Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel.

1879-02-27 · 55 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 53 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:12, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 12.

l

N:Q 12.

Ark. till. Riksd. Kansli den 28 Febr. 1879, kl. 11 f. in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens

Sjette hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

I afseende å Sjette hnfvndtiteln, innefattande anslagen till Civildepartementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar,

hvilka här nedan omförmälas.

Kommerskollegium.

l:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t till en början föreslagit

Riksdagen att medgifva att de lönebelopp, som vore i Kommerskollegiets

stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än

äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium,

i afseende å hvilka indragning syntes kunna ega rum eller

förändring böra vidtagas, finge intill slutet af år 1880, i den mån de

för bestridande af göromålen inom Kollegium kunde finnas erforderliga,

af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.

På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 2), gifver vid handen,

har den i afseende å Kommerskollegiets ordinarie anslag sålunda

äskade dispositionsrätt ansetts erforderlig, på det att de Kollegiet åliggande

göromål skulle kunna behörigen uppehållas intill dess frågan om embetsverkets

indragning eller ombildning blifvit slutligen afgjord. Inom

Utskottet har visserligen kommit under pröfning, huruvida icke, då

enligt statsrådsprotokollet de förberedande lagstiftningsarbetena för

Kollegiets indragning allt mera närmade sig målet, de aflöningsmedel,

som genom tjänsters indragning redan äro lediga, skulle kunna för år

1880 besparas; men då Utskottet föreställer sig att organisationsarbeBih.

till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 1

Ang. begärd

dispositionsrätt

i afseende

ä vissa

löner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. tillfällig

löneförbättring

för

personalen

vid Kommerskollegium

och bergsstaten.

tet kan påskyndas derigenom, att Kongl. Maj:t har till sin disposition

medel till fulla det belopp, som skulle kunna för arbetena inom Kollegium

användas, har Utskottet af sådan anledning hyst betänklighet

vid att nu ifrågasätta någon afvikelse från Kongl. Maj:ts förslag, och

får med hänvisande till den i statsrådsprotokollet förebragta utredningbeträffande

de förhållanden, hvilka föranleda att berörda organisationsfråga

icke ännu kunnat bringas till en slutlig lösning, sålunda hemställa,

att, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp,

som äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre

för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium,

i afseende å hvilka indragning synes kunna ega

rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet

af år 1880, i den mån de för bestridande af göromålen

inom Kollegium kunna finnas erforderliga, af

Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.

2:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels, på

det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag

af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1880 till

samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år

1880 anvisa 8,740 kronor;

dels och minska ordinarie anslaget till uhergsstatenu med 2,100

kronor, men deremot på extra stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt

lönetillägg för fyra bergmästare, som saknade boställen, och tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner,

eller tillsammans 2,420 kronor.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (Nio 24) har Herr

Carl Anders Larsson yrkat, att det förstnämnda af omförmälda belopp,

8,740 kronor, icke måtte af Riksdagen beviljas.

Då billigheten emellertid synes kräfva, att samtlige ifrågavarande

embets- och tjensteman icke genom uppskofvet med regleringfrågans

afgörande må blifva i allt för hög grad lidande, torde tillfällig löneförbättring

böra dem fortfarande för nästkommande år tillerkännas;

och får Utskottet alltså, under erinran att de för sådant ändamål nu

äskade beloppen äro lika med de för innevarande år dertill af Riksdagen

anvisade, samt med tillkännagifvande, att den i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 b sid. 2 och 3) meddelade utredning beträffande den fö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

3

reslagna minskningen i det ordinarie anslaget till bergsstaten icke

gifvit anledning till någon erinran, Kong!. Maj:ts nu ifrågavarande

nådiga framställningar till bifall förorda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet:

a) att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle

tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess

i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag

af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1880 till samma belopp, som för innevarande år

beviljats, Riksdagen må på extra stat för år 1880

anvisa ett belopp af 8,740 kronor; och

b) att Riksdagen må minska ordinarie anslaget

till ”bergsstaten” med 2,100 kronor, men deremot på

extra stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg

för fyra bergmästare, som sakna boställen,

och tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent

å de till dem utgående löner, eller tillsammans

2,420 kronor.

Statistiska Tabellkommissiouen.

3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med föreslagna

vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och

lönereglering för Statistiska centralbyrån, godkänna det i statsrådsprotokollet

intagna förslag till ny stat för detta embetsverk; dels ock, med

bibehållande af reservationsanslagen ”till bibliotekets underhållande” och

■”till en statistisk tidskrift”, det förra å 1,500 kronor och det senare

å 1,000 kronor, ej mindre, i stället för reservationsanslaget »till arfvoden

åt tillfälliga biträden» å 10,000 kronor, uppföra ett dylikt anslag

”till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar” till

belopp af 12,000 kronor, än äfven höja reservationsanslaget “till officiella

statistiska trycket“ från 10,000 ''kronor till 15,000 kronor; kommande

i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget “statistiska tabellkom

misionen“ att höjas från 38,400 kronor till 58,900 kronor, eller

med 20,500 kronor.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 7 och 8) inhemtas, att

löneregleringskomitén föreslagit följande grunder för förändrad organisation

af Statistiska centralbyrån, nemligen:

att byrån med den sjelfständiga ställning, som embets verket de

Angående

ny lönestat

för Statistiska

centralbyrån

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Vskottets Utlåtande N:o 12.

facto redan intoge, måtte utgöras af en chef och fem ordinarie tjensteman,

deraf tre tillhörande andra och två den första lönegraden;

att chefen och öfrige ordinarie tjensteman måtte af Kongl. Maj:t

utnämnas, de senare efter ansökning, och med rätt för chefen att i

underdånighet förorda den, han till tjensten ansåge bäst egnad;

att för erhållande af tjenst i byrån i allmänhet skulle fordras

afiagd akademisk examen med företrädesvis vitsordad skicklighet i matematik,

lefvande språk, statskunskap eller historia, dock med det undantag

härifrån, som af Kongl. Maj:t pröfvades berättigadt af redan

ådagalagd framstående fallenhet för och skicklighet i statistiskt arbetes

utförande;

att extra ordinarie tjenstemän och tillfälliga biträden samt vaktbetjening

mätte af chefen antagas;

att samtlige ordinarie tjenstemän skulle vara underkastade skyldigheten

att gemensamt deltaga i göromålen på det sätt, som behofvet

af skyndsamhet och noggrannhet påkallade och af chefen med hänsyn

härtill föreskrefves;

att hvarje ordinarie tjensteman skulle vara ansvarig för utförandet

af det statistiska arbete, som honom tilldelats, och föredraga de

frågor, som deraf kunde föranledas;

att uti alla frågor, som inom byrån förekomma till handläggning

och afgörande, beslutanderätten skulle tillhöra chefen ensam, dock att

i organisations-, anslags- och andra vigtiga frågor, hvilka i en blifvande

instruktion närmare borde bestämmas, den föredragande tjensteman,

som vidhölle mot chefens beslut stridig åsigt, skulle ega att

densamma afgifva till ett för sådant tillfälle fördt protokoll, hvilket i

mål, som borde Kongl. Maj:ts pröfning underställas, skulle i utdrag

åtfölja chefens underdåniga utlåtande;

att, då chefen åtnjöte semester, eller eljest under kortare tid,

som ej öfverstege fjorton dagar, vore hindrad att sitt embete förrätta,

hans ställe skulle, der Kongl. Maj:t ej annorlunda förordnade,

företrädas af sekreteraren;

att, i öfverensstämmelse med hvad som i instruktionen för Riksarkivet

vore för dervarande tjenstemän stadgadt, chefen måtte ega

att vid ådagalagdt behof bevilja byråns tjenstemän ledighet, dem

inom andra lönegraden under högst fjorton dagar och dem inom första

graden under högst en och en half månad, men att fråga om längre

tjenstledighet skulle till Kongl. Maj:ts pröfning hänskjutas; samt

att vaktbetjeningen fortfarande måtte utgöras af en förste vaktmästare

och en vaktmästare;

