Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Memorial N:o 14

1879-05-12 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1879:14, Banko-Utskottets Memorial N:o 14

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

1

N:o 14.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Maj 1879, kl. 1 e. ra.

Memorial, med förslag till ändringar i gällande reglemente för

Riksbankens styrelse och förvaltning, äfvensom i a/löningsstaten

för samma bank.

Efter att hafva i särskildt utlåtande N:o 13 afgifvit förslag till

ändringar i bankoreglementet med anledning af åtskilliga inom Riksdagens

Andra Kammare väckta motioner om tillökning i Riksbankens för

afbetalningslån afsedda fond, går Banko-Utskottet nu att framlägga förslag

till de ändringar i samma reglemente, som föranledts af framställningar,

gjorda dels inom Utskottet vid granskning af nu gällande reglemente,

dels ock utaf Fullmäktige; kommande Utskottet att, på grund af

lemnadt. uppdrag, afgifva särskildt utlåtande med förslag till de ändringar

eller tillägg i bankoreglementet, hvilka påkallas af Riksdagens beslut

öfver Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1 i

fråga om åtgärder från Riksbankens sida i och för upphörande af de

enskilda bankernas rätt att utgifva sedlar å fem kronor.

l:o) Inom Utskottet har vid behandling af reglementet fråga förevarit,

huruvida icke skäl kunde vara för handen att uti samma reglemente

införa bestämmelse om rätt för Fullmäktige att i särskilda fall

medgifva nedsättning uti den för förvaring af värdepapper i 22 § 4

Bill. till Riksd. Prat. 1879. 6 Sami. 1 Åfd. 9 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

mom. af bankoreglementet bestämda afgift af en tiondedels procent utaf

Värdebeloppet för år räknadt.

Uti häröfver infordradt yttrande hafva Fullmäktige anfört, att

ehuru, i betraktande af ansvarigheten för Riksbanken att utbetala de till

förvaring emottagna papperens värde, derest de af hvilken som helst

anledning ej skulle kunna vid anfordran återställas, den nu bestämda

förvaringsafgiften för vanliga förhållanden måste anses ganska billig,

hvilket ock vid meddelande åt allmänheten af detta förvaringssätt afsats,

i ändamål att detsamma skulle komma att i någon större omfattning

begagnas, Fullmäktige likväl, med afseende derå att äfven denna låga

förvaringsafgift kunde anses för hög i det fall att värdet å till förvaring

ifrågakommande dylika papper vore mycket stort och papperens antal

deremot jemförelsevis ringa, hade Fullmäktige funnit en nedsättning i

nämnda afgift för sådan händelse hafva skäl för sig och derföre hemstält

om bemyndigande för Fullmäktige att i slikt fall medgifva dylika

värdepappers förvarande i Riksbanken mot lägre afgift än den i ofvanomförmälda

§ 22 mom. 4 bestämda; och har Utskottet vid nämnda förhållande

funnit sig böra tillstyrka den förändring af nyssberörda paragraf

och moment, som här nedan är föreslagen.

2:o) Vid pröfning af reglementsbestämmelserna om kassakreditiv

i Riksbanken har inom Utskottet förslag blifvit framstäldt derom, att

den i 31 § 2 mom. af bankoreglementet sparbanker och folkbanker

medgifna rätt att för visst kreditivbelopp vara befriade från erläggande

af inträdes- eller kreditivafgift måtte upphöra, samt dessa penningeinrättningar

jemväl i fråga om berörda afgift likställas med öfrige kreditivtagare.

Enligt sistnämnda paragraf och moment äro sparbanker och folkbanker

fria från erläggande af inträdes- eller kreditivafgift för hvad af

dem beviljade kreditivbelopp, som icke öfverstiger: för Stockholms stads

sparbank 50,000 kronor, för Göteborgs sparbank 20,000 kronor samt för

hvarje af de öfriga 10,000 kronor.

Uti afgifvet yttrande öfver omförmälda förslag hafva Fullmäktige

anfört följande:

»I anledning häraf få Fullmäktige till en början upplysa, det rättighet

att hos Riksbanken upptaga lån utan omsättning på högst tolf månader

och emot 5 procent årlig ränta blef på framställning af Kongl.

