Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående stämpelpappersafgiften. Jemlik^ 40 § Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed till Riksdagen afgifva betänkande angående stämpelpappersafgiften. De framställningar i förevarande ämne, hvilka blifvit från Riksdagens Kamrar till Utskottet hänvisade, innefattas i motioner, väckta inom Första Kammaren af Herr F. von Strokirch

1879-03-07 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1879:5, Betänkande, angående stämpelpappersafgiften. Jemlik^ 40 § Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed till Riksdagen afgifva betänkande angående stämpelpappersafgiften. De framställningar i förevarande ämne, hvilka blifvit från Riksdagens Kamrar till Utskottet hänvisade, innefattas i motioner, väckta inom Första Kammaren af Herr F. von Strokirch

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

1

IV:o S.

Ank. till Riksd. Kansli flen 7 Mars 1879, kl. 3 e. in.

Betänkande, angående stämpelpappersafgiften.

Jemlik^ 40 § Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed

till Riksdagen afgifva betänkande angående stämpelpappersafgiften.

De framställningar i förevarande ämne, hvilka blifvit från Riksdagens

Kamrar till Utskottet hänvisade, innefattas i motioner, väckta

inom Första Kammaren

af Herr F. von Strokirch (motion N:o 18) om förhöjd stämpel å alla

från Häradsrätt utgående- handlingar;

inom Andra Kammaren

af Herr C. A. Larsson (motion N:o 27) angående förändradt sätt för

erläggande af och kontrollen öfver bevillning för arf, gåfva, testamente

och fideikommiss;

af Herr R. Arf vedson (motion N:o 53) om förtydligande af 6 § i

Kongl. kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den 20 September

1878; samt

af Herr Ake Andersson (motion N:o 112) om förändrade bestämmelser

i fråga om stämpelafgiften å bouppteckningar.

Då det af Herr von Strokirch, uti hans förenämnda motion väckta

förslag fram stälts allenast under förutsättning af Riksdagens bifall till

ett af honom likaledes väckt förslag om statens öfvertagande af skyldigheten

att å landet bygga och underhålla tingsbyggnader och häradsfängelser,

kommer Utskottet, först sedan Riksdagen uti sistberörda fråga

Bill. till Riksd. Prof. 187.9. 5 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

fattat beslut, att rörande ifrågavarande, till Utskottet hänvisade motion

meddela utlåtande; hvithet Utskottet får

l:o

för Riksdagen anmäla.

Herr C. A. Larsson föreslår i sin omförmälda motion, att bevillningen

för arf, gåfva, testamente och fideikommiss »måtte bestämmas att

utgå i form af stämpladt papper, samt kontrolleras på enahanda sätt,

som nuvarande stämpelpappersförordning bestämmer med de ytterligare

föreskrifter som Utskottet kan finna nödigt att föreslå».

Då denna motion berör både stämpelpappersförordningen och bevillningsstadgan,

har Utskottet ansett sig böra angående densamma framdeles

afgifva särskild! utlåtande; hvilket Utskottet skolat

2:o

för Riksdagen anmäla.

Då, enligt de af Kongl. Maj:t framstälda förslag till löneregleringar

för Kammarkollegium och Kammarrätten, den vid dessa verk nu utgående

expeditionslösen äfvensom sigillpenningarne skola indragas och

ersättas med stämpladt papper, samt dervid jemväl i vidsträcktare män

lärer böra komma under pröfning huruvida den afgiftsfrihet, som i vissa

fall tillgodokommit expeditioner i bevillnings- och fattigvårdsmål, må

skäligen bibehållas, förbehåller sig Utskottet rätt att, sedan Riksdagen

angående omförmälda förslag beslutat, i ofvan antydda hänseenden afgifva

vidare utlåtande; hvilket Utskottet får

3:o

för Riksdagen anmäla.

Då Utskottet härefter öfvergår till besvarande af öfriga motioner i

förevarande ämne samt i sammanhang dermed till de framställningar,

hvartill Utskottet vid granskning af nu gällande stämpelpappersförordning

funnit anledning, iakttages härvid den i förordningen förekommande

paragrafföljd.

§ 6.

Enligt denna § skola bouppteckningar förses med stämpel till belopp

af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen i boet; dock

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Ut skottets Betänkande N:o 5.

må befrielse från stämpel ega rum, der behållningen ej uppgår till 1,UU0

kronor, äfvensom för efterlefvande makes giftorätt, hvilken, ehvad den

utgör mer eller mindre, beräknas till hälften af behållningen; härförutan

skall bouppteckning, som till Hofrätt eller underdomstol å landet ingifves,

då behållningen uppgår till eller öfverstiger 1,000 kronor, förses

med särskild tilläggsstämpel, beräknad efter 20 öre för hvarje fulla 100

kronor af behållningen till och med 15,000 kronor, hvarefter tillägges''

för hvarje fulla 100 kronor af behållningen till och med 30,000 kronor

10 öre och från 30,000 kronor och allt vidare 5 öre; dock att denna

tilläggsstämpel ej i något fall för en bouppteckning får öfverstiga 150

kronor.

Uti sin omförmälda motion anmärker Herr Ake Andersson, att nu

anmärkta föreskrifter, enligt hvilka ett mindre bo belastas med proportionsvis

dtygare utgift än ett större, icke vore med billighet och rättvisa

öfverensstämmande, och att om alla sterbhus utan inskränkning till

det nu stadgade maximum för tilläggsstämpeln af 150 kronor blefve i

förhållande till sin behållning lika beskattade, en vida större inkomst

för statsverket af stämpeln å bouppteckningar vore att påräkna än nu

är förhållandet, hvadan motionären föreslår, »att för bouppteckningars

inlemnande och inregistrering vid domstolarne tilläggsstämpelafgiften

må utgå med femton öre för hvarje hundra kronor af såväl det större

som mindre boets behållning, och att detta stadgande tillämpas för landsbygden

samt de städer, der förhållandena kunna vara med landet jemförliga».

Vid besvarande af denna motion anser Utskottet sig böra först fästa

uppmärksamheten å den del af motionärens förslag, som afser frågan

för hvilka sterbhus den ifrågasatta förändringen skulle inträda.

I detta hänseende yrkar motionären, att det af honom föreslagna

stadgande måtte tillämpas »för landsbygden samt de städer, der förhållandena

kunna vara med landet jemförliga». Men då i städerna af de

sterbhus, i hvilka Magistraterne eg a utse bouppteckningsförrättare, utgår

s. k. bouppteckningsprocent, hvilken i allmänhet beräknas till viss

procent af boets tillgångar utan afdrag för skulder, samt åter de sterbhus,

der delegarne sjelfve få välja bouppteckningsförrättare, skola vid

bouppteckningens ingifvande till domstol erlägga lösen, icke, såsom vid

Häradsrätterna, med blott 50 öre, utan med ett belopp lika med den

tilläggsstämpel, som nu är stadgad för bouppteckningar, som till Hofrätt

eller Häradsrätt ingifvas, så kunna icke i några af rikets städer

förhållandena i det afseende, hvarom här är fråga, anses med förhållandena

å landet jemförliga. Det föreslagna stadgandet- skulle således en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 ~ Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

ligt motionen komma att endast gälla för bouppteckningar, som ingifvas

till Häradsrätt. Men då tilläggsstämpeln nu jemväl åsättes bouppteckningar,

som till Hofrätt ingifvas, anser sig Utskottet kunna antaga, att

motionärens mening är att stadgandet skall tillämpas äfven å dessa

bouppteckningar, ehuru detta icke nämnes i motionen.