Och har Kongl. Maj:t funnit dessa grunder i de hufvudsakliga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

5

delande icke gifva anledning till någon väsentlig anmärkning; dock

borde den slutliga pröfningen deraf förekomma först vid behandlingen

af frågan om utfärdande af instruktion för embete-verket efter detsammas

reorganisation.

Den af Kongl. Maj:t, för tillämpning från och med år 1880, föreslagna

nya staten för ifrågavarande embetsverk är af följande lydelse

:

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Summa.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Chefen ....................................

5,000

2,500

7,500

1 tjensteman ........................

1 tjensteman af andra lö-

3,000

2,000

5,000

negraden ..........................

3,000

1,500

1,500

4,500

Efter 5 år kan lönen

1 d:o d:o..........................-...

s''ooo

4^500

höjas med 500 kronor

roch efter 10 år med

1 d:o af första lönegra-

ytterligare 500 kronor.

den......................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o d:o................................

1,800

1,200

3,000

1 förste vaktmästare .........

800

300

1,100°)

800°)

( Efter 5 år kan lönen

\höjas med 100 kronor.

1 vaktmästare .....................

500

300

*) Om vaktmästare åtnjuter bostad

jemte vedbrand, skall, så länge dessa

förmåner qvarstå och icke tillkomma

honom såsom portvakt eller för andra

åligganden utöfver tjensten, lönen min- skas med 150 kronor.

1

''

Summa

29,400

Såväl antalet tjenster som dessas fördelning i olika lönegrader

är enligt förestående förslag till stat öfverensstämmande med hvad i

sådant hänseende blifvit af löneregleringskomitén föreslaget; och har

Utskottet funnit hvad komitén anfört angående omfånget och beskaffenheten

af byråns verksamhet, för hvithet komiténs anförande redogörelse

blifvit i statsrådsprotokollet (Bil. N:o o b sid. 4—7) meddelad,

till fullo ådagalägga det verkliga behofvet af hvad i förevarande

hänseende föreslagits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Hvad beträffar de särskilda aflöningsbeloppen och dessas fördelning-

i lön och tjenstgöringspenningar samt ålderstillägg, är den föreslagna

staten jemväl öfverensstämmande med löneregleringskomiténs i

ämnet gjorda framställning, utom i så måtto att, under det komitén

hemstält att tjenstgöringspenningarne för hvarje af de tre tjenstemännen

i andra lönegraden skulle utgöra 1,500 kronor, Kongl. Maj: t ansett

desamma för den tjensteman, för närvarande benämnd sekreterare, hvilken

haft och för framtiden komme att få åliggandet att såsom chefens

närmaste man vid behof företräda dennes ställe, böra höjas till 2,000

kronor.

Då senast församlade Riksdag emellertid, vid behandlingen af frågan

om lönereglering för Landtmäteristyrelsen, till 1,500 kronor bestämde

landtmäterisekreterarens tjenstgöringspenningar, hvilka af Kongl.

Maj:t, på hufvudsakligen enahanda skäl som de nyss angifna, föreslagits

till 2,000 kronor, samt denna aflöningsförmån jemväl blifvit för

motsvarande tjenstemän i öfriga nyreglerade centrala embetsverk faststäld

till allenast 1,500 kronor, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka

Riksdagen att, med frånträdande i denna del af Kongl. Maj ds förslag,

fastställa aflöningen för ifrågavarande tjensteman i Statistiska centralbyrån

i öfverensstämmelse med komiténs hemställan, eller till lön 3,000

kronor, tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt rätt till föreslagna

ålderstillägg.

Med afseende likaledes derå, att senaste Riksdag såsom tjenstgöringspenningar

åt landtmäteridirektören, med hvilken chefen för

Statistiska centralbyrån torde kunna i embetsställning lämpligen jemföras,

anvisade blott 2,000 kronor i stället för 2,500 kronor, som af

Kongl. Majd föreslagits, lärer denna aflöningsförmån böra för bemälde

chef jemväl nedsättas till 2,000 kronor; och skulle alltså enligt Utskottets

förslag aflöningen till denne embetsman komma att utgöra lön

5.000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor, eller tillsammans

7.000 kronor.

Vidkommande öfriga i ofvanstående förslag till stat upptagna

särskilda aflöningsbelopp, hafva desamma, såsom öfverensstämmande

med hvad för motsvarande lönegrader i andra omreglerade embetsverk

beviljats, synts Utskottet böra vinna Riksdagens godkännande. Visserligen

skulle icke utan skäl den erinran kunna göras, att det synes

oegentligt att, då enligt ofvan omförmälda grunder för den nya organisationen,

byråns samtlige tjenstemän utom chefen skulle hafva lika

beskaffade och ansvarsfulla åligganden, aflöningen för dem bestämmes

efter olika lönegrader; men, då denna oegentlighet torde kunna utan

svårighet undanrödjas genom närmare bestämmelser i afseende å de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

7

särskilde tjenstemännens åligganden, och Utskottet föreställer sig, det

Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att vid utfärdandet af den blifvande

instruktionen för embetsverket å berörda förhållande fästa behörigt afseende,

har Utskottet icke ansett någon särskild Riksdagens åtgärd

böra härvid ifrågasättas.

För åtnjutande af aflöning enligt den nya staten skulle följande

vilkor gälla, nemligen:

att embets- och tjensteman i Statistiska centralbyrån skall vara

underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af

byrån eller eljest i allmänhet kan vara stadgad, äfvensom, derest i en

framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad

att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter

den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i Statistiska centralbyrån icke må förenas

annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller

annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för

fullgörande af tjenstgöringen i byrån;

att aflöningarne för Statistiska centralbyråns embets- och tjenstemän

samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvifka

senare få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen

tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest

vant från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom byrån, densamma emot åtnjutande, i

förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,

men eljest åt deremot svarande belopp, i stället för egna tjenstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af

förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

till last den tid, lian åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande,

hvadjsåväl den ena som den andra förhöjningen angår, deraf,

att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd, börande

löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på

grund af fullmakt eller konstitutorial;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35

tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från

tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med detsamma anstå,

derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig

att i densamma qvarstå; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjutas af verkets chef och andra gradens tjenstemän

under en och en half månad samt af tjenstemännen inom första graden

under en månad årligen.

Dessa vilkor öfverensstämma med hvad i fråga om reglering utaf

andra embetsverk af Riksdagen godkänts och torde förty böra vinna

Riksdagens bifall.

