Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Fjerde hufvudtitel.

1879-02-24 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Fjerde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1

N:o 10.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Febr. 1879, kl. 1 e. in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Fjerde hufvudtitel.

(l:a U. A.)

Vid riksstatens Fjerde hufvudtitel, innefattande anslagen för landtförsvaret,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,

som här nedan omförinälas.

Artilleri- och ingeniör-liögskolan.

l:o. Enligt hvad det den nådiga propositionen angående stats- Angående

verkets tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvars- ^Mitiaget

ärenden den 8 nästlidne Januari (Bil. N;o 3 a pag. 3—5) gifver vid för Artillerihanden,

finnes under statsanslaget å denna hufvudtitel »till försvarsverket

till lands i allmänhet» uppfördt ett belopp af 45,366 kronor 50 öre,

afsédt att bestrida aflöning och underhåll för det å kronoegendomen

Marieberg förlagda artilleri- och ingeniörläroverket. Då emellertid tillhandahållande

af medel för nu angifva ändamål ej kunde sägas hafva

den ringaste gemenskap med de åligganden, som egentligen folie inom

Arméförvaltningens artilleridepartements verksamhetsområde, sådant detta

funnes utstakadt i § 7 af Arméförvaltningens nu gällande instruktion,

hade generalfälttygmästaren i underdånigt memorial uttalat den mening,

att det vore lämpligt, om detta anslag utbrötes ur den för artilleriBih.

till Riksd. Vrot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

departementet afsedda andel i anslaget till försvarsverket till lands i

allmänhet och, i likhet med hvad eger rum för krigshögskolan och krigsskolan,

uppfördes såsom ett särskildt anslag å riksstatens fjerde hufvudtitel

under benämning af artilleri- och ingeniör-högskolan; och hade

generalfälttygmästaren i ämnet vidare anfört, att generalfälttygmästarens

egenskap att vara styresman för det år 1817 inrättade högre artilleriläroverket

blifvit fortfarande bibehållen, oaktadt de förändringar, läroverket

i öfrigt undergått, intill dess Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13

November 1866 bestämt, att de åligganden härutinnan, som dittills tillhört

generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, skulle upphöra

samt öfvertagas af inspektören för militärläroverken och krigsundervisningskommissionen,

hvarjemte det dåvarande högre artilleriläroverket förändrats

till krigshögskola för artilleri- och ingeniör-officerare samt generalstabsofficers-aspiranter.

Genom nådiga generalorder af den 18 Juli 1877

hade vidare blifvit anbefaldt, i sammanhang med inrättandet af en ny

krigshögskola i Stockholm, att skolan å Marieberg skulle föfändras till

ett läroverk endast för artilleriets och fortifikationens officerare, hvilket

läroverk skulle benämnas artilleri- och ingeniör-högskolan. Sedan denna

skola sålunda nu blifvit ordnad och, i likhet med öfriga för armén

gemensamma läroverk — den nya krigshögskolan och krigsskolan —

vore stäld omedelbart under inspektören för militärläroverken och krigsundervisningskommissionen,

samt generalfälttygmästaren ej annorlunda

än såsom ledamot af nämnda kommission, vare sig personligen eller

genom ombud, hade något med skolans styrelse och den der meddelade

undervisning att skaffa, så och då för krigshögskolan i Stockholm ett

särskildt anslag blifvit i riksstaten uppfördt, hade generalfälttygmästaren

ansett det ej mindre vara följdrigtigt än äfven medföra åtskilliga fördelar,

derest utgilterna för artilleri- och ingeniör-högskolan skildes från artilleridepartementets

stat, och de till utgifter för skolan nödiga medel

uppfördes å särskildt anslag, hvilket, likasom öfriga dylika anslag, borde

af Arméförvaltningens civila departement disponeras, hvaremot läroverkets

byggnader fortfarande af artilleridepartementet underhölles, i likhet

med öfriga byggnader å kronoegendomen Marieberg.

I . sammanhang härmed hade generalfälttygmästaren uttalat den

åsigt, att, i likhet med hvad vid krigshögskolan egde rum, fullständig

aflöning på artilleri- och ingeniör-högskolans stat borde för skolans chef

uppföras, samt denne chef innehafva regementsofficers grad. Härigenom

skulle den svårighet, som kunde uppstå, att för ifrågavarande befattning

undvara en officer på stat vid något af artilleriregementena eller fortifikationen

undanrödjas, och, hvad artilleriet särskildt vidkomme, eu minsk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 10.

3

ning i någon mån åvägabringas uti den ofta nog känbara bristen på

till tjenstgöring vid regementena disponible officerare och ej minst på

regementsofficerare. På grund af dessa förhållanden hade generalfälttygmästaren

ansett att uti artilleri- och ingeniör-högskolans stat borde inräknas

aflöning för en chef till de belopp, som af öfverstelöjtnant åtnjutas.

Den af generalfälttygmästaren föreslagna utbrytningen af anslaget

till artilleri- och ingeniör-högskolan från anslaget till försvarsverket till

lands i allmänhet och detsammas ställande under Arméförvaltningens

civila departements förvaltning syntes departementschefen öfverensstämmande

med såväl anslagets natur som anordningen af anslagen på hufvudtiteln

i öfrigt, hvarför han dertill tillstyrkte nådigt bifall. Hvad

anginge chefens för skolan aflöning, så och ehuru det måste vara af

vigt, att officerare vid arméns regementen och corpser ej, i vidsträcktare

mån än nödvändigheten oundgängligen kräfde, bundos vid befattningar,

hvarigenom de blefvo för sin egentliga tjenstgöring oanvändbare,

hvarför departementschefen ock, lika med generalfälttygmästaren, vore

af den åsigt, att särskild aflöning, i likhet med hvad vid krigshögskolan

egde rum, borde åt chefen för nu ifrågavarande läroverk anvisas, ansåge

dock departementschefen, enär vid innevarande statsreglering endast de

oundgängligaste förhöjningar i de årliga anslagen borde äskas, frågan om

anslående af sjelfständig lön till chefen för ifrågavarande läroverk böra

till ett kommande år anstå; och har med bifall härtill Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att under titel »Artilleri- och ing eniör-hög skolan»

uppföra å fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till krigshögskolan, ett

nytt anslag å kronor 45,366: 50, samt att, vid bifall härtill, anslaget till

försvarsverket till lands i allmänhet med samma belopp minskas.

Herr Carl Anders Larsson har deremot^ uti en inom Riksdagens

Andra Kammare väckt motion (N:o 24) yrkat, att nämnda belopp icke

måtte i riksstaten uppföras.

Af hvad vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t förekommit

har synts Utskottet framgå, att förslaget om uppförande af ifrågavarande

belopp såsom särskildt anslag — en åtgärd, som i och för sig

ej är egnad att framkalla någon betänklighet — sammanhänger med

förslaget, att åt läroverket skulle beredas en mera sjelfständig ställning;

och då Utskottet på grund häraf förestält sig, att bifall till den nu gjorda

nådiga framställningen otvifvelaktigt skulle till en kommande Riksdag

framkalla förslag om uppförande af aflöning för en ny chefsplats, har

Utskottet, som jemväl funnit det olämpligt att till Arrnéförvaltningens

civila departement, hvars indragning blifvit af löneregleringskomitén

ifrågasatt, nu öfverflytta nya bestyr, af dessa skäl ansett sig böra hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

anslag till

stipendier

för militärveterinärer.

Angående

slitning sersättning

vid

vissa kornmenderingar

ur indelta

kavalleriet.