Maj:t sparbanksinrättningarne i riket inedgifven vid 1828—1830 årens

riksdag till belopp af högst 50,000 riksdaler för Stockholms stads och

20,000° riksdaler för Göteborgs sparbank samt 10,000 riksdaler, allt banko,

för hvar och en af de öfriga sparbankerna. Denna kreditivrätt, meddelad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o li.

3

i syfte att betrygga sparbanker mot den förlägenhet, som skulle kunna

uppstå vid eu tillfällig och opåräknad uppsägning af insatta kapital till

betydligare belopp på en gång, qvarstod oförändrad till 1847—1848

årens riksdag, då, med hänsyn dertill att ditintills endast tre sparbanker

begagnat kreditiv, hvartill orsaken ansågs ligga uti den för kreditivuttagen

bestämda höga ränteafgift, samma afgift nedsattes från 5 till 4

procent. Vid 1856—1858 årens riksdag blef högsta kreditivbeloppet för

de särskilda sparbankerna minskad till samma summa i riksmynt som

förut i banko, hvarjemte bestämdes, att sparbankskreditiven skulle beviljas

i enahanda form och efter hufvudsakligen samma grunder, som sedan

1847—1848 årens riksdag varit meddelade för då inedgifven rätt till

kassakreditiv åt enskilda personer, eller att ränta påfördes för hvad af

det medgifna beloppet tid efter annan lyftes, men enahanda ränta åter

godtgjordes kreditivhafvare för derå efter hand skeende återbetalningar,

dock att kreditivräntan för sparbanker faststäldes att fortfarande utgöra

endast fyra procent, äfvensom befrielse lemnades dem från den enskilda

kreditivtagare åliggande så kallade inträdes- eller kreditivafgift.

Härutinnan vidtogs vid 1875 års riksdag den ännu gällande förändrade

bestämmelse, att sparbankerna, med bibehållande af sin rätt att

för kreditiv till ofvanomförmälda belopp vara befriade från inträdesafgift,

berättigades att söka och efter vederbörlig pröfning erhålla kreditiv äfven

till högre belopp, emot skyldighet att för den del, som öfverstege

förberörda, i reglementet stadgade belopp erlägga kreditivafgift och att

för allt hvad å hela kreditivet lyftes betala samma ränta, som, enligt

Fullmäktiges bestämmande, af andra kreditivtagare utgöres.

För. folkbanker, hvilka i slutet af 1860-talet började här i riket

inrättas, i ändamål dels att såsom sparbanker uppsamla och fruktbargöra

smärre besparingar, dels ock att bereda tillfälle åt smärre näringsidkare

och arbetare i allmänhet, men företrädesvis åt delegare i dessa ?nrättningar

till. erhållande af lån, blef förmånen af rättighet till erhållande

af kassakreditiv i Riksbanken inedgifven vid 1870 års riksdag på grund

af öfverensstämmelsen emellan deras och sparbankernas nyssberörda välgörande

syftemål; och äro de i omförmälda hänseende gällande bestämmelserna

för folkbanker desamma, som de för sparbankerna i allmänhet

meddelade, i följd hvaraf folkbankerna äro befriade från erläggande af

inträdes- eller kreditivafgift för hvad af dem beviljade kreditivbelopp,

som icke öfverstiger 10,000 kronor.

Sparbankernas antal i hela riket uppgår för närvarande till 325

och folkbankernas till 12. Utaf dessa begagnade sig nästlidna år 80

sparbanker och 6 folkbanker utaf kreditivrättigheten med ett samman
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko Utskottets Memorial N:o 14.

lagdt kreditivbelopp af 1,038,500 kronor. Kreditivafgiften för de af ifrågavarande

inrättningar, som begagnat kreditiv utöfver det belopp, för hvilket

de äro från dylik afgift befriade, har vexlat mellan 5 och 540 kronor.

Efter meddelande häraf få Fullmäktige i sjelfva saken anföra, det

Fullmäktige så mycket hellre biträda det inom Utskottet väckta förslaget

om borttagande för ifrågavarande inrättningar af den dem, på sätt ofvan

förmäls, medgifna befrielse från erläggande till visst bestämdt belopp af

inträdesafgift för beviljade kassakreditiv, som denna förmån utöfver rättigheten

till erhållande af dylika kreditiv är af alltför ringa och underordnad

betydelse att för dessa kreditivtagare betinga något undantagsstadgande,

dels ock, hvad särskiklt folkbankerna beträffar, enligt Fullmäktiges

åsigt, icke har någon som helst befogenhet, då dessa inrättningar

äfven och i väsentlig mån afse enskild vinst för aktieegarne och

derföre ej heller mer än andra dylika inrättningar böra af Riksdagen

gynnas.

