Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 6

1879-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1879:6, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 6.

1

N:o 6.

An k. till Biksd. Kansli den 9 Maj 1879, kl. 1 e. m,

Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande ÅT:o 5,

angående beredandet af flera lärotimmar för natur alhistoriens

studium vid, rikets allmänna läroverk.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven motion, N:o 115, har Herr S. Axel!.

föreslagit, att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t taga i nådigt öfvervägande,

dels huiuvida icke naturläran kunde erhålla ytterligare en timme i veckan i

elementarläroverkens 4:de, 5:te och 6:te (nedre) klasser,

dels limmina icke undervisning i naturalhistoria bör meddelas i elementarläroverkens

högsta klass äfven å latinliniens båda afdelningar.

till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört, att genom

den nyligen utfärdade skolstadgau naturalhistoriens ställning vid de allmänna läroverken

skulle, åtminstone hvad latinlinien angår, blifvit mycket ofördelaktigare

än den förut varit, i det att en del af den tid, som uti klasserna 4, 5 och 6:i

föiut varit tilldelad naturalhistorien, nu blifvit densamma fråntagen och i stället

anslagen åt inhemtandet af elementerna uti andra naturlärans delar. Den ersättning,

som kunde anses blifvit vunnen genom föreskrift om inledning om djur- och

växtiikets kännedom såsom läroämne i 1 klassen (2 timmar i veckan) vore alldeles

otilliiedsställande, då läijungarne i denna klass vore för litet utvecklade för

ett mera fruktbart studium af ämnet. Å den från flera håll ofta upprepade önskan,

att undervisningen i naturalhistoria måtte fortsättas genom hela läroverket,

hade dessutom hvad anginge latinlinien intet afseende fästats. Missförhållanden

Bill. till Biksd. Prof. 1879. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

egde derför, enligt motionärens förmenande, rum, som borde aihjelpas, och detta

kunde beträffande linien B lätt ske, då ingen svårighet syntes möta att för naturalhistoriens

studium använda någon af de timmar, som äro anslagna till välskrifning

och teckning, franska eller matematik, samt det icke syntes honom vara

betänkligt att i läroverkets 4:de, 5:te och 6:te klasser samt A-liniens 7:de klass

låta de klassiska språken afstå en timma i veckan för samma ändamål.

Vid behandlingen af detta förslag i Riksdagens Andra Kammare blef detsamma

af Kammaren gilladt, till följd hvaraf Kammaren för sin del beslöt, att

Riksdagen skulle i underdånig skrifvelse anhålla det Kong]. Maj:t täcktes taga i

öfvervägande hvad sålunda ansetts önskvärdt.

Detta beslut öfverensstämmer beträffande sista delen af motionärens förslag

med hvad det Tillfälliga Utskott, som mottagit ifrågavarande motion till förberedande

behandling, i afgifvet betänkande yrkat. Å första delen hade deremot Utskottet

förordat afslag och härför anfört följande skäl: den anordning af naturvetenskapens

studium i 4:de ,och 5:te klasserna, som nu gäller, öfverensstämmer

väsentligen med hvad 1870 och 1874 års komitéer föreslagit och mot 1870 års

komités förslag i denaaa del hade 1873 års Riksdag icke gjort någon anmärkning;

denna af sakkunniga män föreslagna anordning både ännu varit gällande allt för

kort tid för att erfarenheten skulle hunnit visa vare sig dess riktighet eller oriktighet;

den förökning i lärotid för den allmänna naturläran, som af motionären

föreslagits, kunde icke ske utan på bekostnad af något annat läroämne, och då

i detta afseende föreslagits latinet, erinrades derom, att, sedan den senaste anordningen

af elementarundervisningen minskat antalet timmar, hvarunder undervisning

i latinet hvarje vecka meddelas, med icke mindre än 18, det torde vara

ganska betänkligt att göra ytterligare inskränkningar i denna undervisningstid,

som redan blifvit så förkortad, att erfarne skolmän äro ganska tveksamme, i hvad

mån en grundlig och fruktbärande insigt i detta språk skall kunna vid allmänna

läroverken meddelas. Slutligen fästades äfven uppmärksamheten på, hurusom

täta rubbningar i läroverkens undervisniugsplan måste verka ofördelaktigt på deras

jemna och lugna gång, och att till följd häraf nya. ändringar i en stadga, som

nyss börjat tillämpas, endast af de mest tvingande skäl syntes böra vidtagas.

I dessa skäl, hvilka under diskussionen i Andra Kammaren icke blefvo vederlagda,

finner sig äfven detta Utskott böra instämma och på grund af desamma

afstyrka Första Kammaren att förorda någon åtgärd, hvarigenom skulle påkallas

någon förändring i den rigtning, motionären föreslagit, uti de för 4, 5 och 6:te

klasserna nu gällande läroplaner.