Då Utskottet härefter öfvergår till granskning af motionärens förslag

i öfrig!, torde Utskottet böra erinra derom, att motionären vid sistlidna

års riksdag väckte förslag om den ändring i gällande stadgande!!

angående stämpelafgiften för bouppteckningar, att den särskilda tilläggsstämpeln

skulle borttagas och stämpelafgiften utgå med 40 öre för hvarje

fulla 100 kronor af boets behållning, efterlefvande makes giftorätt undantagen.

I anledning af detta förslag anförde Bevillnings-Utskottet bland

annat, att det visserligen icke kunde bestridas att genom det nuvarande

stadgandet ett mindre bo blefve förhållandevis drygare stämpelbeskattadt

än ett större, hvilket i synnerhet blefve fallet, då behållningen

öfverstege 240,000 kronor, eller det belopp, för hvilket tilläggsstämpeln

utgjorde 150 kronor eller det för densamma stadgade maximum; men

detta härrörde deraf, att i sammanhang med löneregleringar för häradshöfdingarne

och för Hofrätterna, tilläggsstämpeln blifvit bestämd såsom

en motsvarighet mot den lösen å bevis öfver inregistrering af bouppteckningar,

hvilken förut utgått vid underdomstolarne å landet och i Hofrätterna,

och ännu utginge vid stadsdomstolarne, och att tilläggsstämpeln

derföre till bibehållande af den likhet i afgifter, som förut egt rum

för bouppteckningar, hvar helst de inlemnades, bestämts att utgå efter

enahanda grunder som den förutvarande lösen. I allt fall skulle genom

motionärens förslag den öfverklagade ojemnheten i beskattning afhjelpas

endast delvis, nemligen hvad anginge bouppteckningar å landet och i

adliga sterbhus; men hvad deremot beträffade bouppteckningar, som till

stadsdomstol ingåfves, skulle icke blott den nuvarande ojemnheten i

afgift för lösen och stämpel af mindre och af större bo oförändrad qvarstå,

utan dertill högst väsentligt olika och ansenligt drygare afgifter uppkomma

mot hvad förhållandet blefve för bouppteckningar med lika stor

behållning å landet och i adliga sterbhus, eu ojemnhet i beskattning af

sterbhus i stad och å landet, som härrörde dels deraf att i stad, jemte

den förhöjda stämpelafgiften, lösen fortfarande komme att utgå, dels och

i ännu högre grad deraf, att under det lösen i stad utginge efter boets

behållning utan afdrag för efterlefvande makes giftorätt, likasom den

nuvarande tilläggsstämpeln, den af motionären föreslagna förhöjda stämpelafgiften

skulle utgå af boets behållning, efterlefvande makes giftorätt

undantagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Utskottet afstyrkte af dessa skäl förslaget, och detsamma klöf ock

af båda Kamrarne utan votering afslaget.

Enligt det nu väckta förslaget skulle visserligen, då motionären

synes afse att den af honom föreslagna tilläggsstämpeln skulle utgå af

boets hela behållning utan afdrag af efterlefvande makes giftorätt, olikheten

i utgifter från sterbhus å landet och i stad blifva mindre än enligt

det förslag, som motionären vid sistlidna års riksdag framlade. Men

nämnda olikhet skulle ändock blifva ganska betydlig. Den vid detta

betänkande fogade tabell utvisar, att medan nu sammanlagda beloppet

af algifterna för en boupptecknings inregistering, utom i de fall, då

bouppteckningsprocent utgöres, ehvar bouppteckningen än ingifves, är

lika, då afseende ej fästes vid den obetydliga lösen af 50 öre, som är

stadgad för bouppteckningar, som ingifvas till Häradsrätt, så skulle, enligt

motionärens förslag, afgiftsbeloppet blifva högst olika å landet och

i stad. Medan, för att anföra ett par exempel, för en bouppteckning

med 5,000 kronors behållning, när make lefver efter, afgifterna å landet

skulle utgöra 14 kronor 25 öre, komme de i stad att uppgå till 16

kronor 25 öre, och då behållningen utgör 100,000 kronor skulle de, då

efterlefvande make finnes, å landet utgöra 275 kronor 50 öre, men i

stad allenast 205 kronor, samt då make ej lefver efter, å landet uppgå

till 400 kronor 50 öre, men i stad till blott 330 kronor. För bouppteckningar,

hvilkas behållning ej uppgår till 30,000 kronor, komme sammanlagda

afgiftsbeloppet att å landet blifva mindre än hvad det nu

utgör, under det att för bouppteckningar med behållning öfverstigande

nämnda summa afgifterna blefve betydligt större än de nu äro och än

hvad de fortfarande komme att utgöra i stad. Fn så betydlig olikhet

mellan afgifterna å landet och i städerna synes Utskottet icke öfverensstämma

med billighet och rättvisa, och Utskottet antager, att Riksdagen

så mycket mindre torde befinnas villig att ingå på en förändring,

hvilken skulle medföra resultat sådana som de ofvan påpekade, som vid

sistlidna års riksmöte Riksdagen, i sammanhang med de förändringar i

stämpelpappersförordningen, som föranleddes af den då beslutade löneregleringen

för landtstaten, på Kongl. Majrts förslag jemväl vidtog sådana

ändringar i förordningen, att fullkomlig likhet åstadkoms i afgifterna

för expeditioner, som från lands- och stadsdomstolarne utgifvas.

Att med tillförlitlighet beräkna hvilket inflytande antagande af

motionärens förslag skulle utöfva på statsverkets inkomster af stämpelpappersafgiften,

låter sig icke göra utan tillgång till fullständigare materialier

än Utskottet haft till sitt förfogande. Å ena sidan skulle visserligen

en ökad inkomst uppstå af stämpeln å de bouppteckningar, hvilkas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Devillniny.s-Utskottets Betänkande N:o 5.

behållning öfverstigcr 30,000 kronor, men å andra sidan komme minskningen

i inkomst af bouppteckningar med mindre behållning att blifva

ganska bet}7dlig. Huruvida denna minskning komme att fullt motvägas

af ökningen i inkomst af nyssnämnda bouppteckningar torde, vid det

förhållande att det vida öfvervägande flertalet af bouppteckningar visa

en behållning under 30,000 kronor, åtminstone vara tvifvelaktigt. Äfven

af detta skäl synes motionärens förslag icke böra antagas, allra minst

i en tid, då statsverket mera än eljest behöfver taga vara på de inkomster,

det eger.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, kan Utskottet icke godkänna

den af motionären föreslagna utväg att afhjelpa det anmärkta

missförhållandet mellan stämpelbeskattningen af ett mindre och ett

större sterbhus.