I följd häraf, och då icke heller de för spar- och folkbankerna till

kreditivafgiftsbefrielse faststälda olika belopp kunna anses vara, med

fästad hänsyn till den ena och den andra inrättningens omfattning, ställning

och öfriga förhållanden, bestämda, enär i sådant fall befrielsen synes

hafva bort i främsta rummet tillkomma de svagare af dessa penningeinrättningar,

hvilket dock nu icke är förhållandet, hemställa Fullmäktige,

att de f 31 § 2 mom. af gällande bankoreglemente i omförmälda hänseende

meddelade bestämmelser måtte utslutas.»

På de af Fullmäktige sålunda anförda skäl har Utskottet funnit

sig böra tillstyrka den förändring af § 31 mom. 2 i bankorelegmentet, som

här nedan anföres.

3:o) I § 43 mom. 2 finnes, jemte föreskrift att vid pröfning hos

Fullmäktige af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar minst

fyra Fullmäktige, nemligen de två deputerade samt minst två bland öfrige

Fullmäktige, skola vara tillstädes, jemväl stadgadt, att »för bifall till

ansökning fordras afgjord röstöfvervigt». Som denna senare bestämmelse

synts Utskottet kunna gifva anledning till misstydning, helst i betraktande

deraf, att uti momentet 1 af samma paragraf finnes i afseende å

behandlingen af der omförmälda ärenden bestämdt, att när skiljaktiga

meningar vid Fullmäktiges öfverläggningar uppstå och rösterna äro lika

ordföranden eger afgörande röst, har Utskottet ansett ett förtydligande

af omförmälda stadgandet i inom. 2 af paragrafen böra göras och i sådant

afseende föreslagit den förändrade lydelse af stadgandet, som finnes

här nedan anförd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko Utskottets Memorial N:o 14.

o

4:o) Genom beslut vid 1877 års riksdag tillädes enke- och pupillkassan

vid Riksbankens afdelningskontor och pappersbruk ett ärligt, anslag

af 4,550 kronor af Riksbankens medel. Då detta anslag, likasom

förhållandet är med det bankostatens enke- och pupillkassa sedan längre

tid tillbaka af Riksbankens medel utgående bidrag af 300 kronor årligen,

naturligtvis bör genom Fullmäktige utbetalas, hvilket ock, hvad sist

nämnda kassa beträffar, finnes i § 52 mom. 2 af bankoreglementet uttryckligen

föreskrifvet, har det synts Utskottet böra för fullständighetens

skull i samma § af reglementet jemväl intagas bestämmelse derom, att

anslaget till enke- och pupillkassan vid Riksbankens afdelningskontor

och pappersbruk bör af Fullmäktige till denna kassa utbetalas; och har

Utskottet af sådan anledning tillstyrkt den förändring af § 52 mom 2,

som här nedan är föreslagen.

5:o) Då det, enligt Utskottets åsigt, lika mycket är ined god ordning

förenligt, som för ärendenas behöriga pröfning erforderligt att öfver

de framställningar och anmärkningar, som vid revisionsförrättningar göras

och i berättelserna öfver desamma inflyta, upplysningar och förklaringar

varda, i den mån sådant påkallas, utaf vederbörande afgifna, men

föreskrift i sådant hänseende icke finnes för Riksbankens afdelningskontor

meddelad i afseende å de berättelser, som från revisorerne för dessa

kontor tillställas Fullmäktige i Riksbanken, för att genom deras försorg

öfverlemnas till revisorerne öfver Statsverket, Riksbanken och Riksgäldskontoret,

har Utskottet funnit sig böra i omförmälda hänseende föreslå

ett tillägg till § 56 i gällande bankoreglemente af den lydelse, som här

nedan anföres.