Hvad beträffar Kongl. Maj ds under denna anslagsrubrik i Öfrigt

gjorda, ofvan omförmälda framställningar, har Utskottet, till följd af

den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 13—15) förebragta utredning,

till hvilken Utskottet för undvikande af vidlyftighet torde få hänvisa,

funnit sig böra samma framställningar till Riksdagens bifall förorda.

Ehuru Utskottet alltså ansett sig ega giltig anledning att tillstyrka

beviljandet af den äskade förhöjningen i reservationsanslaget »till

officiella statistiska trycket», har Utskottet likväl icke velat underlåta

att för sin del instämma i det af Riksdagens senast församlade revisorer,

uti deras afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets

samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse

och förvaltning under år 1870, gjorda uttalande (se Rev.-ber. sid.

72 och 73) om önskvärdheten deraf, att eu inskränkning må ega rum

i de officiella statistiska redogörelser, som af trycket utgifvas, helst den

af revisorerne meddelade redogörelse synes gifva vid handen att så

utan olägenhet borde kunna ske, samt Utskottet hyser den öfvertygelsen,

att en dylik inskränkning är af omständigheterna påkallad, derest

icke snart ytterligare medel skola blifva för ändamålet erforderliga,

hvilket icke lärer böra ens ifrågasättas. Någon särskild framställning

i ämnet af Riksdagen torde emellertid för närvarande icke vara af be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

9

liofvet påkallad, enär af den utaf chefen för Statistiska centralbyrån

afgifna förklaring (se Rev.-ber. sid. 341—345) synes framgå, att vederbörande

redan varit betänkta på åtgärder i den af revisorerne antydda

rigtning.

Derest Utskottets sålunda gjorda framställningar vinna Riksdagens

godkännande samt alltså slutsumman af Statistiska centralbyråns stat,

genom afdrag med 500 kronor å tjenstgöringspenningarna för en hvar

af chefen och sekreteraren, kommer att uppgå till allenast 28,400 kronor,

blifver, i stället för den af Kong!. Maj:t under denna anslagstitel

äskade anslagsförhöjning 20,500 kronor, endast erforderlig eu tillökning

af......................................................................................kronor 19,500: —;

men, om härifrån afräknas de för närvarande å extra

stat uppförda anslagen, dels till

dyrtidstillägg.............................. kronor 2,900: —

dels ock för utarbetande och utgifvande

af statistiska redogörelser

öfver kommunernas finanser

och fattigvård.....................kronor 10,000: — ,, 12,900: —

blifver den verkliga tillökningen kronor 6,600: —

Uti ofvannämnda inom Andra Kammaren väckta motion (N:o 24)

har Herr Carl Anders Larsson yrkat, att hela den af Kong]. Maj:t under

denna rubrik äskade anslagsförhöjningen 20,500 kronor måtte »uteslutas));

men, då Utskottet, på sätt af det ofvan anförda framgår, ansett

sig böra hufvudsakligen biträda Kong!. Maj:ts i förevarande hänseenden

gjorda framställningar, följer deraf att Utskottet funnit sig

sakna skäl tillstyrka bifall till motionärens berörda yrkande.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet;

Bill. till Likså. Prof. 1879. 4 Samt. 1 Afd. .9 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

a) att Riksdagen må, med föreslagna vilkor och

förbehåll i afseende å förändrad organisation af och

lönereglering för Statistiska centralbyrån, godkänna

härhos bilagda (Lätt. A.) förslag till ny stat för detta

'' embetsverk; och

b) att Riksdagen må, med bibehållande af reservationsanslagen

till bibliotekets underhållande och

till en statistisk tidskrift, det förra å 1,500 kronor

och det senare å 1,000 kronor, ej mindre i stället

för reservationsanslaget till arfvoden åt tillfälliga biträden

å 10,000 kronor uppföra ett dylikt anslag »till

arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar»

till belopp af 12,000 kronor, än äfven höja

reservationsanslaget till officiella statistiska trycket

från 10,000 kronor till 15,000 kronor;

kommande,. i händelse af bifall härtill, ordinarie anslaget »statistiska

tabellkommissionen» att höjas från 38,400 kronor till 57,900 kronor,

eller med 19,500 kronor.

4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets

amlag^till behandling öfverlemnad motion (N:o 94) har Herr Ola Andersson i Burutarbetande

löf af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen i sammanhang med profet

pensions- n^ngen af ^en utaf Kongl. Maj:t föreslagna löneregleringen för statististatistik.

ska tabellkommissionen och utöfver det belopp, som med anledning af

Kongl. Maj:ts proposition kunde ifrågakomma, måtte för bearbetande

af en löne- och pensionsstatistik bevilja och ställa till Kong], Majrts

förfogande ett årligt belopp af 1,000 kronor.

Hvad omfånget af den sålunda ifrågasatta statistiken beträffar,

gifver motionärens framställning i ämnet vid handen, att densamma,

enligt hans förmenande, borde med lämplig anordning och fördelning

innehålla uppgift på allt, som af stat, kyrka och kommuner erlägges

i aflöningar, arfvoden och andra förmåner samt pensioner och pensionsafgifter;

och vore det derjemte, enligt motionärens åsigt, önskvärdt om

denna statistik utarbetades hvart tredje år.

_ Vid nästlidet års riksdag väcktes af samme motionär förslag

(motion N:o 154 i Andra Kammaren) i enahanda syfte, som det nu föreliggande,

dock utan framställning om anvisande af särskildt anslag för

ändamålet. Ifrågavarande motion blef af Tillfälligt Utskott inom Andra

Kammaren uti afgifvet utlåtande (N:o 3), som af Kammaren godkändes,

i hufvudsak till bifall förordad; och jemväl det Tillfälliga Utskott inom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12. 11

Första Kammaren, till hvilket ärendet derefter blef af denna Kammare

för förberedande handläggning öfverlemnadt, understödde förslaget,

ehuru i en något förändrad form. Sistnämnda Kammare afslog emellertid

den gjorda framställningen, hvadan frågan då förföll.

Otvifvelaktigt skulle det emellertid i flera hänseenden vara ej

blott af allmänt intresse utan äfven förenadt med verkligt gagn att

ega tillgång till så beskaffade statistiska redogörelser, som de af

motionären ifrågasatta. På grund häraf, och då det ökade arbete, som

dessa redogörelsers bearbetande skulle komma att medföra för Statistiska

centralbyrån, lärer kunna åstadkommas genom den tillökning i

arbetskrafter, som blifver byrån tillförsäkrad, derest Utskottets i näst

förestående punkt gjorda förslag vinna Riksdagens godkännande, samt

alltså särskilda medel blott erfordras för gäldande af kostnader för

tryckning och papper, har Utskottet funnit sig böra, under åberopande

i öfrigt af hvad i ämnet blifvit anfördt af de två Utskott, hvilka vid

senaste riksdag deröfver afgåfvo utlåtanden, i hufvudsak understödja

motionärens förslag. — Hvad beträffar formen för den framställning,

som torde böra från Riksdagens sida göras, har det synts Utskottet,

som skulle det af Första Kammarens Tillfälliga Utskott nästlidet år i

sådant hänseende gjorda förslag tills vidare vara bäst egnadt att motsvara

det ändamål, som afses.