Då emellertid detta missförhållande enligt Utskottets tanke otvifvelaktigt

tarfva!’ rättelse, har Utskottet tagit i öfvervägande huruvida

icke, på annat sätt än motionären föreslagit, föreskrifterna om boupptecknings

beläggande med stämpel kunna ändras så, att det öfverklagade

missförhållandet undanrödjes, utan att derigenom någon annan

eller större olikhet i inregistreringsafgifternas belopp vid olika domstolar

må uppkomma än den, som redan förefinnes mellan sterbhus, från

hvilka bouppteckningsprocent utgår, samt andra sterbhus, och utan att

statsverkets inkomst af stämpelafgiften löper fara att minskas.

Enligt Utskottets tanke kan detta ske derigenom, att hvarje enligt

nu gällande stadganden stämpelpligtig bouppteckning åsättes en ti 11- läggsstämpel af 20 öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen utan

afseende å dennas belopp och utan någon maximibegränsning, men att

för bouppteckningar, som ingifvas till underdomstol i stad, det belopp,

hvartill tilläggsstämpeln enligt denna beräkningsgrund skolat uppgå,

må minskas med ett belopp, motsvarande den lösen, som för boupptecknings

inregistrering vid stadsdomstol är stadgad — och detta äfven

i det fall, att, på grund af föreskriften i § 12 af expeditionstaxan derom,

att dylik lösen ej må fordras, der för boupptecknings förrättande uppteckningsprocent

eger rum, sådan lösen icke utgår. Då bouppteckningsprocenten

ivtgör ersättning icke allenast för bestyret med boets upptecknande,

utan äfven för bouppteckningens inregistrering vid domstolen,

synes en föreskrift, hvarigenom afdrag äfven i nyssnämnda fall

medgifves, vara af billigheten påkallad, och derigenom vinnes äfven

den förmån, att alla bouppteckningar med samma behållning, hvilka

ingifvas till underdomstol i stad, komma att draga lika stämpel.

Genom eu sådan förändring, som Utskottet nu ifrågasatt, skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

tillika vinnas eu synnerligen under nuvarande förhållanden önskvärd

tillökning'' i statsverkets inkomster, om hvars belopp Utskottet likväl

icke anser sig kunna uppgöra någon tillförlitlig beräkning.

Med hänvisning, i fråga om de belopp, hvartill inregistreringsafgifterna

enligt Utskottets nu framstälda förslag skulle komma att uppgå,

till den vid betänkandet fogade tabell, får Utskottet på grund af det

anförda hemställa

4:o

a) att Herr Åke Anderssons ifrågavarande motion

icke må af Riksdagen bifallas; samt

under förutsättning att denna hemställan vinner Riksdagens godkännande,

b) att rubriken bouppteckningar i denna § må erhålla

den lydelse, bifogade författningsförslag utvisar.

På grund af Kongl. förordningen den 16 Juni 1875 är numera

den, som åtkommit fast egendom under fidiekommissrätt, skyldig att å

fånget söka lagfart.

Under rubriken köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordna,

tiden stadgar nu ifrågavarande §, att testamentariska förordnanden

om fast egendom och frälseräntor skola, då de för lagfart företes, beläggas

med stämpel till belopp af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor

af egendomens taxeringsvärde; men i § 7, som innehåller undantag,

bland . annat, från de i § 6 intagna stadganden, föreskrifves att »fideikommissbref»

äro från stämpel enligt § 6 befriade.

Enligt hvad till Utskottets kännedom kommit, hafva i anledning

af nu anmärkta stadganden i §§ 6 och 7 skiljaktiga meningar yppat

sig, huruvida testamenten, hvarigenom fideikommiss af fast egendom

upprättats, böra, då lagfart på grund af dem sökes å den fideikommitterade

egendomen, draga stämpel lika med andra testamentariska förordnanden

eller såsom »fideikommissbref» vara derifrån fria.

Det synes Utskottet otvifvelaktigt, att testamentariska förordnanden

angående fideikommiss böra, då lagfart på grund af dem sökes, vara

underkastade stämpel lika med gåfvobref och andra testamenten, och

den i § 7 nu medgifna befrielse för fideikommissbref har antagligen af

förbiseende fått qvarstå i författningen från den tid, då lagfart vid

öfvergång af fideikommiss från en innehafvare till en annan icke var

föreskrifven. Något giltigt skäl emot fideikommissbrefs stämpelbeläggning

kan så mycket mindre hemtas från den omständigheten, att eu

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 5.

fideikommissinnehafvare eger eu mindre vidsträckt rätt öfver egendomen

än en annan testamentstagare eller en gåfvotagare, som vid de fall, då

gifvare af fast egendom i ett eller annat hänseende inskränkt emottatagarens

dispositionsrätt, denne otvifvelaktigt vid lagfarts sökande är

underkastad stämpelafgift.

Då nu hvad här ofvan blifvit anfördt i fråga om stämpelbeläggning

af fideikommissbref, som innefattas i testamentariskt förordnande, lärer

ega tillämplighet på hvilken annan handling som helst, hvarigenom

fideikommiss blifvit inrättadt, så torde, till förekommande af allt missförstånd,

böra så väl i den under § 6 förekommande rubriken köpe-,

bytes- och gåfvobref etc. näst efter orden »testamentariska förordnanden»

tilläggas orden »och fideikommissbref», samt i § införas en ny rubrik,

hvarigenom i fråga om fideikommissbrefs stämpelbeläggning hänvisning

meddelas till nyssnämnda rubrik, som ock i § 7 rubriken fideikommissbref

utgå.

Utskottet, som vid behandlingen af § 7 kommer att i sist anmärkta

hänseende göra särskild hemställan, får alltså på grund af det anförda

här hemställa

5:o

att rubriken köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska

förordnanden må erhålla den lydelse, författningsförslaget

innehåller, samt en ny rubrik, af den

lydelse samma förslag utvisar, i § införas.

I rubriken skuldebref i denna § stadgas, att skuldebref af alla slag,

godkända räkningar, godkända eller protesterade vexlar och enskilda

assignationer, de må innehafvas af enskilda personer, publika verk,

fromma stiftelser eller andra, enligt § 7 från stämpelafgift befriade inrättningar,

böra, då de för domaren eller exekutor uppvisas, förses med

stämpel till 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalvärde, för

hvilket inteckning eller betalning sökes, och i § 7 föreskrifves att från

stämpel enligt § 6 befrias, bland andra, Kronan, »i allt hvad dess rätt

rörer», samt kyrkor »i alla dem rörande mål».

Uti sin ofvannämnda motion anmärker Herr Arfvedsonatt af eu

jemförelse mellan nu omförmälda stadganden framginge enligt motionärens

förmenande otvetydigt, att i fråga om skuldebref § 6 uppställer

ett specielt undantag från den frihet från stämpel, som enligt § 7 är,

bland andra, Kronan och kyrkor medgifven, men att det oaktadt öfverdomstolarne

vid flera tillfällen skulle förklarat Kronan och kyrkor fria

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5. 9

från stämpel å skuldebref, som vid underdomstol till intecknande företetts.