6:o) Hos Utskottet hafva Fullmäktige gjort framställning om förändradt

ordnande af kommissionsverksamheten vid Riksbankens hufvudkontor

och i sådant afseende anfört följande:

»Då kommissionsanstalten vid Riksbankens hufvudkontor inrättades,

skulle, enligt grunderna för det derom framstälda förslag, i densamma

företrädesvis anställas sådane hufvudkontorets tjensteman, som förut

genom kommissioner i Riksbanken haft större inkomst, hvilken, genom

det då mera för tjenstemännen stadgade förbud att med dylika kommissioner

sig befatta, gått förlorad. Man förestälde sig då, att kommissionsgöromålen,

likasom de för de enskilde koinmissionärerne varit

något som de haft att sköta på de för tjenstgöring lediga timmarne,

också inom anstalten skulle kunna utanför Riksbankens förrättningstider

af några dertill antagne tjensteman ombesörjas. I den mån allmänheten

mer och mer hänvändt sig till anstalten, och dennas göromål följaktligen

ökats, har det emellertid blifvit omöjligt att vidblifva nyss antydda sätt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

för göromålens förrättande, och redan för ett år tillbaka nödgades Fullmäktige

att befria anstaltens föreståndare från arbetet i den ordinarie

tjensten, för att sätta honom i tillfälle att uteslutande egna sig åt kommissionsgöromålen.

Detta var då ett oundgängligt vilkor för upprätthållande

af anstaltens verksamhet, som vuxit derhän, att handläggningen

af ingångna bref och verkställandet af meddelade uppdrag fullt Upptog

sjelfva förrättningstiden för föreståndaren och icke lät förena sig med

annan tjenstgöring.

Till närmare upplysning om göromålens tillväxt i kommissionsanstalten,

få Fullmäktige meddela följande uppgift på antalet af verkstälda

uppdrag samt beloppet af handlagda medel för de senast förflutna fem åren:

1874 ......

Verkstälda uppdrag.

............... 6,517 ..................

Handlagda belopp.

......... 14,278,786: 29.

1875 .......

................ 7,485 .................

......... 15,742,250: 10.

1876 ......

................ 8,698 ..................

......... 19,488,409: 11.

1877 ........

............... 10,943 ..................

......... 24,050,367: 98.

1878 .......

................ 16,642 ................

......... 25,586,635: 10.

Tillväxten fortgår emellertid, och då under första qvartalet af nästlidna

år verkstälda uppdrag och handlagda medel uppgingo till 3,930

stycken och kronor 5,717,308: 19, stiga de för innevarande års första qvartal

till omkring 5,000 stycken och O1^ millioner kronor. Följden häraf är

ganska naturligt den, att göromålen icke vidare kunna med tillbörlig

skyndsamhet medhinnas utan ytterligare förstärkning af arbetskraft, som

kan deltaga i kommissionsgöromålens handläggning under Riksbankens

förrättningstider.

Under sådana förhållanden och då de penningemedel, som gå genom

anstaltens händer, utgöra ett så stort antal poster af tillhopa så ansenligt

belopp, att räkning, fördelning och vård om dessa jemte ordnande och

tillsyn å arbetet i sin helhet måste till större delen upptaga föreståndarens

tid, hafva Fullmäktige funnit sig böra hos Utskottet göra framställning

om ett förändradt ordnande af kommissionsanstalten, så att göromålen

må kunna med önskvärd skyndsamhet ordentligt handläggas. I sådant

afseende få Fullmäktige föreslå, att kommissionsanstalten förändras till

en af hufvudkontorets afdelningar med två ordinarie tjensteman, en i

tredje eller kainreraregrad såsom förman för anstalten och en i andra

eller bokhållaregrad, samt med bibehållen rätt för Fullmäktige att derutöfver

antaga och anvisa arfvoden för de biträden, göromålens mängd

gör behöfligt. Sedan kamreraren i bokhållarens närvaro brutit ankomna

bref och uppräknat deruti inneslutna medel, samt brefven blifvit i dagbok

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

7

antecknade, skulle vården om medlen samt ansvarigheten för desamma

och för verkställigheten af alla liqvider åligga kamreraren, hvilken

derföre ock såsom kassör borde erhålla missräkningspenningar, i likhet

med hvad redan beviljats kamreraren vid utrikes vexelexpedition.

Genom ett sådant ordnande af anstaltens personal och verksamhet

anse Fullmäktige att erforderlig arbetskraft för göromålens bestridande

skulle erhållas, utan att Riksbankens utgifter derigenom i någon betydlig

mån ökas, när i betraktande tages dels det ytterligare biträde, som nu

i allt fall erfordras, dels de jemkningar i förutvarande arfvoden, som,

efter det anstalten blifvit enligt de föreslagna grunderna ordnad, skulle

kunna göras.»

