,50
50,00
35,00
85,00
35,oo
50,00
85,00
0,50
50,00
30,00
80,50
50,00
30,oo
80,oo
35,oo
50,00
85,00
0,50
50,00
40,oo
90,50
50,00
40,oo
90,00
35,00
50,oo
5,00
90,oo
30''000
0,50
75,00
45,00
120,50
75,00
45,00
120,00
45,00
75,00
120,00
0,50
75,00
45,00
120,50
7 5,00
45,00
120,oo
45,00
75,00
120,00
0,50
75,00
60,oo
135,50
75,00
60,00
135,00
45,00
75,oo
15,oo
135,00
50,000
0,50
125,00
55,00
180,50
125,00
55,oo
180,00
55,00
125,00
180,oo
0,50
125,00
75,00
200,50
125,00
7 5,00
200,00
55,00
125,00
180,00
0,50
125,00
100,oo
225,50
125,00
100,oo
225,00
55,00
125,00
45,00
225,00
75,000
0,50
187,50
67,50
255,50
187,50
67,50
255,00
67,50
187,50
255,00
0,50
187,50
112,50
300,50
187,50
112,50
300,00
67,50
187,50
255,00
0,50
187,50
150,00
338,00
187,50
150,00
337,50
67,50
187,50
82,50
337,50
100,000
0,50
250,00
80,00
330,50
250,00
80,00
330,00
80,00
250,00
330,00
0,50
250,00
150,00
400,50
250,00
150,00
400.00
80,00
250,00
330,00
0,50
250,00
200,oo
450,50
250,oo
200,00
450,00
80,00
250,00
120,00
450,00
200,000
0,50
500,00
130,00
630,50
500,00
130,00
630,00
130,00
500,oo
630,00
0,50
500,00
300,oo
800,50
500,00
300,00
800,oo
130,00
500,00
630,00
0,50
5 00,oo
400,00
900,50
500,00
400,00
900,oo
130,oc
500,00
270,00
900,00
500,000
0,50
1,250,00
150,00
1,400,50
1,250,00
150,00
1,400,oo
150,oo
1,250,00
1,400,oo
0,50
1,250,00
750,oo
2,000,50
1,250,00
750,00
2,000,oo
150,00
1,250,00
1,400,00
0,50
1,250,00
1,000,00
2,250,50
1,250,00
1,000,00
2,250,00
150,00
1,250,oc
850,00
2,250,00
1,000,000
0,50
2,500,00
150,00
2,650,50
2,500,00
150,00
2,650,00
150,oo
2,500,oo
2,650,00
0,50
2,500,00
1,500,oo
4,000,50
2,500,00
1,500,00
4,000,oo
150,00
2,500,00
2,650,00
0,50
2,500,00
2,000,00
4,500,50
2,500,00
2,000,oo
4,500,00
150,00
2,500,oo
l,850,oo
4,500,00
1,200,000
0,50
3,000,oo
150,00
3,150,50
3,000,oo
150,00
3,150,00
150,00
3,000,00
3,150,00
0,50
3,000,00
1,800,oo
4,800,50
3,000,00
1,800,00
4,800,oo
150,00
3,000,00
3,150,00
0,50
3,000,oo
2,400,00
5,400,50
3,000,00
2,400,Of
5,400,oo
150, OC
3,000,oo
2,250,OC
5,400,00
*) I Hofrätterna utgår icke lösen för bouppteckningars inregistrering.
**) I de städer, der så kallad bouppteckningsprocent utgöres, utgår icke lösen för bouppteckningens inregistrering, utan denna inbegripes i bouppteckningsprocenten.
Hör till Bev.-Vtsh. Bet. 187.9, N:o ö.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.