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om uppförande

af särskilt anslag för artilleri- och ingeniörhögskolan

icke må vinna Riksdagens bifall.

Stipendier för militäryeterinärer.

2:o. Med hänseende till den svårighet, som yppat sig att vid inträffande

vakanser eller tillfälligt förfall bland regements- och bataljonsveterinärer

upprätthålla hästsjukvården, har, uppå Medicinalstyrelsens

derom gjorda framställning, Kongl. Maj:t nu föreslagit, att för 5 militärveterinär

stipendier, hvartdera å 300 kronor, ett nytt årligt anslag å 1,500

kronor måtte under ofvanstående benämning å hufvudtiteln uppföras.

Stipendiaterne, Indika ansågos kunna erhållas dels bland utexaminerade,

dels ock hufvudsakligen bland ännu vid veterinärinstitutet qvarstående

elever i de begge högsta klasserna, skulle vid inträffad tjenstgöring erhålla

dagtraktamente af 4 kronor samt reseersättning efter 7:e klassen

af gällande resereglemente.

Herr Carl Anders Larsson har deremot i nyssberörda motion hemstält,

att hvad Kongl. Maj:t i denna del föreslagit icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Utskottet föreställer sig, att de tillfälliga behof af vikarier vid veterinärbeställningarne,

som vid kavalleri- och artilleriregementena kunna uppkomma,

utan svårighet böra kunna genom tillfälliga anordningar fyllas,

utan att fasta tjenstebefattningar för ändamålet inrättas, samt att medel

derför lätteligen böra kunna inom hufvudtiteln beredas; och Utskottet

får derföre hemställa,

att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om uppförande af

ett anslag till stipendier för militärveterinärer icke må

vinna Riksdagens bifall.

Indelta armén.

3:o. Under åberopande, hurusom Kongl. Maj:fs nådiga förordning

af den 28 December 1844 och Krigskollegii kungörelse af den 30 April

1861 tillerkände de rustande vid samtliga från kavalleri till infanteri

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

5

förändrade regementen och corpser af den indelta armén slitningsersättning

för kommenderingar till garnisonsförstärkning och annan militärtjenstgöring,

som icke kunde hänföras till vanliga möten eller förefallande

öfningsläger, men att någon sådan ersättning ingenstädes funnes

de rustande vid de indelta kavalleriregementena och corpserna tillerkänd,

ehuru manskap ur dessa regementen och corpser årligen kommenderades

till underbefäls- och hofbeslagsskolor in. in., har uti en inom Andra

Kammaren väckt motion (N:o 13) Herr Gustaf Carlsson i Kröcklinge föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta ej mindre en underdånig skrifvelse

till Kongl. Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t måtte utfärda föreskrift

i berörda syfte, än äfven, att ett förslagsanslag af 4,000 kronor årligen

stäldes till Kongl. Maj:ts disposition för berörda ändamål.

Jeinlikt de af motionären åberopade författningar äro de från kavalleri

till infanteri förändrade regementen och corpser af indelta armén

uti ifrågavarande hänseende likstälde med de roterade infanteriregementena;

och då någon utredning, hvarföre den förmån, som sålunda är

dessa regementen förunnad, skulle utsträckas till de indelta kavalleriregementena,

ej blifvit af motionären förebragt, hemställer Utskottet,

att Herr Gustaf Carlssons förevarande motion ej

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Yärfyade armén.

Husarregementet Konung Carl XV.

4:o. Då detta regemente vore det enda af arméns stamtrupper,

som saknade handtverkare -på stat, och svårighet mötte att utan fast anställning

erhålla kunnige och pålitlige arbetare, har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på bemälda husarregementes stat måtte, i likhet

med förhållandet vid öfriga kavalleriregementen, uppföras aflöning åt:

en gevärshandtverkare med................................................. kronor 600: —

en sadelhandtverkare med................................................. » 700: —

eller tillhopa kronor 1,300

men att, då å staten för regementet qvarstode några anslagsposter,

hvilka, sedan numera passevolansen med sqvadronscheferne upphört, icke

der hade sin rätta plats, sammanlagda beloppet deraf, 1,615 kronor, måtte

från staten afföras och för de ändamål, hvartill dessa anslagsposter varit

Angående

anslag för

gevärs- och

sadelhandtverhare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

afsedda, möjligen uppkommande kostnader utgå från vederbörande statsanslag,

nemligen anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» och

anslaget till »fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas

hästar».

1 öfverensstämmelse härmed tillstyrker Utskottet:

a) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om uppförande

å Husarregementet Konung Carl XV:s stat

af aflöning för en gevärshandtverkare och en sadelhandtverkare

med tillhopa 1,300 kronor må af Riksdagen

bifallas; och

b) att deremot samma regementes stat må, på sätt

Kongl. Maj:t föreslagit, minskas med 1,615 kronor.

Marinregemente!.

Angående 5:o. Då detta anslag äfven för år 1880 blefve erforderligt för att,

bibehållande j ^en m£n p-enoni Marinregementets indragning vore eller ytterligare

Marinrege- blefve disponibelt, användas till underhåll af garnisonen i Karlskrona,

mentet. har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att detsamma måtte äfven under

nämnda år för ornförmälda ändamål med oförändrad natur utgå.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en

af Herr Sven Andersson i Plöninge inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 93), deri föreslagits aflåtande till Kong!. Maj:t af eu underdånig

skrifvelse angående inskränkning af garnisonstjenstgöringen i Stockholm,

Göteborg och Kristianstad till det antal, som i motionen vore närmare

angifvet, eller med allmänna säkerheten och en klok hushållning

vore förenligt.

Marinregementets anslag är under titel »förslagsanslag, högst» i

riksstaten upptaget till ett belopp af 200,000 kronor, deraf för år 1878

åtgått i rundt tal 70,000 kronor för Marinregementet och återstoden för de

garnisonskornmenderingar ur indelta armén, som under året tjenstgjort i

Karlskrona.

Utaf Marinregementet finnas ännu qvar 24 officerare, 20 underofficerare,

8 spel och 8 man af gemenskapen. Den indelta infanteritrupp,

som för garnisonens upprätthållande på sex månader i sender till

Karlskrona kommenderas och hvars manskap under tiden öfvas i rekrytskola,

utgöres af 7 officerare, 7 underofficerare och 269 man.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

7

Om ock under nuvarande förhållanden garnisonstjenstgöringen i

nämnda stad icke kan på annat sätt uppehållas, än genom inkallande af

indelt trupp, föreställer sig dock Utskottet, i likhet med förbemälde

motionär, att, till nedsättning i kostnaderna, garnisonstruppernas styrka

så väl i Karlskrona som i öfriga städer, der garnisoner finnas förlagde,

skulle utan olägenhet kunna något minskas; och Utskottet hemställer

alltså,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kong]. Maj:t i

förevarande hänseende föreslagit, må i underdånig

skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida

icke, till minskning i utgifterna å såväl förevarande

anslag som anslagen för de värfvade regementena,

garnisonstjenstgöringen i städerna i allmänhet

skulle kunna med mindre truppstyrka bestridas.

Beyäringen.

Beväringsmanskapets vapenöfning.