Likaledes hafva Fullmäktige, med anledning af framställning från

styrelsen för afdelningskontoret i Göteborg, hos Utskottet föreslagit förändrade

anordningar i och för kominissionsgöromålen vid samma kontor.

Efter hvad uti de kontorsstyrelsens skrifvelse till Fullmäktige bilagda,

Utskottet delgifna handlingar finnes meddeladt, har, sedan kommissionsverksamheten

vid kontoret under hösten år 1872 tog sin början,

de uppdrag af nu ifrågavarande slag, som vid kontoret utförts, uppgått

under år 1873 till ............................................... 1,160 stycken

» » 1874 » 2,360 »

» » 1875 » 4,310 »

» » 1876 » 4,300 »

» » 1877 » 5,586 »

» » 1878 » 5,767 » samt

under det första qvartalet af innevarande år 1879 ökats med ett antal

af 305 utöfver hvad de varit under samma tid nästlidet år 1878, eller

från 1,391 stycken till 1,696 stycken,

hvarjemte anförts, att den nu tjenstgörande kamreraren vid kontoret

måste för att medhinna kominissionsgöromålen jemte öfriga åligganden

ej allenast arbeta långt in på qvällarne utan jemväl å sön- och

helgedagar.

Fullmäktige hafva i denna fråga anfört följande:

»I fråga om kommissionsgöromålen vid Göteborgs afdelningskontor,

få Fullmäktige, med åberopande af de uppgifter rörande göromålens

mängd handlingarne innehålla och af grunderna i det förslag, Fullmäktige

redan afgifvit rörande förändrad organisation af kommissionsanstalten

vid hufvudkontoret, hemställa, att Utskottet behagade hos Riksdagen

göra framställning om tillsättning af en ytterligare tjensteman i andra

graden vid afdelningskontoret i Göteborg för handläggning af kom
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

missionsgöromålen, med bibehållande dervid för Fullmäktige af rättigheten

att, enligt § 69 mom. 2 af bankoreglementet, tilldela arfvoden åt

de biträden, som utöfver den sålunda i staten upptagna ordinarie tjenstemannen

kunna erfordras för bestridande af kommissionsgöromålen vid

kontoret.

Om den ifrågasatte ordinarie tjenstemannen uppföres i andra

graden, följer deraf, att honom skulle tilldelas lön och tjeristgöringspenningar,

enligt hvad staten för nämnda grad upptager. Men derjemte

torde höra åt honom, som skulle emottaga inflytande medel och deröfver

enligt föreskrift förfoga samt för medlen vara ansvarig, tilldelas missräkningspenningar.

Då likväl handhafvande! af kommissionsmedlen icke i

och för sig medför samma fara för misstag och förluster, som handhafvandet

af en kassa, der allmänheten väntar och fordrar skyndsam

behandling, utan förfogandet öfver förstnämnda medel först då kan anses

medföra gifven fara för förlust, när stort antal uppdrag och poster dagligen

skola handläggas, men i Göteborg antalet ännu ej kan anses stiga

till mer än några och tjugu om dagen, anse sig Fullmäktige icke kunna

tillstyrka högre missräkningspenningar än 500 kronor.»

Med gillande af de sålunda anförda skälen för förändradt ordnande

af kommissionsverksamheten vid hufvudkontoret och afdelningskontoret

i Göteborg, har Utskottet i öfverensstämmelse med Fullmäktiges förslag

ansett sig böra tillstyrka den förändring af § 69 mom. 2 i bankoreglemente!,

som här nedan finnes anförd.

Genom bifall härtill erfordras jemväl förändringar uti gällande aflöningsstat

för Riksbanken i afseende ä det i samma stat upptagna antal

tjensteman vid hufvudkontoret och afdelningskontoret i Göteborg,

äfvensom tillägg till nuvarande bestämmelser rörande missräkningspenningar

vid dessa båda kontor; och har Utskottet till följd häraf här

nedan föreslagit de i anledning af dessa förslag behöfliga ändringar och

tillägg i samma stat.