Vidkommande slutligen det belopp, som kan erfordras till betäckande

af särskilda kostnader för tryckning och papper, har Utskottet

visserligen icke kunnat i afseende derå bilda sig ett fullt tillförlitligt

omdöme, men, under förutsättning att de ifrågasatta statistiska

redogörelserna anordnas efter eu lämplig plan och att åt desamma icke

gifves större vidlyftighet och omfattning än som för ändamålets vinnande

är oundgängligen nödigt, samt att desamma icke utgifvas oftare

än hvart tredje år, har det synts Utskottet som om det af motionären

föreslagna beioppet, 1,000 kronor årligen, borde blifva tillfyllestgörande;

dock lärer anslaget böra erhålla karakter af reservationsanslag, på det

att hvad under ett år icke behöfver deraf utgå må kunna under ett

följande år för ändamålet användas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

att Riksdagen, jemte anhållan, det täcktes Kongl.

Maj:t, så snart ske kan, låta vidtaga de åtgärder,

som må anses påkallade för utarbetande och offentliggörande

af en fullständig aflönings- och pensionsstatistik

för hela den offentliga förvaltningen, må på

sjette hufvudtiteln och under rubriken »Statistiska

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

tabellkommissionen)) anvisa och ställa till Kongl. Majrts

förfogande ett särskildt årligt reservationsanslag å

1,000 kronor att för ändamålet användas.

Landtmäteristaten.

höjning^ . 5:0- Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för ökande af det

Landtmäteri- till Landtmäteristyrelsens förfogande »för vikariatsersättning, arfvoden

1 ''lag till 2~ kt extra. biträden och renskrifningskostnad» stälda belopp från 3,500

kariatsersätt- kronor till 5,000 kronor, höja ordinarie anslaget »landtmäteristaten»

dTn^rlxtra från 107;300 kronor till 108,800 kronor, eller med 1,500 kronor.

biträden ock Uti det af löneregleringskomitén afgifna betänkande, som låg till

ningsät- grund för det vid sistlidet års riksdag framlagda förslag till organisanad.

tion af och lönereglering för Landtmäteristyrelsen, hade komitén af

anförda skäl föreslagit, att för nu ifrågavarande ändamål måtte ställas

till Landtmäteristyrelsens förfogande ett årligt anslag af 5,000 kronor.

Då emellertid såväl två amanuenser som en ingeniör, hvilkas

befattningar icke ingingo i den nya organisationen, skulle komma att

med sina förut innehafvande löner öfverflyttas på indragningsstat med

förpligtelse att, mot åtnjutande af nämnda förmåner, fortfarande bestrida

de göromål, som dem förut ålegat, fann Kongl. Maj:t, att det ifrågavarande

anslaget »så länge nämnda förhållande fortfore» kunde från

5,000 kronor nedsättas till 3,500 kronor; och blef alltså uti det af

Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagda och i denna del af Riksdagen

gillade förslag till stat för Landtmäteristyrelsen för ofvan nämnda ändamål

uppfördt ett belopp af endast 3,500 kronor.

Pa sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 19) mhemtas,

hade emellertid de två enligt Riksdagens medgifvande på indragningsstat

öfverflyttade amanuenserne nu mera blifvit utnämnde att vara förste

landtmätare; såsom följd hvaraf de för dem å indragningsstaten uppförda

belopp, sammanräknade 2,880 kronor, komme att statsverket besparas,

men hvarigenom äfven Landtmäteristyrelsen komme att gå miste

om det af bemälde två tjenstemän påräknade biträde. Hufvudsakligen

af denna anledning vore den nu äskade anslagsförhöjningen erforderlig;

till stöd hvarför emellertid ytterligare åberopats den omständigheten,

att Landtmäteristyrelsen och löneregleringskomitén sammanstämmande

intygat, att den nu mera verkställa indragningen af amanuensbefattningen

å landt-mäterifiskalskontoret icke kunnat ske, med mindre derstädes

anstäldes ett extra biträde, äfvensom att ensamt för detta biträdes

aflönande erfordrades ett belopp af 1,500 kronor årligen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

18

Enär Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1878, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel,

beträffande Kongl. Maj:ts då gjorda framställningar i fråga om organisation

af och lönereglering för Landtmäteristyrelsen, yttrade, ätt Riksdagen

dervid ej funnit anledning till annan erinran, än att vissa aflöningsbelopp

synts kunna i någon mån nedsättas, och att rättigheten för tjenstemännen

till åtnjutande af semester borde göras beroende af uppgifvet

vilkor, samt Riksdagen alltså lärer få anses hafva godkänt Kongl. Maj:ts

då uttalade uppfattning om den förutsättning, hvarunder nu ifrågavarande

anslagsbelopp kunde beräknas lägre än hvad i sådant hänseende

blifvit af löneregleringskomitén föreslaget, har Utskottet, då nämnda

förutsättning nu mera icke förefinnes, funnit sig höra Kong]. Maj:ts förevarande

nådiga framställning till bifall förorda ; hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må, för ökande af det till Landtmäteristyrelsens

förfogande »för vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad»

stälda belopp från 3,500 kronor till 5,000 kronor, höja

ordinarie anslaget »landmäteristaten» från 107,300

kronor till 108,800 kronor, eller med 1,500 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

6:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riks- Angående

dagen att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska

ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under kartarbetena.

samma hufvudtitel på extra stat för år 1880 anvisa till fortsättande af

de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor

och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor,

eller tillsammans 76,000 kronor.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 20—25) finnes meddelad

en kortfattad redogörelse för hufvudinnehållet af de förslag till ordnande

af landets allmänna kartverk, som uti afgifvet betänkande framstälts

af den .så kallade kartverkskomitén, äfvensom för de skiljaktiga åsigter,

hvilka inom komitén gjort sig gällande. Vidare inhemtas att, till följd

af berörda, i vigtiga delar af ämnet utaf flere bland komiténs ledamöter

uttalalade skiljaktiga meningar, Kongl. Maj:t funnit komiterades förslag

icke höra till slutlig pröfning företagas förr än vederbörande fått i anledning

deraf sig yttra, samt att Kongl. Maj:t förty den 27 September

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående

tillfällig löneförbättring

åt

Öfverståthållareembetets

embetsoch

tjensteman

in. fl.

1878 anbefalt Landtmäteristyrelsen, Landtbruksakademiens förvaltningskomité

och chefen för Statistiska centralbyrån att i ämnet afgifva utlåtanden.

— Då emellertid, äfven om vid pröfning af komiterades förslag

blefve beslutadt, att det ekonomiska kartverk, som bearbetar södra

och mellersta delarne af riket, icke vidare skulle fortsättas eller ock

att andra grunder än de nu gällande skulle vid bearbetandet deraf

följas, i allt fall förekomme att, enligt hvad chefen för generalstabens

topografiska afdelning upplyst, för den vid ekonomiska kartverket tjenstgörande

personal komme att under året 1880 återstå åtskilligt redan

påbörjadt arbete, som i hvad fall som helst icke borde lemnas ofullbordad!,

har Kongl. Maj:t funnit någon förändring beträffande nämnda

kartverks bedrifvande under nästkommande år icke böra ega rum; och

har af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 28) angifva skäl det

anslagsbehof, som för kartarbetenas fortsättande under år 1880 i samma

omfattning som hittills förefunnes, ansetts kunna utan tillökning i förut

utgående statsanslag blifva fyldt, hvadan äfven ofvan berörda för ändamålet

nu äskade belopp äro enahanda med de för innevarande år dertill

beviljade.

