Utlåtande, i anledning af väckt motion rörande tillägg till 18 § Riksdagsordningen. Till Utskottet har öfverlemnats en inom Andra Kammaren väckt motion
1879-03-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1879:4, Utlåtande, i anledning af väckt motion rörande tillägg till 18 § Riksdagsordningen. Till Utskottet har öfverlemnats en inom Andra Kammaren väckt motion
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
N:o 4.
Ank. till Riksd. Kansli den It Mars 1879, kl. 2 e. m.
Konstitutions- Ut skottets Utlåtande, i anledning af väckt motion
rörande tillägg till 18 § Riksdagsordningen.
Till Utskottet har öfverlemnats en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o
72), deri Herr Per Ericson i Wik — under erinran, hurusom i följd deraf att 18 §
Riksdagsordningen icke innehåller någon uttrycklig bestämmelse inom hvilken tid
val till riksdagsman i Andra Kammaren bör kungöras i de valkretsar, der det
omedelbara valsättet blifvit antaget, understundom inträffat, att valförrättare låtit
kungöra sådant val allenast några få dagar före dess hållande eller till och med
försummat att till kommunerna afsända kungörelser derom så tidigt, att desamma
hunnit från predikstolarne inom alla kommuner uppläsas — föreslagit, att Riksdagen
måtte för sin del besluta följande tillägg till nyssnämnda paragraf:
“I de valkretsar, der det omedelbara valsättet begagnas, åligger det valförrättaren
att kungöra valet minst fjorton dagar före dess hållande.“
Om i allmänhet vidtagande af ändringar i de lagar, hvilka företrädesvis
kunna sägas utgöra grundvalen för samhällsskicket, kräfver en synnerlig varsamhet,
så torde detta gälla icke minst då fråga är att i en dylik lag införa i detalj
gående, reglementariska bestämmelser, afsedda att fullständiga eller förklara förut
befintliga stadganden. Innan man företager en dylik åtgärd, är det derföre nödigt
att omsorgsfullt pröfva, huruvida den är af synnerligt behof påkallad eller om
icke den anmärkta ofullständigheten eller otydligheten tilläfventyrs är mera skenbar
än verklig.
I afseende å den nu föreliggande frågan tillåter Konstitutions-Utskottet sig
erinra, att Utskottet vid de föregående riksdagar, då samma fråga varit föremål
för dess pröfning, för utredning af den rätta tolkningen af stadgandena i 18 § Riksdagsordningen
anfört hufvudsakligen:
att vid jemförelse af bestämmelserna i denna paragraf med hvad i gällande
kommunalförfattningar finnes föreskrifvet i fråga om kungörande af kommunal
-
8
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
stämma och allmän rådstuga. Riksdagsordningens mening är tydlig och klar derutinnan,
att medelbart riksdagsmannaval bör af valförrättaren kungöras så tidigt,
att kallelse till elektorsval må hinna offentliggöras den föreskrifna tiden af fjorton
dagar, eller å landet minst eu vecka, innan det hålles, der ej särskild anledning
nödgar till förkortande af denna kallelsetid;
samt att, då stadgandet i 18 § 1 mom. Riksdagsordningen angående kungörande
af tid för riksdagsmannaval afser såväl omedelbara som medelbara val, samt
vid sådant förhållande icke någon anledning finnes att antaga, att stadgandet skulle
i afseende på det ena slaget af val hafva en annan betydelse än i fråga om det
andra, man synes på goda grunder kunna påstå, att om någon valförrättare utan
att särskilda omständigheter göra sådant nödigt, skulle låta kungöra ett omedelbart
val senare, än ske bort, derest det varit medelbart, sådant icke bör tillskrifvas
någon otydlighet i Riksdagsordningen, utan oförstånd eller bristande nit vid
dess tillämpning, derför, likasom för hvarje annau embetsförseelse, valförrättaren
är underkastad ansvar.
Då Utskottet delar denna uppfattning, hvilken jemväl numera torde kunna
anses hafva genom praxis och de lagstiftande myndigheternas uttalanden vunnit
häfd, samt Utskottet följaktligen icke kan anse det föreslagna tillägget vara nödigt;
då detsamma fasthellre understundom, såsom då särskild skyndsamhet vid riksdagsmannaval
är af nöden, skulle kunna vålla olägenheter och under vissa förutsättningar
icke synes rätt väl låta förena sig med hvad §§ 51 och 95 Regeringsformen
innehålla rörande tid för sammanträdande af Riksdag, som i der förutsatta fäll
skall sammankallas af Konung, Regent eller Statsråd eller genom kungörelse af likets
hofrätter; då slutligen förslag, af enahanda syfte med det nu föreliggande,
blifvit vid flere föregående riksdagar, på Konstitutions-Utskottets tillstyrkan, af
Riksdagens båda Kamrar nästan utan meningsbyte afslagna, och icke några omständigheter
sedermera, Utskottet veterligen, yppats, på grund hvaraf antagas kan,
att Riksdagens sålunda upprepade gånger uttryckta åsigt om de föreslagna stadgandenas
olämplighet eller obehöflighet undergått någon förändring, anser Utskottet
sig ega giltig anledning tillstyrka,
att ifrågavarande motion icke må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 12 Mars 1879.
På Utskottets vägnar:
Magnus Hallenborg
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
9
Reservation:
af Herr Engman, med hvilken Herr Bäckström instämt: “Då jag i likhet med
motionären anser, att tydlig och bestämd föreskrift bör finnas inom hvilken tid val
af riksdagsman skall kungöras i de valkretsar, der det omedelbara valsättet är eller
varder antaget, och då en sådan föreskrift ingalunda kan anses vara gifven genom
de föreskrifter, som nu finnas uti 18 § Riksdagsordningen, och hvilka endast innehålla
bestämmelse om valens kungörande i allmänhet och sättet för utlysandet af
elektorsval, der dessa ega rum, anser jag att Utskottet bort tillstyrka antagande
af motionärens förslag till grundlagsenlig behandling, hvarigenom, om förslaget
antagits, vederbörande valförrättare icke, såsom närlagda kungörelse utvisar, derefter
torde strafflöst kunna utlysa omedelbara riksdagsmannaval endast fem dagar
före desammas hållande, ett förfarande, som förorsakat tillfälle till klagomål och
valens upphäfvande på många ställen, nu senast der denna kungörelse utfärdats,
och der vid det nya valet mera än 1,000 röstberättigade valmän nödgades uppoffra
en ny dag hvardera för afgifvande af sina röster, något som kunnat undvikas,
om första valet varit kungjordt, hvilket icke skedde uti 4 af valdistriktets
kyrkor, derföre att kungörelsen så sent utsändes. Den omförmälda kungörelsen
hade följande lydelse:
“Val till Riksdagsman i Andra Kammaren för norra Helsinglands domsaga
kommer att hållas Fredagen den 20 innevarande månad kl. 12 å dagen särskildt
för hvarje kommun inför kommunalstämmans ordförande å det ställe, som allmänneligen
för kommunalstämma begagnas, skolande valprotokollet derefter ofördröjligen
af ordföranden till domhafvande!! insändas, hvarefter rösterna komma
att af domhafvanden sammanräknas å tingsstället Lugnet i Enångers tingslag den
30 i nämnda månad.
Hudiksvall den 10 September 1878.
På domareembetets vägnar:
Arv. Sjöberg.
att uppläsas från predikstolen Söndagen den 15 September, hvarom bevis till
domareembetet införväntas“.
Uppläst i Idenors kyrka Söndagen den 15 September 1878.
L. P. Aurén“.
Bih. till Riksd, Prot. 1879. 3 Sami 3 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.