Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om berättigande för förmyndare att af omyndigs medel i lifränteanstalt insätta inom visst belopp.

1879-03-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1879:13, Utlåtande, i anledning af väckt motion om berättigande för förmyndare att af omyndigs medel i lifränteanstalt insätta inom visst belopp.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1879, kl. 5 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om berättigande

för förmyndare att af omyndigs medel i lifränteanstalt

insätta inom visst belopp.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Utskottet öfverlemnad

motion, N:o 101, har Herr A. P, Danielsson andraga, att, ehuru lifränteanstalterna

onekligen innefattade ett verksamt medel att bereda hjelp och understöd på äldre

dagar, dock för deras anlitande för omyndigs räkning medelst förmyndaremedel

den svårighet för förmyndare mötte, att ej någon lag funnes, som dertill lemnade

honom rättighet och skyddade honom för att på myndlingens yrkande kunna åläggas

att till denne utbetala de i lifränteanstalten för myndlingens räkning insatta

medel, hvarföre motionären föreslagit, »det Riksdagen ville för sin del besluta,

antingen såsom en särskild författning, eller som tillägg till 22 kap. Ärfda-balken,

att förmyndare berättigas att af omyndiges medel i lifränteanstalt insätta minst

fem kronor och högst tio kronor årligen under eu följd af högst tjugu år, för beredande

af lifränta åt den omyndige vid mera framskriden ålder, och med vilkor

att de gjorda insättningarne vid dödsfall återbetalas.»

Med allt erkännande af motionärens goda syfte, finner Utskottet dock ett

lagstadgande i den rigtning, han föreslår, mindi’e lämpligt. Förmyndare är satt

att efter bästa förstånd och samvete förvalta den omyndiges egendom och skall

för sin myndling, till myndig ålder kommen eller i myndighetstillstånd åter försatt,

redovisa den samma. Att förmyndaren skulle berättigas att i lifränteanstalt insätta

större eller mindre del af förmyndaremedlen, skulle emellertid vara att utsträcka

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 7 Sand. 7 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

förmyndarens verksamhet utöfver gränsen för eu sådan förvaltning samt att lemna

honom rätt att genom under förmyndaretiden vidtagna åtgärder hindra sin myndling,

myndig blifven, i den fria dispositionen öfver hans egendom.

Utskottet hemställer alltså,

att motionen icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 6 Mars 1879.

På Utskottets vägnar:

H. G. y. Gegerfelt.

Reservation:

af Herr Torpadie, som ansett, att motionen, med vissa modifikationer,

kunnat af Utskottet tillstyrkas.

iV:o 14.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1879, kl. 5 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring

af 26 kap. 4 § Byggnmgabalken.

Angående skyldigheten att deltaga i byggnad af tingshus och häradsfängelse

är för närvarande stadgadt i 26 kap. 4 § Byggningabalk^!:

»Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig tingstad,

eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för allmogen lägligast, sedan

Rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva så stor, som tarfvas, och två

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.