Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om öppen omröstning inom Riksdagens Kamrar och Utskott.

1879-04-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1879:6, Utlåtande, i anledning af väckt motion om öppen omröstning inom Riksdagens Kamrar och Utskott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:0 6.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1879, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion

om öppen omröstning inom Riksdagens Kamrar och Utskott.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet hänvisad

motion (N:o 128) har Herr Jöns Persson, med särskildt afseende fästadt

å utgången af en nyligen inom Riksdagen företagen omröstning och

enär det för valmännen vore af stor vigt att kunna få veta, huru de

valde ombuden fullgjorde sina maktpåliggande värf, fyemstält, att Riksdagen

ville för sin del besluta, »att öppen omröstning skall i Riksdagen

och dess Utskott införas, och att sådant beslut förklaras hyllande

på sätt grundlagen föreskrifver»: hvarjemte motionären till Utskottet

öfverlemnat att afgöra, »huruvida den ifrågasatta ändringen i omröstningssättet

lämpligast kan ske genom namnupprop eller aflemnande

af öppna voteringssedlar».

Vidkommande först sättet för omröstnings verkställande inom

Riksdagens Utskott, får Utskottet anmärka, att, då 48 § riksdagsordningen

innehåller bestämmelse om huru tillgå skall »då», — d. v. s.

för det fall att -— »inom Utskottet omröstning med slutna sedlar anställes»,

de sålunda begagnade ordalagen icke synas kunna annorledes

förstås, än såsom innebärande en tyst förutsättning, att omröstning

inom Utskottet kan och får ske jemväl på annat sätt än det,

Bill, till Riksd. Prof. 1879. 3 Sami. 5 Käft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

för hvilket, då det ifrågakommer, §:en meddelar särskilda föreskrifter.

För så vidt alltså motionären med denna del af sin motion velat

åt Utskotten förvärfva rättighet att, der så finnes lämpligt, använda

öppen omröstning, så är, enligt Utskottets förmenande, syftemålet

redan genom nu gällande grundlagsstadganden vunnet. Skulle åter

motionärens mening vara att åvägabringa ett bestämdt förhud för Utskott

att begagna sluten omröstning, så möter härvid den af motionären

förbisedda eller i allt fall olösta svårigheten, huru vid lika röstetal

afgöras.

Hvad åter omröstningssättet inom Kamrarne beträffar, så har

denna fråga vid de särskilda tillfällen — under 1867, 1873 och 1875

årens riksdagar — då densamma varit föremål för Utskottets och Riksdagens

uppmärksamhet, blifvit så vidlyftigt och uttömmande behandlad,

och de skal, hvilka bestämt Utskottet att afstyrka och Riksdagens

begge Kamrar att med stor majoritet afstå förslag af enahanda syfte

med det förevarande, så fullständigt utvecklade, att Utskottet icke ansett

nödigt att nu åter upprepa dem, och detta så mycket mindre, som

de grunder, motionären för sin hemställan anfört, hvarken äro nya

eller af beskaffenhet att kunna i någon mån rubba Utskottets uppfattning.

Utskottet vill blott, då motionären särskildt såsom stöd för sitt förslag

åberopat förhållandet inom utländska nationalrepresentationer, anmärka,

att detta argument först då kan tillerkännas någon egentlig vigt, om

det ådagalägges, ej mindre att den främmande plägseden med fördel

låter tillämpa sig på våra förhållanden, utan ock att densamma i sig

innefattar bestämda företräden framför en hos oss sedan århundraden

tillbaka väl bepröfvad. Utan att nu i öfrigt vilja inlåta sig på det

vanskliga, försöket att bedöma verkningarne af det öppna omröstningssättet

inom andra representativa församlingar, tror Utskottet sig dock

kunna, utan fara för misstag, påstå, att tillämpningen af detsamma hos

oss skulle komma att medföra rätt betydande praktiska svårigheter,

utan att ändock, i saknad af ett särskildt publicistiskt organ för offentliggörandet

af omröstningarne, det af motionären angifna syfte med

det öppna omröstningssättet, eller att sätta kommittenterne i tillfälle

att inhemta representantens ståndpunkt i hvarje särskild fråga, synes

kunna i någon större omfattning vinnas.

Under sådana förhållanden och då Utskottet saknar all anledning

antaga, att Riksdagen nu skulle hafva öfvergifvit sin vid flera föregående

tillfällen angifna ståndpunkt i denna fråga, får Utskottet hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

3

att ifrågavarande motion må af Riksdagen finnas

utan afseende.

Stockholm den 25 April 1879.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservationer:

af Herrar S. Johnson och L. Jönsson.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.