Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om stadgande af förmånsrätt för frakt, som förvaltning af jernväg i följd af samtrafik uppburit för annan jernvägs räkning.

1879-04-22 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1879:29, Utlåtande, i anledning af väckt motion om stadgande af förmånsrätt för frakt, som förvaltning af jernväg i följd af samtrafik uppburit för annan jernvägs räkning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utsleottets Utlåtande N:o 29.

1

N:o 29.

Ant. till Riksd. Kansli den 22 April 1879, kl. 6 e. w.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om stadgande

af förmånsrätt för frakt, som förvaltning af

jernväg i följd af samtrafik uppburit för annan jernvägs

räkning.

I det förslag till lag om inteckning i jernväg och i sammanhang*

dermed erforderliga författningar, som af den dertill utaf Kongl. Maj:t

förordnade komité afgifvits den 10 Febrnari 1879, föreslogs, bland annat,

sådant tillägg till 17 kap. 7 § Handelsbalken, att frakt, som förvaltning

af jernväg i följd af samtrafik uppburit för annan jernvägs

räkning, skulle, der ej frakten stått inne längre än fyra månader, ur

gäldenärens lösa egendom uttagas med förmånsrätt efter hvad i öfrig!

uti nämnda § funnes upptaget.

I den vid förslaget fogade promemoria hafva komiterade motiverat

detta sitt förslag påföljande sätt. Dådet af komitén afgifna förslag till

lag angående inteckning i jernväg åsyftade att tillförsäkra vissa borgenärer

företrädesrätt till betalning ur jernvägen med dertill hörande rörlig

materiel och inventarier, hade derigenom för en icke solvent jernvägsegares

öfrige borgenärer utsigten att ur gäldenärens tillgångar erhålla

godtgörelse för sina fordringar blifvit i motsvarande grad minskad.

De, hvilka inläte sig i affär med en jernvägsegare utan att för sina

fordringar erhålla någon företrädesrätt till betalning, visste emellertid,

hvilket äfventyr de i sådant afseende löpte, och skulle säkerligen ej

Bill. till Riksd, Prof. 1879. 7 Sami, 17 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

underlåta att på annat sätt skaffa sig garantier för sina fordringars

utbekommande. Det funnes dock ett slag af fordringar, med afseende

å Indika särskilda skäl, hemtade företrädesvis ur synpunkten af ett

allmänt intresse för jernvägstrafikens ändamålsenliga anordnande, syntes

komiterade tala för att desamma icke i följd af den nya lagstiftningen

om inteckning i jernväg försattes uti eu i jemförelse med de

nuvarande förhållandena alltför mycket försämrad ställning. Såsom bekant

vore, underhölle de olika jernvägarne med hvarandra en samtrafik,

hvarigenom för passagerare och gods, Indika befordrades mellan

stationer på olika jernvägar, afgifterna icke erlades särskild! för

hvarje jernväg, utan uppburos för hela väglängden på ett ställe, hvarefter

den jernvägsförvaltning, som uppburit frakten, deraf utbetalade

till den eller de andra jernvägsförvaltningarne hvad på dem belöpte.

Enligt hvad allmänneligen här i landet iakttoges, verkstäldes de af

samtrafiken föranledda liqvider mellan jernvägarne, så snart räkningarne

deröfver för hvarje månad hunnit uppgöras och granskas. Af

hvilket stort gagn för den allmänhet, som begagnade jernvägarne, en

dylik samtrafik och uppbörd på ett ställe af fraktafgifterna måste vara,

vore lätt att inse, och det allmänt erkända behofvet deraf hade äfven

gjort samtrafikens underlättande och utveckling till en af de angelägnaste

omsorger för en jernvägsförvaltning. De fordringar och skulder,

som uppkomme mellan jernvägarne i följd af samtrafiken, vore ock af

skiljaktig beskaffenhet från en jernvägs vanliga fordringar och skulder.