6:o. Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 9) gifver

vid handen, har förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,

hvilket från och med år 1875 varit uppfördt till 651,000 kronor och för

innevarande år höjts till 652,500 kronor, under åren 1875—1878 öfverskrida

med betydliga belopp, vexlande mellan 328,309 och 577,600

kronor; och ehuru Kongl. Maj:t. ansett det kunna antagas, att nedsatta

pris på de flesta förnödenheter böra minska denna utgift för närmast

kommande år, har Kongl. Maj:t dock i anslaget äskat en förhöjning af

248,000 kronor.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till

behandling förehaft dels Herr Carl Anders Larssons i förr berörda motion

(N:o 24) gjorda yrkande, att den äskade anslagsförhöjningen icke

måtte beviljas, dels tvenne inom Riksdagens Andra Kammare väckta

motioner af Herr Jonas Jonasson i Gullaboås (N:o 50) och af Herr

Olof Andersson i Lyckorna (N:o 96), deri yrkats, bland annat, att nästa

års öfningar med andra klassens beväringsmanskap måtte inställas, dels

ock en af Herr H. Halldin inom samma Kammare väckt motion (N:o 22),

innefattande bland annat det yrkande, att beväringsmanskapets vapen
-

Angående

anslaget Ull

beväringsmanskap

Hs

vapenöfningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

öfningar måtte under nästa år inställas och ej minde det för andra årets

beväringsmanskaps öfvande afsedda belopp, 300,000 kronor, än äfven

den af Kongl. Maj:t i beväringsanslaget äskade förhöjning, 248,000 kronor,

statsverket besparas.

Då jemlikt 1860 års beväringslag Kongl. Maj:t eger till vapenöfning

inkalla manskap, hörande till första och andra beväringsklasserna,

och bestämmelsen härom således ej kan af Riksdagen ensam rubbas, har

Utskottet icke kunnat motionärernes förslag angående inställande af andra

klassens beväringsmöte understödja; men enär den förlamning i alla

näringar, som redan inträdt och hotar att allt mera tilltaga, måste verka

minskning i statsinkomsterna, och det alltså är en oeftergiflig pligt att,

der sådant utan verklig skada kan ske, jemväl söka så vidt möjligt inskränka

utgifterna, samt omförmälda förhållanden derjemte måste verka

högst betydliga prisfall, så att kostnaderna för beväringsmötena böra i

väsentlig mån minskas, har Utskottet af dessa skäl ansett sig kunna tillstyrka

Riksdagen att till oförändradt belopp uppföra ifrågavarande anslag.

För åren 1861—1867, eller de sju första åren, hvarunder beväringen

öfvades i enlighet med nu gällande stadganden, uppgingo kostnaderna

för dessa öfningar i medeltal till 657,607 kronor 78 öre, eller

föga utöfver anslagets nuvarande belopp. Skulle emellertid detta belopp

ej ”blifva för 1880 "års öfningar tillräckligt, hyser Utskottet den förhoppning

att, derest Kongl. Maj:t finner åtgärd i den af motionärerne angifna

rigtning utan olägenhet kunna vidtagas, Kongl. Maj:t kommer att derom

till minskning i statsutgifterna förordna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

o

att Riksdagen, jemte förklarande, att den utaf Kongl.

Maj:t föreslagna förhöjning i anslaget till »Beväringsmanskapets

vapenöfning» icke blifvit af Riksdagen beviljad,

må i underdånighet anhålla att, derest det hittills för

anslaget uppförda belopp icke skulle finnas för ändamålet

tillräckligt, Kongl. Maj:t täcktes i nåder taga

under öfvervägande, huruvida icke förhållandena skulle

kunna anses medgifva någon inskränkning i beväringsmanskapets

vapenöfningar samt i sådan händelse derom

förordna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 9

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens

departement.

7:o. I detta anslag har Kongl. Maj:t äskat förhöjning å artilleridepartementets

andel med 25,000 kronor och å fortifikationsdepartementets

andel med 10,000 kronor, eller tillhopa med 35,000 kronor.

I artilleridepartementets andel af förevarande anslag begärdes vid

1876 års riksdag en förhöjning af 75,000 kronor, deraf dock endast

50,000 kronor af Riksdagen beviljades. Oaktadt denna förhöjning hade

emellertid, enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 10) är

ineddeladt, anslaget fortfarande visat sig otillräckligt, så att brister

uppgått för år 1876 till 49,154 kronor 51 öre och för år 1877 till 77,155

kronor 92 öre. Dessa brister hade hittills kunnat ersättas från behållningen

å influtna försäljningsmedel, hvarifrån likväl under den närmare

framtiden något bidrag ej vore att förvänta.

Beträffande åter behofvet af förhöjning i fortijikationsdepartementets

andel af förevarande anslag, framgår af åberopade statsrådsprotokoll

(pag. 11 och 12), att detsamma är föranledt dels af passevolansens upphörande

vid de värfvade kavalleriregementena, dels af den ökade kostnaden

för vattenförbrukning vid Lifgardesregementena och Svea artilleriregemente,

dels ock deraf att garnisonen på Karlsborg alltjemt ökats,

samt att ännu en fästnings- och garnisonsort, Oskar Fredriks borg, tillkommit.

Uti oftaberörda motion, N:o 24, har Herr Carl Anders Larsson yrkat

afslag å dessa Kongl. Maj:ts framställningar om förhöjning i anslaget

till materielen.

Utaf hvad sålunda förekommit framgår visserligen, att under de

senare åren i fråga varande grenar af den militära förvaltningen medfört

större utgifter än som motsvaras af de för dem disponerade anslagsbelopp;

men enär Utskottet icke kan föreställa sig annat än att inom ett

anslag af den betydenhet, som det för »försvarsverket till lands i allmänhet»

uppförda, hvilket för närvarande uppgår till 2,109,090 kronor

47 öre, inskränkningar utan svårighet böra kunna i något hänseende

göras till motvägande af den ökning, som i andra fall af omständigheterna

betingas, alltså och då Utskottet, under nuvarande finansiella

förhållanden, ansett anslagsförhöjningar endast i trängande undantagsfall

böra ifrågakomma, får Utskottet hemställa,

a) att den af Kongl. Maj:t äskade förhöjning i artilleridepartementets

andel af anslaget till »försvarsBih.

till 1liksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 2

Angående

förhöjning i

anslaget till

försvarsverket

tilllands.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

verket till lands i allmänhet», icke må af Riksdagen

beviljas; och

b) att Riksdagen ej heller må bevilja den i fortifikationsdepaihementets

andel af samma anslag äskade

förhöjning.

Angående

anslaget

till försvarsverket

till

lands i allmänhet.

8:o. I händelse af Riksdagens bifall till Utskottets i punkten 1

här ofvan gjorda hemställan derom, att Kongl. Maj:ts förslag i fråga om

utbrytande af anslaget för artilleri- och ingeniör-hög skolan 45,366 kronor

50 öre ej måtte af Riksdagen godkännas, kommer nämnda belopp, att

under anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» qvarstå; hvilket

här endast skolat

antecknas.

Ted och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Angående 9:o. På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 14) är med
ansiuget

till deladt, både i detta anslag, hvilket nu är uppfördt med 46,391 kronor

vidfästnings-5® öre, under eu följd af år uppstått brister, och detta förhållande hade

ochgamisons-Qj afbrutits genom den i detsamma vid 1876 års riksdag medgifna för°rter.

höjning af 10,000 kronor. Medeltalet af bristen hade för de fyra åren

1874—1877 utgjort nära 19,000 kronor och ansåges komma, om år 1878

medräknades, att ej litet öfverstiga 20,000 kronor. Kongl. Maj:t har

derföre föreslagit, att detta anslag måtte förhöjas med 20,008 kronor 50

öre, eller till 66,400 kronor.

