Skrifvelse rörande upprättande af taxa för provincialläkares godtgörelse vid sjukbesök. Inom Andra Kammaren hafva Herrar Hans Andersson och Olof Larsson väckt motion
1879-04-22 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1879:5, Skrifvelse rörande upprättande af taxa för provincialläkares godtgörelse vid sjukbesök. Inom Andra Kammaren hafva Herrar Hans Andersson och Olof Larsson väckt motion
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
1
N:o 5.
Ank. till Biksd. Kansli den 2 Maj 1879, kl. 1 e. m.
Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4,
angående underdånig skrifvelse rörande upprättande af
taxa för provincialläkares godtgörelse vid sjukbesök.
Inom Andra Kammaren hafva Herrar Hans Andersson och Olof Larsson
väckt motion (N:o 91), med förslag, att Riksdagen må besluta, det taxa
för läkares godtgörelse vid förekommande sjukbesök varder upprättad och
antagen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af motionärerne framstäldt
förslag; — samt att för den händelse det Utskott, dit denna motion vorde
remitterad, icke skulle anse sig kunna upprätta ifrågavarande taxa, att Riksdagen
genom skrifvelse till Kongl. Maj: t i underdånighet anhåller, det
Kongl. Maj:t täcktes låta genom sakkunnige personer utarbeta och för nästa
Riksdag framlägga förslag till läkaretaxa.
Yid behandlingen af denna fråga har Andra Kammarens Tillfälliga
Utskott N:o 3 anfört, dels att en läkaretaxa redan förut varit till efterlefnad
genom lag anbefald, men hvilken på grund af penningens sjunkande värde och
deraf härflytande minskning i läkarearfvodet blifvit upphäfd, dels att Kongl.
Maj:t i bref den 29 December 1860 anbefalt Sundhetskollegium att afgifva
underdånigt förslag till de förändrade föreskrifter angående provincial- m. fl.
läkares åligganden i afseende på den allmänna helso- och sjukvården hvilka
af den anbefalda regleringen af civila sjukvården i riket kunde finnas påkallade;
samt i den 5 December 1862 till samma kollegium aflåten skrifvelse
yttrat, att, enär de uti instruktionen för provincialmedici den 29 Juni 1774
Bill. till Biksd. Prof, 1879. 8 Sami. 2 Afä. 1 Band. 4 Raft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
■2
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
intagaa taxebestämmelser icke äro efter nuvarande tidsförhållanden afpassade
och, i den del de qvarstå oförändrade, till följd deraf icke heller i allmänhet
numera vinna tillämpning, Kongl. Maj:t funnit godt till all vidare
kraft och verkan desamma upphäfva, och tillika velat i nåder förklara, att,
sedan till nådig pröfning inkommit det förslag till ny instruktion för provincialläkare,
om hvars utarbetande Sundhetskollegium fått nådig befallning,
Kongl. Maj:t ville taga i nådigt öfvervägande, huruvida utöfver de i nådiga
resereglementet den 31 Oktober 1851, provincialläkareinstruktionen den 13
Juni 1822, och nådigt bref den 23 Juli 1856 meddelade bestämmelser, några
ytterligare föreskrifter må vara erforderliga, med hänsyn till vedergällning
åt provincialläkare för lemnad sjukvård eller andra tjensteförrättningar.
Vidare har Andra Kammarens Tillfälliga Utskott på anförda skäl afstyra
det förra alternativet af rnotionärernes hemställan, hvaruti detta Utskott
för sin del vill instämma.
