Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2
1879-03-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1879:2, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2
Dokumentets text
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
1
iV:o 2,
Ank. till Riksd. Kansli den 26 Mars 1879, kl. 3 e. m.
Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 1, i
anledning af Herr A. Odelbergs och Friherre R. Klinckowströms
motioner om granskning af gällande tulltaxa m. m.
Uti till Utskottet hänvisade motioner har blifvit föreslaget:
af Herr Odelberg, motionen N:o 3, att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t
anhålla:
l:o att Kongl. Maj:t täcktes åt ett tillräckligt antal sakkunnige män uppdraga
att så tidigt, som erfordras för att blifva föremål för ompröfning vid nästa
års riksdag, uppgöra förslag till ny tulltaxa, byggd på sådana grunder, att landets
näringsidkare må kunna bestå i konkurrens med kikare af samma näring i andra
länder, och att de så kallade finanstullarne äfvenledes på lämpligt sätt förhöjas;
samt
2:o att någon handelstraktat med främmande makt icke måtte afslutas förr
än Riksdagen blifvit i tillfälle pröfva och godkänna det i lista punkten omnämnda
eller annat tulltaxeförslag;
och af Friherre Klinckowström, motionen N:o 7, att Riksdagen måtte hos
Kongl. Maj:t anhålla:
att Kongl. Maj:t täcktes utse en komité af tillräckligt antal kunnige, erfarne
och praktiske män, med uppdrag att noga och opartiskt undersöka, huru de sedan
12 å 13 år gällande handels- och sjöfartstraktater verkat på vår handel och våra
näringar;
att samma komité äfven måtte anbefallas uppgöra tvenne tulltariffer, den
ena speciel för de länder med hvilka nya handels- eller sjöfartstraktater med fördel
skulle kunna uppgöras och dervid de för oss mindre fördelaktiga förändringar,
Bill. till Riksd. Prot. 1879. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. 1
2
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
hvilka dessa länder skulle vilja erbjuda, af oss måtte kunna bemötas med på förhand
noga öfvervägda dylika till fördel och skydd för våra egna näringar; samt
den andra tariffen generel för alla de länder, med hvilka ingen handels- eller sjöfartstraktat
afslutas; samt
att någon handels- och sjöfartstraktat med främmande makt icke måtte afslutas
förr än Riksdagen blifvit i tillfälle pröfva och godkänna deri förekommande
bestämmelser, som honom grundlagsenlig! tillkomma att afgöra.
Utskottet bör till en början anmäla, att Herr Jöran Sääf inom Andra Kammaren
väckt en motion (N:o 117) hufvudsakligen lika med Herr Odelbergs ofvan
omförmälda förslag, hvilken motion blifvit remitterad till Bevillnings-Utskottet; och
då, vid det förhållande att frågan om större tullskydd för landets egna näringar
är öfverlemnad till ett ständigt Utskott, det icke lämpligen lärer tillkomma
ett Tillfälligt Utskott att anföra flera eller färre skäl till stöd för eller emot
denna fråga;
då, på grund af Kongl. Maj:ts förordnande den 29 September 1876 en komité
redan är tillsatt för att uppgöra förslag till de förändringar i nuvarande
tullsatser, som af förhållandena kunna anses påkallade, hvilken komité ännu
icke lärer hafva afslutat sitt arbete;
då det förekommer Utskottet betänkligt att understödja förslaget om en tulltariff
för vissa länder och en annan för andra, att tillämpas af en med de större
kulturfolken jemförelsevis liten nation och för ett land, dit varor från en i tulltaxan
mindre gynnad nation torde kunna både sjö- och landväg utan större
svårighet införas af en mera gynnad, eller dit nu med fördel brukade transitovägar
på grund af olika tulltariffer icke vidare skulle kunna begagnas;
då, efter Utskottets åsigt, all anledning saknas till antagande deraf att Kongl.
Maj:t skulle afsluta en ny förändrad handels- eller sjöfartstraktat med främmande
land, utan att Riksdagen får tillfälle till pröfning deraf derigenom
att dess samtycke förbehålles;
då det vid blifvande underhandlingar om nya handels- eller sjöfartstraktater måste
förutsättas, att Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att gifva Sveriges ombud
instruktion att endast i det fall göra eftergifter för utländska makters anspråk,
att dessa lemna Sveriges handel eller sjöfart motsvarande fördelar,
hemställer Utskottet,
att Herr Odelbergs och Friherre Klinckowströms ifrågavarande
motioner icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 Mars 1879.
På Utskottets vägnar:
C. Fr. Waern.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o l) Utlåtande N:o 2.
3
Reservation:
af Friherre Klinclcowström: “Mot Utskottets hemställan, att Herr Odelbergs,
likasom min motion, angående en revision af tulltaxan m. m. icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda; äfvensom mot de motiv Utskottet anför till stöd
derför — måste jag härmed mig reservera.