Oaktadt de betydliga brister, som under senare åren å förevarande

anslag uppstått, har likväl, med hänseende till det betydliga prisfall å

ved och åtskilliga lysningsämnen, som på sista tiden egt rum, Utskottet

förestält sig, att det hittills varande anslagsbeloppet kan vara för ändamålet

tillräckligt.

Utskottet hemställer derföre,

att den af Kongl. Maj:t i förevarande anslag äskade

förhöjning icke må af Riksdagen beviljas.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för Armöförvalt
ningen

in. il. verk.

Angående 10:o. Med afseende å detta i innevarande års riksstat med 8,770

anslaget till kronor uppförda anslag är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 15)

riaiierfu m. upplyst, att under de fem åren 1873—1877 bristen i medeltal uppgått

för Arméför-f\\ g4g kronor 78 öre. På grund häraf har Kongl. Maj:t nu äskat

valtningen m. °

fl. verk.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

förhöjning med 6,230 kronor, så att anslaget för framtiden skulle komma

att utgöra 15,000 kronor.

Herr Carl Anclers Larsson bär dermot i motionen (N:o 24) föreslagit,

att den begärda förhöjningen icke måtte beviljas.

Af hufvudsakligen enahanda skäl, som i näst föregående punkt äro

anförda, har Utskottet ansett sig böra hemställa,

att den i förevarande anslag äskade förhöjning icke

ma af Riksdagen beviljas.

Angående

1 l:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag, i afseende å hvilka nariTansiag.

Kongl. Maj:t icke ifrågasatt någon annan förändring än att anslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Landtförsvarsdepartementets

kansliexpedition skulle, till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma,

minskas med 33 kronor 50 öre — kommer Utskottet framdeles att afgifva

yttrande, hvilket här endast skolat

anmälas.

För tillfälliga behof inom landtförsvaret hafva nedannämnde extra

anslag ifrågakomma,.

Arméföryaltiimgen.

12:o. Då af skäl, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 2)

finnas anförda, något förslag till lönereglering för Arméförvaltningen ej

heller vid innevarande riksmöte kan för Riksdagen framläggas, har Kongl.

Maj:t, äfven för 1880 äskat de för Arméförvaltningens aflöning uppförda

extra anslag, nemligen:

till dyrtidstillägg......................................................... Kr. 19,240: —

» tjenstgöringspenningar....................................... » 3,250: —

» öfvertalige tjensteman m. fl............................... » 7,400: —

eller tillsammans Kr. 29,890

Angående

extra anslag

för

Arniéförvaltningen.

varande af Herr Carl Anders Larsson yrkadt, att berörda nådiga framställning

icke måtte bifallas.

Då förslag till ny lönereglering för Arméförvaltningen säkerligen

vid nästa riksdag förekommer, lärer någon nedsättning i de nuvarande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

löneförmånerna icke skäligen böra ifrågasättas, och Utskottet hemställer

derföre,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880 bevilja

för Arméförvaltningen

a) till dyrtidstillägg............................... Kr. 19,240: —

b) » tjenstgöringspenningar............... » 3,250: —

c) » öfvertalige tjensteman m. fl. ... » 7,400: —

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ yapenöfningar.

Angående 13:o. Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga förslag om anvisande för

förhöjning i år 1880 af ett extra anslag af 388,000 kronor såsom förhöjning i ordinarie

mmfns tf- anslaget till Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar

ningsamiag. äfvensom angående särskilda inom Rikdagens Andra Kammare väckta motioner

om nedsättning i berörda ordinarie anslag, kommer Utskottet framdeles

att afgifva yttrande; hvilket här endast skolat

anmälas.

Disciplinkompaniet.

Angående 14:o. I fråga härom har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

aflöninglåta det till aflöning åt nödig befälsförstärkning vid kompaniet anvisade

°befäl1 vid anslag till oförändradt belopp, 9,709 kronor, såsom extra anslag äfven

disciplin- urider år 1880 utgå; men då, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o

ompame. ^ a pag ^ gifver vid handen, manskapsstyrkan under sistlidet år nedgått,

torde anvisande af särskilda medel för berörda ändamål numera

icke kunna anses af oundgängligt behof påkalladt, hvadan Utskottet

hemställer,

att det för disciplinkompaniet äskade extra anslag

9,709 kronor icke må af Riksdagen beviljas.

Artilleribeliof.

Fältartilleri-materiel.

Angående 15:o. Till anskaffning af ny fältartillerimateriel har Kongl. Magt

a/fäitartii föreslagit Riksdagen att dels anvisa för år 1880 ett extra anslag å 243,934

lerimateriel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

13

kronor 46 öre, dels ock medgifva, att för detta ändamål måtte användas

af hufvudtitelns allmänna besparingar under samma år ett belopp af

56,065 kronor 54 öre.

Herr Carl Anders Larsson har i förrberörda motion yrkat, att

det nu till anvisning äskade beloppet ej måtte beviljas.

På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 17—20) är meddeladt,

har Kongl. Maj:t genom generalorder af den 4 November nästlidet

år befalt, att, vid skeende förändring af fältartilleriet, eu s. k. hufvudkanon

skulle antagas, samt att kanonen skulle erhålla en kaliber af 8,4

centimeter och inrättas för bakladdning. Enligt den uppgjorda planen

för fältartilleriets materiel, skulle detsamma omfatta 40 batterier ä 6 kanoner

hvardera, hvari tills vidare skulle ingå 6 under senare tider anskaffade

2,58 tums framladdningsbatterier och skulle, med tagen hänsyn till

hvad utaf nu befintliga ammunitions-, rid- och anspanns- jemte utredningspersedlar

funnes för det nya fältartilleriet användbart, anskaffningen

af den nya materielen medföra en kostnad af 4,602,469 kronor.

För de ofvan omförmälda beloppen, tillhopa 300,000 kronor, skulle efter

de uppgifna prisen kunna anskaffas 5 batterier af ny konstruktion, dock

endast ett af batterierna med fullständig utrustning af fordon och ammunition.

Då det vidare vore afsedt, att ytterligare ett batteri med kanoner,

lavetter och förställare skulle anskaffas för medel, som beräknats

kunna förskjutas mot ersättning af ett kommande års anslag, skulle således

2 nya batterier redan 1880 kunna utlemnas till hvardera af de

tre artilleriregementena.

Den summa, som Kongl Maj:t nu ifrågasatt att af hufvudtitelns

allmänna besparingar för ändamålet användas, utgör beloppet af den besparing,

som beräknats på anslaget till indelta arméns befälsaflöning

uppkomma derigenom, att äfven för år 1880 en del af arméns boställen

få disponeras till aflöning dels åt arméns underbefäl, dels åt andra

löntagare på gammal stat.

