Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd motion om underdånig skrifvelse angående omarbetning af Kongl. förordningen den 6 Oktober 1848 om aktiebolag.

1879-02-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1879:5, Utlåtande, i anledning af vädd motion om underdånig skrifvelse angående omarbetning af Kongl. förordningen den 6 Oktober 1848 om aktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1879, kl. 7 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af vädd motion om underdånig

skrifvelse angående omarbetning af Kongl. förordningen

den 6 Oktober 1848 om aktiebolag.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Utskottet hänvisad

motion, Nio 17, har Herr L. M. Carlsson föreslagit, »att Riksdagen

måtte besluta att till Kongl. Maj:t aflåta en underdånig skrifvelse

med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa en revision

och omarbetning af Kongl. förordningen den 6 Oktober 1848 angående

aktiebolag och hvad dermed i sammanhang står, så att så väl

aktieegarne som borgenärer mera kunna betryggas mot förluster än

hvad hittills visat sig vara fallet, och derefter till Riksdagen inkomma

med nådigt förslag i ämnet»; och har motionären*, uppgifvit vissa

grundsatser, hvilka enligt hans tanke borde vid eu dylik omarbetning

följas.

Då emellertid den af motionären önskade enheten mellan olika

bolagsordningar icke står att förena med de så olikartade ändamål och

deraf betingade verksamhetssätt för särskilda aktiebolag;

då det ifrågasatta stadgandet af lika röstgrund för alla aktiebolag

skulle beröfva bolagen den rätt, dem bör tillkomma att sjelfva

Bill. till liiksd. Frat. 1879. 7 Samt. 4 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 5.

i sina bolagsordningar bestämma grunderna, för rösträtten vid stämmorna,

der dessa grunder annars stå att förena med allas rätt och

allas säkerhet;

dä den föreslagna föreskriften, »att bestämmelser i bolagsordningar

derom, att aktieegarne ej skulle ega till fullmäktige vid stämmorna

antaga den de ville, icke måtte vinna nådig stadfästelse», skulle, enligt

Utskottets tanke, vara olämplig, enär ett aktiebolags ställning,

verksamhet och angelägenheter ofta kunna göra det önskvärdt, att andra

än aktieegare icke må ega att vid stämmorna vara till städes;

dä hvad motionären andragit derom, att »i aktielagen borde

intagas stadgande!!, som gånge derpå ut, att vid underdåniga ansökningar

om fastställelse af bolagsordningar fordrades prospekten och inbjudningen

till aktieteckningen jemte andra handlingar, som kunde bereda

tillfälle till eu mera genomgående granskning af bolagets ändamål och

rörelse in. m.», utgår från den förutsättning, att Kongl. Maj:t skulle

vid pröfning af ingifven bolagsordning tillse, att »bolagen vore bygda

på sunda principer», samt att »bolagsordningarne innehölle bestämmelser,

som kunde trygga aktieegarne för förluster, de der, i händelse sakkunnige

personer lemnats tillfälle att yttra sig om bolagets ändamål och möjligheterna

för bolagets bestånd och verksamhet, och dessa yttranden

vid den Kongl. pröfningen tagits i öfvervägande, säkerligen bort kunna

undvikas», men Utskottet icke anser eu så vidsträckt pröfningsrätt

böra eller kunna af Kong!. Maj:t utöfvas, eller Kongl. Maj:ts fastställelse

å en till honom ingifven aktiebolagsordning vara afsedd att innebära

någon som helst af Kongl. Maj:t lemnad garanti för bolagets

ändamålsenlighet;

dä särskild föreskrift derom, »att styrelsen eller dess ledamöter

ej få, hvarken för egen del eller genom fullmakt å bolagsstämma eller

annan sammankomst med bolaget, rösta hvarken vid tillsättande af

revisorer, än mindre vid bestämmande om ansvarsfrihet för styrelsens

förvaltning», icke visat sig af något behof påkallad, lika litet som särskild

bestämmelse derom, att vid styrelseval de afgående ledamöt.erne

icke få rösta på sig sj elfva, hvilken senare bestämmelses åtlydande

derjemte skulle blifva särdeles svårt att kontrollera;