Då Utskottet omnämner, att Herr Sääf i Andra Kammaren väckt en motion
angående tulltaxans revision m. in. d. och att densamma blifvit remitterad till
Bevillnings-Utskottet, samt dervid uppgifver att denna motion hufvudsakligen skulle
vara lika med Herr Odelbergs — så innebär denna Utskottets anmälan åtskilligt
både sant och nytt; men det sanna är icke nytt, tv det vet hvarje ledamot af
Riksdagen sedan länge, och det nya är icke sant, ty Herrar Odelbergs och Sääfs
motioner skilja sig just i den hufvudsak, att, då Herr Odelberg i l:a punkten slutar
med den anhållan att i det nya förslaget till tulltaxa skulle de så kallade finanstullarne
äfvenledes på lämpligt sätt förhöjas, finnes derom intet enda ord i Herr
Sääfs motion.
Att Utskottet, såsom varande tillfälligt, icke lämpligen anser det tillkomma
sig att anföra flera eller färre skäl till stöd för eller emot frågan om större tullskydd
för landets egna näringar, sedan samma fråga blifvit öfverlemnad åt ett
ständigt Utskott — synes mig innebära ett indirekt klander emot Första Kammarens
beslut, att hänvisa ifrågavarande 2:ne motioner till ett tillfälligt Utskott. Och som
jag ingalunda vill anses vara delaktig i denna Utskottets mening, som jag ogillar,
anser jag mig äfven deremot böra anmäla reservation. Mig synes hvarje Riksdagens
Utskott bör vara pligtig! att, efter bästa förmåga, söka utreda de frågor,
hviska dit hänvisas, och på grund deraf afgifva de bästa förslag de kunna åstadkomma.
Hvad Utskottet yttrar angående den komité, som Kongl. Maj:t, enligt Dess
skrifvelse af den 29 September 1876, nedsatt för att uppgöra förslag till de förändringar
i nuvarande tullsatser, som af förhållandena kunna anses påkallade, så
känner Utskottet likasom Riksdagen icke, huruvida denna komité ännu finnes till,
annat än på papperet; af dess arbeten hafva vi oss ingenting bekant. Att denna
komité ej sysselsatt sig med någon omfattande revision af hittills gällande tulltaxa,
derom kunna vi, på grund af Kongl. Maj:ts skrifvelse, vara förvissade, emedan der
endast talas om erforderlig revision, hvilket ord lemnar mycket spelrum och ej så.
ringa ovisshet om hvad dermed egentligen menas. Komiténs sammansättning lärer
flan deras sida, som ifra för rättvist och billigt skydd för våra näringar, lemna
mycket öfrigt att önska. Om eu sådan komité verkligen existerar, som den Utskottet
uppgifver finnas och hvarom Utskottet synes mig bort kunna skaffa sig
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande A:o 2.
bestämd upplysning — så torde det vara så mycket angelägnare att Riksdagen,
så vida han delar motionärernes åsigter rörande revision af tulltaxan, uppgörandet
af 2:ne tariffer, rättvist och billigt skydd åt våra näringar m. m., just nu gör Kongl.
Maj:t uppmärksam på dessa vigtiga frågor och härutinnan tillkännager sin egen
mening.
Den betänklighet Utskottet framställer emot uppgörandet af 2:ne tulltariffer,
den ena speciel och den andra generel, och de skäl Utskottet derför angifver, besanna
i flera afseenden ordspråket, att “det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda".
Utom det att länder med mycket större verksamhet än vårt land på varuutbytets
alla områden, exempelvis Frankrike, hafva på ett lyckligt, praktiskt, sedan en
lång följd af år tillämpadt sätt löst dessa för Utskottet så stora ansedda svårigheter
— lemnar, synes mig, endast en dylik åtgärd, för ett land med en jemförelsevis
svag näringsverksamhet, enda möjligheten att någorlunda skydda sig från att
öfversvämmas af alla andra länders ofta underhaltiga fabrikat. Och den förlust
statskassan gjort och fortfarande kommer att göra, genom att låta hela verlden
åtnjuta samma importfördelar, som de mest gynnade nationer, framgår påtagligen
af följande siffror och kalkyler:
Enligt den franska handelstraktaten af år 1865 skulle flertalet af importerade
varors tullafgift småningom sänkas t. o. m. år 1868, hvarefter de bibehöllos vid då
öfverenskomna tax-bestämmelser. Beräknar man den förlust, som uppkommit x
tullinkomst för hvarje år under denna öfvergångstid, till följd deraf att endast cn
tulltaxa finnes, så utgör denna förlust,
för år 1865 .......................................... 1,422,021 kronor,
» » 1866 1,506,644 »
» » 1867 1,958,813 »
» » 1868 2,268,151 »
och om man derjemte besinnar, att rikets samtliga import år 1868 hade ett tullvärde
af 137,740,000 kronor, men deremot år 1876 af 290,365,000 kronor, inses
lätt hvilken stor förlust svenska statskassan skall lida deraf att 2:ne tulltaxor icke
finnas utfärdade, och om hvilka taxors utfärdande jag i min motion anhållit; äfven
om man frånräkna!'' att sedan år 1865 några få handelsfördrag med främmande
länder, utom Frankrike, äfven afslutats. Mig synes derjemte oförklailigt, huru
någon främmande makt, utom en enda, skulle vilja lemna oss några speciella fördelar
vid varuutbytet, sedan vi lemna hela verlden, genom en enda tulltaiiff, alla
de fördelar, som de mest gynnade nationer åtnjuta.
