Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i gällande stadga om skiftesverket i riket.

1879-04-09 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1879:26, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i gällande stadga om skiftesverket i riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

1

X:o 36.

Ant. till Bikscl. Kansli den 9 April 1879, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

i gällande stadga om skiftesverket i riket.

Uti en inom Andra Kammaren af Herr Fredrik Andersson väckt

och till Lag-Utskottet öfverlemnad motion, N:o 90, anföres, att, enär jordarealen

i förhållande till befolkningen förr varit större, och jordens värde

följaktligen mindre än nu, fordom, då skifte inom ett byalag foretogs,

för o-emensamt behof afsatts mindre beteshagar,. vidsträcktare områden

till grus-, sten-, ler- och torftägt samt omättligt tilltagna, nu mera ofverflödiga

s. k. fägator, in. m., men att efter de skedda ändringarne i skiftes-

och stängselstadgan dylika allmänningars värde för skifteslagets gemensamma

behof förminskats eller försvunnit, hvaremot den eller de delegare,

som varit nog lycklige att få dem inom eller bredvid sina egoområden,

på de öfriges bekostnad erhållit en afgjord fördel. Emellertid

hade understundom § 6 i skiftesstadgan, enligt motionärens mening oriktigt

så tolkats, att en enda af delegarne kunnat hindra ifragasatt delning

af sådan samfäld mark, och det vore ju gifvet, att den eller de,

som droge största nyttan af marken odelad, ej ville ingå i delning eller

e^outbyte med öfrige. På grund af hvad han sålunda anför, föreslår

motionären, »att samfäld mark af hur litet omfång som helst inom ett

eller flera skifteslag, då den icke till gemensam nytta för delegarne kan

begagnas, må genom delning eller egoutbyte skiftas, der minst /3 åt

delegarne sådant önska». .,

3 § i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket

den 9 November 1866 bestämmer, att ej må redan verkstad enskiftesdelning,

som vunnit laga kraft, eller skifte, livilket enligt Kong!, kungörelsen

den 20 Februari 1821 blifvit såsom enskifte ansedt och lastBih.

till Biksd. Prof. 1879. 7 Sami. 14 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N;o 26.

stäldt, eller laga skifte, hvarå fastställelse meddelats, genom nytt skifte

rubbas, utan så år att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende, derom

åsämjas. Ofvan omförmäla skiften hafva sålunda blifvit likstälda med

laga kraft vunna domar, och Utskottet vill icke bidraga att rubba den

ohygglighet som är och måste vara sådana tillerkänd. Utskottet kan derore

icke tillstyrka bifall till föreliggande motion. Har, på grund af 10

ap. i skiftesstadgan eller förut gällande skiftesförfattningar, mark blifvit

för delegarnes allmänna behof undantagen, bör denna åtgärd vara lika

lörbmdande som hvarje annan bestämmelse beträffande det verkstälda

kiftet Utskottet, som sålunda finner det i sin ordning, att för sådan

hemstäder11 Sklftande erfordras samtlige delegares medgifvande,

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 April 1879.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

Reservationer:

af Herr Magnus Jonsson mot viss del af motiveringen, samt

af Herrar Anders Persson, Smedberg och Svensén.

Herr Johannes Jonson har begärt få antecknadt, att han till följd af

lingf UUtekotte?16t ^ riksdaSsgöromälen eJ åtagit i ärendets belind
-

STOCKHOLM, CENTRAI.-TRYCKERIET, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.