Då någon rubbning i bearbetandet af förevarande kartverk icke

lämpligen torde böra ifrågakomma, innan det af omförmälda komité

afgifna förslag till ordnande af samma kartverk undergått slutlig behandling,

samt nu ifrågavarande nådiga framställning icke i öfrig!

gifvit anledning till någon erinran, får Utskottet, i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande

för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie

anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel

på extra stat för år 1880 må anvisas till fortsättande

af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län 30,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena

i öfriga delar af riket 46,000 kronor, eller

tillsammans 76,000 kronor.

Öfverståthål läroembete!.

7:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att för år 1880

bevilja tillfällig löneförbättring för följande embets- och tjensteman i

Öfverståthållareembetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af

500 kronor samt åt underståthållaren, sekreteraren och kamereraren,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

15

aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens

kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget

för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjeningen likaledes med

tjugo procent, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat

för samma år anvisa 5,250 kronor.

Uti omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr

Carl Anders Larsson hemstält, att det af Kongl. Maj:t för ifrågavarande

ändamål sålunda äskade belopp icke måtte af Riksdagen beviljas.

En förändrad organisation af och i sammanhang dermed lönereglering

för de tjenstebefattningar vid Öfverståthållareembetet, hvilkas

aflöning helt och hållet eller delvis bestrides af statsmedel, har länge

varit ifrågasatt; men af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 29) angifven

anledning bär något förslag rörande denna organisationsfråga

icke ännu kunnat till slutlig pröfning framläggas. Vid sådant förhållande

torde, på det att icke ifrågavarande befattnings-innehafvare skola

under tiden, intill dess regleringsfrågan kan varda afgjord, blifva försatte

i en mindre fördelaktig ställning än deras vederlikar i de omreglerade

embetsverken, deras aflöningsförmåner fortfarande, likasom

hittills egt rum, böra genom tillfälligt lönetillägg förbättras.

Utskottet, som på grund af hvad sålunda blifvit anfördt icke

kunnat instämma i motionärens omförmälda yrkande, får alltså, under

erinran att det af Kongl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade

belopp är lika med hvad för innevarande och föregående år dertill beviljats,

hemställa,

att Riksdagen må, såsom tillfällig löneförbättring

åt ofvan nämnde embets- och tjensteman samt betjente,

till den fördelning, som af Kongl. Maj:t föreslagits,

på extra stat för år 1880 anvisa 5,250 kronor.

8:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för år

1880 på extra stat bevilja aflöning åt två stadsfogdar i Stockholm, med

högst 4,000 kronor för hvardera, eller tillhopa 8,000 kronor.

Jemväl å denna anslagsbegäran har Herr Carl Anders Larsson

uti meranämnda motion (N:o 24) yrkat afslag.

Af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 30—35) förebragta

utredning i ämnet inhemtas, att behofvet af anställandet i Stockholm

af ifrågavarande två stadsfogdar framkallats genom stadgandena

i den nya utsökningslagen derom, att utmätningsman skall i stad vara

stadsfogde; att Öfverståthållareembetet uti underdånig skrifvelse den

31 Augusti 1878 af anförda skäl hemstält, bland annat, att två dylika

Angående

aflöning åt

två stadsfogdar

i

Stockholm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

tjensteman måtte i Stockholm anställas med aflöning för hvardera af

4,000 kronor årligen, deraf 2,500 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar,

samt derutöfver två ålderstillägg, hvardera å 500

kronor, att tillgodonjutas det ena fem år efter tjenstens tillträde och.

det andra efter förloppet af ytterligare fem år, samt att ifrågavarande

aflöning måtte af statsmedel utgå; att Statskontoret uti häröfver infordradt

utlåtande af angifna. skäl till bifall förordat Ofverståthållareembetets

berörda framställningar; samt att Kongl. Maj:t, som bifallit

hvad Ofverståthållareembetet föreslagit i fråga om ordnandet af exsekukutionsväsendet

i Stockholm och till bestridande af aflöning under

innevarande år åt två stadsfogdar, med högst 4,000 kronor för hvardera,

stält till Ofverståthållareembetets förfogande ett belopp af 8,000

kronor, hvilket borde af Statskontoret under titel “förskott emot framdeles

ersättning44 utanordnas, enär frågan om lönereglering för de med

statsmedel aflönade tjenstebefattningar vid Ofverståthållareembetet ännu

icke kunnat till slutlig pröfning företagas, funnit det slutliga bestämmandet

angående ifrågavarande stadsfogdars aflöningsförmåner böra

i afvaktan derå lämpligen anstå, samt förty för närvarande allenast sådan

åtgärd böra vidtagas att, i likhet med hvad för innevarande år

egt rum, ett belopp af 8,000 kronor måtte kunna ställas till Öfverståthållareembetets

förfogande för bestridande af aflöningen under nästkommande

år åt de två stadsfogdarne i Stockholm.

Den af Ofverståthållareembetet och Statskontoret uti ofvan berörda

skrifvelser meddelade, i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 33 och

34) återgifna utredning, beträffande statsverkets skyldighet att bestrida

kostnaderna för utsökningsväsendet i Stockholm, torde visserligen ådagalägga,

att dessa kostnader under senare tider betäckts med statsmedel,

men har deremot icke synts Utskottet nöjaktigt besvara den frågan,

huruvida icke staden i sjelfva verket kan anses ega förpligtelse

att med egna medel bestrida ifrågavarande utgifter. Af upplysningar,

som i förevarande hänseende varit för Utskottet tillgängliga, har Utskottet

inhemtat, att de utskylder, som i äldre tider af Stockholms invånare

till kronan eller det allmänna utgingo, uppburos och redovisades

till en del af »Slottsbokhållaren» och en annan del, enligt Kong],

förordningen om Stockholms stads styrelse den 12 December 1672, af

handelsborgmästaren jemte den ene af de honom »tillordnades tre rådmän,

som hade att beställa med stadens inkomster, samt af stadens

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.

17

kämnärer särskilt i afseende å botes- och sa köresmedlen. Derefter

uppburos kronouppbördsmedlen af stadens tre ordinarie uppbördsman,

aflönte af stadens enskilda medel. Enligt 1682 års stat för Stockholms

stad och stadens extra ordinarie stat för 1700 åtnjöto samma uppbördsman,

hvilka jemte stadens medel äfven uppburo kronoutskylderna, lön

af borgerskapets sammanskottsmedel; men genom Kongl. bref den 3

Januari 1716 bifölls, att några särskilda personer skulle, emot 1,200

Daler S. m. årlig lön utur eontributionsränteriet, antagas att syssla

med contributionernas infordrande, hvilket stadfästades genom Kongl.

brefvet den 11 September 1719. Vidare beviljade statscommissionen

den 15 Mars 1728, utom dessa 1,200 Daler S. m. en tillökning af 400

Daler S. m. åt de då antagne åtta extraordinarie uppbördskommissarierne.

