Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Fjerde hufvudtitel.
1879-02-24 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1879:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Fjerde hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
1
N:o 10.
Ank. till Riksd. Kansli den 24 Febr. 1879, kl. 1 e. in.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Fjerde hufvudtitel.
(l:a U. A.)
Vid riksstatens Fjerde hufvudtitel, innefattande anslagen för landtförsvaret,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,
som här nedan omförinälas.
Artilleri- och ingeniör-liögskolan.
l:o. Enligt hvad det den nådiga propositionen angående stats- Angående
verkets tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvars- ^Mitiaget
ärenden den 8 nästlidne Januari (Bil. N;o 3 a pag. 3—5) gifver vid för Artillerihanden,
finnes under statsanslaget å denna hufvudtitel »till försvarsverket
till lands i allmänhet» uppfördt ett belopp af 45,366 kronor 50 öre,
afsédt att bestrida aflöning och underhåll för det å kronoegendomen
Marieberg förlagda artilleri- och ingeniörläroverket. Då emellertid tillhandahållande
af medel för nu angifva ändamål ej kunde sägas hafva
den ringaste gemenskap med de åligganden, som egentligen folie inom
Arméförvaltningens artilleridepartements verksamhetsområde, sådant detta
funnes utstakadt i § 7 af Arméförvaltningens nu gällande instruktion,
hade generalfälttygmästaren i underdånigt memorial uttalat den mening,
att det vore lämpligt, om detta anslag utbrötes ur den för artilleriBih.
till Riksd. Vrot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
departementet afsedda andel i anslaget till försvarsverket till lands i
allmänhet och, i likhet med hvad eger rum för krigshögskolan och krigsskolan,
uppfördes såsom ett särskildt anslag å riksstatens fjerde hufvudtitel
under benämning af artilleri- och ingeniör-högskolan; och hade
generalfälttygmästaren i ämnet vidare anfört, att generalfälttygmästarens
egenskap att vara styresman för det år 1817 inrättade högre artilleriläroverket
blifvit fortfarande bibehållen, oaktadt de förändringar, läroverket
i öfrigt undergått, intill dess Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13
November 1866 bestämt, att de åligganden härutinnan, som dittills tillhört
generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, skulle upphöra
samt öfvertagas af inspektören för militärläroverken och krigsundervisningskommissionen,
hvarjemte det dåvarande högre artilleriläroverket förändrats
till krigshögskola för artilleri- och ingeniör-officerare samt generalstabsofficers-aspiranter.
Genom nådiga generalorder af den 18 Juli 1877
hade vidare blifvit anbefaldt, i sammanhang med inrättandet af en ny
krigshögskola i Stockholm, att skolan å Marieberg skulle föfändras till
ett läroverk endast för artilleriets och fortifikationens officerare, hvilket
läroverk skulle benämnas artilleri- och ingeniör-högskolan. Sedan denna
skola sålunda nu blifvit ordnad och, i likhet med öfriga för armén
gemensamma läroverk — den nya krigshögskolan och krigsskolan —
vore stäld omedelbart under inspektören för militärläroverken och krigsundervisningskommissionen,
samt generalfälttygmästaren ej annorlunda
än såsom ledamot af nämnda kommission, vare sig personligen eller
genom ombud, hade något med skolans styrelse och den der meddelade
undervisning att skaffa, så och då för krigshögskolan i Stockholm ett
särskildt anslag blifvit i riksstaten uppfördt, hade generalfälttygmästaren
ansett det ej mindre vara följdrigtigt än äfven medföra åtskilliga fördelar,
derest utgilterna för artilleri- och ingeniör-högskolan skildes från artilleridepartementets
stat, och de till utgifter för skolan nödiga medel
uppfördes å särskildt anslag, hvilket, likasom öfriga dylika anslag, borde
af Arméförvaltningens civila departement disponeras, hvaremot läroverkets
byggnader fortfarande af artilleridepartementet underhölles, i likhet
med öfriga byggnader å kronoegendomen Marieberg.
I . sammanhang härmed hade generalfälttygmästaren uttalat den
åsigt, att, i likhet med hvad vid krigshögskolan egde rum, fullständig
aflöning på artilleri- och ingeniör-högskolans stat borde för skolans chef
uppföras, samt denne chef innehafva regementsofficers grad. Härigenom
skulle den svårighet, som kunde uppstå, att för ifrågavarande befattning
undvara en officer på stat vid något af artilleriregementena eller fortifikationen
undanrödjas, och, hvad artilleriet särskildt vidkomme, eu minsk
-
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 10.
3
ning i någon mån åvägabringas uti den ofta nog känbara bristen på
till tjenstgöring vid regementena disponible officerare och ej minst på
regementsofficerare. På grund af dessa förhållanden hade generalfälttygmästaren
ansett att uti artilleri- och ingeniör-högskolans stat borde inräknas
aflöning för en chef till de belopp, som af öfverstelöjtnant åtnjutas.
Den af generalfälttygmästaren föreslagna utbrytningen af anslaget
till artilleri- och ingeniör-högskolan från anslaget till försvarsverket till
lands i allmänhet och detsammas ställande under Arméförvaltningens
civila departements förvaltning syntes departementschefen öfverensstämmande
med såväl anslagets natur som anordningen af anslagen på hufvudtiteln
i öfrigt, hvarför han dertill tillstyrkte nådigt bifall. Hvad
anginge chefens för skolan aflöning, så och ehuru det måste vara af
vigt, att officerare vid arméns regementen och corpser ej, i vidsträcktare
mån än nödvändigheten oundgängligen kräfde, bundos vid befattningar,
hvarigenom de blefvo för sin egentliga tjenstgöring oanvändbare,
hvarför departementschefen ock, lika med generalfälttygmästaren, vore
af den åsigt, att särskild aflöning, i likhet med hvad vid krigshögskolan
egde rum, borde åt chefen för nu ifrågavarande läroverk anvisas, ansåge
dock departementschefen, enär vid innevarande statsreglering endast de
oundgängligaste förhöjningar i de årliga anslagen borde äskas, frågan om
anslående af sjelfständig lön till chefen för ifrågavarande läroverk böra
till ett kommande år anstå; och har med bifall härtill Kongl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att under titel »Artilleri- och ing eniör-hög skolan»
uppföra å fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till krigshögskolan, ett
nytt anslag å kronor 45,366: 50, samt att, vid bifall härtill, anslaget till
försvarsverket till lands i allmänhet med samma belopp minskas.
Herr Carl Anders Larsson har deremot^ uti en inom Riksdagens
Andra Kammare väckt motion (N:o 24) yrkat, att nämnda belopp icke
måtte i riksstaten uppföras.
Af hvad vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t förekommit
har synts Utskottet framgå, att förslaget om uppförande af ifrågavarande
belopp såsom särskildt anslag — en åtgärd, som i och för sig
ej är egnad att framkalla någon betänklighet — sammanhänger med
förslaget, att åt läroverket skulle beredas en mera sjelfständig ställning;
och då Utskottet på grund häraf förestält sig, att bifall till den nu gjorda
nådiga framställningen otvifvelaktigt skulle till en kommande Riksdag
framkalla förslag om uppförande af aflöning för en ny chefsplats, har
Utskottet, som jemväl funnit det olämpligt att till Arrnéförvaltningens
civila departement, hvars indragning blifvit af löneregleringskomitén
ifrågasatt, nu öfverflytta nya bestyr, af dessa skäl ansett sig böra hemställa,
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Angående
anslag till
stipendier
för militärveterinärer.