Utskottets “åsigt, att all anledning saknas till antagande deraf att Kongl.
“Maj:t skulle afsluta eu förändrad handelstraktat, utan att Riksdagen fåi tillfälle
“till pröfning deraf, derigenom att dess samtycke förbehålles" förefaller minst
sagdt förvånande, då de vid senaste liandelstraktatens med Frankrike afslutande
5
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
kända förhållanden utvisa, att denna traktat afslutades i Paris den 14 Februari
1865, ratificerades i Paris den 8 och i Stockholm den 10 Mars samma år.
Terminen för samma traktats ovilkorliga trädande i verksamhet skulle således, enligt
dess 19:de artikel, inträffa 60 dagar efter ratifikationernas utvexling eller den
22 Maj; men bestämdes, på förslag af svenska regeringen, att framflyttas till den
15 April 1865, på det att, under ett och samma sjöfartsår, icke 2:ne olika tulltariffer
skulle vara gällande. Ifrågavarande traktat blef Rikets Ständer meddelad
först vid riksdagens början, i Oktober 1865, och af dem godkänd i Februari
år 1866.
Dessa fakta visa tillräckligt huru ringa den tröst är, som Utskottet här
lemnar Riksdagen, och hvilken bräcklig rörstaf Utskottet lemnar honom att stödja
sig uppå. Och att Kongl. Maj:t icke skall anse sig förhindrad att i en dylik traktat
ytterligare nedsätta tulltariffens afgifter, oaktadt Regeringsformens förbud deremot
i §§ 60, 61, 64 och 65 — och kanske äfven i strid deremot förhöja desamma,
såsom det skedde med vissa tulltaxebestämmelser i ofvan nämnda 1865 års handelstraktat,
derpå hafva vi ett varnande exempel. Det är derföre så väl Herr Odelberg
som jag liemstält, att Riksdagen skulle anhålla det uågon handelstraktat med
fremmande makt icke måtte afslutas, förr än Riksdagen blifvit i tillfälle pröfva och
godkänna det tulltaxeförslag, som eu dylik traktat skulle möjligen biläggas.
På grund af hvad jag nu anfört och hvad dessutom både Herr Odelbergs
och min motion innehålla, får jag vördsamt anhålla, att, med afflående af Tillfälliga
Utskottets här ofvan gjorda hemställan, Kammaren ville besluta,
att Riksdagen i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställer:
att för den händelse den komité, som Kongl. Maj:t genom
nådig skrifvelse af den 29 September 1876 tillsatt för revision
af gällande tulltaxa, ännu ej afslutat sina arbeten — till den
samma, förstärkt, om så fordras, med lämpligt antal praktiske
och insigtsfull personer, eller om nyssnämnda komité redan
är upplöst, till en ny organiserad sådan komité meddela, befallning
att vex-kställa en omfattande revision af tulltaxan, sedan
en noggran och opartisk undersökning försiggått, huru de
sedan år 1865, eller möjligen senare år, gällande handelsoch
sjöfartstraktater verkat på vår handel, sjöfart och våra
näringar;
att samma komité äfven måtte anbefallas uppgöra 2:ne
tulltariffer: den ena speciel, för de länder med hvilka nya
handelstraktater med fördel kunna afslutas, och dervid de för
oss mindre fördelaktiga förändringar, hvilka dessa länder skulle
vilja erbjuda, af oss måtte kunna bemötas med på förhand
noga öfvervägda dylika, till fördel och skydd för våra egna
Bill. till liiksd. Prat. 1879. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. 2
6
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
näringar — samt den andra tariffen generel, för alla de länder,
med hvilka ingen handelstraktat afslntas;
att någon handelstraktat med främmande makt icke måtte
afslutas förr, än Riksdagen blifvit i tillfälle pröfva och godkänna
deri förekommande bestämmelser, som honom grundlagsenligt
tillkommer att afgöra."
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1879.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.