Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af Kamrarnes nterremiss af Utskottets Utlåtande N:o i ti, öf ver väckta motioner om upphäfvande af Kong!, förordningen angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring den ti Augusti t SO i jemte andra dit hörande författning ar.

1879-05-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1879:37, Utlåtande, med anledning af Kamrarnes nterremiss af Utskottets Utlåtande N:o i ti, öf ver väckta motioner om upphäfvande af Kong!, förordningen angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring den ti Augusti t SO i jemte andra dit hörande författning ar.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 37.

5

Reservation;

af Herr Magnus Jonsson.

Herr Torpadie har begärt tä här antecknad!, att han varit hindrad

öfvervara justeringen af detta utlåtande.

N:o 37.

Ank. till Rik.scl. Kansli den 8 Maj 187!), kl. 7 e. m.

Lag- Utskottets Utlåtande, med anledning af Kamrarnes nterremiss

af Utskottets Utlåtande N:o i ti, öf ver väckta motioner

om upphäfvande af Kong!, förordningen angående grunderna

och vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring

den ti Augusti t SO i jemte andra dit hörande författning

ar.

Sedan inom Första Kammaren Herr N. S. von Kock i motion H:o 11

föreslagit aflåtande af eu underdånig skrifvelse med anhållan, att de stadgande]),

hvika uti förordningen den 6 Augusti 1864 samt särskilt för Stora

Kopparbergs län uti kungörelsen den 18 Februari 1859, jemte andra, ännu

gällande författningar, vore meddelade i fråga om besutenhet såsom vilkor

för hemmans klyfvande, jemte rättighet att lösa s. k. obesuten del, måtte

förklaras hafva upphört att vara gällande, samt inom Andra Kammaren Herr

Per Nilsson i Espö uti afgifven motion, N:o 81, påyrkat, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att förordningen angående grunderna och vilkoren

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

för hemmansklyfning och jordafsöndring don 6 Augusti 1864 skulle till all

kndt och verkan uppbåfvas, och köp åt jord, vare sig större eller mindre,

erhålla ett folium i fastighetsboken till framtida säkerhet, så hemstälde Lagutskottet,

till hvars behandling nämnda tvenne motioner blifvit af Kamrarne

hänvisade, uti utlåtandet N:o 1 6, på anförda skäl, att motionerna icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Detta utlåtande har nu, enligt till. Utskottet ankomna protokollsutdrag,

blitvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisad!.

Utskottet har, med anledning af återförvisningen, tagit kännedom om

de öfverläggningar inom Kamrarne, Indika föregått den samma, äfvensom

om några af herr von Koch til! ytterligare upplysning om förhållandena i

Dalarne ingifna handlingar, men har icke funnit anledning frångå sin i

ofvan nämnda utlåtande uti ämnet uttalade åsigt.

Dä emellertid nämnda öfverläggningar synas utmärka, att den mening

inom Kamrarne är öfvervägande, som anser eu utvidgning af rätten såväl

till hemmansklyfning som jordafsöndring böra ske, får Utskottet, för den

händelse att Kamrarne vid ärendets förnyade handläggning skulle vilja fatta

beslut i sådan riktning, med anledning af återremissen hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

att Kongl. Magt täcktes taga i öfvervägande, huruvida

ej i vederbörlig ordning må dels förklaras, att hvad i

förordningen den 6 Augusti 1864 eller i annan för fattning

för riket i allmänhet är stadgadt angående besutenhet

såsom vilkor för hemmans klyfvande, äfvensom angående

rättighet att lösa s. k. obesuten del, skall uppföra

att vara gällande, dels afsöndring tillåtas till större

del åt egovidden än den i § 7 mom. 2 af nämnda förordning

bestämda, dels och de allmänna föreskrifterna

beträffande hemmansklyfning och jordafsöndring vinna

tillämpning jemväl på Störa Kopparbergs län.

Stockholm den 8 Maj 1879.

På Utskottets vägnar:

II. G. v. GEGERFELT.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-lJtskottets Utlåtande, N:o 37.

Reserv a t hus er:

af Herr Samzelius: »Att en i nationens lif så djupt ingripande fråga

som den förevarande skulle till afgörande förekomma i riksdagens sista

timme måste jag djupt beklaga. Innan beslut fattas angående aflåtande i

en så vigtig fråga af en underdånig skrifvelse, hvilken utan Riksdagens vidare

hörande möjligen kan föranleda till utfärdande af en förordning, medförande

för framtiden väsentliga rubbningar i våra nuvarande politiska,

sociala och ekonomiska förhållanden, bär jag för min del ansett eu grundlig

undersökning af ämnet vara erforderlig. En sådan har nu icke kunnat verkställas

al Utskottet, som vidhåller sina förut uttalade åsigter, men i strid

med dessa föreslår eu underdånig, skrifvelse i så allmänna ordalag, att, då

motivering till skrifregel) i det närmaste saknas, innehållet kan få eu ganska

vidsträckt tolkning.

För ruin del är jag icke obenägen att medgifva åtskilliga lättnader

för beredande af tillfälle åt eu större del af befolkningen att förvärfva och

besitta jord. Sålunda skulle jag önska framgång åt ett för länge sedan

väckt förslag att afsöndring af jord må få ega rum till och med en femtedel

af egovidden så väl från skattehemman som från jord af annan natur.