Angående
slitning sersättning
vid
vissa kornmenderingar
ur indelta
kavalleriet.
att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om uppförande
af särskilt anslag för artilleri- och ingeniörhögskolan
icke må vinna Riksdagens bifall.
Stipendier för militäryeterinärer.
2:o. Med hänseende till den svårighet, som yppat sig att vid inträffande
vakanser eller tillfälligt förfall bland regements- och bataljonsveterinärer
upprätthålla hästsjukvården, har, uppå Medicinalstyrelsens
derom gjorda framställning, Kongl. Maj:t nu föreslagit, att för 5 militärveterinär
stipendier, hvartdera å 300 kronor, ett nytt årligt anslag å 1,500
kronor måtte under ofvanstående benämning å hufvudtiteln uppföras.
Stipendiaterne, Indika ansågos kunna erhållas dels bland utexaminerade,
dels ock hufvudsakligen bland ännu vid veterinärinstitutet qvarstående
elever i de begge högsta klasserna, skulle vid inträffad tjenstgöring erhålla
dagtraktamente af 4 kronor samt reseersättning efter 7:e klassen
af gällande resereglemente.
Herr Carl Anders Larsson har deremot i nyssberörda motion hemstält,
att hvad Kongl. Maj:t i denna del föreslagit icke måtte af Riksdagen
bifallas.
Utskottet föreställer sig, att de tillfälliga behof af vikarier vid veterinärbeställningarne,
som vid kavalleri- och artilleriregementena kunna uppkomma,
utan svårighet böra kunna genom tillfälliga anordningar fyllas,
utan att fasta tjenstebefattningar för ändamålet inrättas, samt att medel
derför lätteligen böra kunna inom hufvudtiteln beredas; och Utskottet
får derföre hemställa,
att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om uppförande af
ett anslag till stipendier för militärveterinärer icke må
vinna Riksdagens bifall.
Indelta armén.
3:o. Under åberopande, hurusom Kongl. Maj:fs nådiga förordning
af den 28 December 1844 och Krigskollegii kungörelse af den 30 April
1861 tillerkände de rustande vid samtliga från kavalleri till infanteri
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
5
förändrade regementen och corpser af den indelta armén slitningsersättning
för kommenderingar till garnisonsförstärkning och annan militärtjenstgöring,
som icke kunde hänföras till vanliga möten eller förefallande
öfningsläger, men att någon sådan ersättning ingenstädes funnes
de rustande vid de indelta kavalleriregementena och corpserna tillerkänd,
ehuru manskap ur dessa regementen och corpser årligen kommenderades
till underbefäls- och hofbeslagsskolor in. in., har uti en inom Andra
Kammaren väckt motion (N:o 13) Herr Gustaf Carlsson i Kröcklinge föreslagit,
att Riksdagen måtte besluta ej mindre en underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t måtte utfärda föreskrift
i berörda syfte, än äfven, att ett förslagsanslag af 4,000 kronor årligen
stäldes till Kongl. Maj:ts disposition för berörda ändamål.
Jeinlikt de af motionären åberopade författningar äro de från kavalleri
till infanteri förändrade regementen och corpser af indelta armén
uti ifrågavarande hänseende likstälde med de roterade infanteriregementena;
och då någon utredning, hvarföre den förmån, som sålunda är
dessa regementen förunnad, skulle utsträckas till de indelta kavalleriregementena,
ej blifvit af motionären förebragt, hemställer Utskottet,
att Herr Gustaf Carlssons förevarande motion ej
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Yärfyade armén.
Husarregementet Konung Carl XV.
4:o. Då detta regemente vore det enda af arméns stamtrupper,
som saknade handtverkare -på stat, och svårighet mötte att utan fast anställning
erhålla kunnige och pålitlige arbetare, har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på bemälda husarregementes stat måtte, i likhet
med förhållandet vid öfriga kavalleriregementen, uppföras aflöning åt:
en gevärshandtverkare med................................................. kronor 600: —
en sadelhandtverkare med................................................. » 700: —
eller tillhopa kronor 1,300
men att, då å staten för regementet qvarstode några anslagsposter,
hvilka, sedan numera passevolansen med sqvadronscheferne upphört, icke
der hade sin rätta plats, sammanlagda beloppet deraf, 1,615 kronor, måtte
från staten afföras och för de ändamål, hvartill dessa anslagsposter varit
Angående
anslag för
gevärs- och
sadelhandtverhare.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
afsedda, möjligen uppkommande kostnader utgå från vederbörande statsanslag,
nemligen anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» och
anslaget till »fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas
hästar».
1 öfverensstämmelse härmed tillstyrker Utskottet:
a) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om uppförande
å Husarregementet Konung Carl XV:s stat
af aflöning för en gevärshandtverkare och en sadelhandtverkare
med tillhopa 1,300 kronor må af Riksdagen
bifallas; och
b) att deremot samma regementes stat må, på sätt
Kongl. Maj:t föreslagit, minskas med 1,615 kronor.
Marinregemente!.
Angående 5:o. Då detta anslag äfven för år 1880 blefve erforderligt för att,
bibehållande j ^en m£n p-enoni Marinregementets indragning vore eller ytterligare
Marinrege- blefve disponibelt, användas till underhåll af garnisonen i Karlskrona,
mentet. har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att detsamma måtte äfven under
nämnda år för ornförmälda ändamål med oförändrad natur utgå.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en
af Herr Sven Andersson i Plöninge inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 93), deri föreslagits aflåtande till Kong!. Maj:t af eu underdånig
skrifvelse angående inskränkning af garnisonstjenstgöringen i Stockholm,
Göteborg och Kristianstad till det antal, som i motionen vore närmare
angifvet, eller med allmänna säkerheten och en klok hushållning
vore förenligt.
Marinregementets anslag är under titel »förslagsanslag, högst» i
riksstaten upptaget till ett belopp af 200,000 kronor, deraf för år 1878
åtgått i rundt tal 70,000 kronor för Marinregementet och återstoden för de
garnisonskornmenderingar ur indelta armén, som under året tjenstgjort i
Karlskrona.
Utaf Marinregementet finnas ännu qvar 24 officerare, 20 underofficerare,
8 spel och 8 man af gemenskapen. Den indelta infanteritrupp,
som för garnisonens upprätthållande på sex månader i sender till
Karlskrona kommenderas och hvars manskap under tiden öfvas i rekrytskola,
utgöres af 7 officerare, 7 underofficerare och 269 man.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
7
Om ock under nuvarande förhållanden garnisonstjenstgöringen i
nämnda stad icke kan på annat sätt uppehållas, än genom inkallande af
indelt trupp, föreställer sig dock Utskottet, i likhet med förbemälde
motionär, att, till nedsättning i kostnaderna, garnisonstruppernas styrka
så väl i Karlskrona som i öfriga städer, der garnisoner finnas förlagde,
skulle utan olägenhet kunna något minskas; och Utskottet hemställer
alltså,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kong]. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit, må i underdånig
skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida
icke, till minskning i utgifterna å såväl förevarande
anslag som anslagen för de värfvade regementena,
garnisonstjenstgöringen i städerna i allmänhet
skulle kunna med mindre truppstyrka bestridas.
Beyäringen.
Beväringsmanskapets vapenöfning.
6:o. Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 9) gifver
vid handen, har förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,
hvilket från och med år 1875 varit uppfördt till 651,000 kronor och för
innevarande år höjts till 652,500 kronor, under åren 1875—1878 öfverskrida
med betydliga belopp, vexlande mellan 328,309 och 577,600
kronor; och ehuru Kongl. Maj:t. ansett det kunna antagas, att nedsatta
pris på de flesta förnödenheter böra minska denna utgift för närmast
kommande år, har Kongl. Maj:t dock i anslaget äskat en förhöjning af
248,000 kronor.