Till stöd för ett sådant förfarande hade åberopats de vid rubrikerna

Kronan och kyrkor i § 7 förekommande, ofvan citerade tillägg.

Men då äfven vid rubrikerna Akademierna, Elementarläroverk, Fattigvårdsinrättningar

och Pensionskassor förekomma liknande tillägg, utan att dessa

imättningar derföre ansetts berättigade till frihet från ifrågavarande

stämpelafgift, vore det enligt motionärens mening klart, att enligt gällande

stämpelpappersförordning jemväl Kronan och kyrkor skola vara

underkastade stämpel å skuldebref, som af dem innehafvas. Som likväl

olika meningar om förordningens stadganden i detta afseende yppat

sig, hemställer motionären, »att grundsatsen i 6 §, i fråga om skuldebref,

att de vid uppvisande hos domstol skola beläggas med stämpel

till dei. bestämdt belopp, utan afseende på af hvem de innehafvas och

utan hinder af de i 7 § uppräknade undantag, må varda tydligare än

hvad nu är förhållandet uttryckt».

Hvad först angår kyrkors stämpelpligtighet i ifrågavarande afseende,

anser sig Utskottet böra erinra om anledningen, hvarför vid 1869 års

riksdag de nu i rubriken skuldebref i denna § förekommande orden:

»fromma stiftelser eller andra, enligt § 7, från stämpelafgift befriade inrättningar».

insattes. I den underdåniga skrifvelse, hvarmed Riksdagen

anmälde sina. vid nyssnämnda riksmöte fattade beslut angående stämpelpappersafgiften,

anfördes i afseende härå, att då Riksdagen inhemtat,

att den i § 7 af Kongl. kungörelsen den 23 November 1866 angående.

ifrågavarande ämne åtskilliga fromma stiftelser, såsom kyrkor,

hospitaler och fattigvårdsinrättningar, medgifna, frihet från stämpelafgift

i alla . dem .rörande mål erhållit en så vidsträckt tolkning, att till och

med till dylika fromma .stiftelser utstälda skuldebref, då de för inteckning

i fast egendom vid domstol uppvisats, blifvit från stämpel befriade,

men denna afgiftsfrihet endast undantagsvis komme de långifgande

milda stiftelserna till godo och kunde, då pantförskrifningar i

allmänhet hade löpande egenskap, leda till ganska betänkliga missbruk,

så hade Riksdagen, ansett ett bestämdt stadgande till förekommande

.''a* „ ra i författningen införas samt i sådant hänseende beslutat, att

uti ifrågavarande rubrik borde insättas de nyss citerade orden.

Häraf, framgår otvetydigt, att Riksdagen ansett kyrkor böra lika

med enskilda personer erlägga stämpelafgift för skuldebref, som af

dem. innehafvas. Men då, enligt hvad motionären uppgifver, olika åsigter

1 detta afseende försports, anser Utskottet ifrågavarande rubrik

böra så förtydligas, att något missförstånd om förordningens rätta mening

ej må ega rum.

Bih. till Rilcscl. Prof. 1879. 5 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 5.

Huruvida åter med förevarande lagstiftning hittills varit afsedt, att

äfven Kronan skulle vidkännas stämpelafgift, kan åtminstone icke anses

lika otvifvelaktigt.

Emellertid anser Utskottet öfvervägande skäl förekomma att i stämpelpappersförordningen

införa ett bestämdt stadgande om eu sådan lika

för alla och således äfven för Kronan gällande afgiftspligtighet. Det

torde nemligen i regeln kunna antagas att den, som utfärdat skuldebrefvet,

ehvad det intecknas eller betalning för detsamma utsökes, får

vidkännas stämpelafgiften, i förra fallet för att åt detsamma bereda den

större kredit, som med inteckningen åsyftas, samt i det senare för att

godtgöra statsverket den kostnad, som påkallandet af myndigheternas

handräckning föranleder. En annan uppfattning skulle leda derhän, att

ett till Kronans säkerhet intecknadt skuldebref kunde, af gäldenären

inlöst, utan stämpelafgift vid andra lånetransaktioner begagnas, äfvensom

att en försumlig gäldenär, då Kronan vore fordringsegare, deri

hade en fördel, som emot annan fordringsegare icke egde rum, och att

således den likhet i beskattningshänseende, som rättvisan fordrar, här

blefve åsidosatt.

Utskottet anser således ifrågavarande rubrik böra så ändras, att

tydligen utmärkes, det såväl Kronan som kyrkor skola vara stäinpelpligtige,

och hemställer följaktligen,

6:o

att i rubriken skuldebref i denna § må efter orden

»enskilda personer» inskjutas orden »Kronan, kyrkor»

samt rubriken i följd deraf erhålla den lydelse, författningsförslaget

utvisar.

§ 7.

Under förutsättning att Riksdagen godkänner hvad Utskottet i

punkten 4 hemstält, torde rubriken bouppteckningar i denna § höra i

öfverensstämmelse dermed ändras, i sammanhang hvarmed, då rubrikens

nuvarande lydelse möjligen kunde tydas derhän, att tilläggsstämpeln

skulle utgå äfven då behållningen ej uppgår till 1,000 kronor. Utskottet

anser rubriken böra så förtydligas, att något missförstånd i detta hänseende

ej må ega rum; hemställande alltså Utskottet, under åberopade

förutsättning,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 5.

7:o

11

att ifrågavarande rubrik må erhålla den lydelse,

författningsförslaget utvisar.

På grund af hvad här ofvan i punkten 5 blifvit anfördt, hemställer

Utskottet, under förutsättning att Riksdagen bifaller hvad Utskottet i

nämnda punkt föreslagit,

8:o

att rubriken Jideikommissbref i denna § må utgå.

Enligt hvad till Utskottets kännedom kommit, har åt det i denna §

förekommande stadgande om frihet från stämpel för skuldebref af alla

slag, godkända räkningar, godkända eller protesterade vexlar eller enskilda

assignationer, då det kapitalvärde, för hvilket inteckning eller

betalning sökes, ej uppgår, hvad skuldebref och godkända räkningar

angår, till 500 kronor, men i fråga om godkända eller protesterade

vexlar och enskilda assignationer till 100 kronor, äfvensom för samtliga

dessa handlingar, när de i konkurs bevakas, stundom gifvits den

tolkning att vexlar, äfvensom anvisningar eller så kallade mandats, å

belopp under 100 kronor, då de för inkassering företetts, ansetts fria

från den för dylika handlingar under rubriken vexlar i § 6 stadgade

särskilda stämpel af en krona för vexel och 50 öre för anvisning eller

mandat.