De förra grundade sig derpå, att den ena jernvägen utöfvade ett

slags ombudsmannaskap för den andra, i följd hvaraf den förra uppbure

medel för den senares räkning. Det vore kändt, att den ena jeruvägens

rörliga materiel användes i samtrafik på den andra jernvägen,

och ingen ifrågasatte, att icke, om en jernvägsegare försattes i konkurs,

den å hans jernväg vid tillfället befintliga rörliga materiel, som tillhörde

annan jernväg, skulle till denna utlemnas. Kunde man tänka

sig, att vid uppbörden af frakt kunde tillgå på det sätt, att hvad som

uppbars för annan jernvägs räkning genast frånskildes och förvarades

särskildt på ett sätt, som tydligen utmärkte, att medlen tillhörde en

annan, skulle väl ock i följd af stadgandet i 17 kap. 2 § Handelsbalken

egaren till dylika medel vara skyddad derför att den frakt, som

vore intjenad på hans jernväg, komme att användas till betalning af

en annan jernvägsegares skulder. Men då ett sådant särskiljande af

dessa medel af praktiska skäl vore outförbar!, syntes det förefinnas

tillräckliga skäl att medelst en i lag stadgad förmånsrätt bereda de i

följd af samtrafik uppkommande fordringar ett skydd, som eljest icke

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

kunde vinnas utan att tillskynda den allmänhet, som af samtrafiken hemtade

fördel, väsentliga olägenheter. Af sådan anledning hade komitén

föreslagit förmånsrätt för samtrafiks-fordringar. Då den panträtt i den

fasta egendomen, som inteckningen medförde, icke syntes böra stå tillbaka

för den tysta förmånsrätt, som blifvit tillagd frakt, som jern vägsförvaltning

för annan jernväg^ räkning uppburit, hade förmånsrätten

för nämnda fordringar blifvit inskränkt till gäldenärens lösa egendom,

och äfven den förmånsrätt i viss lös egendom, som blifvit förbunden

med inteckningen, hade antagits utan olägenhet kunna ställas framför

den samtrafiks-fordringarne tillkommande rätt, enär denna senare skulle

omfatta all lös egendom, således äfven kontanta tillgångar, utestående

fordringar och inventarier eller förråd af förbrukningsartiklar, såsom

kol, ved, oljor in. in. De tillgångar af sistnämnda beskaffenhet, hvilka

alltid måste antagas förefinnas hos en jernväg, skulle tvifvelsutan lemna

full tillgång till betäckande af samtrafiks-fordringarne, hvilka ej kunde

i följd af de månadsvis skeende uppgörelserna hinna uppgå till några

mycket stora belopp. För att förekomma uppgörelsernas fördröjande

hade komitén dessutom tillagt den bestämmelse, att fordran ej skulle

hafva stått inne längre än fyra månader. Det åsyftade stadgandet hade

komitén ansett lämpligen kunna åstadkommas medelst ett tillägg till

7 § i 17 kap. Handelsbalken.

Sedan vid granskning af komiterades förslag i Högsta Domstolen,

Högsta Domstolens fleste ledamöter funnit det icke vara afbehofvet

påkalladt, att, på sätt förslaget innehölle, för fraktfordran i följd

af samtrafik tillskapa en ny förmånsrätt, faun Ivongl. Magt, då derjemte

den af komiterade ifrågasatta förmånsrätten icke stode i något

oskiljaktigt sammanhang med frågan om inteckning i jernväg till säkerhet

för fordran, att frågan om förmånsrätt för sauitrafiksmedel icke

för det närvarande borde föranleda till någon framställning till .Riksdagen,

utan bestämmelserna derom ur förslaget uteslutas.