I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till
behandling förehaft dels Herr Carl Anders Larssons i förr berörda motion
(N:o 24) gjorda yrkande, att den äskade anslagsförhöjningen icke
måtte beviljas, dels tvenne inom Riksdagens Andra Kammare väckta
motioner af Herr Jonas Jonasson i Gullaboås (N:o 50) och af Herr
Olof Andersson i Lyckorna (N:o 96), deri yrkats, bland annat, att nästa
års öfningar med andra klassens beväringsmanskap måtte inställas, dels
ock en af Herr H. Halldin inom samma Kammare väckt motion (N:o 22),
innefattande bland annat det yrkande, att beväringsmanskapets vapen
-
Angående
anslaget Ull
beväringsmanskap
Hs
vapenöfningar.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
öfningar måtte under nästa år inställas och ej minde det för andra årets
beväringsmanskaps öfvande afsedda belopp, 300,000 kronor, än äfven
den af Kongl. Maj:t i beväringsanslaget äskade förhöjning, 248,000 kronor,
statsverket besparas.
Då jemlikt 1860 års beväringslag Kongl. Maj:t eger till vapenöfning
inkalla manskap, hörande till första och andra beväringsklasserna,
och bestämmelsen härom således ej kan af Riksdagen ensam rubbas, har
Utskottet icke kunnat motionärernes förslag angående inställande af andra
klassens beväringsmöte understödja; men enär den förlamning i alla
näringar, som redan inträdt och hotar att allt mera tilltaga, måste verka
minskning i statsinkomsterna, och det alltså är en oeftergiflig pligt att,
der sådant utan verklig skada kan ske, jemväl söka så vidt möjligt inskränka
utgifterna, samt omförmälda förhållanden derjemte måste verka
högst betydliga prisfall, så att kostnaderna för beväringsmötena böra i
väsentlig mån minskas, har Utskottet af dessa skäl ansett sig kunna tillstyrka
Riksdagen att till oförändradt belopp uppföra ifrågavarande anslag.
För åren 1861—1867, eller de sju första åren, hvarunder beväringen
öfvades i enlighet med nu gällande stadganden, uppgingo kostnaderna
för dessa öfningar i medeltal till 657,607 kronor 78 öre, eller
föga utöfver anslagets nuvarande belopp. Skulle emellertid detta belopp
ej ”blifva för 1880 "års öfningar tillräckligt, hyser Utskottet den förhoppning
att, derest Kongl. Maj:t finner åtgärd i den af motionärerne angifna
rigtning utan olägenhet kunna vidtagas, Kongl. Maj:t kommer att derom
till minskning i statsutgifterna förordna.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
o
att Riksdagen, jemte förklarande, att den utaf Kongl.
Maj:t föreslagna förhöjning i anslaget till »Beväringsmanskapets
vapenöfning» icke blifvit af Riksdagen beviljad,
må i underdånighet anhålla att, derest det hittills för
anslaget uppförda belopp icke skulle finnas för ändamålet
tillräckligt, Kongl. Maj:t täcktes i nåder taga
under öfvervägande, huruvida icke förhållandena skulle
kunna anses medgifva någon inskränkning i beväringsmanskapets
vapenöfningar samt i sådan händelse derom
förordna.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 9
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens
departement.
7:o. I detta anslag har Kongl. Maj:t äskat förhöjning å artilleridepartementets
andel med 25,000 kronor och å fortifikationsdepartementets
andel med 10,000 kronor, eller tillhopa med 35,000 kronor.
I artilleridepartementets andel af förevarande anslag begärdes vid
1876 års riksdag en förhöjning af 75,000 kronor, deraf dock endast
50,000 kronor af Riksdagen beviljades. Oaktadt denna förhöjning hade
emellertid, enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 10) är
ineddeladt, anslaget fortfarande visat sig otillräckligt, så att brister
uppgått för år 1876 till 49,154 kronor 51 öre och för år 1877 till 77,155
kronor 92 öre. Dessa brister hade hittills kunnat ersättas från behållningen
å influtna försäljningsmedel, hvarifrån likväl under den närmare
framtiden något bidrag ej vore att förvänta.
Beträffande åter behofvet af förhöjning i fortijikationsdepartementets
andel af förevarande anslag, framgår af åberopade statsrådsprotokoll
(pag. 11 och 12), att detsamma är föranledt dels af passevolansens upphörande
vid de värfvade kavalleriregementena, dels af den ökade kostnaden
för vattenförbrukning vid Lifgardesregementena och Svea artilleriregemente,
dels ock deraf att garnisonen på Karlsborg alltjemt ökats,
samt att ännu en fästnings- och garnisonsort, Oskar Fredriks borg, tillkommit.
Uti oftaberörda motion, N:o 24, har Herr Carl Anders Larsson yrkat
afslag å dessa Kongl. Maj:ts framställningar om förhöjning i anslaget
till materielen.
Utaf hvad sålunda förekommit framgår visserligen, att under de
senare åren i fråga varande grenar af den militära förvaltningen medfört
större utgifter än som motsvaras af de för dem disponerade anslagsbelopp;
men enär Utskottet icke kan föreställa sig annat än att inom ett
anslag af den betydenhet, som det för »försvarsverket till lands i allmänhet»
uppförda, hvilket för närvarande uppgår till 2,109,090 kronor
47 öre, inskränkningar utan svårighet böra kunna i något hänseende
göras till motvägande af den ökning, som i andra fall af omständigheterna
betingas, alltså och då Utskottet, under nuvarande finansiella
förhållanden, ansett anslagsförhöjningar endast i trängande undantagsfall
böra ifrågakomma, får Utskottet hemställa,
a) att den af Kongl. Maj:t äskade förhöjning i artilleridepartementets
andel af anslaget till »försvarsBih.
till 1liksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 2
Angående
förhöjning i
anslaget till
försvarsverket
tilllands.
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
verket till lands i allmänhet», icke må af Riksdagen
beviljas; och
b) att Riksdagen ej heller må bevilja den i fortifikationsdepaihementets
andel af samma anslag äskade
förhöjning.
Angående
anslaget
till försvarsverket
till
lands i allmänhet.
8:o. I händelse af Riksdagens bifall till Utskottets i punkten 1
här ofvan gjorda hemställan derom, att Kongl. Maj:ts förslag i fråga om
utbrytande af anslaget för artilleri- och ingeniör-hög skolan 45,366 kronor
50 öre ej måtte af Riksdagen godkännas, kommer nämnda belopp, att
under anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» qvarstå; hvilket
här endast skolat
antecknas.
Ted och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.
Angående 9:o. På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 14) är med
ansiuget
till deladt, både i detta anslag, hvilket nu är uppfördt med 46,391 kronor
vidfästnings-5® öre, under eu följd af år uppstått brister, och detta förhållande hade
ochgamisons-Qj afbrutits genom den i detsamma vid 1876 års riksdag medgifna för°rter.
höjning af 10,000 kronor. Medeltalet af bristen hade för de fyra åren
1874—1877 utgjort nära 19,000 kronor och ansåges komma, om år 1878
medräknades, att ej litet öfverstiga 20,000 kronor. Kongl. Maj:t har
derföre föreslagit, att detta anslag måtte förhöjas med 20,008 kronor 50
öre, eller till 66,400 kronor.