Sedermera förordnades genom Kongl. brefvet den 26 April 1734,

det kronouppbörden i Stockholm borde besörjas, likasom uti öfriga

städer i riket, utan kronans gravation, samt att magistraten derföre

skulle ansvara. Detta förändrades dock i så måtto, att genom Kongl.

brefvet den 10 Januari 1735 Kongl. Maj:t biföll Rikets Ständers hemställan,

att Stockholms 8 uppbördskommissarie]-, »som icke kunde af

Stockholms stads enskilda medel aflönas», skulle »tillhopa» njuta 1,600

Daler S. m. årligen, att på uppgifvet sätt utgå. Genom Kongl. bref

den 22 September 1743 beviljades on lönetillökning af 100 Daler S.

m. jemte 50 Daler S. m. i expenser åt hvardera uppbördskommissarien

och skulle denna lönetillökning utgå af kronans medel; men deremot

afslogs magistratens hemställan om aflöning åt särskilde exekutionsbetjente.

Genom Kongl. bref den 22 Juli 1754 beviljades ytterligare 50

Dalers tillökning i hvardera uppbördskommissariens lön; och fick enligt

Kongl. bref den 5 Maj 1764 ytterligare en uppbördskommissarie

tillförordnas med lön på kronans stat å 500 Daler S. m. Under tiden

hade vid flera särskilda tillfällen fråga blifvit väckt om ett bättre ordnande

af uppbördsförvaltningen i hufvudstaden. Ehuru för uppbördens

förrättande jemte redogörelsen visse tjensteman blifvit antagne, ålåg

likväl ansvaret inför Kongl. Magt och kronan för uppbörden och alla

dermed gemenskap egande skyldigheters uppfyllande icke på något

sätt desse tjensteman utan deremot magistraten gemensamt.

Hvad sålunda blifvit anfördt bär synts Utskottet gifva vid handen,

att Stockholms stad ursprungligen haft förbindelse att med sina

enskilda medel bestrida nu ifrågavarande utgifter, men att staden tid

efter annan fått denna sin skyldighet underlättad genom bidrag af statsverket,

hvilket emellertid icke torde vara skäl att ytterligare främja.

Då dessutom rikets samtliga öfriga städer med egna medel bestrida

kostnaderna för sitt utsökningsväsende, aflöningen till stadsfogdar derBih.

till Rilcsd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afä. 9 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.

Angående

anslag till

fortsatt utgifvande

af

polisunderrättelser.

Angående

tillfällig löneförbättring

åt

landträntmästare

och

häradsskrifvare.

uti inberäknad, har Utskottet så mycket mindre kunnat Kongd. Maj:ts

nu ifrågavarande nådiga framställning till bifall förorda, som en till

1865—1866 års Riksdag gjord framställning om anvisande af arfvoden

dels åt en tjensteman, som under benämning exsekutionskommissarie

eller stadsfogde skulle biträda såsom underexsekutor i Stockholm, och

dels för ett tjenstebiträde åt bemälde tjensteman, icke blifvit af Rikets

Ständer bifallen; hemställande alltså Utskottet,

att det af Kongl. Maj:t till aflöning åt två stadsfogdar

i Stockholm för år 1880 äskade extra anslag

8,000 kronor icke må af Riksdagen beviljas.

9:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen, enär

det för utgifvande af tidningen “Polisunderrättelser!‘ beviljade anslag,

10,000 kronor, vore anvisadt endast för år 1879, men det finge anses

otvifvelaktigt, att tidningens utgifvande jemväl efter innevarande år

vore af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget

ej kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamål

skulle vinnas, föreslagit Riksdagen att för år 1880 till ifrågavarande

ändamål på extra stat bevilja enahanda belopp, 10,000 kronor;

och får Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställa,

att Riksdagen må, till fortsatt utgifvande under

år 1880 af uPolisunderrättelser“ i enlighet med de af

Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat

för samma år anvisa ett belopp af 10,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

10:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagsrubrik föreslagit Riksdagen

att, på det Kongl. Magt måtte komma i tillfälle lämpligen förhöja

lönerna för de svagast aflönade landträntinästarne, till Kongl.

Maj:ts förfogande på extra stat för år 1880 anvisa 10,200 kronor; och

att för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradskrifvare under

år 1880 anvisa ett extra anslag för samma år till belopp af 34,500

kronor 40 öre.

Uti ofvannämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren)''har Herr

Carl Anders Larsson hemstält, att nu ifrågavarande nådiga framställningar

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

19

Hvad häradsskrifvarne angår, liar Utskottet emellertid ansett, att

desse jemförelsevis svagt aflönade tjensteman fortfarande böra, under

afvaktan på den för dem förestående löneregleringen, få komma i åtnjutande

af tillfällig löneförbättring efter enahanda grunder, som hittills

tillämpats, och får Utskottet alltså, med hänvisande till den i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 b. sid 87) meddelade utredning, tillstyrka beviljandet

af det. för sådant ändamål äskade beloppet, 84,500 kronor

40 öre.

Beträffande åter landträntmästarne, har af meddelad uppgift å de

belopp, som enligt ränteriräkningarne utanordnats till landträntmästarne

såsom . provision å influtna stämpelpappersmedel, inhemtats, att dessa

belopp, hvilka för rikets samtliga län år 1874, det första år, då tillfällig

löneförbättring för desse tjenstemän ifrågasattes, utgjorde 34,457 kronor

44 öre, redan 1877 uppgingo till 45,000 kronor 99 öre, och alltså ökats

med 10,543 kronor 55 öre eller med ett belopp, som öfverstiger det

för höjning af lönerna för de svagast aflönade bland ifrågavarande

tjenstemän äskade anslaget. Vid sådant förhållande och då omförmälda

provision otvifvelaktigt sedan år 1877 ytterligare ökats, har Utskottet

ansett någon särskild löneförbättring för landträntmästarne ej vidare

vara af omständigheterna påkallad, och förty funnit det för sådant

ändamål begärda anslaget icke böra beviljas.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet,

a) att det till höjande af lönerna för de svagast

aflönade landträntmästarne äskade extra anslaget

10,200 kronor, icke må af Riksdagen beviljas; och

b) att, för beredande af tillfällig löneförhöjning

åt 117 häradsskrifvare under år 1880, må anvisas ett

extra anslag för samma år till belopp af 34,500 kronor

40 öre.

ll:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till Kongl.

Maj:ts förfogande för år 1880 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor,

att användas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på

landet, der sådan kunde af förhållandena påkallas, och dels till belöningar

för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

eller gripande.

Jemväl å denna anslagsbegäran har Herr (Jarl Anders Larsson

uti ofta nämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) yrkat afslag. Af

statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 39) inhemtas emellertid, att det

Angående

anslag till

landtpolis.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Angående

anmälan om

framdeles afgifvande

särskilt

utlåtande.

Angående

anvisning å

anslaget till

älderstillägg.

20 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

anslag, likaledes å 40,000 kronor, som af Riksdagen för år 1878 till samma

ändamål beviljats, blifvit till fullo utanordnadt, och att af anslaget för

innevarande år intill den 8 sistlidne Januari anvisats ej mindre än

23,600 kronor. Då alltså ifrågavarande anslagsbelopp uppenbarligen

icke är större än som af behofvet verkligen påkallas, tiar Utskottet

icke kunnat biträda motionärens yrkande, helst Utskottet dessutom är

förvissadt. derom, att verkligt och stort gagn åstadkommits genom de

anordningar, Indika möjliggjorts genom nu ifrågavarande anslag, samt

detta dessutom först tillkommit till följd af derom inom Riksdagen väckt

förslag.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1880 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor,

att användas dels till aflöning och underhåll åt särskild

polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, och dels till belöningar för gröfre

brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller

gripande.