•lag kan nemligen icke finna någon fara för skattens utgörande derigenom

uppstå. Vidare har jag velat inskränka lösningsrätten till obesuten hemul

ansd el till det fall att försäljning deraf eget- rum, i likhet med hvad som

stadgas i 7 kap. Jordabalken i fråga om lösningsrätt i stad af tomt, som

blifvit styckad och söndrad till men och trängsel. Derigenom skulle de

förhatliga och för känslan upprörande lösningsprocesser upphöra, då en mindre

jordägare af sin mäktigare granne emot sin vilja drifves från hus och

hem. Säljer han åter sin lilla hemmansdel, kan den enes köpeskilling vara

lika god som den andres, och genom inrymmandet af eu lösningsrätt til!

fastigheternes konsolidering uppstår ingen olägenhet. Slutligen skulle jag

icke hafva något emot att jemka på det nuvarande besutenhetsbegreppet

sådant det definieras i gällande författning.

Med dessa asigter låter dock sig icke förena den vidsträckta tolkning,

som en och annan velat gifva åt Utskottets skrifvelseförslag, än mindre den

uppfattning afl; hemmansklyfningen skulle blifva obegränsad, hvarigenom det

kunde uppstå sådana hemmansdelar som exempelvis i Norge, der man, för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o

att bereda sig politisk rösträtt, inköpt och låtit särskilt skattlägga sådana

jordlägenheter, Indika enligt skattläggningsinstrument, hvars innehåll blifvit

inig benäget meddeladt, afkasta af hvad som erfordras till föda åt en

hona! Hvilket mantal sådana hemmansdelar hos oss skulle åsättas och huru

deras delaktighet i rustning, rotering, väghållning in. m. skulle bestämmas,

har jag icke kunnat utfundera. Mig synes temligen klart att, om en obegränsad

hemmansklyfning skall införas, om hvars nytta tankarne hos

framstående statsmän och nationalekonomer dock varit mycket delade, eu

sådan åtgärd hos oss måste föregås af genomgripande skattereformer, och

hela mantalsbegreppet utplånas. De förhållanden, som exempelvis i vart

broderland Norge föranledt stadgandet om obegränsad hemmansklyfning, förefinnas

icke hos oss. Dessa stadgande!! motvägas för öfrigt af andra, som

verka till den besutna jordegareklassens bibehållande, nemligen af dem som

angå den såkallade »odels- och aassedesretten», hvilken ansetts så vigtig,

att uti 107 § af den Norske Grundloven stadgas, att denna rätt icke må

upphäfvas. Jordstyckningen i Norge synes enligt statistiska uppgifter val

vara stor, men då man från antalet åt egendomar drager dera, jag skulle

vilja kalla politiska jordlotter, eller sådana hvilka förvärfvats endast för att

erhålla politisk rösträtt, qvarstå de besutna gårdsbrukarnes egendomar, hvilka

i allmänhet icke äro så små, hvadan deras egare vanligen intaga en oberoende

och sjelfständig ställning så väl i kommunen som inom det politiska

lifvet, Anmärkas bör ock, att, då jordstyckningen i Norge städse ökar antalet

af politiska valmän, i det hvarje särskild t matrikulerad jordlott, huru

ringa den än är, för egaren och brukaren deraf (den senare så vidt han

brukar, på mer än 5 år) medför politisk rösträtt, så skulle jordstyckningen

hos oss, som icke motverkas genom någon »odels- och aassedesret», kunna

leda dertill, att under tidernas lopp flertalet af egare och brukare af jord

skulle blifva politiskt oberättigade. Deras ekonomiska ställning skulle äfven

genom en långt drifven jordstyckning kunna blifva ungefär densamma som

den franska bondens, hvilken visserligen icke saknar politisk rösträtt, men

som, försjunken i okunnighet och fattigdom, i allmänhet saknar de egenskaper,

som nödvändigt erfordras för att kunna uppträda på den politiska

banan, hvadan representantkallet der råkat i händerna förnämligast på sakförare,

litteratörer och andra rätt kunskapsrika personer, men som icke åt

representationen lemna det konservativa element, hvithet dock föi bibehållande

af statens bestånd i längden och utan våldsamma rubbningar visat sig

vara nödvändigt. _ __

Det af motionärerne framhållna, ganska behjertansvärda förhållande

rörande provinsen Dalarne, skulle mycket lätt kunna athjelpas, om lösningsrätten

til! obesuten hemmansdel inskränktes till endast det fall jag bär

ofvan antydt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Utan att under tiden för denna reservations afgifvande hinna vidare

utveckla det rika ämnet, får jag för min del hemställa,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t, efter ärendets behöriga utredande,

täcktes i fråga om hemmansklyfning och jordafsöndring

meddela eller föreslå sådana förändrade stadganden, hvarigenom

lösningsrätt af obesuten liemmansdel inskränkes

till det fall, då försäljning deraf eger rum, samt rätt till

afsöndring af jord till och med eu femtedel af hela egovidden

beredes för hemman af alla slag.»

samt af Herrar Thomasson, Anders Persson, Torpadie, Johannes Jonson

och Svensén emot motiveringen.

Bih. till Riksd. Prof, 1879. 7 Samt. 20 Iiäft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.