Sök i Ratio Lex

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 8

1879-03-17 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1879:8, Banko- Utskottets Utlåtande N:o 8

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 8.

N:o 8.

Ank. till Kiksd. Kansli den 17 Mars 1879, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om återutgifvande af

riksbankssedlar å en krona.

Riksdagens Andra Kammare bär till Banko-Utskottet hänvisat tre särskilda,

af Herr J. A. Sjö, Herr Johannes Andersson från Bohuslän och Herr A. W.

Wigardt inom Kammaren väckta motioner, N:is 18, 32 och 33, i fråga om återutgifvande

af riksbankssedlar å en krona.

Förslagsställarne hafva hemstält:

Herr Sjö, med hvilken Herrar A. Svensson, L. J. Larsson, Jöns Persson,

C. Mejenqvist, F. Andersson, J. Smedberg, P. Engman, J. Jonasson, P. Westman,

A. F. Petersson, C. Magni, C. I. Bengtsson och Åke Andersson sig förenat: “att

Riksdagen må besluta och åt Banko-Utskottet uppdraga att för Fullmäktige gifva

till känna, det Riksbanken från och med 1880 års ingång skall utgifva sedlar å eu

krona, till belopp af två millioner, hvilken sedelstock vid omkring samma siffra

framgent bibehålies; samt att Riksdagen uppdrager åt Banko-Utskottet att i öfverensstämmelse

härmed föreslå nödiga ändringar i bankoreglementet

Herr Johannes Andersson, med hvilken Herr A. P. Lind instämt, ett med

Herr Sjös lika lydande förslag; och

Herr Wigardt: “att Riksdagen må besluta samt åt Banko-Utskottet uppdraga

att för Fullmäktige i Riksbanken tillkännagifva, det sedlar å en krona å nyo

skola så fort som möjligt utgifvas, samt att Riksdagen uppdrager åt Banko-Utskottet

att i öfverensstämmelse härmed föreslå nödiga ändringar i bankoreglementet.“

Bill. till Riksd. Prut. 1879. 6 Samt. 1 Afd. 6 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Uti afgifvet utlåtande öfver dessa motioner hafva Fullmäktige i Riksbanken

anfört följande:

“Lika litet som fullmäktige nästlidet år, vid remiss från Banko-Utskottet af

en vid dåvarande riksdag väckt motion om utgifvande af riksbaukssedlar å två

kronor, ansågo sig böra understödja detta förslag, livilket ock af Riksdagen medelst

gemensam votering afslogs, lika litet finna sig fullmäktige kunna förorda den uti

ofvan nämnda nu väckta motioner ifrågasatta återgång från den, enligt fullmäktiges

åsigt, sunda och gagneliga reform i vårt myntväsen, som vid 1875 års riksdag

vidtogs genom då beslutad indragning af Riksbankens sedlar å eu krona. Det

framhölls vid nyssnämnda riksdag så väl af fullmäktige i deras yttrande till BankoUtskottet

som af Utskottet i dess till Riksdagen afgifna utlåtande N:o 19 utförligen

dels, från Riksbankens synpunkt, hurusom dessa sedlar betydligt minskade

den normala vinst, Riksbanken hade att af sin sedelutgifning påräkna till följd af

den jemförelsevis stora kostnad, som vore förenad med dessa sedlars anskaffning;

att bestyret inom Riksbanken med deras mottagande, bokföring och expedierande

samt in- och utvexling påkallade en större tjenstemannapersonal, än som eljest

erfordrades, äfvensom samma personals sysselsättande med göromål, de der visserligen

icke tillhörde den egentliga bankrörelsen; samt att Riksbanken lede i

sin utveckling genom att nödgas äfven sköta den uppgift att förse rörelsen med

skiljemynt, hvilken uppgift i andra länder tillkommer myntverken;

dels ock, från landets och den allmänna rörelsens synpunkt, att det ej vore

nyttigt att bibehålla denna qvarlefva från ett oordnadt penningeväsen; att enkronesedlarne,

som i Sverige fullgöra skiljemyntets funktioner, bidraga att hos allmänheten

bibehålla det föreställningssätt att sedeln är mynt, och att dessa sedlars

indragning derföre vore eu följdrigtig utveckling af 1830 års realisation och eu

tillämpning af de grunder, som för 30 år sedan framkallade beslutet om borttagande

af sedlarne å 8 och 16 skillingar banko.