Genom den i statsrådsprotokollet lemnade utredning och de upplysningar,

Utskottet i öfrigt varit i tillfälle inhemta, har det synts Utskottet

ådagalagdt, att vår fältartillerimateriel i dess nuvarande skick

ingalunda skulle, i händelse af behof, uppfylla de fordringar, som måste

derpå ställas; men med hänseende till den oafvisliga nödvändigheten att

för det närvarande så mycket som möjligt inskränka statsutgifterna, har

Utskottet likväl icke funnit sig kunna nu tillstyrka anvisande af något

särskildt anslag för anskaffande af ny fält-artillerimateriel, helst vid gynsammare

förhållanden dylik materiel lätteligen kan inom en kortare tid

anskaffas. Emellertid har det synts Utskottet angeläget, att för beredande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

af tillfälle till öfningar och försök ett batteri af den nya modellen må

kunna anskaffas. Kostnaderna för ett sådant batteri med full utrustning

af fordon och ammunition lära visserligen uppgå till 150,000 kronor och

således vida utöfver det belopp, Kongl. Maj:t ansett kunna å anslaget

till indelta arméns befälsaflöning uppkomma; men Utskottet föreställer

sig att Kongl. Maj:t, med hänseende till denna frågas stora betydelse,

skall kunna genom besparingar ä andra håll, der utgifterna icke finnas

vara af lika trängande vigt, bereda tillgång till det fyllnadsbelopp, som

för berörda anskaffning blifver erforderligt.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, jemte förklarande, att Riksdagen ansett

sig för närvarande ej kunna bevilja något särskildt anslag

till anskaffning af fältartillerimateriel, må för sin

del medgifva, att för anskaffning af ett batteri af ny

konstruktion med fullständig utrustning af fordon och

ammunition må af Kongl. Maj:t användas ej mindre

det belopp af 56,065 kronor 54 öre, som beräknats

blifva under år 1880 besparadt å anslaget till indelta

arméns befälsaflöning, än äfven erforderligt belopp utaf

de besparingar, som i öfrigt kunna inom hufvudtiteln

beredas.

Positions-artilleri.

Projektiler till grafva kanoner.

Angående 16:o. Enligt uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för ord
a/lSpoHtims-n‘äU^e

at ett förstärkande af landets försvarsförmåga behöåigtjpositionsartuieri

och artilleri uppgå till 696,150 kronor, deraf Riksdagen redan anvisat 200,000

projektiler. krc,nor> hälften för hvardera af åren 1878 och 1879; och har Kongl.

Maj:t nu för fortsatt anskaffning af ifrågavarande materiel äskat äfven

för år 1880 ett extra anslag å 100,000 kronor.

Herr Carl Anders Larsson har ansett, att ej heller detta anslag

nu borde beviljas.

Enligt generalfälttygmästarens förslag skulle för behöflig tillökning

af antalet projektiler för de grafva kanonerna å Oskar Fredriks borg

erfordras ett belopp af 164,000 kronor; och Kongl. Maj:t, som ansett

denna anskaffning kunna på två år fördelas, har alltså till'' detta ändamål

äskat för år 1880 ett extra anslag af 82,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

15

Då statsverkets knappa tillgångar göra det till en nödvändighet

att så vidt möjligt är inskränka utgifterna, har Utskottet, utan att underkänna

vigten af de anskaffningar, som här äro i fråga, ansett sig böra

hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställningar

må endast på det sätt af Riksdagen bifallas, att på

extra stat för år 1880 anvisas:

a) till positionsartilleri 50,000 kronor och

b) till projektiler för grofva kanoner 40,000 kronor,

Bestyckning åt* Karlskorgs fästning,

17:o. Sedan kostnaderna för anskaffning af nödig artillerimateriel Angående

till bestyckning af de fästningsverk å Karlsborg, hvarå byggnadsarbetena “n‘la!j uu

inom några år ansåges kunna vara afskräde, beräknats — efter afdrag TfVKarhaf

det belopp 375,000 kronor, som då redan blifvit af Riksdagen för f.horgs

ändamålet beviljade — till 3,240,000 kronor, begärde Kongl. Maj:t hos astnmg''

sist församlade Riksdag för år 1879 ett extra anslag af 300,000 kronor,

hvilken framställning dock endast i den mån af Riksdagen bifölls, att

100,000 kronor till nämnda ändamål anvisades.

Under uttalande af den förhoppning, att större anslag må kunna

under gynsainmare förhållanden för detta behof erhållas och" således den

för anskaffningen ursprungligen beräknade tiden af tio år ej komma att

öfverskridas, har Kongl. Maj:t nu till Karlsborgs bestyckning äskat för

år 1880 ett extra anslag af 200,000 kronor.

Uti ofta berörda motion (N:o 24) har herr Carl Anders Larsson

yrkat, att detta anslagsbelopp ej måtte beviljas.

Då tillgångarnes knapphet nödvändiggör utsträckning i tiden för

fästningens fullbordande, torde skyndsamt anskaffande af bestyckning^!

för närvarande ej kunna* anses vara af oafvisligt behof påkalladt, och

Utskottet föranlåtes alltså hemställa,

att det till bestyckning af Karlsborgs fästning äskade

anslagsbelopp ej må af Riksdagen beviljas.

G e v ii rsti 11 verk nin gen.

18:o. Jemte meddelande, att frågan om ny handgevärsmodell ännu Angående

icke inför Kongl. Maj:t till slutlig behandling förekommit, men att efter ansla9 för

den utredning af frågan, som redan egt rum, med full visshet syntes ™Ränteri
gevär.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

kunna antagas, att ny gevärsmodell komme att af Kongl. Maj:t godkännas,

och att densamma blefve försedd med kolfslutningsmekanism, har

Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen dels att medgifva, att den vid

1878 års slut befintliga behållningen å medel, som vore för gevärstillverkning

tillgängliga, måtte få i första rummet användas, ej mindre

till anskaffning af maskiner för tillverkning af gevär med kolfslutningsmekanism,

eller till förändring för dylikt ändamål af redan befintliga

maskiner, än äfven till inlösen, der sådant kunde ifrågakomma, af rätt

att tillverka dylikt gevär; dels ock bevilja för år 1880 ett extra anslag

af 100,000 kronor, att användas för tillverkning af gevär efter modell,

som kunde blifva Riksdagen delgifven.

På det att en stam af skicklige arbetare mätte kunna vid Carl

Gustafs stads gevärsfaktori bibehållas, begärde Kongl. Maj:t af 1878 års

Riksdag, såsom extra anslag för år 1879, 155,000 kronor för användande

vare sig till förkortade eller vanliga gevär efter nu gällande modell eller

annan, som kunde blifva följande Riksdag delgifven. Riksdagen, som

förklarade sig vidhålla sin redan 1875 tillkännagifna uppfattning, att en

fråga af så vidt omfattande betydelse med hänseende till de deraf

föranledda kostnader, som bestämmandet af ny gevärsmodell, icke borde

definitivt afgöras, innan Riksdagen derom erhållit kännedom, ansåg sig

icke böra bifalla den nådiga framställningen, helst, efter Riksdagens åsigt,

hinder icke mötte för nästföljande Riksdag att, derest omständigheterna

dertill föranledde, ställa till Kong]. Maj:ts disposition erforderliga medel

så tidigt, att gevärstillverkningen ändock kunde under förra hälften af

1879 påbörjas; och ansåg Riksdagen Kongl. Maj:t icke sakna tillgång

till anvisande af det mindre belopp, som kunde för arbetarnes sysselsättande

under de första månaderna af samma år vara behöfligt.

Nu är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 24) meddeladt, att

vid 1878 års slut hos Arméförvaltningen qvarstodo af medel, som vore

för gevärstillverkning tillgängliga, odisponerade 154,000 kronor, hvilka

medel utgjordes dels af återstoden af det vid 1871 års riksdag beviljade

extra anslag för tillverkning af infanterigevär, dels ock af den vinst,

som, efter det kronans arbete ej lemnat faktoripersonalen tillräcklig sysselsättning,

genom tillverkning på beställning af norska staten och andra

kunnat för faktoriet uppkomma.