12:o. Med anledning af ett utaf Herr Carl Anders Larsson uti

nyssnämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) gjordt yrkande derom,

att de till landshöfdingarne i Kopparbergs och Vesternorrlands län anvisade,

på ordinarie stat under sjette hufvudtiteln uppförda 7,500 kronor

måtte indragas, kommer Utskottet att afgifva yttrande i sammanhang

med blifvande utlåtande öfver en af samme motionär väckt motion

(Nio 78 i Andra Kammaren) om indragning till statsverket af den så

kallade landshöfdingelöneregleringsfonden; hvilket Utskottet här skolat

anmäla.

Älderstillägg.

13:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit, och med hänvisande till

hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 39) finnes anfördt, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att de för embetsed!

tjenstemän samt betjente inom Statistiska Central
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

21

byrån ifrågakommande ålderstillägg må få utgå af

sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg».

Till lättnad i skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och

är särdeles tryckande.

Till förändrad reglering af skjutsväsendet.

14:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och Angående

med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 39— rande af två

41) meddelade utredning, hvilken synts Utskottet i allo till fyllest görande, anslag till ett

hemställer Utskottet, ändrad be
nämning
att

Riksdagen, med indragning af det å ordinarie sa™eioppdt

stat nu uppförda reservationsanslag till lättnad i skjutsning

stång an, der den genom entreprenad bestrides och

är särdeles tryckande, och med förändring af benämningen

på det. likaledes å ordinarie stat beviljade förslagsanslaget

till förändrad reglering af skjutsväsendet,

må på ordinarie stat undertitel: bidrag till skjuts entreprenader

uppföra ett förslagsanslag till belopp af

300,000 kronor och tillika medgifva, att af detta anslag

må efter samma grunder, som den 18 Maj 1878

blifvit af Kongl. Maj:t tillämpade, utgå understöd åt

sådana skjutslag, till understöd för hvilka det nu till

indragning föreslagna anslaget varit afsedt;

kommande i händelse af bifall härtill en anslagsförhöjning

att ega rum till belopp af 100,000 kronor.

Skiften och afvittringar.

15:o. Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att för år 1880 be- anslag^

vilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 stor- storsUftesskifteslandt.

mätare med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens för uc.h afvltt

storskxttesverket arsarlvode likaledes med 400 kronor; att medgitva, det mätare m.m.

de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Yesterbottens och Norrbottens

län inkomster af tjensten under år 1880 kunde komma att

understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000

kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten

enligt gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, finge afvittringslandt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående

anslag till

skiften och

afvittringar.

mätare godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken

utgå; att för år 1880 åt föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens

och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja eu

tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt

att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i

Vesterbottens län årsarfvode för år 1880 med ett belopp af 200 kronor.

Då hvad sålunda föreslagits är i allo öfverensstämmande med

hvad vid de fem senaste årens riksdagar blifvit uti förevarande hänseenden

beviljadt, samt skäl ej torde förefinnas att häruti nu vidtaga någon

ändring, har Utskottet funnit sig böra Kongl. Maj:ts berörda förslag

till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet:

a) att Riksdagen må för år 1880 bevilja förhöjning

i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde

18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till

hvarje, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode

likaledes med 400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva, det de belopp, hvarmed

afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens

län inkomster af tjensten under år 1880 kunna

komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 8,000 kronor för de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tjensten enligt

gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne

godtgöras och af anslagen till storskiftes-

och afvittringsverken utgå;

c) att för år 1880 åt föredragandena af afvittringsärenden

i Vesterbottens och Norrbottens län samt

till skrifbiträde åt dem må beviljas eu tillökning af

400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;

samt

d) att tillfällig tillökning i styresmannens vid

afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år

1880 må med ett belopp af 200 kronor utaf Riksdagen

beviljas.

16:o. Enär det belopp, som, i händelse af bifall till hvad i näst

föregående punkt är vordet omförmäldt, erfordrades till bestridande af

kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1880, utgjorde

296,000 kronor, har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

23

nämnda år, utöfver. ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisa

233,000 kronor.

Uti ofvan omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr

Carl Anclerr Larsson hemstält, att anslaget till skiften och afvittringar

måtte minskas med 96,000 kronor, utan att likväl motionären angifvit

hviska särskilda utgiftsposter, enligt hans förmenande, skulle kunna

antingen nedsättas eller helt och hållet uteslutas.

Vid sådant förhållande, och då den i ämnet förebragta, i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 b sid. 42—54) intagna utredning, till hvilken

Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig att här endast

hänvisa, synts Utskottet ådagalägga behofvet af det utaf Kongl. Maj:t

för ändamålet äskade beloppet, hvilket är enahanda med det för innevarande

år beviljade, har Utskottet icke kunnat tillstyrka Riksdagen

att vid motionärens förslag fästa något afseende; och hemställer alltså

Utskottet,

att Riksdagen må, för år 1880, utöfver ordinarie

anslaget till skiften och afvittringar, 63,000 kronor,

anvisa för enahanda ändamål ett extra anslag af 233,000

kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

17:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Angående

Riksdagen. att till inköp af nödiga dragare och kor för landtbruks- iZätbruh!- institutet vid Ultima samt uppförande derstädes af en ny magasinsbyggnad institutet vid

bevilja och på extra stat för år 1880 anvisa ett sammanräknad! belopp Ulhmaaf

21,500 kronor; salut att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle

öka årsanslaget för nämnda institut från 20,000 kronor till 24,000 kronor,

höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

från 172,900 kronor till 176,900 kronor, eller med 4,000

kronor.

Uti ofta nämnda motion (N:o 24) har Herr Carl Anders Larsson

yrkat, att såväl omförmälda extra anslag som den äskade tillökningen

i institutets årsanslag icke måtte af Riksdagen beviljas.

Hvad först angår det för år 1880 begärda extra anslaget å 21,500

kronor, inhemtas af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 72 och 73),

att detsamma vore afsedt att användas på följande sätt, nemligen: till

inköp af dragare 7,500 kronor, till inköp af kor 6,500 kronor samt till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

uppförande af eu ny magasinsbyggnad 7,500 kronor. — Da såväl den

komité, hvilken varit tillsatt för verkställande af undersökning angående

förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut, som Landtbruksakademiens

förvaltningskomité vitsordat, att antalet dragare vid

Ultuna vore för ringa, och otvifvelaktigt eu sådan brist måste menligt

inverka på framgången af jordbruket, har Utskottet ansett att afhjelpandet

af berörda behof icke bör uppskjutas, och att förty det i sådant

hänseende erforderliga beloppet bör af Riksdagen beviljas.