Oaktadt de betydliga brister, som under senare åren å förevarande
anslag uppstått, har likväl, med hänseende till det betydliga prisfall å
ved och åtskilliga lysningsämnen, som på sista tiden egt rum, Utskottet
förestält sig, att det hittills varande anslagsbeloppet kan vara för ändamålet
tillräckligt.
Utskottet hemställer derföre,
att den af Kongl. Maj:t i förevarande anslag äskade
förhöjning icke må af Riksdagen beviljas.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för Armöförvalt
ningen
in. il. verk.
Angående 10:o. Med afseende å detta i innevarande års riksstat med 8,770
anslaget till kronor uppförda anslag är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 15)
riaiierfu m. upplyst, att under de fem åren 1873—1877 bristen i medeltal uppgått
för Arméför-f\\ g4g kronor 78 öre. På grund häraf har Kongl. Maj:t nu äskat
valtningen m. °
fl. verk.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
11
förhöjning med 6,230 kronor, så att anslaget för framtiden skulle komma
att utgöra 15,000 kronor.
Herr Carl Anclers Larsson bär dermot i motionen (N:o 24) föreslagit,
att den begärda förhöjningen icke måtte beviljas.
Af hufvudsakligen enahanda skäl, som i näst föregående punkt äro
anförda, har Utskottet ansett sig böra hemställa,
att den i förevarande anslag äskade förhöjning icke
ma af Riksdagen beviljas.
Angående
1 l:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag, i afseende å hvilka nariTansiag.
Kongl. Maj:t icke ifrågasatt någon annan förändring än att anslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Landtförsvarsdepartementets
kansliexpedition skulle, till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma,
minskas med 33 kronor 50 öre — kommer Utskottet framdeles att afgifva
yttrande, hvilket här endast skolat
anmälas.
För tillfälliga behof inom landtförsvaret hafva nedannämnde extra
anslag ifrågakomma,.
Arméföryaltiimgen.
12:o. Då af skäl, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 2)
finnas anförda, något förslag till lönereglering för Arméförvaltningen ej
heller vid innevarande riksmöte kan för Riksdagen framläggas, har Kongl.
Maj:t, äfven för 1880 äskat de för Arméförvaltningens aflöning uppförda
extra anslag, nemligen:
till dyrtidstillägg......................................................... Kr. 19,240: —
» tjenstgöringspenningar....................................... » 3,250: —
» öfvertalige tjensteman m. fl............................... » 7,400: —
eller tillsammans Kr. 29,890
Angående
extra anslag
för
Arniéförvaltningen.
varande af Herr Carl Anders Larsson yrkadt, att berörda nådiga framställning
icke måtte bifallas.
Då förslag till ny lönereglering för Arméförvaltningen säkerligen
vid nästa riksdag förekommer, lärer någon nedsättning i de nuvarande
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
löneförmånerna icke skäligen böra ifrågasättas, och Utskottet hemställer
derföre,
att Riksdagen må på extra stat för år 1880 bevilja
för Arméförvaltningen
a) till dyrtidstillägg............................... Kr. 19,240: —
b) » tjenstgöringspenningar............... » 3,250: —
c) » öfvertalige tjensteman m. fl. ... » 7,400: —
Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ yapenöfningar.
Angående 13:o. Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga förslag om anvisande för
förhöjning i år 1880 af ett extra anslag af 388,000 kronor såsom förhöjning i ordinarie
mmfns tf- anslaget till Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar
ningsamiag. äfvensom angående särskilda inom Rikdagens Andra Kammare väckta motioner
om nedsättning i berörda ordinarie anslag, kommer Utskottet framdeles
att afgifva yttrande; hvilket här endast skolat
anmälas.
Disciplinkompaniet.
Angående 14:o. I fråga härom har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
aflöninglåta det till aflöning åt nödig befälsförstärkning vid kompaniet anvisade
°befäl1 vid anslag till oförändradt belopp, 9,709 kronor, såsom extra anslag äfven
disciplin- urider år 1880 utgå; men då, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o
ompame. ^ a pag ^ gifver vid handen, manskapsstyrkan under sistlidet år nedgått,
torde anvisande af särskilda medel för berörda ändamål numera
icke kunna anses af oundgängligt behof påkalladt, hvadan Utskottet
hemställer,
att det för disciplinkompaniet äskade extra anslag
9,709 kronor icke må af Riksdagen beviljas.
Artilleribeliof.
Fältartilleri-materiel.
Angående 15:o. Till anskaffning af ny fältartillerimateriel har Kongl. Magt
a/fäitartii föreslagit Riksdagen att dels anvisa för år 1880 ett extra anslag å 243,934
lerimateriel.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
13
kronor 46 öre, dels ock medgifva, att för detta ändamål måtte användas
af hufvudtitelns allmänna besparingar under samma år ett belopp af
56,065 kronor 54 öre.
Herr Carl Anders Larsson har i förrberörda motion yrkat, att
det nu till anvisning äskade beloppet ej måtte beviljas.
På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 17—20) är meddeladt,
har Kongl. Maj:t genom generalorder af den 4 November nästlidet
år befalt, att, vid skeende förändring af fältartilleriet, eu s. k. hufvudkanon
skulle antagas, samt att kanonen skulle erhålla en kaliber af 8,4
centimeter och inrättas för bakladdning. Enligt den uppgjorda planen
för fältartilleriets materiel, skulle detsamma omfatta 40 batterier ä 6 kanoner
hvardera, hvari tills vidare skulle ingå 6 under senare tider anskaffade
2,58 tums framladdningsbatterier och skulle, med tagen hänsyn till
hvad utaf nu befintliga ammunitions-, rid- och anspanns- jemte utredningspersedlar
funnes för det nya fältartilleriet användbart, anskaffningen
af den nya materielen medföra en kostnad af 4,602,469 kronor.
För de ofvan omförmälda beloppen, tillhopa 300,000 kronor, skulle efter
de uppgifna prisen kunna anskaffas 5 batterier af ny konstruktion, dock
endast ett af batterierna med fullständig utrustning af fordon och ammunition.
Då det vidare vore afsedt, att ytterligare ett batteri med kanoner,
lavetter och förställare skulle anskaffas för medel, som beräknats
kunna förskjutas mot ersättning af ett kommande års anslag, skulle således
2 nya batterier redan 1880 kunna utlemnas till hvardera af de
tre artilleriregementena.
Den summa, som Kongl Maj:t nu ifrågasatt att af hufvudtitelns
allmänna besparingar för ändamålet användas, utgör beloppet af den besparing,
som beräknats på anslaget till indelta arméns befälsaflöning
uppkomma derigenom, att äfven för år 1880 en del af arméns boställen
få disponeras till aflöning dels åt arméns underbefäl, dels åt andra
löntagare på gammal stat.