7:o) I skrifvelse till Utskottet hafva Fullmäktige anfört, hurusom,

sedan Fullmäktige vid det ordnande af personal och göromål i sedelkontoret,

som egde rum efter det utgifvande af sedlar å en krona upphört,

ansett obehöflig! att bibehålla både kommissarie- och kamreraretjensterna

i kontoret, samt vid inträffad ledighet kamreraretjensten blifvit

indragen och vården om sedelkontorets behållningar öfverlemnad åt kommissarien

och bokhållaren i kontoret, så hade numera inträffa!, att den

i nämnda kontor anstälde kommissarie aflidit. Fullmäktige, som funnit

den sålunda ledigbiifna kommissarietjensten böra förändras till en tjenst

i tredje graden, hafva derföre vidtagit åtgärd för tillsättande af en sådan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

9

och jemväl förordna! en tjensteman att under ledigheten såsom förman

för kontoret tjenstgöra i tredje graden med uppdrag för den tillförordnade

förmannen att, i stället för kommissarien, deltaga i vården af sedelkontorets

behållningar mot åtnjutande af det för kommissarien anvisade

arfvode af 600 kronor för nämnda vård, hvarjemte Fullmäktige hemstält,

om i följd af ett sålunda förändradt ordnande nödiga ändringar i Riksbankens

aflöningsstat.

Med godkännande af de utaf Fullmäktige sålunda vidtagna åtgärder,

har Utskottet här nedan föreslagit de förändringar i aflöningsstaten

för Riksbankens hufvudkontor, som i afseende å tjenstemännens antal

inom de olika tjenstegraderna samt för öfverflyttning till kamreraren i

sedelkontoret af det arfvode, kommissarien derstädes förut innehaft, funnits

af omförmälda förhållanden påkallade.

8:o) Af Fullmäktiges år från år till Banko-Utskottet afgifna berättelser

angående Riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning framgår,

hurusom rörelsen vid afdelningskontoret i Luleå successivt betydligt tilltagit,

så att, då utlåningen för år 1873 utgjorde endast kronor 564,109: 84

densamma uppgick

Att denna ökade verksamhet i hög grad tagit kontorets tjenstemannapersonal

i anspråk har Fullmäktiges nuvarande ordförande uti afgifven

berättelse öfver en af honom nästlidet år verkstäld inspektion af

kontoret omförmält och derföre i samma berättelse framhållit behofvet

af ny lönereglering för detta kontor. Framställning i samma syfte har

derjemte från styrelsen för afdelningskontoret till Fullmäktige afgifvits.

Fullmäktige hafva emellertid hållit före, att behofvet till en början skulle

lämpligast kunna fyllas genom förhöjning af det i gällande aflöningsstat

vid kontoret till extra biträde i och för göromålen anslagna belopp af

200 kronor, genom hvilken förhöjning Fullmäktige derjemte ansett utväg

beredas kontorsstyrelsen att kunna vid kontoret, såsom extra ordinarie

tjensteman fästa någon lämplig ung man med håg och lust att. åt

Riksbankens tjenst egna sin verksamhet; och hafva Fullmäktige på sådan

grund i skrifvelse till Utskottet hemstält, att det för afdelningskontoret

i Lul eå till extra biträde vid kontorsgöromålen i aflöningsstaten upptagna

arfvode af 200 kronor måtte förhöjas till 1,000 kronor.

Bill. till Biksd. Prof. 1879. 6 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

år 1874 till

» 1875 »

» 1876 »

» 1877 »

» 1878 »

Kr. 971,057: 98

» 1,442,901: 70

» 1,441,239: 08

» 1,512,279: 29

» 2,002,594: 05.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banko- Utskottets Memorial N:o 14.

Jemväl denna Fullmäktiges framställning har Utskottet funnit sig

böra biträda och här nedan föreslagit i följd häraf erforderlig ändring i

samma stat.

9:o) I punkten 7:o af de vid aflöningsstaten för Riksbanken fogade

tillämpningsstadgar finnes föreskrifvet, bland annat, att »nuvarande

registratorn vid afdelningskontoret i Malmö bibehålies vid förutvarande

inkomster till dess, efter inträffad ledighet, den nya staten kan fullt

tillämpas.» Som bemälde tjensteman numera fått afsked och nyssnämnda

bestämmelse sålunda bör borttagas, har Utskottet föreslagit den

förändrade lydelse af sagda moment i tillämpningsstadgarne, som i följd

häraf påkallas.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet

härmed hemställa,

l:o

att nedanstående paragrafer af Bankoreglementet må

erhålla följande lydelse:

Nuvarande lydelsen:

§ 22.