Slutligen har Andra Kammarens Utskott, beträffa.nde motionens senare
alternativ, väl funnit, att en sådan taxa endast för de af staten aflönade
provincialläkare kan blifva anbefald, men icke för andra läkare, och äfven
medgifvit, att stora svårigheter möta för upprättande af en fullt tjenlig och
ändamålsenlig läkaretaxa, men med hänsyn till frågans stora betydelse samt
de fördelar, som både läkare och befolkning otvifvelaktigt skulle vinna genom
erhållande af en läkaretaxa — emedan derigenom dels läkaren hade att
påräkna eu större praktik och som följd deraf äfven ökade inkomster, dels
qvacksalveriet i betydlig mån skulle kunna motarbetas, dels mindre bemedlade
vid inträffande sjukdomsfall kunde utan allt för känbar uppoffring sig
af läkarevård begagna —- ansett ett nytt försök böra göras i och för vinnande
af det mål, som i motionen afsetts, hvadan Utskottet föreslagit, att
Riksdagen, m.åtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes låta, genom sakkunniga personer utarbeta och för kommande
Riksdag framlägga förslag till taxa att gälla för provincialläkare
vid utöfningen af deras enskilda praktik.
Detta Utskottets förslag har af Andra Kammaren den 12 sistlidne
Mars godkänts; och sedan det sålunda fattade beslutet delgifvits Första
Kammaren, har frågan blifvit till detta Utskott remitterad.
Till de af Andra Kammarens Tillfälliga Utskott meddelade upplysningar
anser sig Utskottet böra lägga, att genom Kongl. förordningen af
den 6 Augusti 1777 taxebestämmelser blifvit meddelade äfven med hänseende
till läkarevård, lemnad af andra läkare än provincialläkare, äfvensom
bestämmelser i enahanda syftning för sjukvård af kirurgerf och att dessa
bestämmelser, så vidt Utskottet kunnat inhemta, ännu icke blifvit af Kongl.
Maj:t upphäfda, h vilket deremot, såsom redan är nämnd t, skett med de för
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
åtgärder af provincialläkare i förutnämnda förordning upptagna, ursprungligen
i 1774 års provincialläkareinstruktion införda föreskrifter.
Rådfrågar man erfarenheten i andra länder, så finner man, att bestämmelser
i fråga om den ersättning, som för lemnad sjukvård bör tillkomma
läkare, finnas i Danmark, Tyskland, Frankrike och Italien, dels faststälda
af landets styrelse, dels af läkareföreningar öfverenskomna. Det nyaste
förslaget till ändring af förut gällande bestämmelser i detta ämne är det
som uppgjorts i det preussiska ministeriet i Mars 1879 och som endast upptager
minimalsatser. Då jemväl hos oss en sådan ersättning redan varit
stadgad, anser Utskottet, ehuru det till fullo erkänner de många och stora
svårigheter, som möta i detta ämne, tillräckliga skäl icke förefinnäs att afstyrka
allt afseende på den väckta motionen. Kunde lämpliga, på billiga
grunder infilande bestämmelser i sådant hänseende uppgöras, så skulle de
otvifvelaktigt hafva den välgörande följd, att, utöfver hvad nu är förhållandet,
. för mången lidande göra kunnige och erfarne läkares hjelp tillgänglig,
likasom äfven, då den mindre bemedlade nu ofta, i ovisshet om de uppkommande
kostnadernas belopp, skyr att anlita sådan hjelp, läkares inkomster
genom en tilltagande sjukvård ökas. Oaktadt de svårigheter, som härvid
möta, synes sjelfva saken vara af den vigt, att den väl förtjenar en
närmare undersökning. Att det förslag, som kan komma att blifva uppgjordt,
skulle underställas Riksdagen, kan Utskottet likväl icke tillstyrka, då
taxebestämmelser hittills städse blifvit pröfvade och afgjorda af Kongl. Maj:t.
På dessa grunder, och med afseende på hvad af Andra Kammarens Tillfälliga
Utskott redan blifvit anfördt, hemställer Utskottet
att Riksdagen mätte i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes låta genom sakkunnige personer
utarbeta förslag till bestämmelser i nu ifrågavarande
hänseende, och efter pröfning deraf meddela de föreskrifter
angående vedergällning åt provincialläkare för
lemnad sjukvård, som kunna -finnas lämpliga och erforderliga.
Stockholm den 22 April 1879.
F. F. CARLSON.
Reservation:
af Herr Sjöbring och Herr Ribbing, S.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.