Genom den i statsrådsprotokollet lemnade utredning och de upplysningar,
Utskottet i öfrigt varit i tillfälle inhemta, har det synts Utskottet
ådagalagdt, att vår fältartillerimateriel i dess nuvarande skick
ingalunda skulle, i händelse af behof, uppfylla de fordringar, som måste
derpå ställas; men med hänseende till den oafvisliga nödvändigheten att
för det närvarande så mycket som möjligt inskränka statsutgifterna, har
Utskottet likväl icke funnit sig kunna nu tillstyrka anvisande af något
särskildt anslag för anskaffande af ny fält-artillerimateriel, helst vid gynsammare
förhållanden dylik materiel lätteligen kan inom en kortare tid
anskaffas. Emellertid har det synts Utskottet angeläget, att för beredande
14
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.
af tillfälle till öfningar och försök ett batteri af den nya modellen må
kunna anskaffas. Kostnaderna för ett sådant batteri med full utrustning
af fordon och ammunition lära visserligen uppgå till 150,000 kronor och
således vida utöfver det belopp, Kongl. Maj:t ansett kunna å anslaget
till indelta arméns befälsaflöning uppkomma; men Utskottet föreställer
sig att Kongl. Maj:t, med hänseende till denna frågas stora betydelse,
skall kunna genom besparingar ä andra håll, der utgifterna icke finnas
vara af lika trängande vigt, bereda tillgång till det fyllnadsbelopp, som
för berörda anskaffning blifver erforderligt.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen, jemte förklarande, att Riksdagen ansett
sig för närvarande ej kunna bevilja något särskildt anslag
till anskaffning af fältartillerimateriel, må för sin
del medgifva, att för anskaffning af ett batteri af ny
konstruktion med fullständig utrustning af fordon och
ammunition må af Kongl. Maj:t användas ej mindre
det belopp af 56,065 kronor 54 öre, som beräknats
blifva under år 1880 besparadt å anslaget till indelta
arméns befälsaflöning, än äfven erforderligt belopp utaf
de besparingar, som i öfrigt kunna inom hufvudtiteln
beredas.
Positions-artilleri.
Projektiler till grafva kanoner.
Angående 16:o. Enligt uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för ord
a/lSpoHtims-n‘äU^e
at ett förstärkande af landets försvarsförmåga behöåigtjpositionsartuieri
och artilleri uppgå till 696,150 kronor, deraf Riksdagen redan anvisat 200,000
projektiler. krc,nor> hälften för hvardera af åren 1878 och 1879; och har Kongl.
Maj:t nu för fortsatt anskaffning af ifrågavarande materiel äskat äfven
för år 1880 ett extra anslag å 100,000 kronor.
Herr Carl Anders Larsson har ansett, att ej heller detta anslag
nu borde beviljas.
Enligt generalfälttygmästarens förslag skulle för behöflig tillökning
af antalet projektiler för de grafva kanonerna å Oskar Fredriks borg
erfordras ett belopp af 164,000 kronor; och Kongl. Maj:t, som ansett
denna anskaffning kunna på två år fördelas, har alltså till'' detta ändamål
äskat för år 1880 ett extra anslag af 82,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
15
Då statsverkets knappa tillgångar göra det till en nödvändighet
att så vidt möjligt är inskränka utgifterna, har Utskottet, utan att underkänna
vigten af de anskaffningar, som här äro i fråga, ansett sig böra
hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställningar
må endast på det sätt af Riksdagen bifallas, att på
extra stat för år 1880 anvisas:
a) till positionsartilleri 50,000 kronor och
b) till projektiler för grofva kanoner 40,000 kronor,
Bestyckning åt* Karlskorgs fästning,
17:o. Sedan kostnaderna för anskaffning af nödig artillerimateriel Angående
till bestyckning af de fästningsverk å Karlsborg, hvarå byggnadsarbetena “n‘la!j uu
inom några år ansåges kunna vara afskräde, beräknats — efter afdrag TfVKarhaf
det belopp 375,000 kronor, som då redan blifvit af Riksdagen för f.horgs
ändamålet beviljade — till 3,240,000 kronor, begärde Kongl. Maj:t hos astnmg''
sist församlade Riksdag för år 1879 ett extra anslag af 300,000 kronor,
hvilken framställning dock endast i den mån af Riksdagen bifölls, att
100,000 kronor till nämnda ändamål anvisades.
Under uttalande af den förhoppning, att större anslag må kunna
under gynsainmare förhållanden för detta behof erhållas och" således den
för anskaffningen ursprungligen beräknade tiden af tio år ej komma att
öfverskridas, har Kongl. Maj:t nu till Karlsborgs bestyckning äskat för
år 1880 ett extra anslag af 200,000 kronor.
Uti ofta berörda motion (N:o 24) har herr Carl Anders Larsson
yrkat, att detta anslagsbelopp ej måtte beviljas.
Då tillgångarnes knapphet nödvändiggör utsträckning i tiden för
fästningens fullbordande, torde skyndsamt anskaffande af bestyckning^!
för närvarande ej kunna* anses vara af oafvisligt behof påkalladt, och
Utskottet föranlåtes alltså hemställa,
att det till bestyckning af Karlsborgs fästning äskade
anslagsbelopp ej må af Riksdagen beviljas.
G e v ii rsti 11 verk nin gen.
18:o. Jemte meddelande, att frågan om ny handgevärsmodell ännu Angående
icke inför Kongl. Maj:t till slutlig behandling förekommit, men att efter ansla9 för
den utredning af frågan, som redan egt rum, med full visshet syntes ™Ränteri
gevär.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
kunna antagas, att ny gevärsmodell komme att af Kongl. Maj:t godkännas,
och att densamma blefve försedd med kolfslutningsmekanism, har
Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen dels att medgifva, att den vid
1878 års slut befintliga behållningen å medel, som vore för gevärstillverkning
tillgängliga, måtte få i första rummet användas, ej mindre
till anskaffning af maskiner för tillverkning af gevär med kolfslutningsmekanism,
eller till förändring för dylikt ändamål af redan befintliga
maskiner, än äfven till inlösen, der sådant kunde ifrågakomma, af rätt
att tillverka dylikt gevär; dels ock bevilja för år 1880 ett extra anslag
af 100,000 kronor, att användas för tillverkning af gevär efter modell,
som kunde blifva Riksdagen delgifven.
På det att en stam af skicklige arbetare mätte kunna vid Carl
Gustafs stads gevärsfaktori bibehållas, begärde Kongl. Maj:t af 1878 års
Riksdag, såsom extra anslag för år 1879, 155,000 kronor för användande
vare sig till förkortade eller vanliga gevär efter nu gällande modell eller
annan, som kunde blifva följande Riksdag delgifven. Riksdagen, som
förklarade sig vidhålla sin redan 1875 tillkännagifna uppfattning, att en
fråga af så vidt omfattande betydelse med hänseende till de deraf
föranledda kostnader, som bestämmandet af ny gevärsmodell, icke borde
definitivt afgöras, innan Riksdagen derom erhållit kännedom, ansåg sig
icke böra bifalla den nådiga framställningen, helst, efter Riksdagens åsigt,
hinder icke mötte för nästföljande Riksdag att, derest omständigheterna
dertill föranledde, ställa till Kong]. Maj:ts disposition erforderliga medel
så tidigt, att gevärstillverkningen ändock kunde under förra hälften af
1879 påbörjas; och ansåg Riksdagen Kongl. Maj:t icke sakna tillgång
till anvisande af det mindre belopp, som kunde för arbetarnes sysselsättande
under de första månaderna af samma år vara behöfligt.
Nu är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 24) meddeladt, att
vid 1878 års slut hos Arméförvaltningen qvarstodo af medel, som vore
för gevärstillverkning tillgängliga, odisponerade 154,000 kronor, hvilka
medel utgjordes dels af återstoden af det vid 1871 års riksdag beviljade
extra anslag för tillverkning af infanterigevär, dels ock af den vinst,
som, efter det kronans arbete ej lemnat faktoripersonalen tillräcklig sysselsättning,
genom tillverkning på beställning af norska staten och andra
kunnat för faktoriet uppkomma.