Då Utskottet i allo delar de af sist församlade Riksdag i detta ämne

uttalade åsigter, samt nyssberörda behållning torde vara fullt tillräcklig

för arbetspersonalens sysselsättande intill nästa års riksdag, hemställer

Utskottet,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

17

att Riksdagen väl må medgifva, att de för gevärstillverkning

tillgängliga medel må för ändamålet få af

Kongl. Maj:t fritt disponeras, men deremot af ofvan

angifna skäl ej bevilja det af Kongl, Maj:t för gevärstillverkning

äskade extra anslag.

Kostnader, förorsakade af rotssjukdomen bland Vendes

artilleriregementes hästar.

19:o. Med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 Ärende

a pag. 27) rörande detta ämne meddelade utredning, tillstyrker Utskottet, ersiittni‘la

° J ’ för ett

förskott.

att till ersättande af de utaf Arméförvaltningen förskjutna

kostnader, som förorsakats af rotssjukdomen

bland Vendes artilleriregementes hästar, må på extra

stat för år 1880 beviljas ett anslag af 50,113 kronor

86 öre.

Skjutfält för Svea artilleriregemente.

20:o. Sedan Kongl. Maj:ts vid de två sist förflutna riksdagarne Angående

gjorda framställningar om anvisande af medel för ett skjutfält för Svea anslag till

artilleriregemente icke vunnit Riksdagens bifall samt, efter anstälda ytter-^ *kiutfältligare

undersökningar för erhållande af ett för nämnda regemente användbart

skjutfält, generalfälttygmästaren af anförda skäl anhållit, att Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen göra förnyad framställning derom, att för expropriation

och ordnande af ett skjutfält å den enda hittills såsom lämplig

befunna platsen inåt te beviljas ett anslag af 270,700 kronor, har Kongl.

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att medgifva, det af de köpeskillingar, som

inflyta för de kronans mindre fastigheter, som enligt 1874 års Riksdags

beslut ]få försäljas, måtte till inköp och anordnande af ett skjutfält för

Svea artilleriregemente få användas 270,000 kronor.

Vid 1874 års_ riksdag föreslog Kongl. Maj:t, att sådana kronan

tillhöriga, under Kammarkollegii förvaltning stälda och för statsverkets

räkning utarrenderade hemman och lägenheter, för hvilka årliga

arrendeafgiften icke öfverstege 200 riksdaler, och hvilkas bibehållande

åt kronan icke på grund af befintlig skogstillgång eller af annan särskild

anledning påkallades, måtte, i den mån derom gällande arrendekontrakt

Bih. till Biksd. Brok 1879. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

andag till

arbeten vid

Karlsborg.

efter uppsägning eller eljest närmade sig till slut, få, på vissa uppgifna

vilkor och under iakttagande af de föreskrifter, Kongl. Maj:t kunde finna

lämpligt meddela, på offentlig auktion till den högstbjudande försäljas.

Denna nådiga framställning blef af Riksdagen bifallen; men då

Riksdagen ansett, att de medel, som genom denna försäljning komme att

inflyta, icke borde användas till löpande utgifter, utan ställas till Riksdagens

förfogande för att användas till inköp af skogbärande eller till

skogsodling tjenlig mark, beslöt Riksdagen alltså, jemlikt underdånig

skrifvelse den 11 Maj 1874, att omförinälda medel skulle af Statskontoret

öfverlemnas till Riksgäldskontor att der särskildt bokföras, intill dess

Riksdagen beslutit om desammas användande i ofvan antydda syftning.

Efter det Riksdagens sålunda anmälda beslut blifvit genom nådigt

bref af den 29 i nämnde månad vederbörande embetsverk till kännedom

och efterrättelse meddeladt, beslöt, jemlikt underdånig skrifvelse den 24

Maj 1877, Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts då derom

gjorda nådiga framställning, att omförinälda försäljningsmedel skulle, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga

och hvartill medel icke kunde beredas från det till skogsväsendet anvisade

reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl Maj:t disponeras och

följaktligen på Kongl. Maj:ts reqvisition från Riksgäldskontor utbetalas.

Då alltså Kongl. Maj:t och Riksdagen så nyligen fattat beslut om

användningen af ifrågavarande slags medel, har Utskottet ansett sig icke

kunna tillstyrka Riksdagen att redan nu rubba detta beslut, innan detsamma

ens kommit till tillämpning; vid hvilket förhållande, och då vid

nuvarande knappa tillgångar Utskottet ej heller kan tillstyrka Riksdagen

att för ändamålet uppföra något särskildt anslag, Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

Fortifikationsbehof.

2 Do. För arbetena vid Karlsborgs fästning har Kongl. Maj:t äskat

dels 100,000 kronor till ett sjukhus å den s. k. paviljongsudden, dels 154,500

kronor till fortsättande af hufvudyr af v ens yttermur samt bakom liggande

jordmassors formerande, eller tillhopa 254,500 kronor.

Behofvet af ett nytt sjukhus för den vid Karlsborg förlagda truppstyrka

— uppgående under nästlidet år vid olika tider till minst 1,592

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

19

och högst bortåt 2,300 man — blef redan af sist församlade Riksdag erkänd,

men Kongl. Maj:ts då gjorda framställning i detta ämne vann icke

Riksdagens bifall på grund af de betänkligheter, som hos Riksdagen yppat

sig emot byggnadernas uppförande af sten; och då den nu i statsrådsprotokollet

(Bil. n:o 3 a pag. 31—33) förebragta utredning synts Utskottet

vara egnad att håfva alla betänkligheter i detta hänseende, tillstyrker

Utskottet,

a) att det af Kongl. Maj:t äskade anslag till sjukhus

vid Karlsborg, 100,000 kronor, må på extra stat för år

1880 af Riksdagen beviljas.

Deremot, och då sålunda vid sjukhusbyggnaden torde kunna beredas

sysselsättning för den vid Karlsborg förlagda arbetsstyrka, har Utskottet

vid de knappa tillgångar, som för nästa statsregleringsperiod äro att emotse,

ansett sig icke kunna understödja Kongl. Maj:ts förslag om anvisande

af medel för fullföljande af arbetena å sjelfva fästningsverken, utan hemställer,

b) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande

af 154,500 kronor till fortsättande af hufvudgrafvens

yttermur in. m. icke må vinna Riksdagens bifall.

22:o. Till befästningarne vid Karlskrona har Kongl. Maj:t äskat Angående

140,000 kronor, eller återstoden af de medel, som till dessa arbeten förut^*^.^*^

blifvit af Riksdagen beviljade; men då tillgångarne vid innevarande stats ~ne vid Karlireglering

med nödvändighet påkalla de inskränkningar i utgifterna, som kronamöjligen

kunna vidtagas, har Utskottet ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande

arbeten på tvenne år fördelas, och hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må på det sätt af Riksdagen bifallas, att till befästningarne

vid Karlskrona anvisas för år 1880 ett extra

anslag å 70,000 kronor.

Genom hvad sålunda under punkterna 21 och 22 är vordet anfördt

har Utskottet besvarat Herr Carl Anders Larssons yrkande om nedsättning

med 94,500 kronor i de för fortifikationsbehof äskade anslag.

Intendenturbehof.

23:o. Till ersättning för förskjutna kostnader för garnisons- Angående

förstärkningskommenderingar ur indelta armén å Vaxholm och Karlsborg an,las för

har Kongl. Maj:t äskat anvisande af 58,852 kronor 68 öre; i sammanhang ITmmende
ringar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

hvarmed meddelats, att sedan numera garnisonsstyrkan å Karlsborg blifvit

förstärkt med 2:dra Sappörkompaniet och snart genom det 3:dje kompaniet

får en ytterligare förstärkning, hvartill komme att infanteriets volontärskola

blifvit der förlagd, någon garnisons-förstärkning ur indelta armén

ej å denna fästning blefve vidare erforderlig.

