Sök i Ratio Lex

Memorial, angående fullbordad granskning af de i Statsrådet förda protokoll.

1879-03-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1879:2, Memorial, angående fullbordad granskning af de i Statsrådet förda protokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

1

N:0 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Mars 1879, kl. 12 midd.

konstitutions-Utskottets Memorial, angående fullbordad granskning

af de i Statsrådet förda protokoll.

Till Konstitutions-Utskottet hafva, på derom hos vederbörande

gjord framställning, blifvit öfverlemnade de sedan sistlidne riksdags

början och intill början af den innevarande i Statsrådet förda protokoll,

nemligen öfver

Justitie- och Justitie-departements-ärenden från och med den 18

Januari 1878 till och med den 13 Januari 1879;

Utrikes-departements-ärenden från och med den 15 Mars 1878 till

och med den 8 Januari 1879;

Landtförsvars-departements-ärenden från och med den 18 Januari

1878 till och med den 13 Januari 1879;

Sjöförsvars-departements-ärenden från och med den 18 Januari 1878

till och med den 13 Januari 1879;

Civil-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1878 till

och med den M3 Januari 1879;

Finans-departements-ärenden från och med den 15 Januari 1878

till och med den 13 Januari 1879; samt

Ecklesiastik-departements-ärenden från och med den 18 Januari

1878 till och med den 13 Januari 1879.

Under den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse

med grundlagarnes föreskrift, blifvit företagen och numera fullbordad,

bär Utskottet hvarken funnit skäl att emot någon Statsrådets

ledamot tillämpa 106 § Regeringsformen eller ansett anledning föreBih.

till Riksd. Prat. 1S79. 3 Samt. 2 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

komma att framställa någon anmärkning på grund af stadgandet i

107 § af samma grundlag;

h vilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 10 Mars 1879.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservationer:

af Herr Friherre J. Nordenfalk: “Ehuru jag instämmer i det slut,

hvartill Utskottet kommit, likväl och då jag ansett vissa regeringsärenden

vara af den beskaffenhet, att de ej bort lemnas utan allt omnämnande

samt att ett dylikt omnämnande bort i Utskottets betänkande

inrymmas,

men inom Utskottets pluralitet den ‘''åsigt gjort sig gällande att

Utskottet, med det slut, hvartill detsamma kommit, ej härtill egt behörighet,

får jag häremot anmäla min reservation, hänvisande till den praxis,

som Konstitutions-Utskottet såväl vid 1815 års riksdag som vid åtskilliga

följande riksdagar iakttagit

af Herrar A. P. Danielsson, S. Johnson, P. Nilsson och S. Fr.

Norén: “Enär vi ansett eu del af Utskottet granskade regeringsärenden

vara af den beskaffenhet, att de ej bort lemnas utan allt omnämnande

samt att ett dylikt omnämnande bort i Utskottets betänkande inrymmas,

men inom Utskottets pluralitet den åsigt gjort sig gällande, att

Utskottet med det slut, hvartill det kommit, ej härtill egt behörighet;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

3

få vi häremot anmäla vår reservation, alldenstund i grundlagen

ej finnes något stadgande mot en dylik behörighet, med hänvisning

derjemte till den tillämpning, som Konstitutions-Utskottet i denna fråga

såväl vid 1815 års riksdag som vid åtskilliga följande riksdagar funnit

skäl använda

af Herrar A. P. Danielsson, L. Jönsson, P. Nilsson och S. Fr.

Norén: “Emot Utskottets beslut beträffande två i statsrådsprotokollen

omförmälda, på Justitie-departementets föredragning afgjorda ärenden,

det ena för den 1 Mars 1878, punkten 13, derigenom Revisionssekreteraren

P. G. E. Poignant blifvit berättigad att, under den tid han

fått i uppdrag att vara ledamot af eu komité för afgifvande af utlåtande

öfver upprättadt förslag till författningar om mått och vigt efter det

metriska systemet, behålla sina tjenstgöringspenningar, och Hofrättsassessoren

Hasselrot, som under tiden förestått Poignants tjenst, blifvit

tillerkänd ett emot Poignants behållna tjenstgöringspenningar svarande

belopp; samt

det andra för den 21 Juni 1878, punkten 4, angående ersättning

åt Hofrättsassessoren Bergius för mistade tjenstgöringspenningar under

den tid han hade i uppdrag att biträda inom Justitie-departementet vid

utarbetandet af åtskilliga i anledning af nya utsökningslagens antagande

erforderliga föreskrifter i administrativt hänseende,

få vi härmed anmäla vår reservation, enär vi ansett detta tillvägagående

att medgifva tjenstgöringspenningar icke vara öfverensstämmande

med de vilkor, Riksdagen fästat vid regleringen af de löneförmåner, som

tillhöra förenämnde personers tjenstebefattningar.

Flera förhållanden rörande medgifna arfvoden och äfven gratifikationer

såväl å här nämnda som andra departement kunde antecknas,

men då de äro af samma beskaffenhet som här anförda tvenne fall, låta

vi härvid bero;“ samt

af Herr P. Nilsson, med hvilken Herrar A. P. Danielsson, L. Jönsson

och S. Fr. Norén instämt: “Härmed får jag reservera mig mot Utskottets

beslut beträffande en i statsrådsprotokollen öfver ecklesiastik-ärenden

förekommande rådgifvare åtgärd för den 25 Oktober 1878, punkten 11,

angående bemyndigande för stadsförsamlingen i Lund att upptaga ett

lån å 690,000 kronor för uppbyggande af en ny kyrka inom staden

in. m., och berättigande för kyrkorådet vid domkyrkan i Lund att med

domkyrkokassans medel verkställa amorteringen af sagda byggnadslån,

utan att likväl församlingen dervid tillförbundits någon som helst ansvarsskyldighet

för det sålunda af densamma upptagna lånets återbetalning,

icke en gång i det möjliga fall, att domkyrkokassans mycket

högt beräknade årsinkomst skulle förr eller senare, till följd af fel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.

slagna beräkningar vid amorteringsplanens uppgörande, befinnas otillräcklig

att, förutom uppfyllandet af de samma kassa förut åliggande

ordinarie förbindelser, äfven fullgöra denna sjelfvilligt åtagna extra förbindelse

att åt Lunds stadsförsamling liqvidera detta dess kyrkobyggnadslån,

i livilket fäll således anspråk på statens mellankomst icke

osannolikt skall komma att framställas, såvida som domkyrkan i Lund

är att betrakta såsom en statsegendom.u

STOCKHOLM, ISAAC MAKCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.