Då Utskottet i allo delar de af sist församlade Riksdag i detta ämne
uttalade åsigter, samt nyssberörda behållning torde vara fullt tillräcklig
för arbetspersonalens sysselsättande intill nästa års riksdag, hemställer
Utskottet,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
17
att Riksdagen väl må medgifva, att de för gevärstillverkning
tillgängliga medel må för ändamålet få af
Kongl. Maj:t fritt disponeras, men deremot af ofvan
angifna skäl ej bevilja det af Kongl, Maj:t för gevärstillverkning
äskade extra anslag.
Kostnader, förorsakade af rotssjukdomen bland Vendes
artilleriregementes hästar.
19:o. Med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 Ärende
a pag. 27) rörande detta ämne meddelade utredning, tillstyrker Utskottet, ersiittni‘la
° J ’ för ett
förskott.
att till ersättande af de utaf Arméförvaltningen förskjutna
kostnader, som förorsakats af rotssjukdomen
bland Vendes artilleriregementes hästar, må på extra
stat för år 1880 beviljas ett anslag af 50,113 kronor
86 öre.
Skjutfält för Svea artilleriregemente.
20:o. Sedan Kongl. Maj:ts vid de två sist förflutna riksdagarne Angående
gjorda framställningar om anvisande af medel för ett skjutfält för Svea anslag till
artilleriregemente icke vunnit Riksdagens bifall samt, efter anstälda ytter-^ *kiutfältligare
undersökningar för erhållande af ett för nämnda regemente användbart
skjutfält, generalfälttygmästaren af anförda skäl anhållit, att Kongl.
Maj:t måtte till Riksdagen göra förnyad framställning derom, att för expropriation
och ordnande af ett skjutfält å den enda hittills såsom lämplig
befunna platsen inåt te beviljas ett anslag af 270,700 kronor, har Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att medgifva, det af de köpeskillingar, som
inflyta för de kronans mindre fastigheter, som enligt 1874 års Riksdags
beslut ]få försäljas, måtte till inköp och anordnande af ett skjutfält för
Svea artilleriregemente få användas 270,000 kronor.
Vid 1874 års_ riksdag föreslog Kongl. Maj:t, att sådana kronan
tillhöriga, under Kammarkollegii förvaltning stälda och för statsverkets
räkning utarrenderade hemman och lägenheter, för hvilka årliga
arrendeafgiften icke öfverstege 200 riksdaler, och hvilkas bibehållande
åt kronan icke på grund af befintlig skogstillgång eller af annan särskild
anledning påkallades, måtte, i den mån derom gällande arrendekontrakt
Bih. till Biksd. Brok 1879. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Angående
andag till
arbeten vid
Karlsborg.
efter uppsägning eller eljest närmade sig till slut, få, på vissa uppgifna
vilkor och under iakttagande af de föreskrifter, Kongl. Maj:t kunde finna
lämpligt meddela, på offentlig auktion till den högstbjudande försäljas.
Denna nådiga framställning blef af Riksdagen bifallen; men då
Riksdagen ansett, att de medel, som genom denna försäljning komme att
inflyta, icke borde användas till löpande utgifter, utan ställas till Riksdagens
förfogande för att användas till inköp af skogbärande eller till
skogsodling tjenlig mark, beslöt Riksdagen alltså, jemlikt underdånig
skrifvelse den 11 Maj 1874, att omförinälda medel skulle af Statskontoret
öfverlemnas till Riksgäldskontor att der särskildt bokföras, intill dess
Riksdagen beslutit om desammas användande i ofvan antydda syftning.
Efter det Riksdagens sålunda anmälda beslut blifvit genom nådigt
bref af den 29 i nämnde månad vederbörande embetsverk till kännedom
och efterrättelse meddeladt, beslöt, jemlikt underdånig skrifvelse den 24
Maj 1877, Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts då derom
gjorda nådiga framställning, att omförinälda försäljningsmedel skulle, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga
och hvartill medel icke kunde beredas från det till skogsväsendet anvisade
reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl Maj:t disponeras och
följaktligen på Kongl. Maj:ts reqvisition från Riksgäldskontor utbetalas.
Då alltså Kongl. Maj:t och Riksdagen så nyligen fattat beslut om
användningen af ifrågavarande slags medel, har Utskottet ansett sig icke
kunna tillstyrka Riksdagen att redan nu rubba detta beslut, innan detsamma
ens kommit till tillämpning; vid hvilket förhållande, och då vid
nuvarande knappa tillgångar Utskottet ej heller kan tillstyrka Riksdagen
att för ändamålet uppföra något särskildt anslag, Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
Fortifikationsbehof.
2 Do. För arbetena vid Karlsborgs fästning har Kongl. Maj:t äskat
dels 100,000 kronor till ett sjukhus å den s. k. paviljongsudden, dels 154,500
kronor till fortsättande af hufvudyr af v ens yttermur samt bakom liggande
jordmassors formerande, eller tillhopa 254,500 kronor.
Behofvet af ett nytt sjukhus för den vid Karlsborg förlagda truppstyrka
— uppgående under nästlidet år vid olika tider till minst 1,592
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
19
och högst bortåt 2,300 man — blef redan af sist församlade Riksdag erkänd,
men Kongl. Maj:ts då gjorda framställning i detta ämne vann icke
Riksdagens bifall på grund af de betänkligheter, som hos Riksdagen yppat
sig emot byggnadernas uppförande af sten; och då den nu i statsrådsprotokollet
(Bil. n:o 3 a pag. 31—33) förebragta utredning synts Utskottet
vara egnad att håfva alla betänkligheter i detta hänseende, tillstyrker
Utskottet,
a) att det af Kongl. Maj:t äskade anslag till sjukhus
vid Karlsborg, 100,000 kronor, må på extra stat för år
1880 af Riksdagen beviljas.
Deremot, och då sålunda vid sjukhusbyggnaden torde kunna beredas
sysselsättning för den vid Karlsborg förlagda arbetsstyrka, har Utskottet
vid de knappa tillgångar, som för nästa statsregleringsperiod äro att emotse,
ansett sig icke kunna understödja Kongl. Maj:ts förslag om anvisande
af medel för fullföljande af arbetena å sjelfva fästningsverken, utan hemställer,
b) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
af 154,500 kronor till fortsättande af hufvudgrafvens
yttermur in. m. icke må vinna Riksdagens bifall.
22:o. Till befästningarne vid Karlskrona har Kongl. Maj:t äskat Angående
140,000 kronor, eller återstoden af de medel, som till dessa arbeten förut^*^.^*^
blifvit af Riksdagen beviljade; men då tillgångarne vid innevarande stats ~ne vid Karlireglering
med nödvändighet påkalla de inskränkningar i utgifterna, som kronamöjligen
kunna vidtagas, har Utskottet ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande
arbeten på tvenne år fördelas, och hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må på det sätt af Riksdagen bifallas, att till befästningarne
vid Karlskrona anvisas för år 1880 ett extra
anslag å 70,000 kronor.
Genom hvad sålunda under punkterna 21 och 22 är vordet anfördt
har Utskottet besvarat Herr Carl Anders Larssons yrkande om nedsättning
med 94,500 kronor i de för fortifikationsbehof äskade anslag.
Intendenturbehof.
23:o. Till ersättning för förskjutna kostnader för garnisons- Angående
förstärkningskommenderingar ur indelta armén å Vaxholm och Karlsborg an,las för
har Kongl. Maj:t äskat anvisande af 58,852 kronor 68 öre; i sammanhang ITmmende
ringar.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
hvarmed meddelats, att sedan numera garnisonsstyrkan å Karlsborg blifvit
förstärkt med 2:dra Sappörkompaniet och snart genom det 3:dje kompaniet
får en ytterligare förstärkning, hvartill komme att infanteriets volontärskola
blifvit der förlagd, någon garnisons-förstärkning ur indelta armén
ej å denna fästning blefve vidare erforderlig.
