Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af veidet motion om ändring af 30 § Regeringsformen.

1879-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1879:8, Utlåtande, i anledning af veidet motion om ändring af 30 § Regeringsformen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 8.

1

M:0 8.

Ant. till Eiksd. Kansli den 7 Maj 1879, kl. 2 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af veidet motion

om ändring af 30 § Regeringsformen.

I en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet öfverlemnad

motion (H:o 132) har Herr S. Wieselgren, med anledning deraf att, sedan,

i sammanhang med väckt förslag om utsträckning jemväl till de så kallade

konsistoriella gällen af rättigheten att kalla fjerde profpredikant, ifrågasatts att

de fall, då denna rätt utöfvades, med kyrkoherdebeställningens tillsättande

skulle förfaras så, som om regal kyrkoherdetjenst funnes stadgadt, tvifvel

uppstått, huruvida en dylik anordning vore förenlig med stadgandet i 30 §

Regeringsformen, föreslagit, att Riksdagen för sin del måtte besluta följande

förändrade lydelse af nämnda paragraf:

“Konungen--— — pastorater. De så kallade konsistoriella gäll

vare vid deras valrätt bibehållna i de fall, der vid valet ifrågakomma endast

å lagligen upprättadt förslag uppförde prestmän;”

Och har motionären derjemte hemstält att, i händelse den föreslagna

lydelsen af paragrafen icke syntes tillfredsställande, Utskottet ville föreslå

sådan ändring deri, som kunde finnas vara för det af motionären afsedda

ändamål lämpligast.

Yid granskning af motionärens förslag har Utskottet funnit detsamma

icke vara så affattadt, att det bör af Riksdagen antagas. Hvad först sjelfva

de af motionären begagnade ordalag beträffar, synas de lemna åtskilligt

öfrigt att önska. Det kan sålunda med skäl ifrågasättas, huruvida icke beBill.

till Riksd. Prof. 1870. 3 Sami. 7 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 8.

stämraelsen “lagligen upprättadt" är helt och hållet öfverflödig, då grundlagen

skäligen ej bör förutsätta eu utöfning af valrätt vid förslag, det der

icke i laglig ordning upprättats. Skulle åter meningen vara att dermed

beteckna förslaget, sådant det i konsistoriel^ gäll för närvarande alltid är

och måste vara, så länge rätt att kalla fjerde profpredikant icke åt dessa

församlingar inrymts, så kan uttrycket blifva vilseledande. Såsom bekant,

säges nemligen i nu gällande prestvalsstadga om fjerde profpredikant, att han

"å förslag uppföres", och samma uttryck återfinnes i det förslag till förordning

angående tillsättande af presterliga tjenster, som af Kongl. Maj:t blifvit för

innevarande Riksdag framlagdt. Derest nu detta häfdvunna uttryck framgent

bibehölles, under det att åt församlingarne i konsistoriella gäll medgåfves

rätt att kalla fjerde profpredikant, så kunde tydligtvis fjerde profpredikanten

med lika rätt sägas vara “å lagligen upprättad t förslag uppförd",

som de ursprungligen derå uppförde, och 30 § Regeringsformen finge

ett helt annat innehåll, än motionären antagligen åsyftat. Härtill kommer,

att motionären, då han i orden “å lagligen upprättadt förslag uppförde

prestman" begagnat flertalsformen, tyckes hafva förbisett det enligt gällande

lag möjliga fall, att endast en prestman å förslaget uppföres -— något som

kan inträffa om, sedan föreskrifna åtgärder till fyllande af ofullständigt förslag

icke ledt till önskad utgång, församlingen på tillfrågan förklarat sig

med det ofullständiga förslaget åtnöjas.

Men det af motionären framstälda förslaget lider, enligt Utskottets

förmenande, af ännu eu annan och mera väsentlig bristfällighet. Om nemligen,

såsom motionären yrkat, till det allmänna stadgandet, att konsistoriella

gäll vid sin valrätt bibehållas, fogas tillägget: "i de fall, der vid valet

ifrågakomma endast å lagligen upprättadt förslag uppförde prestman", så

synes detta tillägg svårligen kunna fattas annorlunda än såsom innebärande

en inskränkning. Ty då man säger, att något gäller i ett visst, uppgifvet

fall, så förutsättes dermed rimligtvis, att andra fall gifvas, då det icke gäller.

Nu behöfver dock icke påminnas derom, att, enligt gällande lag, församlingarne

i konsistoriella pastorat icke ega att vid sitt val gå utom förslaget.

Motionärens formulering innefattar alltså en antecipation af en förändring

i lagstiftningen, som ännu blott är en möjlighet och hvarom för

närvarande icke något förslag föreligger. Men den icke blott förutsätter,

att en förändring i lagstiftningen framdeles kan komma att ske, utan den

antyder tillika den retning, hvari denna förändring skulle komma att gå.

Den nödvändiga tankefyllnaden till det positiva stadgandet i 30 § Regeringsformen

måste nemligen, så vidt Utskottet kan finna, blifva, att i andra fall

än de i paragrafen angifna, konsistoriella gäll icke skulle bibehållas vid sin

valrätt, hvilken då icke kunde öfvergå till någon annan än kyrkostyrelsen.

Utan att nu ingå i bedömande, huruvida den sålunda antydda rigtningen är

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 8.

3

(len lämpligaste, vill Utskottet endast erinra derom, att den ingalunda är

den enda tänkbara och möjliga. Men det torde medgifvas, att om man

anser nödigt att på förhand genom en grundlagsändring undanröja hvarje

på grundlagen beroende betänklighet vid eu förändrad anordning i fråga

om tillsättande af kyrkoherdetjenster i konsistoriella gäll, så bör en dylik

grundlagsändring icke affattas i sådana ordalag, att derigenom sättet för

nyssnämnda anordning antydes, helst då fullständig enighet i detta stycke

emellan de lagstiftande myndigheterna ännu icke blifvit uppnådd.

Då Utskottet alltså, i betraktande af hvad ofvan anförts, ansett sig

icke kunna tillstyrka hvad motionären föreslagit, samt Utskottet ej heller

funnit det vara lämpligt att nu, sedan tiden för Riksdagens sammanvaro så

långt framskridit, för egen del framlägga ''något förslag i ämnet, dertill,

om så skulle finnas nödigt, lämpligare tillfälle måhända framdeles under

innevarande riksdagsperiod torde erbjuda sig, får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 Maj 1879.

På Utskottets vägnar:

M AGN US HALLEN BORD.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.