Mom. 1. — — — —

Mom. 2. — — — —

Mom. 3. — — —- ■—

Mom. 4. Förvaringsafgiften för

värdepapper och utländskt mynt utgör

för år räknadt en tiondedels procent

af papperens eller myntens i

beviset upptagna värde i rikets mynt,

jeinnadt för brutet tal till närmast

högre hundratal kronor, samt beta
-

Föreslagen lydelse:

§ 22.

Mom. 1. — — — — —

Mom. 2. -— — — — —

Mom. 3. — — — —

Mom. 4. Förvaringsafgiften för

värdepapper och utländskt mynt utgör

för år räknadt en tiondedels procent

af papperens eller myntens i

beviset upptagna värde i rikets mynt,

jemnadt för brutet tal till närmast

högre hundratal kronor, dock ega

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

11

las, utan afseende på förvaringstidens

längd, för minst tre månader,

äfvensom lägre afgift än tio kronor

icke beräknas.

fullmäktige i afseende å värdepapper {Motiv i.)

att i fråga om större belopp, som utgöras

af ett jemförelsevis mindre antal

papper, medgifva nedsättning i

nämnda afgift; börande, utan afseende

på förvaringstidens längd, afgift

städse erläggas för minst tre månader,

äfvensom lägre afgift än tio

kronor icke beräknas.

§ dl.

Mom. 1. — — — — —

§ 31.

Mom. 1. — — — — —

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens

belopp bestämmes af fullmäktige

och kan vara olika för de

särskilda kreditivhafvarne. Sådan

afgift påföres icke Riksgäldskontoret;

icke heller sparbanker och folkbanker

för hvad af dem beviljade kreditivbelopp,

som icke öfverstiger: för Stockholms

stads sparbank 50,000 kronor,

för Göteborgs sparbank 20,000 kronor

samt för hvarje af de öfriga 20,000

kronor.

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens

belopp bestämmes af fullmäktige

och kan vara olika för de

särskilda kreditivhafvarne. Sådan

afgift påföres icke Riksgäldskontoret.

{Motiv 2.)

§ 43.

§ 43.

Mom. 1. — — — — — Mom. 1. — — — — ~

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-,

låne- och kreditivansökningar

verkställes alla söknedagar

af minst fyra fullmäktige, nemligen

de två deputerade samt minst två

bland öfrige fullmäktige.

För bifall till ansökning fordras

afgjord röstöfvervigt.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-,

låne- och kreditivansökningar

verkställes alla söknedagar

af minst fyra fullmäktige, nemligen

de två deputerade samt minst två

bland öfrige fullmäktige.

Dylik ansökning må ej anses be- {Motiv s.)

viljad med mindre flertalet bland när
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

§*52.

o

Mora. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt

att låta af Riksbankens medel

utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar

i riket anvisade anslag;

(Motiv 4.) 2:o bidraget till bankostatens enke
och

pupillkassa.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige

afgifvas angående Riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning i dess

helhet till såväl Banko-Utskottet som

Riksdagens revisorer öfver statsverket,

Riksbanken och Riksgäldskontoret.

(Motiv 5.)

§ 69.

varande fullmäktige sig om bifall

dertill förenat.

§ 52.

o

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt

att låta af Riksbankens medel

utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar

i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna

vid Riksbankens hufvudoch

af delning skontor samt pappersbruk.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige

afgifvas angående Riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning i dess

helhet till såväl Banko-Utskottet som

Riksdagens revisorer öfver statsverket,

Riksbanken och Riksgäldskontoret.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige

till Banko-Utskottet och revisorerne

öfverlemna de berättelser,

styrelserna för af delning skontor en

hafva att afgifva, samt till revisorerne

dessutom de från revisorerne

för af delning skontor en inkomna

berättelser, åtföljda af de meddelanden

och förklaringar, hvilka må

finnas af de i sistnämnda berättelser

gjorda framställningar eller anmärkta

förhållanden påkallade.

§ 69.

Mom. 1.