Uti en af Andra Kammaren till Lag-Utskottet hänvisad motion,

N:o 129, har nu Herr 0. B. Themptander, under åberopande af komiterades

af Utskottet ofvan omförmälda motiv, och då vissa af de betänkligheter,

komiterades förslag i denna del mött, kunde anses häfda,

derest den af några ledamöter i Högsta Domstolen ifrågasatta nedflyttningen

af förmånsrätten iakttoges, hemstält, “att under förutsättning,

det Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag rörande inteckning i

jernväg vunne Riksdagens bifall, Riksdagen jemväl må besluta, att i

17 kap. Handelsbalken på lämpligt ställe införa ett stadgande derom,

att frakt, som förvaltning af jernväg, i följd af .samtrafik, uppburit för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

annan jernvägs räkning, må med förmånsrätt utgå ur gäldenärens lösa

egendom, der ej frakten stått inne längre än fyra månader.“

Lika med motionären och på de af komiterade anförda skäl finner

Utskottet det vara af vigt, att, derest Riksdagen nu beslutar eu

lag om inteckning i jernväg, Riksdagen samtidigt för sin del för samtrafiksmedel

beslutar en förmånsrätt, hvilken Utskottet anser lämpligen

böra sättas näst efter den, 17 kap. 11 § Handelsbalken nu innehåller,

samt då ock kunna utan olägenhet utsträckas till all gäldenärens

egendom; och får Utskottet derföre, under förutsättning, att en

lag om inteckning i jernväg varder af innevarande Riksdag beslutad,

hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

förändrade lydelse af 17 kap. 11 § Handelsbalken:

1 Mom. Derefter skola, utan förmånsrätt sig

emellan, gäldas: kyrkors, fattigkassors och socknemagasiners

fordringar hos deras föreståndare; Kronans,

Rikets Ständers, städers och allmänna af Konungen

stadfästade kassors, penningeverks och inrättningars

fordringar hos de tjenstemän, som äro satte

att deras inkomster uppbära, för hvad af sådan uppbörd

hos dem innestår; så ock fordringar i öfrigt

hos Kronans embets- eller tjenstemän för egendom,

som desse, i och för embete eller tjenst, emottagit.

2 Mom. Sedan uttages frakt, som förvaltning

af jernväg, i följd af samtrafik, uppburit för annan

jernvägs räkning, der ej frakten stått inne längre än

fyra mdnader.u

Stockholm den 22 April 1879.

På Utskottets vägnar:

Ii. G. v. GEGERFELT.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

o

Reservationer:

af Herr von Gegerfelt: “Enär den så kallade samtrafiken säkerligen

hädanefter som hitintills borde kunna på ändamålsenligt sätt ordnas

utan den ifrågastälda förmånsrätten, hvilken, om den ej erhölle högre

plats i förmånsrättsordningen än Utskottet föreslagit, skulle lända fordringsegarne

till föga gagn, har jag, jemväl med afseende å Högsta

Domstolens i ämnet afgifna yttrande och Kongl. Maj:ts deraf föranledda

beslut att icke göra frågan till föremål för nådig proposition,

ansett motionen böra lemnas utan bifall

af Herrar Lindgren och Sundell, som ansett Utskottet hafva bort

afstyrka infall till motionen;

af Herr Grefve Mörner: “Då de uppbörder af medel som i följd af

samtrafik kunna uppkomma, hafva sin grund uti af vederbörande jernvägsstyrelser

sins emellan ingångna aftal, men jag icke kan inse hvarföre

dessa kommissionsaffärer skola tilläggas något särskilt skydd eller

förmånsrätt, får jag vördsamt hemställa att Utskottets förslag ej må

bifallas;“

samt af Herr Torpadie, som funnit ifrågavarande förmånsrätt böra

inskränkas till lös egendom och det af Utskottet till 17 kap. 11 §

Handelsbalken tillagda 2 mom. följaktligen böra lyda sålunda:

“Frakt, som förvaltning af jernväg, i följd af samtrafik, uppburit

för annan jernvägs räkning, lager sedan ut ur gäldenärens lösa egendom,

der ej frakten stått inne längre än fyra månader.“

Bill. till Riksd. Prot. 1879. 7 Sami. 17 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.