Hvad angår sista delen af motionärens förslag, eller angelägenheten deraf

att undervisningen i naturalhistorien hlefve meddelad åt alla i läroverkets högsta

klass, har härför af motionären och under frågans behandling i Andra Kammaren

hufvudsakligen anförts, att resultatet af naturhistoriens studium efter nuvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande. N:o 6.

anordning skulle blifva alltför svagt; ej blott för de enskilda lärjungarne, utan

måhända ännu mera för den nationella bildningens skull borde detta läroämne

ingå i den för skolans högre klasser gällande läroplan, eljest skulle dess studium vid

universiteten komma att lida betydlig afbräck, och detta ämne blifva, om ej åsidosatt,

dock föga odladt. För att nemligen botanik och zoologi skulle kunna studeras

med framgång, behöfdes en långvarigare förutgående bekantskap med naturen,

eu bekantskap, som måste vara gjord vid elementarläroverket för att möjliggöra

dessa vetenskapsgrenar såsom fackstudium vid universitetet.

Om man betraktar läroverkens läseplan endast ur en särskild vetenskaps

synpunkt, ega de anförda skälen mycken betydenhet. Men likartade anspråk framställas

från andra vetenskapers sida, och det finnes knappast något läroämne, hvars

målsmän icke för detsamma fordra en ökad del af lärotiden. På detta sätt upp

kommer det mångläseri vid skolorna, hvaröfver så mycket klagats. Enligt Utskottets

tanke måste vid den förmedling af olika läroämnens kraf, som eu läsordning

skall innehålla, det bestämmande vara afseende på lärjungarnes fortskridande utveckling

och bildning. För detta ändamål har man i senare tider sökt, för tillgodoseende

af de olika bildniugsliniernas olika behof, så vidt möjligt rigta hvarderas

arbete på ett mindre antal hufvudämnen, hvarigenom större enhet och kraft vinnes

vid undervisningen. Till följd af denna grundsats hafva botanik och zoologi

i de högsta klassernas läroplan upptagits företrädesvis för reallinien.

Skulle eu förändring vidtagas, för att gifva åt dessa läroämnen samma

undervisningstid äfven på den klassiska linien, så kunde sådant, vid det sammanhang

särskilda delar af läroplanen ega, icke ske utan rubbning i det hela, såväl

uti nu ifrågavarande som uti de föregående klasserna. Men deremot resa sig från

andra håll betydande hinder, af hvilka Utskottet endast vill anföra följande:''

Antingen skulle undervisning i naturalhistorien meddelas i 7:de klassen å

klassiska liniens båda afdelningar jemte undervisning i fysik. Men härigenom

skulle läroämnena blifva alltför många och afgångsexamen, då i densamma, jemte

allt öfrigt som den för närvarande omfattar, följaktligen skulle ingå äfven botanik

och zoologi, på ett så betänkligt sätt försvåras, att en sådan anordning svnes

Utskottet ingalunda böra tillrådas. Eller ock skulle, på det naturalhistorien måtte

vinna nödigt utrymme, fysiken uteslutas från den läroplan, som är gällande för

den klassiska liniens båda afdelningar i öfverstå klassen, hvaraf åter blefve eu

följd, att sistnämnda läroämnes ställning i de allmänna läroverken skulle blifva

vida ofördelaktigare än naturalhistoriens för närvarande är, ty vid naturalhistoriens

utslutning i 6:te klassen är dock så mycken insigt deri vunnen, som är nödig för

fortsatt studium på egen hand i den lefvande naturen, ett studium, hvartill vederbörande

lärare icke lära underlåta att uppmuntra och som icke lär åsidosättas af

dem, hos hvilka någon håg och lust för detta läroämne under den föregående lärotiden

blifvit väckt. I fysik är deremot lärjungens insigt vid inträdet i 7:de klassen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (JS'':o 2) Utlåtande N:o 6.

mycket ringa, ock för dess förökande fordras tillgång till hjelpmedel, som endast

vid läroverken stå till buds. Skälet till den anordning, enligt hvilken hos oss. i

likhet med hvad i andra länders nyare läroplaner eger rum, naturbeskrifningen

förnämligast meddelas i de lägre klasserna och fysiken i de högre, är just det.

att inhemtandet af fysikens lagar lämpar sig bättre för mera utvecklade, i matematiska

ämnen mera försigkomna lärjungar, hvaremot naturalhistorien, som företrädesvis

anlitar och skärper åskådningen, är synnerligt väl egnad till undervisningsämne

för en yngre ålder. En omvändning af detta förhållande eller ett uteslutande

af fysiken ur kretsen af de högre klassernas läroämnen skulle, enligt

Utskottets åsigt, beteckna en väsentlig brist i de allmänna läroverkens organisation

och ett betänkligt steg tillbaka, eftersom kännedomen af de allmänna fysiska

fenomenen och grunderna för desamma både har den ingripande betydelse för

det praktiska lifvet och det intresse för hvarje bildad man, att den nödvändigt

hör till en fullständig skolundervisning.

Af skäl, som Utskottet nu anfört, hemställer Utskottet,

att Hr S. Axells ifrågavarande motion icke må till någon

Kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 Maj 1879.

På Utskottets vägnar:

P. F. Carlson.

Reservation:

af Herr Ribbing, 8.

Stockholm, tryckt hos Å. L. Normaas Boktryckeri-Aktieholag, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.