Då med förstberörda stadgande endast afsetts att i ofvan anmärkta

fall befria ifrågavarande handlingar från den under rubriken skuldebref

etc. i § 6 föreskrifna stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af

det kapitalvärde, för hvilket inteckning eller betalning sökes, men stadgandet

blifvit föremål för olika tolkningar, har Utskottet ansett ett tilllägg

dertill böra göras, så att tydligen utmärkes, att detsamma icke

afser den för vexlar och anvisningar stadgade särskilda stämpel; och

hemställer Utskottet fördenskull,

9:o

att rubriken skuldebref af alla slag, godkända räkningar,

godkända eller protesterade vexlar eller enskilda

assignationer må erhålla den lydelse, författningsförslaget

utvisar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Enligt Kong!, kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den 29

September 1876 voro från stämpel befriade såväl inkommande handlingar

som utgående expeditioner, med undantag af Kong]. Maj:ts resolutioner

och utslag, i mål angående åsättande af ränta, kronotionde

eller rotering, men genom den vid sistlidne års riksdag i sammanhang

med landtstatens lönereglering vidtagna ändring i stämpelpappersförordningen,

hvarigenom ekonomi- och politimål underkastades stämpel

och såsom en följd deraf åtskilliga i 2 mom. af denna § stadgade undantag

från stämpelskyldigheten borttogos, hafva expeditioner i dessa

mål blifvit stämpelpligtige.

Då emellertid i dessa mål, der Kronan kan sägas vara den, som

ensam är sökande och har någon förmån att vinna, det synes mera

med billigheten öfverensstämmande att Kronan, som mot den enskilde

framställer yrkande om åläggande för honom att för framtiden utgöra

någon skyldighet, sjelf vidkännes kostnaden derför, än att den enskilde

tvingas att utgifva eu stämpelafgift, som mången gång öfverstiger utgiften

för den skyldighet, om hvars åläggande i målet är fråga, torde

stämpelskyldigheten i ifrågavarande mål böra inskränkas till hvad den

var före den vid 1878 års riksdag vidtagna förändringen, så att af

expeditioner i dylika mål endast Kongl. Maj:ts utslag och resolutioner

komma att beläggas med stämpel. Härtill torde skäl så mycket hellre

förefinnas, som, hvad angår expeditioner som i dessa mål från Kammarkollegium

utgå, Kongl. Maj:t uppå kollegii hemställan redan den 25

Juni 1875 genom nådigt bref förordnat, att kollegii utslag i ifrågavarande

mål skola vederbörande hemmans- eller lägenhetsinnehafvare

tillställas utan lösen.

Utskottet hemställer på grund af det anförda,

10:o

att bland de i 2 mom. af denna § uppräknade

mål och ärenden måtte intagas mål angående åsättande

af kronotionde, ränta eller rotering, samt momentet

följaktligen erhålla den lydelse, författningsförslaget

utvisar.

§ 8.

I händelse Riksdagen godkänner hvad Utskottet i punkten 5 hemstält,

torde i 9 mom. af denna § böra efter orden »testamentariska för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillning,s- Utskottets Betänkande N:o 5.

ordnanden)) inskjutas orden »och fideikommissbref», hvilket Utskottet

under omförmälda förutsättning

11 ro

till Riksdagens godkännande hemställer.

§ io.

Enligt 2 mom. af denna § skall den 31 December hvarje år allt

på kredit emottaget stämpelpapper hos försäljningsmannen inventeras,

och hvad dervid icke finnes osåldt skall senast den 15 påföljande Januari

i ränteriet eller hos kronofogden i orten kontant betalas.

Då stämpelpapper, som blifvit till expeditioner användt, enligt gällande

stämpelpappersförordning är att betrakta såsom såldt, oafsedt om

expeditionerna blifvit utlösta eller icke, måste expeditionshafvanden

inom ofvan _ anmärkta tid till ränteriet eller kronofogden kontant leverera

betalning ej allenast för det verkligen sålda stämpelpapperet, utan äfven

för det stämpelpapper, som användts till expeditioner, för hvilka han

sjelf ännu icke uppburit liqvid, och således lemna Kronan förskott på

uppbörden.

Då i de flesta domsagor höstetingen i allmänhet ej hinna afslutas

förrän under senare hälften af December månad, kan antalet vid inventeringen

befintliga outlösta expeditioner ofta vara synnerligen betydligt,

och då numera stämpeln å protokoll, som från Häradsrätt utgifvas,

är bestämd till 2 kronor för första arket och 1 krona 50 öre för

hvart af de följande, uppgår hvad vederbörande domare sålunda nödgas

förskottera Kronan ofta nog till ganska ansenliga belopp.

Det synes emellertid icke hvarken med billighet eller fordringarna

på en väl ordnad finansförvaltning öfverensstämma att uppbördsmännen,

på sätt nu är fallet, nödgas ligga i förskott för Kronan. Men då detta

missförhållande hufvudsakligen för domare å landet torde verka i någon

högre grad betungande, har Utskottet ansett en förändring till undanrödjande

åt detta missförhållande förnämligast vara af behofvet påkallad

i afseende å dessa domare.

Föreskrift synes derföre böra i stämpelpappersförordningen intagas

derom, att det stämpelpapper, som _ blifvit användt till sådana årets

hösteting tillhörande expeditioner, hvilka vid inventeringstillfället enligt

intyg af förrättningsmannen eller af vederbörande kronofogde eller läns
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillniiigs-Utskottets Betänkande N:o 5.

man icke äro utlöste, må i inventeringsinstrumentet upptagas såsom

behållning af osåldt stämpelpapper; hemställande Utskottet följaktligen,

12:o

att 2 mom. af denna § må erhålla den lydelse,

författningsförslaget utvisar.

Stockholm den 7 Mars 1879.

På Utskottets vägnar:

A. Ii. FOCK.

Reservationer:

vid 4:de punkten: af Herrar Kockum och Wijk.

s. 15 Kontrollera mot PDF

B evillnings- Ut skottets Betänkande N:o 5.

15

Förslag till författning

i de de] ar, hvari Utskottet föreslagit ändring eller tillägg.

Nuvarande lydelse:

§ 6.

Föreslagen lydelse.

§>

Bouppteckningar förses med stämpel

till belopp af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af behållningen i

boet; dock må befrielse från stämpel

ega rum, der behållningen ej

uppgår till 1,000 kronor, äfvensom

för efterlefvande makes giftorätt,

hvilken, ehvad den utgör mer eller

mindre, beräknas till hälften af behållningen

; härförutan skall bouppteckning,

som till hofrätt eller

underdomstol å landet ingifves, då

behållningen uppgår till eller öfverstiger

1,000 kronor, förses med

särskild tilläggsstämpel, beräknad

efter 20 öre för hvarje fulla 100

kronor af behållningen till och med

15,000 kronor, hvarefter tillägges

för hvarje fulla 100 kronor af behållningen

till och med 30,000

kronor 10 öre och från 30,000 kronor

och allt vidare 5 öre; dock så,

att denna tilläggsstämpel ej i något

fall för en bouppteckning får

öfverstiga 150 kronor.

Ingår — — — — — — — —

--gällande taxeringsvärde.