Att, såsom motionärerne i frågan vid innevarande riksdag anfört, enkronesedlarnes

indragning vållat vissa olägenheter vid postförsändelser af penningar

äfvensom vid åtskilliga liqvider enskilde emellan, vilja fullmäktige visserligen ej

iörneka, och denna omständighet var ingalunda förbisedd vid beslutets fattande

om nämnda indragning, men ansågs ej vara af beskaffenhet att böra afhålla från

utförandet af en i flera hänseenden nyttig befunnen åtgärd; och fullmäktige kunna

icke heller nu tillmäta de anförda olägenheterna, hvilka icke heller äro uteslutande

att tillskrifva enkronesedlarnes indragning, den vigt, att de borde föranleda en

återgång från den reform i landets myntväsen, hvartill genom de mindre skillingssedlarnes

indragning början gjordes för 30 år sedan.

Hvad motionärerne i öfrigt andraga, eller att i åtskilliga andra länder sedlar

af till och med mindre valör än en krona utgifvas samt att eu ej obetydlig vinst

på utgifvandet af dessa småsedlar bereddes banken derigenom att eu stor del af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 8.

3

dera årligen ginge förlorad, har äfvenledes förut blifvit bemött. Sålunda har, hvad

beträffar exemplet från andra länder, blifvit erinradt, att sedlar af ytterst låg valör

nästan uteslutande förekomma i länder med mindre väl ordnade finanser, hvarjemte

fullmäktige vilja anföra att i våra grannländer Norge och Danmark, med

hvilka myntkonvention är träffad, ej mindre sedlar än å fem kronor i Norge och

tio kronor i Danmark utgifvas, utan att, så vidt fullmäktige hafva sig bekant, fråga

der ens blifvit väckt om skiljemynts utgifvande af papper, och vidkommande vinsten,

föranledd af egna skuldförbindelsers förstöring, att denna vinst vore af beskaffenhet

att ej böra i bankstyrelsens eller Riksdagens beräkningar ingå.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt hemställa Fullmäktige: att ifrågavarande

motioner icke må af Utskottet understödjas.*

Redan uti den omständighet, att icke mer än fyra år förflutit, sedan Riksdagen

beslutade inställa utgifvandet af riksbankssedlar å en krona, föreligger för

Utskottet en manande anledning att icke utan synnerligen vigtiga skäl biträda de

förslag i alldeles motsatt retning, hvilka nu blifvit af ofvannämnde motionärer framstälda.

Några skäl af dylik beskaffenhet äro dock, efter Utskottets åsigt, i förevarande

fall icke för handen. De till stöd för förslagen af motionärerne åberopade

förhållanden äro tvärtom inga andra än de, som redan vid beslutets fattande blefvo

af Banko-Utskottet till öfvervägande framlagda, men hvilka lika litet då som vid

afgörande af ett vid nästlidet års riksdag väckt förslag om utgifvande af sedlar å

två kronor ansågos böra tillmätas någon afgörande vigt. Sällan torde eu reform,

hvaraf ett helt lands allmänhet i dess dagliga affärsförhållanden beröres, kunna

försiggå utan att en eller annan olägenhet deraf förspörjes. Betydelsen af de i

följd af enkronesedlarnes indragning uppkomna och af motionärerne omförmälda

svåiugheter och kostnader vid postförsändelser af penningar och vid smärre liqvider

enskilde emellan vill Utskottet visserligen icke helt och hållet underkänna,

men Utskottet tror sig kunna antaga, att desamma redan numera äro jemförelsevis

föga känbara och allt mindre skola så blifva, i samma mån allmänheten hinner

vänja sig vid silfvermynten och uppskatta deras fördelar. Genom Kongl. Kungörelserna

den 31 December 1875 och den 8 December 1876 äro väsentliga lättnader

beredda att i och för licjyiders verkställande få tillvexla sig skiljemynt så väl

af silfver som brons, och hvad beträffar olägenheterna vid penningeförsändelser

med posten, torde de lättnader, som i detta hänseende må vara önskvärda, böra

sökas uti förändrade anordningar från postverkets sida och icke uti återinförande

endast på sådan grund af ett bytesmedel, som i följd af sin ringa valör och den

stora slitning, detsamma genom sin snabba omsättning är underkastadt, icke med

fördel kan framställas uti sedelns form och, på sätt tillförene blifvit utförligen och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 8.

