Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion rörande tillägg till 18 § Riksdagsordningen. Till Utskottet har öfverlemnats en inom Andra Kammaren väckt motion

1879-03-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1879:4, Utlåtande, i anledning af väckt motion rörande tillägg till 18 § Riksdagsordningen. Till Utskottet har öfverlemnats en inom Andra Kammaren väckt motion

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli den It Mars 1879, kl. 2 e. m.

Konstitutions- Ut skottets Utlåtande, i anledning af väckt motion

rörande tillägg till 18 § Riksdagsordningen.

Till Utskottet har öfverlemnats en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o

72), deri Herr Per Ericson i Wik — under erinran, hurusom i följd deraf att 18 §

Riksdagsordningen icke innehåller någon uttrycklig bestämmelse inom hvilken tid

val till riksdagsman i Andra Kammaren bör kungöras i de valkretsar, der det

omedelbara valsättet blifvit antaget, understundom inträffat, att valförrättare låtit

kungöra sådant val allenast några få dagar före dess hållande eller till och med

försummat att till kommunerna afsända kungörelser derom så tidigt, att desamma

hunnit från predikstolarne inom alla kommuner uppläsas — föreslagit, att Riksdagen

måtte för sin del besluta följande tillägg till nyssnämnda paragraf:

“I de valkretsar, der det omedelbara valsättet begagnas, åligger det valförrättaren

att kungöra valet minst fjorton dagar före dess hållande.“

Om i allmänhet vidtagande af ändringar i de lagar, hvilka företrädesvis

kunna sägas utgöra grundvalen för samhällsskicket, kräfver en synnerlig varsamhet,

så torde detta gälla icke minst då fråga är att i en dylik lag införa i detalj

gående, reglementariska bestämmelser, afsedda att fullständiga eller förklara förut

befintliga stadganden. Innan man företager en dylik åtgärd, är det derföre nödigt

att omsorgsfullt pröfva, huruvida den är af synnerligt behof påkallad eller om

icke den anmärkta ofullständigheten eller otydligheten tilläfventyrs är mera skenbar

än verklig.

I afseende å den nu föreliggande frågan tillåter Konstitutions-Utskottet sig

erinra, att Utskottet vid de föregående riksdagar, då samma fråga varit föremål

för dess pröfning, för utredning af den rätta tolkningen af stadgandena i 18 § Riksdagsordningen

anfört hufvudsakligen:

att vid jemförelse af bestämmelserna i denna paragraf med hvad i gällande

kommunalförfattningar finnes föreskrifvet i fråga om kungörande af kommunal
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.

stämma och allmän rådstuga. Riksdagsordningens mening är tydlig och klar derutinnan,

att medelbart riksdagsmannaval bör af valförrättaren kungöras så tidigt,

att kallelse till elektorsval må hinna offentliggöras den föreskrifna tiden af fjorton

dagar, eller å landet minst eu vecka, innan det hålles, der ej särskild anledning

nödgar till förkortande af denna kallelsetid;

samt att, då stadgandet i 18 § 1 mom. Riksdagsordningen angående kungörande

af tid för riksdagsmannaval afser såväl omedelbara som medelbara val, samt

vid sådant förhållande icke någon anledning finnes att antaga, att stadgandet skulle

i afseende på det ena slaget af val hafva en annan betydelse än i fråga om det

andra, man synes på goda grunder kunna påstå, att om någon valförrättare utan

att särskilda omständigheter göra sådant nödigt, skulle låta kungöra ett omedelbart

val senare, än ske bort, derest det varit medelbart, sådant icke bör tillskrifvas

någon otydlighet i Riksdagsordningen, utan oförstånd eller bristande nit vid

dess tillämpning, derför, likasom för hvarje annau embetsförseelse, valförrättaren

är underkastad ansvar.

Då Utskottet delar denna uppfattning, hvilken jemväl numera torde kunna

anses hafva genom praxis och de lagstiftande myndigheternas uttalanden vunnit

häfd, samt Utskottet följaktligen icke kan anse det föreslagna tillägget vara nödigt;

då detsamma fasthellre understundom, såsom då särskild skyndsamhet vid riksdagsmannaval

är af nöden, skulle kunna vålla olägenheter och under vissa förutsättningar

icke synes rätt väl låta förena sig med hvad §§ 51 och 95 Regeringsformen

innehålla rörande tid för sammanträdande af Riksdag, som i der förutsatta fäll

skall sammankallas af Konung, Regent eller Statsråd eller genom kungörelse af likets

hofrätter; då slutligen förslag, af enahanda syfte med det nu föreliggande,

blifvit vid flere föregående riksdagar, på Konstitutions-Utskottets tillstyrkan, af

Riksdagens båda Kamrar nästan utan meningsbyte afslagna, och icke några omständigheter

sedermera, Utskottet veterligen, yppats, på grund hvaraf antagas kan,

att Riksdagens sålunda upprepade gånger uttryckta åsigt om de föreslagna stadgandenas

olämplighet eller obehöflighet undergått någon förändring, anser Utskottet

sig ega giltig anledning tillstyrka,

att ifrågavarande motion icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 12 Mars 1879.

På Utskottets vägnar:

Magnus Hallenborg

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.

9

Reservation:

af Herr Engman, med hvilken Herr Bäckström instämt: “Då jag i likhet med

motionären anser, att tydlig och bestämd föreskrift bör finnas inom hvilken tid val

af riksdagsman skall kungöras i de valkretsar, der det omedelbara valsättet är eller

varder antaget, och då en sådan föreskrift ingalunda kan anses vara gifven genom

de föreskrifter, som nu finnas uti 18 § Riksdagsordningen, och hvilka endast innehålla

bestämmelse om valens kungörande i allmänhet och sättet för utlysandet af

elektorsval, der dessa ega rum, anser jag att Utskottet bort tillstyrka antagande

af motionärens förslag till grundlagsenlig behandling, hvarigenom, om förslaget

antagits, vederbörande valförrättare icke, såsom närlagda kungörelse utvisar, derefter

torde strafflöst kunna utlysa omedelbara riksdagsmannaval endast fem dagar

före desammas hållande, ett förfarande, som förorsakat tillfälle till klagomål och

valens upphäfvande på många ställen, nu senast der denna kungörelse utfärdats,

och der vid det nya valet mera än 1,000 röstberättigade valmän nödgades uppoffra

en ny dag hvardera för afgifvande af sina röster, något som kunnat undvikas,

om första valet varit kungjordt, hvilket icke skedde uti 4 af valdistriktets

kyrkor, derföre att kungörelsen så sent utsändes. Den omförmälda kungörelsen

hade följande lydelse:

“Val till Riksdagsman i Andra Kammaren för norra Helsinglands domsaga

kommer att hållas Fredagen den 20 innevarande månad kl. 12 å dagen särskildt

för hvarje kommun inför kommunalstämmans ordförande å det ställe, som allmänneligen

för kommunalstämma begagnas, skolande valprotokollet derefter ofördröjligen

af ordföranden till domhafvande!! insändas, hvarefter rösterna komma

att af domhafvanden sammanräknas å tingsstället Lugnet i Enångers tingslag den

30 i nämnda månad.

Hudiksvall den 10 September 1878.

På domareembetets vägnar:

Arv. Sjöberg.

att uppläsas från predikstolen Söndagen den 15 September, hvarom bevis till

domareembetet införväntas“.

Uppläst i Idenors kyrka Söndagen den 15 September 1878.

L. P. Aurén“.

Bih. till Riksd, Prot. 1879. 3 Sami 3 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.