Bouppteckningar förses med stämpel

till belopp af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af behållningen i

boet; dock må befrielse från stämpel

ega rum, der behållningen ej

uppgår till 1,000 kronor, äfvensom

för efterlefvande makes giftorätt,

hvilken, ehvad den utgör mer eller

mindre, beräknas till hälften af behållningen;

härförutan skall, der

behållningen uppgår till eller öfverstiger

1,000 kronor, bouppteckningen

åsättas särskild tilläggsstämpel, beräknad

efter 20 öre för hvarje fulla

100 kronor af behållningen, efterlefvande

makes giftorätt deri inbegripen-,

dock att för bouppteckning, som

till underdomstol i stad ingifves, frän

det belopp, hvartill tillägg sstämpeln

efter denna beräkningsgrund skulle

uppgå, afdrages ett belopp, motsvarande

den för bevis om bouppteckningens

inlemnande och inregistrering

vid domstolen bestämda lösen, äfven

om på grund af § 12 i expeditionstaxan

dylik lösen ej må fordras.

Ingår —- — — — — —- —

— —- gällande taxeringsvärde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Bouppteckningar förses---—

— — till domstol ingifvas.

Har afliden person på flera orter

efterlemnat egendom, hvaröfver särskilda

bouppteckningar blifvit upprättade,

må hvar och en af dem,

utan att vara med stämpel försedd,

ingifvas till den rätt, der egendomen

är belägen, men skola sedermera

samtliga inlemnas till den rätt, inom

hvars domvärjo den aflidne vid

dödsfallet varit mantalsskrifven,

hvarvid sammanräknade behållningen,

enligt samtliga bouppteckningarna,

skall tagas till grund för

beräkningen af stämpelbeloppet;

dock att härvid iakttages, att den

här ofvan för bouppteckning, som

till hofrätt eller underdomstol å

landet ingifves, föreskrifna tilläggsstämpel

utan afräkning skall särskilt

åläggas hvarje i detta hänseende

stämpelpligtig bouppteckning

efter dess behållning.

Certepartier--— ---— —

--betalning sökes.

Folkpass — — — — — — —

Köpe-, bytes- och gåfvobref samt

testamentariska förordnanden om

fast egendom och frälseräntor beläggas,

då fångeshandlingen för lagfart

företes, med stämpel till belopp

af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor

af värdet, beräknadt för bytesoch

gåfvobref samt testamentariska

förordnanden efter nästföregående

årets taxeringsvärde samt för köpe
-

Bouppteckningar förses---

--till domstol ingifvas.

Har afliden person på flera orter

efterlemnat egendom, hvaröfver särskilda

bouppteckningar blifvit upprättade,

må hvar och en af dem,

utan att vara med stämpel försedd,

ingifvas till den rätt, der egendomen

är belägen, men skola sedermera

samtliga inlemnas till den rätt, inom

hvars domvärjo den aflidne vid

dödsfallet varit mantalsskrifven,

hvarvid sammanräknade behållningen,

enligt samtliga bouppteckningarna,

skall tagas till grund för

beräkningen af stämpelbeloppet;

dock att härvid iakttages, att den

här ofvan föreskrifna tilläggsstämpel

utan afräkning skall särskild!

åläggas hvarje i detta hänseende

stämpelpligtig bouppteckning efter

dess behållning.

Certepartier — — — — — —

— — betalning sökes.

Fideikommissbref å fast egendom;

se köpebref.

Folkpass--— —--—

Köpe-, bytes- och gåfvobref samt

testamentariska förordnanden och

fideikommissbref om fast egendom

och frälseräntor beläggas, då fångeshandlingen

för lagfart företes,

med stämpel till belopp af 60 öre

för hvarje fullå 100 kronor af värdet,

beräknadt för bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden

och fideikommissbref efter

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillnings-Uiskottets Betänkande N:o 5.

bref efter den i penningar bestämda

köpeskillingen, så framt denna icke

understiger fastighetens taxeringsvärde,

men i sådant fall efter sistberörda

värde.

I det sålunda — — —----

— — inbegripna.

Varder —---ifrågakommer.

Då lagfart —_ — — ensam

gäldas.

Köpe-, bytes- och gåfvobref —

ofvanstående beräkning.

Skulle i —--qvadratref.

Till köpe- och bytesbref — —

slutadt är.

Skuldebref af alla slag, godkända

räkningar, godkända eller protesterade

vexlar och enskilda assignationer,

de må innehafvas af enskilda

personer, publika verk, fromma

stiftelser eller andra, enligt §

7, från stämpelafgift befriade inrättningar,

böra, då de för domaren

eller exekutor uppvisas, förses med

stämpel till 25 öre för hvarje fulla

100 kronor af det kapitalvärde, för

hvilket inteckning eller betalning

sökes; dock äro dessa handlingar

Irån stämpel fria, när de i konkurs

bevakas.

Bouppteckningar, då behållna

summan icke uppgår till 1,000 kronor,

äfvensom efterlefvande makes

giftorätt, beräknad till hälften af

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 5 Sami. 1 Afd.

nästföregående årets taxeringsvärde

samt för köpebref efter den i penningar

bestämda köpeskillingen, så

framt denna icke understiger fastighetens

taxeringsvärde, men i sådant

fall efter sistberörda värde.

I det sålunda— — — ---

inbegripna.

Varder — — — ifrågakommer.

Då lagfart — — — — ensam

gäldas.

Köpe-, bytes- och gåfvobref —

ofvanstående beräkning.

Skulle i — — — qvadratref.

Till köpe- och bytesbref — —

slutadt är.

Skuldebref af alla slag, godkända

räkningar, godkända eller protesterade

vexlar och enskilda assignationer,

de må innehafvas af enskilda

personer, kronan, kyrkor, publika

verk, fromma stiftelser eller andra,

enligt .§ 7, från stämpelafgift befriade

inrättningar, böra, då de för

domaren eller exekutor uppvisas,

förses med stämpel till 25 öre för

hvarje fulla 100 kronor af det kapitalvärde,

för hvilket inteckning eller

betalning sökes; dock äro dessa

handlingar från stämpel fria, när

de i konkurs bevakas.

Bouppteckningar, då behållna

summan icke uppgår till 1,000 kronor,

äfvensom efterlefvande makes

giftorätt, beräknad till hälften af

8 Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ig Bevillning s-Utskottets

behållningen, samt afskrifter eller

utdrag af bouppteckningar; dock

att från den särskilda tilläggsstämpel,

som finnes stadgad för bouppteckningar,

som till hofrätt eller

underdomstol å landet ingifves, något

undantag icke eger rum.

Fattigvårdsinrättningar, i alla

dem rörande mål;

Fideikommissbref;

Folkpass vid inrikes sjöfart;

Skuldebref af alla slag, godkända

räkningar, godkända eller

protesterade vexlar eller . enskilda

assignationer, då det kapitalvärde,

för hvithet inteckning eller betalning

sökes, ej uppgår, hvad skuldebref

och godkända räkningar angår,

till 500 kronor, men i fråga

om godkända eller protesterade

vexlar och enskilda assignationer

till 100 kronor; äfvensom,samtliga

dessa handlingar, när de i konkurs

bevakas.