Utskottet hemställer,

att till godtgörande af de uti ifrågavarande hänseende

förskjutna kostnader må på extra stat för år 1880

anvisas ett belopp af 58.852 kronor 68 öre.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

Angående 24:o. För fortsättning af dessa arbeten har Kongl. Maj:t föreslagit

topografiska Riksdagen att anvisa samma belopp, som nu dertill utgår, eller 90,000

arbeten, kronor; men då Utskottet föreställer sig att ifrågavarande arbeten utan

synnerlig olägenhet böra kunna inskränkas till det omfång, hvari de före

år 1876 bedrefvos, får Utskottet, som ej kunnat biträda Herr Carl Anders

Larssons vid denna punkt gjorda yrkande, att anslaget måtte med 60,000

kronor nedsättas, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må på det sätt af Riksdagen bifallas, att till General*

stabens topografiska afdelnings arbeten må för år 1880

anvisas ett extra anslag af 60,000 kronor.

Officerares anställning 1 utländsk krigstjenst.

Angående 25:o. För år 1880 har Kongl. Maj:t äskadt anvisande af ett extra

aiftcer f°I ans^aS af 9,000 kronor, att, enligt Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas

an/aiZiiig till understöd åt de officerare, som antingen vinna anställning i aktiv krigsrid

fram- tjenst eller få åtfölja en större armécorps’ rörelser hos någon i vänskapairméer.

ligt förhållande till Sverige stående makt, eller ock af Kongl. Maj:t utsändas

för att i främmande land inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

eller utbilda sig i yrket — med rättighet för Kongl. Maj:t att,

såsom hittills, få under ett följande år använda hvad af anslaget kan

under året besparas;

hemställande Utskottet, som ej funnit skäl biträda Herr Carl

Anders Ijarssons yrkande om afslag å ifrågavarande anslagsfordran,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

21

att Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga framställning

må vinna Riksdagens bifall.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

26:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det härför anvisade anslag Angående,

måtte till oförändradt belopp, 50,000 kronor, få äfven under år 1880 å /*''»•

, o skarpskytte
extra

stat utgå. väsendets och

A detta anslag, hvilket till och med år 1876 utgick med 100,000^jwtskickUgkronor,

qvarstå behållningar, hvilka vid 1878 års slut beräknades till öfver främjande.

90,000 kronor. Anslaget torde alltså, oaktadt den vidsträcktare användning

detsamma numera erhållit, utan olägenhet kunna till beloppet nedsättas;

hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må på det sätt af Riksdagen bifallas, att till skarpskytteväsendets

och skjutskicklighetens befrämjande anvisas

för år 1880 ett extra anslag af 30,000 kronor.

Arméns ackordsamortering.

27:o. Enär till fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbin- Angående

delser i enlighet med 1875 års Riksdags beslut, erfordas äfven för år “»S/ae1880

ett belopp af 185,000 kronor, hemställer, i öfverensstämmelse med kordsamorKongl.

Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, Utskottet, tenng.

att för arméns ackordsamortering må för år 1880

anvisas ett extra anslag af 185,000 kronor.

Byggnadsbehof.

Kavallerietablissementet vid Stockholm.

28:o. Af de för det till gemensamt bruk för Lifregementets dragon- Angående

corps’ exercis-sqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola samt

för kavalleriets volontär- och underbefälsskolor afsedda etablissement be- etablissemen
tet

vid

Stockholm.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

viljade 440,000 kronor återstå ännu oanvisade 120,000 kronor; och har

Kongl. Maj:t, med hänseende till nödvändigheten att så vidt möjligt lätta

utgiftsstaten för år 1880, för nämnda år begärt till ifrågavarande ändamål

endast 60,000 kronor; hemställande Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning, Riksdagen må till kavallerietablissementet

vid Stockholm bevilja för år 1880 ett extra anslag

af 60,000 ki’onor.

Svea artilleriregementes kasemetablissement.

Angående 29:o. Sedan Byggmästaren A. G. Sällström, hvilken på entreprenad

godtgöreUeätuPP^ört det nyligen fullbordade kasernetablissementet för Svea artilleriByggmästarenregemente,

hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit dels om ersättning

''itrfm/er''me d 45,180 kronor 40 öre för den tillökning i grundarbeten, han måst

öfverarbete.vidkännas utöfver hvad som enligt kostnadsförslaget kunnat beräknas,

dels om godtgörelse med 3,819 kronor 60 öre för förbättrad konstruktion

af innertaket i matsalsbyggnaden utöfver hvad honom enligt entreprenadkontraktet

ålegat, har Kongl. Maj:t, som erkänt billigheten af Sällströins

anspråk, föreslagit Riksdagen att, till ersättning åt Sällström för öfverarbeten

vid uppförande af Svea artilleriregementes kasemetablissement bevilja,

att å extra stat utgå under år 1880, ett anslag af 49,000 kronor.

Om än den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 39—43) lemnade

utredning synes ådagalägga, att de arbeten, för hvilka ersättning

nu är ifrågasatt, icke varit i kostnadsförslaget intagna, har Utskottet likväl

funnit betänkligt att för ett enligt kontrakt fullgjordt arbete tillstyrka

godtgörelse utöfver kontraktets innehåll; hemställande alltså Utskottet,

att den af Kongl. Maj:t äskade ersättning åt Byggmästaren

A. G. Sällström för öfverarbeten vid uppförande

af Svea artilleriregementes kasemetablissement,

49,000 kronor, icke må af Riksdagen beviljas.

Stockholm den 24 Februari 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

23

Reservationer:

vid l:sta och 8:de ''punkterna (angående anslaget för artilleri- och

ingeniör-högskolan):

af Herrar C. Ekman, Grefve G. Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve

L. af Ugglas, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna, Grefve A. Mörner, Grefve

S. Lagerberg och G. de Maré;

_ vid 2:dra punkten (angående anslag för stipendier för militärveterinärer):
af

Herrar M. Nordenfdt, R. Montgomery Cederhielm, F. Hederstierna

och Grefve S. Lagerberg;

vid 5:te punkten (angående bibehållande af anslag för marinregementet):
af

Herr M. Nordenfelt, som yttrade: »Enär dels förslag till en

underdånig skrifvelse icke synas böra behandlas i samma moment som

en anslagsfråga, dels de indelta truppernas ganisonstjenst i Karlskrona

är förenad med rekrytskola, hvilken för deras utbildning måste vara

af stor nytta, dels ock Herr Sven Anderssons motion, N:o 93, torde böra

särskildt och afstyrkande besvaras, emedan de af honom nämnda garnisoner

bestå af värfvade trupper, hvilka icke alltid kunna permitteras, föreslår jag:

aj att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t°i

förevarande hänseende föreslagit; och

b) att Herr Sven Anderssons förslag icke må vinna

Riksdagens bifall»;

af Herr Grefve L. af Ugglas, hvilken instämde i den af Herr

Nordenfelt gjorda hemställan.

vid 6:te punkten (angående anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar):
af

Herr Grefve L. af Ugglas, hvilken yrkade bifall till den af

Kongl. Maj:t i ämnet gjorda nådiga framställningen;

af Herr M. Nordenfelt, som yttrade: »Då jag anser, att vårt försvar

icke bör försvagas, och att Riksdagen icke bör begära nedsättning uti

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

ett anslag, som är nödvändigt för upprätthållande af den öfning, som

beväringslagen föreskrifver, har jag icke kunnat biträda Utskottets förslag

till underdånig skrifvelse.