öfvertygande framhållet, icke bör eller utan menliga verkningar kan i ett land

med ordnadt penningeväsende användas. För de högre och vigtigare skäl, hvilka

blifvit för enkronesedlarnes indragning anförda, hora, efter Utskottets uppfattning,

onekligen de mot samma åtgärd förefintliga beqvämlighetsskälen vika, och Utskottet

hemställer derföre,

att ifrågavarande förslag icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 Mars 1879.

På Utskottets vägnar:

J. J. Ekman.

Reservation:

af Herr J. A. Sjö: “Gent emot Utskottets afstyrkande förslag å min med

fleres motioner, har jag ansett, att Riksdagen bör bereda vårt lands befolkning ett

lätt, beqvämt och ändamålsenligt pappersmynt, för att begagnas dels vid postförsändelser

och dels för liqvider enskilde personer emellan, och detta synnerligast

som man ej gerna för jemn liqvid uti rekommenderade bref kan inlägga silfvermynt,

ty i så fall blifver befordringsafgiften mycket dyrare, än om sedlar af mindre

valör för afsedda beloppet deri kunde inläggas. Visserligen begagnas vid sändningar

af liqvider ofta frimärken, men dessa äro ej lagliga betalningsmedel, helst

som postverket förnekar inlösa de derifrån eu gång köpta och ingen är skyldig

mottaga dem som penningar vid liqvider. Alltför väl vetande att för dem som bo

nära bankinrättning och postanstalt, finnas beqvämligheter, då de från förstnämnde

ställe kunna köpa vexel och från sistnämnda postanvisning; menför dem som hafva

1 å 2 mil och deröfver till närmaste sådan inrättning, är ej så lätt begagna sig

af dessa fördelar; fördenskull har jag velat att Riksbanken åter skall utgifva enkronesedlar,

på det ofvanbeskrifna olägenheter må varda afhjelpte, och då härtill

kommer att Riksbanken genom utgifvande af två millioner kronor sådana sedlar,

efter 6 % ränta, årligen skulle förtjena 120,000 kronor, men om derifrån dragas

de kostnader, som uppstå för papper, tryckning, invexling m. m. af samma, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 9. 5

högt taget ej uppgår till mer än omkring 15 å 20,000 kronor, skulle nettovinsten

för Riksbanken blifva 100,000 å 105,000 kronor. Af hvad jag sålunda anfört, vågar

jag föreslå, det Riksdagen, med afslag å Utskottets hemställan ville besluta:

l:o) att åt Banko-Utskottet uppdraga att för fullmäktige

gifva tillkänna, det Riksbanken från och med 1880 års ingång

skall utgifva sedlar å en krona, till belopp af två millioner,

hvilken sedelstock vid omkring samma siffra framgent bibehålles,

samt

2:o) att, i sammanhang härmed, åt Banko-Utskottet uppdraga

att föreslå nödiga ändringar i bankoreglementet.“

N:o 9.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Mars 1879, kl. 2 e. m.

Memorial, i fråga om användningen af bankovinsten för år 1878.

Såsom redan för Riksdagen omförmälts, uppgår den under år 1878 å Riksbankens

rörelse upplupna vinst till 2,622,833 kronor 25 öre.

Enligt 1 § af den för Banko-Utskottet gällande instruktion tillkommer det

Banko-Utskottet att om användningen af samma vinst till Riksdagen afgifva

förslag.

Vid fullgörandet af denna skyldighet har Utskottet tagit i betraktande de

förslag, som innefattas dels i Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna nådiga proposition

om statsverkets tillstånd och behof, dels i två inom Riksdagen väckta

motioner, dels ock i Fullmäktiges, på anmodan, till Utskottet afgifna yttranden

i frågan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.