dä stadgandet i 10 § af aktielagen, »att, utom i de fall, hvarom

ofvan stadgats, aktieegare, liv Ukas bolagsordning bli fint stadfästad af

Konungen och efter 1 § hos Rätten anmädef icke skola vara förbundne

till ansvar för bolagets skulder med mera, än en hvar insatt eller åtagit

sig att insätta, derest de icke till ridare ansvarighet sig särskildt

utfästa), enligt Utskottets mening är alldeles oförtydbart, så att hvarken

med stöd af nämnda § »genom bolagsstämmans beslut, der kanhända

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

understundom knappt en tiondedel af aktiebeloppet varit representeradt,

i de närvarandes intresse skuldsättning kan komma till stånd,

eller låns upptagande å bolagets vägnar, till hvars gäldande, om bolaget

sedan blir insolvent, de öfrige aktieegarno få göra tillskott och

sålunda ej nog lida genom förlusten af aktiekapitalet», eller i allmänhet

delegare i aktiebolag, hvars ordning'' bli i vit enligt 1848 års lag af

Konungen stadfästad, lagligen kan endast på grund af sina innebalvande

aktier för bolaget tillförbindas ansvarighet utöfver dessa aktiers

belopp; _

da det af motionären antydda missbruket att medelst sjelf v a det

inbetalda aktiekapitalet åstadkomma en fiktiv utdelning redan är af

nu gällande aktielag i 9 § förbjudet; och

dd slutligen föreskrift derom, »att af Konungens Befallningshafvande

på landet, Öfverståthållareembetet i Stockholm och magistraten

i de öfriga städerna en person skulle utses för hvarje lämpligt distrikt,

som förenämnda myndigheter funne skäligt bestämma, såsom t. ex.

kronofogden i orten på landet och motsvarande statens tjensteman i

städerna, hvilka mot ersättning af bolaget vore skyldige ej ^ blott att

öfvervara de bolagssammanträden, som hörde till deras områden, der

föra protokollet eller ansvara för dess rigtighet, samt intyga att alla

bolagets åtgöranden under sammanträdet skett lagenligt, än ock att i

öfrigt underkasta styrelsens åtgöranden den granskning, som kunde

finnas nödig och lämplig», skulle dels särskildt innebära —• enär såsom

skäl härför bland annat anföres, »att aktiebref» eu kunde vara

spridda, om icke öfver hela, så dock öfver en stor del af landet, hvarigenom

svårligen vid bolagsstämman aktierätten kan bevakas annat

än af ett mindre tal, åtminstone personligen, och hvilket närvarande

mindretal i allmänhet utgjordes af styrelsen och dess vänner» att

staten härvid skulle uppträda såsom bevakare ej mindre af frånvarande

aktieegares rätt och fördel i det hela, än af samtlig© aktieegares

rätt mot de enligt Utskottets tanke utan tillräckligt skäl af motionären

med så stort misstroende ansedda aktiebolagsstyrelserna, dels

och i allmänhet innefatta en statens genom dess tjensteman öfvad öfveruppsigt

öfver enskild affärsverksamhet, och i och med det samma eu

statens garanti för denna verksamhets lagenlighet i alla dess detaljer,

något som Utskottet icke kan tillstyrka;

så föranlåtes Utskottet att, äfven om 1848 års förordning angående

aktiebolag i andra afseenden skulle tarfva en förändring, vördsamt

hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

att nu ifrågavarande motion icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 Februari 1879.

På Utskottets vägnar:

E. THOMASSON.

Reservationer:

af Iierr Grefve Mörn er, som förklarat sig väl instämma idet slut,

hvartill Utskottet kommit, men icke kunna biträda alla de i motiveiingen

uttalade åsigter; i hvithet yttrande Herrar Anders Persson och

Svensén instämt.

Herr Torpadie har begärt att få här antecknadt, det han vid

motionens behandling icke i Utskottet närvarit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.