Oakadt förslagsanslagets uppförande till lägre belopp, än Kongl.

Maj:t äskat, möjligen kommer att vålla en motsvarande brist, anser jag

likväl detta anslag nu icke böra förhöjas, emedan så väl nedsättning af

portionspriset, som en strängare kassation vid beväringsynglingarnes antagande

till öfning, möjligen kan göra det nuvarande anslaget tillräckligt,

hvarföre jag föreslår,

att Riksdagen icke må bifalla den af Kongl. Maj:t

föreslagna förhöjning i anslaget till »Beväringsmanskapets

vapenöfning»;

af Herr Friherre C. Hochschild, hvilken instämde i den af Herr

Nordenfelt gjorda hemställan;

vid 7:de punkten (angående ifrågasatt förhöjning i anslaget till försvarsverket

till lands):

af Herrar C. Ekman, Grefve C■ Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve

L. af Ugglas, R. Montgomerg Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna,

Grefve A. Mörner, Grefve S. Lagerberg och G. de Mars;

vid 9:de punkten (angående anslaget till ved och ljus vid fästningsoch

garnisonsorter):

af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, Grefve L. af Ugglas,

F. Hederstierna, Grefve A. Mörner och Grefve S. Lagerberg;

vid 10:de punkten (angående exspensanslaget för Arméförvaltningen

med flera verk):

af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, Grefve L. af Ugglas,

F. Hederstierna och Grefve S. Lagerberg;

vid 13:de punkten, mom. a (angående anslaget till dyrtidstillägg

för Arméförvaltningen):

af Herrar Sven Nilsson i Efveröd oeh Nils Petersson i Runtorp,

hvilka yrkade bifall till ett förslag till utlåtande af följande lydelse:

»De förhållanden, som föranledt de senare årens Riksdagar att å embetsoch

tjenstemäns löner i allmänhet bevilja dyrtidstillägg, förefinnas numera

icke, i det prisen å de fleste förnödenheter i väsentlig mån nedgått och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

25

då dertill kommer, att det förändrade ordnandet af indelta arméns aflöning

måste hafva för Arméförvaltningen verkat ej ringa minskning i

göromål, synes dyrtidstillägg för detta embetsverk ej kunna vara i samma

mån som hittills behöflig!. Utskottet har derföre ansett sådant tillägg

för år 1880 böra inskränkas till de aflöningar, som icke uppgå till 3,000

kronor; hemställande alltså Utskottet,

a) att Kong!. Maj:ts nådiga framställning om dyrtidstillägg

för embets- och tjensteman inom Arméförvaltningen

må i den mån af Riksdagen bifallas, att såsom dyrtidstillägg

af 20 procent åt de utaf bemälde tjensteman,

hvilkas aflöningar icke uppgå till 3,000 kronor, må beviljas

på extra stat för år 1880 ett belopp af 7,540

kronor;

af Herr Carl Anders Larsson, hvilken yrkade, att det af Kong!.

Maj:t äskade anslag till dyrtidstillägg ej måtte beviljas;

vid 13:de punkten mom. b (angående anslaget till tjenstgöringspenningar

inom Ärméförvaltningen):

af Herr Sven Nilsson i Efveröd;

vid Mule punkten (angående aflöning åt ökadt antal befäl vid disciplinkompaniet):
af

Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve

L. af Ugglas, R. Montgomery Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna,

Grefve A. Mörner, Grefve S. Lagerberg, G. de Hare och Friherre C.

Hochschild;

vid Mule punkten (angående anskaffning af fältartillerimateriel):

af Herr R. von Krcemer, som yttrade: »På det att till de i Utskottets

motivering anförda »öfningar och försök» måtte finnas ett batteri vid

hvarje artilleriregemente, får jag föreslå:

att Riksdagen, jemte förklarande, att Riksdagen ansett

sig ej kunna bevilja något särskild! anslag till anskaffning

af fältartillerimateriel, må för sin del medgifva,

att för anskaffning af tre batterier af ny konstruktion,

hvaraf ett med fullständig utrustning af fordon och ammuBih.

till Riksd. Prat. 1879. 4 Sand. 1 Afd. 7 Hatt. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

nition, må af Kongl. Maj:t användas ej mindre det belopp

af 56,065 kronor 54 öre, som beräknats blifva under år

1880 besparadt å anslaget till indelta arméns befälsaflöning,

än äfven erforderligt belopp af besparingen

å reservationsanslaget till värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning.

Häruti instämde Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, M. Nordenfelt,

Grefve G. Sparre, F. Hederstierna, Grefve A. Mörner, Grefve S.

Lagerberg, G. de Hare och Friherre G. Hochschild ;

Jemväl Herr Grefve L. af Ugglas instämde i Herr von Kraemers

förslag, dock med den ändring, att slutet af den föreslagna hemställan skulle

lyda sålunda: »än äfven erforderligt belopp af medel, som i öfrigt kunna

inom hufvudtiteln beredas, dels utaf allmänna besparingarna, dels af behållningar

å reservationsanslag.

vid 17:de punkten (angående anslag till bestyckning af Karlsborgs

fästning):

af Herrar Grefve C. Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve L. af Ugglas

och Grefve S. Lagerberg, hvilka ville tillstyrka Riksdagen bevilja ett

extra anslag af 100,000 kronor;

vid 19:de punkten (angående ersättning för ett förskott):

af Herrar O. B. Olsson och Sven Nilsson i Efveröd, hvilka i afseende

å det ifrågavarande beloppets gäldande ville hänvisa till reservationerna

å anslaget för Svea, Göta och Vendes artilleriregementen;

vid 20:de punkten (angående anslag till ett skjutfält):

af Herrar Grefve L. af Ugglas och Grefve S. Lagerberg;

vid 2lista punkten mom. b (angående anslag för arbeten vid fästningsverken

å Karlsborg):

af Herr C. Ekman, Grefve G. Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve L.

af Ugglas, R. Montgomery Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna,

Grefve A. Mörner, Grefve S. Lagerberg, G. de Miré, R. von Krcemer och

Friherre C. Hochschild, hvilka ville, att Riksdagen skulle på dit sätt

bifalla Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning, att till fortsättande

af hufvudgrafvens ytterrnur ra. m. ett extra anslag å 50,000 kronor

skulle för år 1880 anvisas;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

27

vid 28:de punkten (angående anslag till kavallerietablissementet

vid Stockholm):

af Herr Ola Andersson i Burlöf;

vid 29:de punkten (angående anslag till godtgörelse åt Byggmästaren

A. G. Sällström för öfverarbete):'' |f

af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, Grefve L. af Ugglas,

R. Montqomery Cederhielm, Grefve G. Sparre, B. Hederstierna, Grefve

A. Mörner, Grefve S. Lagerberg och G. de Maré;

af Herr R. von Krcemer, hvilken ville på det sätt tillstyrka bifall

till Kongl. Maj:ts framställning, att Riksdagen skulle för sin del medgifva,

att det ifrågavarande ersättningsbeloppet finge utgå af reservationerna å

anslaget tillSvea-, Göta- och Vendes artilleriregementen.

Slutligen skulle här antecknas, att Herrar C. Ekman och G. de

Maré icke hos Utskottet deltagit i behandlingen af 16:de och 17:de punkterna

af förevarande utlåtande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.