Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 6
1879-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1879:6, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 6
Dokumentets text
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 6.
1
N:o 6.
An k. till Biksd. Kansli den 9 Maj 1879, kl. 1 e. m,
Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande ÅT:o 5,
angående beredandet af flera lärotimmar för natur alhistoriens
studium vid, rikets allmänna läroverk.
Uti en inom Andra Kammaren afgifven motion, N:o 115, har Herr S. Axel!.
föreslagit, att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t taga i nådigt öfvervägande,
dels huiuvida icke naturläran kunde erhålla ytterligare en timme i veckan i
elementarläroverkens 4:de, 5:te och 6:te (nedre) klasser,
dels limmina icke undervisning i naturalhistoria bör meddelas i elementarläroverkens
högsta klass äfven å latinliniens båda afdelningar.
till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört, att genom
den nyligen utfärdade skolstadgau naturalhistoriens ställning vid de allmänna läroverken
skulle, åtminstone hvad latinlinien angår, blifvit mycket ofördelaktigare
än den förut varit, i det att en del af den tid, som uti klasserna 4, 5 och 6:i
föiut varit tilldelad naturalhistorien, nu blifvit densamma fråntagen och i stället
anslagen åt inhemtandet af elementerna uti andra naturlärans delar. Den ersättning,
som kunde anses blifvit vunnen genom föreskrift om inledning om djur- och
växtiikets kännedom såsom läroämne i 1 klassen (2 timmar i veckan) vore alldeles
otilliiedsställande, då läijungarne i denna klass vore för litet utvecklade för
ett mera fruktbart studium af ämnet. Å den från flera håll ofta upprepade önskan,
att undervisningen i naturalhistoria måtte fortsättas genom hela läroverket,
hade dessutom hvad anginge latinlinien intet afseende fästats. Missförhållanden
Bill. till Biksd. Prof. 1879. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Häft.
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.
egde derför, enligt motionärens förmenande, rum, som borde aihjelpas, och detta
kunde beträffande linien B lätt ske, då ingen svårighet syntes möta att för naturalhistoriens
studium använda någon af de timmar, som äro anslagna till välskrifning
och teckning, franska eller matematik, samt det icke syntes honom vara
betänkligt att i läroverkets 4:de, 5:te och 6:te klasser samt A-liniens 7:de klass
låta de klassiska språken afstå en timma i veckan för samma ändamål.
Vid behandlingen af detta förslag i Riksdagens Andra Kammare blef detsamma
af Kammaren gilladt, till följd hvaraf Kammaren för sin del beslöt, att
Riksdagen skulle i underdånig skrifvelse anhålla det Kong]. Maj:t täcktes taga i
öfvervägande hvad sålunda ansetts önskvärdt.
Detta beslut öfverensstämmer beträffande sista delen af motionärens förslag
med hvad det Tillfälliga Utskott, som mottagit ifrågavarande motion till förberedande
behandling, i afgifvet betänkande yrkat. Å första delen hade deremot Utskottet
förordat afslag och härför anfört följande skäl: den anordning af naturvetenskapens
studium i 4:de ,och 5:te klasserna, som nu gäller, öfverensstämmer
väsentligen med hvad 1870 och 1874 års komitéer föreslagit och mot 1870 års
komités förslag i denaaa del hade 1873 års Riksdag icke gjort någon anmärkning;
denna af sakkunniga män föreslagna anordning både ännu varit gällande allt för
kort tid för att erfarenheten skulle hunnit visa vare sig dess riktighet eller oriktighet;
den förökning i lärotid för den allmänna naturläran, som af motionären
föreslagits, kunde icke ske utan på bekostnad af något annat läroämne, och då
i detta afseende föreslagits latinet, erinrades derom, att, sedan den senaste anordningen
af elementarundervisningen minskat antalet timmar, hvarunder undervisning
i latinet hvarje vecka meddelas, med icke mindre än 18, det torde vara
ganska betänkligt att göra ytterligare inskränkningar i denna undervisningstid,
som redan blifvit så förkortad, att erfarne skolmän äro ganska tveksamme, i hvad
mån en grundlig och fruktbärande insigt i detta språk skall kunna vid allmänna
läroverken meddelas. Slutligen fästades äfven uppmärksamheten på, hurusom
täta rubbningar i läroverkens undervisniugsplan måste verka ofördelaktigt på deras
jemna och lugna gång, och att till följd häraf nya. ändringar i en stadga, som
nyss börjat tillämpas, endast af de mest tvingande skäl syntes böra vidtagas.
I dessa skäl, hvilka under diskussionen i Andra Kammaren icke blefvo vederlagda,
finner sig äfven detta Utskott böra instämma och på grund af desamma
afstyrka Första Kammaren att förorda någon åtgärd, hvarigenom skulle påkallas
någon förändring i den rigtning, motionären föreslagit, uti de för 4, 5 och 6:te
klasserna nu gällande läroplaner.