2:o Från den — — — stämpel

fri.

Bevillningsmål;

Militärärenden;

Salpetersjuderiärenden;

Betänkande J\:o 5.

behållningen, samt afskrifter eller

utdrag af bouppteckningar; dock

att från den särskilda tilläggsstämpeln

undantag icke eger rum i annat

fall än då behållningen ej uppgår

till 1,000 kronor.

Fattigvårdsinrättningar, i alla

dem rörande mål;

Folkpass vid inrikes sjöfart;

Skuldebref af alla slag, godkända

räkningar, godkända eller

protesterade vexlar eller. enskilda

assignationer, då det kapitalvärde,

för hvithet inteckning eller betalning

sökes, ej uppgår, hvad skuldebref

och godkända räkningar angår,

till 500 kronor, men i fråga

om godkända eller protesterade

vexlar och enskilda assignationer

till 100 kronor; äfvensom, samtliga

dessa handlingar, när de i konkurs

bevakas; dock att dessa undantag

icke gälla i fråga om den i rubriken

vexlar i § 6 stadgade särskilda

stämpel.

2:o Från den — —--stäm
pel

fri.

Bevillningsmål;

Kronotionde, mål angående asättande

af;

Militärärenden;

Rotering, mål angående åsättande af;

Ränta, mål angående åsättande af;

Salpetersjuderiärenden;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

§ 8. § 8.

19

9:o Å köpe-, bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden

rörande fast egendom på

landet och i städerna, som vid underdomstolarne

i ändamål af lagfart

företes, — — skola begagnas

beläggningsstämplar, så inrättade,

att, då de midt öfver afklippas, så

väl den ena som den andra delen

innefattar fullständiga värde- och

årtals-stämplar.

9:o Å köpe-, bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden

och Jideikommissbref rörande

fast egendom på landet och i städerna,

som vid underdomstolarne i

ändamål af lagfart företes, — —

skola begagnas beläggningsstämplar,

så inrättade, att, då de midt

öfver afklippas, så väl den ena

som den andra delen innefattar

fullständiga värde- och årtalsstämplar.

§ io.

2:o Hvar och en — — 15 Mars

1867.

På reqvisition--försäljnings
medlen.

Den 31 December — — uppbördsborgen.

Till verkställande af — — —

annan försäljningsman.

Uti hvarje redogörelse ----

—--afgifvande räkning.

§ io.

2:o Hvar och en — — 15 Mars

1867.

På reqvisition--försäljnings
medlen.

Den 31 December —- — uppbördsborgen.

Vid den vid hvarje ars slut hos

domare å landet skeende inventering

må det stämpelpapper, som blifvit

användt till sådana årets hösteting

tillhörande expeditioner, hvilka vid

inventering stillfället enligt intyg af

förr ältning smannen eller af vederbörande

kronofogde eller länsman

ännu icke äro utlösta, i inventeringsinstrumentet

upptagas såsom behållning

af osdldt stämpelpapper.

Till verkställande af — — —

annan försäljningsman.

Uti hvarje redogörelse —---

— — — afgifvande räkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

° .

Tabell utvisande beloppet af de för bouppteckningar utgående avgifter af lösen och stämpladt papper enligt nu gällande författningar, enligt Herr Ake Anderssons motion

och enligt Utskottets förslag.

Behållning

1 > It

in :s

lefver* efter*

Enligt nu gällande författningar

Vid Underrätt å landet

I Hofrätt*)

Vid Stadsdomstol **)

Enligt Herr Åke Anderssons förslå)

Vid Underrätt å landet

I Hofrätt*)

Vid Stadsdomstol **)

Enligt Utskottets förslag

Vid Underrätt å landet

I Hofrätt*)

Vid Stadsdomstol**)