Utskottet hemställer,
att till godtgörande af de uti ifrågavarande hänseende
förskjutna kostnader må på extra stat för år 1880
anvisas ett belopp af 58.852 kronor 68 öre.
Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.
Angående 24:o. För fortsättning af dessa arbeten har Kongl. Maj:t föreslagit
topografiska Riksdagen att anvisa samma belopp, som nu dertill utgår, eller 90,000
arbeten, kronor; men då Utskottet föreställer sig att ifrågavarande arbeten utan
synnerlig olägenhet böra kunna inskränkas till det omfång, hvari de före
år 1876 bedrefvos, får Utskottet, som ej kunnat biträda Herr Carl Anders
Larssons vid denna punkt gjorda yrkande, att anslaget måtte med 60,000
kronor nedsättas, hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må på det sätt af Riksdagen bifallas, att till General*
stabens topografiska afdelnings arbeten må för år 1880
anvisas ett extra anslag af 60,000 kronor.
Officerares anställning 1 utländsk krigstjenst.
Angående 25:o. För år 1880 har Kongl. Maj:t äskadt anvisande af ett extra
aiftcer f°I ans^aS af 9,000 kronor, att, enligt Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas
an/aiZiiig till understöd åt de officerare, som antingen vinna anställning i aktiv krigsrid
fram- tjenst eller få åtfölja en större armécorps’ rörelser hos någon i vänskapairméer.
ligt förhållande till Sverige stående makt, eller ock af Kongl. Maj:t utsändas
för att i främmande land inhemta upplysningar rörande krigsväsendet
eller utbilda sig i yrket — med rättighet för Kongl. Maj:t att,
såsom hittills, få under ett följande år använda hvad af anslaget kan
under året besparas;
hemställande Utskottet, som ej funnit skäl biträda Herr Carl
Anders Ijarssons yrkande om afslag å ifrågavarande anslagsfordran,
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.
21
att Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga framställning
må vinna Riksdagens bifall.
Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.
26:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det härför anvisade anslag Angående,
måtte till oförändradt belopp, 50,000 kronor, få äfven under år 1880 å /*''»•
, o skarpskytte
extra
stat utgå. väsendets och
A detta anslag, hvilket till och med år 1876 utgick med 100,000^jwtskickUgkronor,
qvarstå behållningar, hvilka vid 1878 års slut beräknades till öfver främjande.
90,000 kronor. Anslaget torde alltså, oaktadt den vidsträcktare användning
detsamma numera erhållit, utan olägenhet kunna till beloppet nedsättas;
hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må på det sätt af Riksdagen bifallas, att till skarpskytteväsendets
och skjutskicklighetens befrämjande anvisas
för år 1880 ett extra anslag af 30,000 kronor.
Arméns ackordsamortering.
27:o. Enär till fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbin- Angående
delser i enlighet med 1875 års Riksdags beslut, erfordas äfven för år “»S/ae1880
ett belopp af 185,000 kronor, hemställer, i öfverensstämmelse med kordsamorKongl.
Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, Utskottet, tenng.
att för arméns ackordsamortering må för år 1880
anvisas ett extra anslag af 185,000 kronor.
Byggnadsbehof.
Kavallerietablissementet vid Stockholm.
28:o. Af de för det till gemensamt bruk för Lifregementets dragon- Angående
corps’ exercis-sqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola samt
för kavalleriets volontär- och underbefälsskolor afsedda etablissement be- etablissemen
tet
vid
Stockholm.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
viljade 440,000 kronor återstå ännu oanvisade 120,000 kronor; och har
Kongl. Maj:t, med hänseende till nödvändigheten att så vidt möjligt lätta
utgiftsstaten för år 1880, för nämnda år begärt till ifrågavarande ändamål
endast 60,000 kronor; hemställande Utskottet,
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning, Riksdagen må till kavallerietablissementet
vid Stockholm bevilja för år 1880 ett extra anslag
af 60,000 ki’onor.
Svea artilleriregementes kasemetablissement.
Angående 29:o. Sedan Byggmästaren A. G. Sällström, hvilken på entreprenad
godtgöreUeätuPP^ört det nyligen fullbordade kasernetablissementet för Svea artilleriByggmästarenregemente,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit dels om ersättning
''itrfm/er''me d 45,180 kronor 40 öre för den tillökning i grundarbeten, han måst
öfverarbete.vidkännas utöfver hvad som enligt kostnadsförslaget kunnat beräknas,
dels om godtgörelse med 3,819 kronor 60 öre för förbättrad konstruktion
af innertaket i matsalsbyggnaden utöfver hvad honom enligt entreprenadkontraktet
ålegat, har Kongl. Maj:t, som erkänt billigheten af Sällströins
anspråk, föreslagit Riksdagen att, till ersättning åt Sällström för öfverarbeten
vid uppförande af Svea artilleriregementes kasemetablissement bevilja,
att å extra stat utgå under år 1880, ett anslag af 49,000 kronor.
Om än den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag. 39—43) lemnade
utredning synes ådagalägga, att de arbeten, för hvilka ersättning
nu är ifrågasatt, icke varit i kostnadsförslaget intagna, har Utskottet likväl
funnit betänkligt att för ett enligt kontrakt fullgjordt arbete tillstyrka
godtgörelse utöfver kontraktets innehåll; hemställande alltså Utskottet,
att den af Kongl. Maj:t äskade ersättning åt Byggmästaren
A. G. Sällström för öfverarbeten vid uppförande
af Svea artilleriregementes kasemetablissement,
49,000 kronor, icke må af Riksdagen beviljas.
Stockholm den 24 Februari 1879.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
23
Reservationer:
vid l:sta och 8:de ''punkterna (angående anslaget för artilleri- och
ingeniör-högskolan):
af Herrar C. Ekman, Grefve G. Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve
L. af Ugglas, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna, Grefve A. Mörner, Grefve
S. Lagerberg och G. de Maré;
_ vid 2:dra punkten (angående anslag för stipendier för militärveterinärer):
af
Herrar M. Nordenfdt, R. Montgomery Cederhielm, F. Hederstierna
och Grefve S. Lagerberg;
vid 5:te punkten (angående bibehållande af anslag för marinregementet):
af
Herr M. Nordenfelt, som yttrade: »Enär dels förslag till en
underdånig skrifvelse icke synas böra behandlas i samma moment som
en anslagsfråga, dels de indelta truppernas ganisonstjenst i Karlskrona
är förenad med rekrytskola, hvilken för deras utbildning måste vara
af stor nytta, dels ock Herr Sven Anderssons motion, N:o 93, torde böra
särskildt och afstyrkande besvaras, emedan de af honom nämnda garnisoner
bestå af värfvade trupper, hvilka icke alltid kunna permitteras, föreslår jag:
aj att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t°i
förevarande hänseende föreslagit; och
b) att Herr Sven Anderssons förslag icke må vinna
Riksdagens bifall»;
af Herr Grefve L. af Ugglas, hvilken instämde i den af Herr
Nordenfelt gjorda hemställan.
vid 6:te punkten (angående anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar):
af
Herr Grefve L. af Ugglas, hvilken yrkade bifall till den af
Kongl. Maj:t i ämnet gjorda nådiga framställningen;
af Herr M. Nordenfelt, som yttrade: »Då jag anser, att vårt försvar
icke bör försvagas, och att Riksdagen icke bör begära nedsättning uti
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
ett anslag, som är nödvändigt för upprätthållande af den öfning, som
beväringslagen föreskrifver, har jag icke kunnat biträda Utskottets förslag
till underdånig skrifvelse.