Hvad angår sista delen af motionärens förslag, eller angelägenheten deraf
att undervisningen i naturalhistorien hlefve meddelad åt alla i läroverkets högsta
klass, har härför af motionären och under frågans behandling i Andra Kammaren
hufvudsakligen anförts, att resultatet af naturhistoriens studium efter nuvarande
3
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande. N:o 6.
anordning skulle blifva alltför svagt; ej blott för de enskilda lärjungarne, utan
måhända ännu mera för den nationella bildningens skull borde detta läroämne
ingå i den för skolans högre klasser gällande läroplan, eljest skulle dess studium vid
universiteten komma att lida betydlig afbräck, och detta ämne blifva, om ej åsidosatt,
dock föga odladt. För att nemligen botanik och zoologi skulle kunna studeras
med framgång, behöfdes en långvarigare förutgående bekantskap med naturen,
eu bekantskap, som måste vara gjord vid elementarläroverket för att möjliggöra
dessa vetenskapsgrenar såsom fackstudium vid universitetet.
Om man betraktar läroverkens läseplan endast ur en särskild vetenskaps
synpunkt, ega de anförda skälen mycken betydenhet. Men likartade anspråk framställas
från andra vetenskapers sida, och det finnes knappast något läroämne, hvars
målsmän icke för detsamma fordra en ökad del af lärotiden. På detta sätt upp
kommer det mångläseri vid skolorna, hvaröfver så mycket klagats. Enligt Utskottets
tanke måste vid den förmedling af olika läroämnens kraf, som eu läsordning
skall innehålla, det bestämmande vara afseende på lärjungarnes fortskridande utveckling
och bildning. För detta ändamål har man i senare tider sökt, för tillgodoseende
af de olika bildniugsliniernas olika behof, så vidt möjligt rigta hvarderas
arbete på ett mindre antal hufvudämnen, hvarigenom större enhet och kraft vinnes
vid undervisningen. Till följd af denna grundsats hafva botanik och zoologi
i de högsta klassernas läroplan upptagits företrädesvis för reallinien.
Skulle eu förändring vidtagas, för att gifva åt dessa läroämnen samma
undervisningstid äfven på den klassiska linien, så kunde sådant, vid det sammanhang
särskilda delar af läroplanen ega, icke ske utan rubbning i det hela, såväl
uti nu ifrågavarande som uti de föregående klasserna. Men deremot resa sig från
andra håll betydande hinder, af hvilka Utskottet endast vill anföra följande:''
Antingen skulle undervisning i naturalhistorien meddelas i 7:de klassen å
klassiska liniens båda afdelningar jemte undervisning i fysik. Men härigenom
skulle läroämnena blifva alltför många och afgångsexamen, då i densamma, jemte
allt öfrigt som den för närvarande omfattar, följaktligen skulle ingå äfven botanik
och zoologi, på ett så betänkligt sätt försvåras, att en sådan anordning svnes
Utskottet ingalunda böra tillrådas. Eller ock skulle, på det naturalhistorien måtte
vinna nödigt utrymme, fysiken uteslutas från den läroplan, som är gällande för
den klassiska liniens båda afdelningar i öfverstå klassen, hvaraf åter blefve eu
följd, att sistnämnda läroämnes ställning i de allmänna läroverken skulle blifva
vida ofördelaktigare än naturalhistoriens för närvarande är, ty vid naturalhistoriens
utslutning i 6:te klassen är dock så mycken insigt deri vunnen, som är nödig för
fortsatt studium på egen hand i den lefvande naturen, ett studium, hvartill vederbörande
lärare icke lära underlåta att uppmuntra och som icke lär åsidosättas af
dem, hos hvilka någon håg och lust för detta läroämne under den föregående lärotiden
blifvit väckt. I fysik är deremot lärjungens insigt vid inträdet i 7:de klassen
4
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (JS'':o 2) Utlåtande N:o 6.
mycket ringa, ock för dess förökande fordras tillgång till hjelpmedel, som endast
vid läroverken stå till buds. Skälet till den anordning, enligt hvilken hos oss. i
likhet med hvad i andra länders nyare läroplaner eger rum, naturbeskrifningen
förnämligast meddelas i de lägre klasserna och fysiken i de högre, är just det.
att inhemtandet af fysikens lagar lämpar sig bättre för mera utvecklade, i matematiska
ämnen mera försigkomna lärjungar, hvaremot naturalhistorien, som företrädesvis
anlitar och skärper åskådningen, är synnerligt väl egnad till undervisningsämne
för en yngre ålder. En omvändning af detta förhållande eller ett uteslutande
af fysiken ur kretsen af de högre klassernas läroämnen skulle, enligt
Utskottets åsigt, beteckna en väsentlig brist i de allmänna läroverkens organisation
och ett betänkligt steg tillbaka, eftersom kännedomen af de allmänna fysiska
fenomenen och grunderna för desamma både har den ingripande betydelse för
det praktiska lifvet och det intresse för hvarje bildad man, att den nödvändigt
hör till en fullständig skolundervisning.
Af skäl, som Utskottet nu anfört, hemställer Utskottet,
att Hr S. Axells ifrågavarande motion icke må till någon
Kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 9 Maj 1879.
På Utskottets vägnar:
P. F. Carlson.
Reservation:
af Herr Ribbing, 8.
Stockholm, tryckt hos Å. L. Normaas Boktryckeri-Aktieholag, 1879.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.