Lösen

Stämpel

Tilläggs- s tamp el

Summa

Stämpel

Tillägg*-

stämpel

Summa

Lösen

Stämpel

Summa

Lösen

Stämpel

Tilläggs-

stämpel

Summa

Stämpel

Tilläggs-

stämpel

Summa

Lösen

Stämpel

Summa

Lösen

Stämpel

Tilläggs**

stämpel

Summa

Stämpel

Tilläggs-

stämpel

Summa

Lösen

Stämpel

Tilläggs-

stämpel

Summa

1,000

0,50

1,25

2,oo

3,75

1,25

2,oo

3,25

2,oo

1,25

3,25

0,50

1,25

1,50

3,25

1,25

1,50

2,75

2,oo

1,25

3,25

0,50

1,25

2,00

3,75

1,25

2,oo

3,25

2,oo

1,25

0,oo

3,25

5,000

0,50

6,25

10,00

1 6,75

6,25

10,oo

16,25

10,00

6,25

16,25

0,50

6,25

7,50

14,25

6,25

7,50

13,75

10,oo

6,25

16,25

0,50

6,25

10,00

16,75

6,25

10,00

16,25

10,oo

6,25

0,00

16,25

10,000

0,50

12,50

20,oo

33,00

12,50

20, oo

32,50

20,oo

12,50

32,50

0,50

1 2,50

15,00

28,00

12,50

15,00

27,50

20,oo

12,50

32,50

0,50

12,50

20,00

33,00

12,50

20,00

32,50

20,00

12,50

0,oo

32,50

15,000

0,50

18,76

30,oo

49,25

18,75

30,oo

48,75

30, oo

18,75

48,75

0,50

18,75

22,50

41,75

18,75

22,50

41,25

30,oo

18,75

48,75

0,50

18,75

30,oo

49,25

18,75

30,oo

48,75

30,oo

18,75

0,oo

48,75

20,000

0,50

25,00

35,oo

60,50

25,00

35,oo

60,oo

35,oo

25,00

60,oo

0,50

25,00

30,oo

55,50

25,00

30,00

55,00

35,00

25,00

60,00

0,50

25,00

40,oo

65,50

25,00

40,oo

65,00

35,oo

25,00

5,00

65,00

30,000

0,50

37,50

45,oo

83,00

37,50

45,00

82,50

45,00

37,50

82,50

0,50

37,50

45,00

83,oo

37,50

45,oo

82,50

45,00

37,50

82,50

0,50

37,50

60,00

98,00

37,50

60,oo

97,50

45,00

37,50

15,00

97,50

50''000

0,50

62,50

55,00

118,00

62,50

55,00

117,50

55,00

62,50

117,50

0,50

62,50

75,00

138,oo

62,50

75,00

137,50

55,00

62,50

117,50

0,50

62,50

100,00

163,00

62,50

100, oo

162,50

55,00

62,50

45,00

162,50

75,000

0,50

93,75

67,50

161,75

93,75

67,50

161,25

67,50

93,75

161,25

0,50

93,75

112,50

206,75

93,75

112,50

206,25

67,50

93,75

161,25

0,50

93,75

150,oo

244,25

93,75

150,00

243,75

67,50

93,75

82,50

243,75

100,000

0,50

125,00

80,00

205,50

125,00

80,00

205,00

80,00

1 25,00

205,00

0,50

125,00

150,00

275,50

125,00

150,00

275,00

80, oo

125,00

205,00

0,50

125,00

200,oo

325,50

125,00

200,oo

325,00

80,oo

125,00

120,00

325,00

200,000

0,50

250,00

130,00

380,50

250,00

130,00

380,00

130,00

250,00

380,00

0,50

250,oo

300,00

550,50

250,00

300,00

550,00

130,oo

250,00

380,oo

0,50

250,00

400,oo

650,50

250,00

400,00

650,00

130,00

250,00

270,00

650,00

500/100

0,50

625,00

150,00

775,50

625,00

150,00

775,00

150,00

625,00

775,00

0,50

625,00

750,00

1,375,50

625,00

750,00

1,375,00

150,00

625,00

775,00

0,50

625,00

1,000,oo

1,625,50

625,00

1,000,00

1,625,00

150,00

625,00

850,00

1,625,00

1,000,000

0,50

l,250,oo

150,00

1,400,50

1,250,00

150,00

1,400,00

150,oo

1,250,00

1,400,00

0,50

1,250,00

1,500,00

2,750,50

1,250,00

1,500,oo

2,750,00

150,00

1,250,00

1,400,00

0,50

1,250,00

2,000,oo

3,250,50

1,250,00

2,000,00

3,250,00

150,00

1,250,00

1,850,00

3,250,00

1,200''000

0,50

1,500,oo

150,00

1,650,50

1,500, oo

150,00

1,650,00

150,00

1,500,00

1,650,00

0,50

1,500,oo

1,800,00

3,300,50

1,5 00,00

1,800,oo

3,300,oo

1150,00

1,500,oo

| 1,650,00

0,50

1,500,00

2,400,oo

3,900,50

1,500,00

2,400,oo

3,900,00

150,00

1,500,00

2,250,00

3,900,00

I>

å in

a k

e e

j 1

e f v

e i*

e f

ter.

1,000

0,50

2,50

2,oo

5,00

2,50

2,00

4,50

2,00

2,50

4,50

0,50

2,50

1,50

4,50

2,50

1,50

4,oo

2,oo

2,50

4,50

0,50

2,50

2,00

5,00

2,50

2,00

4,50

2,oo

2,50

0,00

4,50

5,000

0,50

12,50

10,00

23,00

12,50

10,00

22,50

10,oo

12,50

22,50

0,50

12,50

7,50

20,50

12,50

7,50

20,oo

10,oo

12,50

22,50

0,50

12,50

10,oo

23,00

12,50

10,00

22,50

10,oo

12,50

0,oo

22,50

10,000

0,50

25,00

20,oo

45,50

25,00

20,oo

45,00

20,oo

25,00

45,00

0,50

25,00

15,00

40,50

25,00

15,00

40,oo

20,oo

25,00

45,00

0,50

25,00

20,00

45,50

25,00

20,00

45,00

20,oo

25,00

0,oo

45,00

15,000

0,50

37,50

30,00

68,00

37,50

30,oo

67,50

30,oo

37,50

67,50

0,50

37,50

22,50

60,50

37,50

22,50

60, oo

30, oo

37,50

67,50

0,50

37,50

30,00

68,00

37,50

30,oo

67,50

30,oo

37,50

0,oo

67,50

20,000

0,50

50,00

35,00

85,50

50,00

35,00

85,00

35,oo

50,00

85,00

0,50

50,00

30,00

80,50

50,00

30,oo

80,oo

35,oo

50,00

85,00

0,50

50,00

40,oo

90,50

50,00

40,oo

90,00

35,00

50,oo

5,00

90,oo

30''000

0,50

75,00

45,00

120,50

75,00

45,00

120,00

45,00

75,00

120,00

0,50

75,00

45,00

120,50

7 5,00

45,00

120,oo

45,00

75,00

120,00

0,50

75,00

60,oo

135,50

75,00

60,00

135,00

45,00

75,oo

15,oo

135,00

50,000

0,50

125,00

55,00

180,50

125,00

55,oo

180,00

55,00

125,00

180,oo

0,50

125,00

75,00

200,50

125,00

7 5,00

200,00

55,00

125,00

180,00

0,50

125,00

100,oo

225,50

125,00

100,oo

225,00

55,00

125,00

45,00

225,00

75,000

0,50

187,50

67,50

255,50

187,50

67,50

255,00

67,50

187,50

255,00

0,50

187,50

112,50

300,50

187,50

112,50

300,00

67,50

187,50

255,00

0,50

187,50

150,00

338,00

187,50

150,00

337,50

67,50

187,50

82,50

337,50

100,000

0,50

250,00

80,00

330,50

250,00

80,00

330,00

80,00

250,00

330,00

0,50

250,00

150,00

400,50

250,00

150,00

400.00

80,00

250,00

330,00

0,50

250,00

200,oo

450,50

250,oo

200,00

450,00

80,00

250,00

120,00

450,00

200,000

0,50

500,00

130,00

630,50

500,00

130,00

630,00

130,00

500,oo

630,00

0,50

500,00

300,oo

800,50

500,00

300,00

800,oo

130,00

500,00

630,00

0,50

5 00,oo

400,00

900,50

500,00

400,00

900,oo

130,oc

500,00

270,00

900,00

500,000

0,50

1,250,00

150,00

1,400,50

1,250,00

150,00

1,400,oo

150,oo

1,250,00

1,400,oo

0,50

1,250,00

750,oo

2,000,50

1,250,00

750,00

2,000,oo

150,00

1,250,00

1,400,00

0,50

1,250,00

1,000,00

2,250,50

1,250,00

1,000,00

2,250,00

150,00

1,250,oc

850,00

2,250,00

1,000,000

0,50

2,500,00

150,00

2,650,50

2,500,00

150,00

2,650,00

150,oo

2,500,oo

2,650,00

0,50

2,500,00

1,500,oo

4,000,50

2,500,00

1,500,00

4,000,oo

150,00

2,500,00

2,650,00

0,50

2,500,00

2,000,00

4,500,50

2,500,00

2,000,oo

4,500,00

150,00

2,500,oo

l,850,oo

4,500,00

1,200,000

0,50

3,000,oo

150,00

3,150,50

3,000,oo

150,00

3,150,00

150,00

3,000,00

3,150,00

0,50

3,000,00

1,800,oo

4,800,50

3,000,00

1,800,00

4,800,oo

150,00

3,000,00

3,150,00

0,50

3,000,oo

2,400,00

5,400,50

3,000,00

2,400,Of

5,400,oo

150, OC

3,000,oo

2,250,OC

5,400,00

*) I Hofrätterna utgår icke lösen för bouppteckningars inregistrering.

**) I de städer, der så kallad bouppteckningsprocent utgöres, utgår icke lösen för bouppteckningens inregistrering, utan denna inbegripes i bouppteckningsprocenten.

Hör till Bev.-Vtsh. Bet. 187.9, N:o ö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.