Oakadt förslagsanslagets uppförande till lägre belopp, än Kongl.
Maj:t äskat, möjligen kommer att vålla en motsvarande brist, anser jag
likväl detta anslag nu icke böra förhöjas, emedan så väl nedsättning af
portionspriset, som en strängare kassation vid beväringsynglingarnes antagande
till öfning, möjligen kan göra det nuvarande anslaget tillräckligt,
hvarföre jag föreslår,
att Riksdagen icke må bifalla den af Kongl. Maj:t
föreslagna förhöjning i anslaget till »Beväringsmanskapets
vapenöfning»;
af Herr Friherre C. Hochschild, hvilken instämde i den af Herr
Nordenfelt gjorda hemställan;
vid 7:de punkten (angående ifrågasatt förhöjning i anslaget till försvarsverket
till lands):
af Herrar C. Ekman, Grefve C■ Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve
L. af Ugglas, R. Montgomerg Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna,
Grefve A. Mörner, Grefve S. Lagerberg och G. de Mars;
vid 9:de punkten (angående anslaget till ved och ljus vid fästningsoch
garnisonsorter):
af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, Grefve L. af Ugglas,
F. Hederstierna, Grefve A. Mörner och Grefve S. Lagerberg;
vid 10:de punkten (angående exspensanslaget för Arméförvaltningen
med flera verk):
af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, Grefve L. af Ugglas,
F. Hederstierna och Grefve S. Lagerberg;
vid 13:de punkten, mom. a (angående anslaget till dyrtidstillägg
för Arméförvaltningen):
af Herrar Sven Nilsson i Efveröd oeh Nils Petersson i Runtorp,
hvilka yrkade bifall till ett förslag till utlåtande af följande lydelse:
»De förhållanden, som föranledt de senare årens Riksdagar att å embetsoch
tjenstemäns löner i allmänhet bevilja dyrtidstillägg, förefinnas numera
icke, i det prisen å de fleste förnödenheter i väsentlig mån nedgått och
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
25
då dertill kommer, att det förändrade ordnandet af indelta arméns aflöning
måste hafva för Arméförvaltningen verkat ej ringa minskning i
göromål, synes dyrtidstillägg för detta embetsverk ej kunna vara i samma
mån som hittills behöflig!. Utskottet har derföre ansett sådant tillägg
för år 1880 böra inskränkas till de aflöningar, som icke uppgå till 3,000
kronor; hemställande alltså Utskottet,
a) att Kong!. Maj:ts nådiga framställning om dyrtidstillägg
för embets- och tjensteman inom Arméförvaltningen
må i den mån af Riksdagen bifallas, att såsom dyrtidstillägg
af 20 procent åt de utaf bemälde tjensteman,
hvilkas aflöningar icke uppgå till 3,000 kronor, må beviljas
på extra stat för år 1880 ett belopp af 7,540
kronor;
af Herr Carl Anders Larsson, hvilken yrkade, att det af Kong!.
Maj:t äskade anslag till dyrtidstillägg ej måtte beviljas;
vid 13:de punkten mom. b (angående anslaget till tjenstgöringspenningar
inom Ärméförvaltningen):
af Herr Sven Nilsson i Efveröd;
vid Mule punkten (angående aflöning åt ökadt antal befäl vid disciplinkompaniet):
af
Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve
L. af Ugglas, R. Montgomery Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna,
Grefve A. Mörner, Grefve S. Lagerberg, G. de Hare och Friherre C.
Hochschild;
vid Mule punkten (angående anskaffning af fältartillerimateriel):
af Herr R. von Krcemer, som yttrade: »På det att till de i Utskottets
motivering anförda »öfningar och försök» måtte finnas ett batteri vid
hvarje artilleriregemente, får jag föreslå:
att Riksdagen, jemte förklarande, att Riksdagen ansett
sig ej kunna bevilja något särskild! anslag till anskaffning
af fältartillerimateriel, må för sin del medgifva,
att för anskaffning af tre batterier af ny konstruktion,
hvaraf ett med fullständig utrustning af fordon och ammuBih.
till Riksd. Prat. 1879. 4 Sand. 1 Afd. 7 Hatt. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
nition, må af Kongl. Maj:t användas ej mindre det belopp
af 56,065 kronor 54 öre, som beräknats blifva under år
1880 besparadt å anslaget till indelta arméns befälsaflöning,
än äfven erforderligt belopp af besparingen
å reservationsanslaget till värfvade garnisonstruppernas
rekrytering och aflöning.
Häruti instämde Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, M. Nordenfelt,
Grefve G. Sparre, F. Hederstierna, Grefve A. Mörner, Grefve S.
Lagerberg, G. de Hare och Friherre G. Hochschild ;
Jemväl Herr Grefve L. af Ugglas instämde i Herr von Kraemers
förslag, dock med den ändring, att slutet af den föreslagna hemställan skulle
lyda sålunda: »än äfven erforderligt belopp af medel, som i öfrigt kunna
inom hufvudtiteln beredas, dels utaf allmänna besparingarna, dels af behållningar
å reservationsanslag.
vid 17:de punkten (angående anslag till bestyckning af Karlsborgs
fästning):
af Herrar Grefve C. Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve L. af Ugglas
och Grefve S. Lagerberg, hvilka ville tillstyrka Riksdagen bevilja ett
extra anslag af 100,000 kronor;
vid 19:de punkten (angående ersättning för ett förskott):
af Herrar O. B. Olsson och Sven Nilsson i Efveröd, hvilka i afseende
å det ifrågavarande beloppets gäldande ville hänvisa till reservationerna
å anslaget för Svea, Göta och Vendes artilleriregementen;
vid 20:de punkten (angående anslag till ett skjutfält):
af Herrar Grefve L. af Ugglas och Grefve S. Lagerberg;
vid 2lista punkten mom. b (angående anslag för arbeten vid fästningsverken
å Karlsborg):
af Herr C. Ekman, Grefve G. Beck-Friis, M. Nordenfelt, Grefve L.
af Ugglas, R. Montgomery Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna,
Grefve A. Mörner, Grefve S. Lagerberg, G. de Miré, R. von Krcemer och
Friherre C. Hochschild, hvilka ville, att Riksdagen skulle på dit sätt
bifalla Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning, att till fortsättande
af hufvudgrafvens ytterrnur ra. m. ett extra anslag å 50,000 kronor
skulle för år 1880 anvisas;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
27
vid 28:de punkten (angående anslag till kavallerietablissementet
vid Stockholm):
af Herr Ola Andersson i Burlöf;
vid 29:de punkten (angående anslag till godtgörelse åt Byggmästaren
A. G. Sällström för öfverarbete):'' |f
af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, Grefve L. af Ugglas,
R. Montqomery Cederhielm, Grefve G. Sparre, B. Hederstierna, Grefve
A. Mörner, Grefve S. Lagerberg och G. de Maré;
af Herr R. von Krcemer, hvilken ville på det sätt tillstyrka bifall
till Kongl. Maj:ts framställning, att Riksdagen skulle för sin del medgifva,
att det ifrågavarande ersättningsbeloppet finge utgå af reservationerna å
anslaget tillSvea-, Göta- och Vendes artilleriregementen.
Slutligen skulle här antecknas, att Herrar C. Ekman och G. de
Maré icke hos Utskottet deltagit i behandlingen af 16:de och 17:de punkterna
af förevarande utlåtande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.