Mom. 1.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

13

Mora. 2. Utöfver hvad denna

stat upptager ege fullmäktige tilldela

arfvoden såväl åt i staten icke uppförda

biträden inom kontoret för Riksbankens

utrikes affärer samt för kommissionsgörområden

inom detta kontor,

som oek åt de tjensternän, hvilka erhålla

uppdrag att handhafva de göromål,

som härflyta af stadgandet i

§ 35 mom. 1 här ofvan.

Mom. 2. Utöfver hvad denna

stat upptager ega fullmäktige att (Mot™ 6-)

tilldela lämpliga arfvoden åt de i

staten icke upptagna biträden mom

kontoret för Riksbankens utrikes affärer

och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret

äfvensom åt de tjenstemän

vid af delning skontor en, hvilka,

utom den ordinarie tjensteman nen

för kommissionsgöromäl i Göteborg,

erhålla uppdrag att handhafva de

göromål, som härflyta af stadgandet

i § 35 mom. 1 här ofvan.

Derjemte och under förutsättning af bifall till de under punkterna

6, 7, 8 och 9 här ofvan gjorda framställningar föreslår Utskottet:

2:o

att gällande aflöningsstat för Riksbanken måtte i ne
o

o

danstående delar erhålla följande förändrade lydelse:

B. Hufvudkontoret

B. HulTiulkontoret

i Stockholm.

1 Stockholm.

T jenstemännen :

T jenstemännen:

Å lönestat:

A lönestat:

tjugo

i andra tjenstegraden —

— tjugoen i andra tjenstegraden

■--(Motiv 6.)

sex i

tredje tj enstegraden —

— åtta i tredje tjenstegraden -—

--(Motiv 6

och 7.)

sex i

fjerde tjenstegraden —

— fem i fjerde tjenstegraden ■—

- - - (Motiv 7.)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

Å arfvodesstat:

A arfvodesstat:

Missräkning spenning ar

Missräkning spenning ar:

till kassörerne samt till dentjen- till kassörerne samt till de tjensteman,

som inom kontoret för Riks- stemän, som inom kontoret för Riks(Motiv

e-> bankens utrikes affärer bestrider bankens utrikes affärer och kommiskassörsgöromal,

hvarje kr. 1,500: — sionsanstalten bestrider kassörsgöro
mål,

hvarje ................. kr. 1,500: —

Arfvoden:

åt kommissarien i sedelkonto(Motiv

7.) ret .............................. kr. 600:

Arf voden:

åt kamreraren i sedelkontoret

................................ kr. 600:

C. Afdelningskontoret

i Göteborg.

Tjenstemännen:

Å länsstat:

C. Afdelningskontoret

i Göteborg.

Tjenstemännen:

Å länsstat:

(Motiv 6.) tre i andra graden

— — fyra i andra graden —

Ä arfvodesstat:

Missräkningsp ennningar:

(Motiv 6.) till kassören..................... Kr. 800:

Å arfvodesstat:

Missräkning spenning ar:

till kassören..................... Kr. 800:

till föreståndaren för

kommissionsgöromålen » 500:

E. Afdeliiingskontoret

i Lnleå.

E. Afdeliiingskontoret

i Luleå.

(Motiv s.) till extra biträde vid kontorsgöro- till extra biträde vid kontorsgöro
-

målen .......................... Kr. 200:

målen........................ Kr. 1,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 14.

15

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat

iakttages följande:

7:o. Nuvarande registratorn vid

af delning skönt or et i Malmö bibehålies

vid förutvarande inkomster till

dess, efter inträffad ledighet, den nya

staten kan fullt tillämpas; hvarjemte

nuvarande ombudsmannen vid samma

kontor bibehålies vid förutvarande

fördelning af inkomsterna i lön 1,200

kronor och tjenstgöringspenningar

300 kronor.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat

iakttages följande:

4:o. —- — — — — —

7:o. Nuvarande ombudsmannen

vid afdelningskontoret i Malmö bibehålles

vid förutvarande fördelning

af inkomsterna i lön 1,200 kronor

och tjenstgöringspenningar 300 (Motiv o.)

kronor.

Stockholm den 12 Maj 1879.

På Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

Reservation:

vid punkten 2: af Herr Wijkander, som förklarat sig anse den nuvarande,

i ekonomiskt hänseende synnerligen ogynsamma tidpunkten ej

vara lämplig att beröfva ifrågavarande allmännyttiga inrättningar en, om

ock mindre betydande, förmån, af hvilken de hittills varit i åtnjutande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.