I fråga om behofvet af tillökning i mjölkboskapen, hade komitén

ansett att 60 djur, kor och tjurar, borde inköpas, samt att kostnaden

härför kunde beräknas till 12,000 kronor; men, då, såsom komiterade

jemväl erinrat, sådant inköp borde ega rum endast i den mån ökad

produktion af kraftfoder och halm kunde medgifva uppställandet af djur

till beräknadt antal, har Kongl. Maj:t funnit det för närvarande till inköp

af kor oundgängligen erforderliga beloppet kunna inskränkas till

hvad som, ökadt till jemn summa, åtginge till inköp af den, enskild

person tillhöriga, vid egendomen nu uppstälda kreatursstam, bestående

af 30 kor, 2 tjurar och 6 qvigor.

Enär den i förevarande hänseende meddelade utredningen (se

komiterades betänkande sid. 37 samt Bil. N:o 5 b. sid. 66 och 72)

synes ådagalägga, att landtegendomen kan lemna god tillgång på foder

för den afsedda tillökningen af kreatur, och det lärer få anses särdeles

maktpåliggande att det för landthushållningen menliga förhållandet, att

egendomen i brist på nödiga medel varit i saknad af erforderligt antal

kor, blifver undanröjdt, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka Riksdagen

att bevilja jemväl det för ifrågavarande ändamål äskade beloppet 6,500

kronor.

Vidkommande deremot den nya magasinsbyggnad, som är ifrågasatt

att uppföras, inhemtas af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid.

66) att komitén ansett en dylik byggnad vara af behofvet påkallad och

förty hemstält, att dertill måtte anvisas ett belopp af 7,500 kronor;

och hade såväl styrelsen för institutet som Landtbruksakademiens förvaltningskomité

till berörda framställning tillstyrkt bifall. Då Ultima

landtbruksinstituts behof af byggnader emellertid otvifvelaktigt är i

väsentlig mån beroende af den omfattning, egendomens omorganisation

kan erhålla, och det samband institutet dermed kommer att få, så vida

styrelsen och vården af egendom och institut skola vara förenade,

en anordning, hvars lämplighet likväl torde böra i fråga sättas, har

det synts Utskottet, att nu omförmälda likasom alla andra möjligen

ifrågakommande byggnadsarbeten, till hvilkas bekostande de till institutet

förut anslagna medel jemte egendomens afkastning icke lemna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 12.

25

tillgång, böra uppskjutas intill dess frågan om institutets organisation

och förvaltning blifver slutligen afgjord, helst, på sätt statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 b sid. 61) gifver vid handen, denna frågas afgörande

lärer vara att i en snar framtid emotse, och alltså någon väsentligare

olägenhet icke torde kunna föranledas genom uppskof med byggnadsarbetena.

Utskottet har således funnit sig icke böra nu tillstyrka

Riksdagen att bevilja det till omförmälda magasinsbyggnad äskade beloppet

7,500 kronor.

Hvad slutligen beträffar den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen

med 4,000 kronor i institutets årsanslag, synes af statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 b sid. 73) framgå, att hufvudsakliga afsigten dermed vore

att söka upphäfva det af komiterade angifna missförhållandet, att

de vid institutet befintliga såväl äldre som nyare byggnader, af

brist på erforderliga medel, icke kunnat vederbörligen underhållas. Kongl.

Maj:t har nemligen ansett anledning kunna finnas att befara att, äfven

om medel för nödiga reparationskostnaders bestridande nu genom

tillfälligt anslag bereddes, liknande behof skulle efter någon tid återkomma,

och att det derföre vore ändamålsenligast att bereda institutet

ökade årliga tillgångar.

I afseende å den erforderliga anslagstillökningen har i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 b sid. 73 och 74) meddelats en jemförelse

mellan de båda landtbruksinstitutens årliga tillgångar. Af denna jemförelse

visar sig, att den till landtbruksinstitutet vid Alnarp, hvarest

alla byggnader kunnat uti anmärkningsfritt skick underhållas, anvisade

landtegendomen under räkenskapsåret från och med den 14 Mars 1877

till den 14 Mars 1878 lemnat ett öfverskott af 5,092 kronor 81 öre,

hvartill komme institutets ordinarie anslag 29,400 kronor, eller tillsammans

34,492 kronor 81 öre. Under räkenskapsåret från och med

den 1 Juli 1877 till och med den 30 Juni 1878 hade åter vid Ultima

vinsten af landthushållningen uppgått till 10,032 kronor 49 öre, hvartill

komme årsanslaget 20,000 kronor, eller tillsammans 30,032 kronor

49 öre. Med anledning af det sålunda framvisade förhållandet, att

institutets vid Alnarp årliga tillgångar kunde beräknas öfverstiga institutets

vid Ultima med omkring 4,400 kronor, har Kongl. Maja ansett

sistnämnda instituts ordinarie anslag böra höjas med 4,000 kronor.

Enligt Utskottets förmenande är emellertid den beräknade årsvinsten

af landthushållningen vid Ultima alldeles för lågt upptagen.

Till _ stöd för denna uppfattning tillåter sig Utskottet åberopa hvad

komiterade i förevarande hänseende anfört (se komitébetänkandet sid.

40). Komiterade yttra nemligen: »En landtegendom i mellersta delen

Bill. till Rilcsd. Prat. 1879. å Samt. 1 Afd. 9 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

StaU-Ulskottets Utlåtande JS'':o 12.

af riket, hvars jordmån ingenstädes är dålig, men till en del mycket

bördig, som har sina fält fördelade i stora regelbundna och lätt bearbetade

figurer, der fullständig afdikning är utförd på en stor del af

åkerjorden, som är belägen nära en god afsättningsort, nära jernvägsstation

och intill vattenfarled, som dertill har alla erforderliga byggnader

i fullgod! skick, en sådan egendom kan skäligen uppskattas till

att gifva en ren behållen inkomst af 20 kronor per tunnland, åker

och äng. Då dessa egoslag vid Ultima, för så vidt de äro under eget

bruk, utgöra i rundt tal 800 tunnland, bör afkastningen deraf beräknas

till 16,000 kronor.» Visserligen torde eu af de utaf komiterade

för denna beräkning gjorda förutsättningar, eller att alla erforderliga

byggnader skola vara i fullgod t skick, icke kunna anses för närvarande

förefinnas vid Ultima, men om å andra sidan tages i betraktande

afkastningen af den utarrenderade jorden, uppgående enligt

komiterades uppgift till 2,500 kronor, bör likväl landthushållningen

vid Ultuna kunna gifva en behållen årlig inkomst af 16,000 kronor,

eller omkring 6,000 kronor mer än deraf under sista räkenskapsåret

influtit. Då alltså egendomens jordbruk, derest detsamma skötes på

ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt, synes kunna gifva eu ökad

afkastning, som mer än motsvara)- den af Kong!. Maj:t såsom nödigansedda

höjningen i årsanslaget till institutet, har Utskottet funnit sig

ega giltig anledning att föreslå Riksdagen att icke bevilja omförmälda

anslagstillökning.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet,

a) att Ivongl. Majds nådiga framställning om

anvisande på extra stat för år 1880 af 21,500 kronor

till inköp af dragare och kor för landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt uppförande derstädes af en ny magasinsbyggnad

må endast på det sätt af Riksdagen bifallas,

att för nämnda år beviljas ett extra anslag

af 14,000 kronor, hvilket uteslutande får användas

till inköp af nödige dragare och kor för i fråga

varande landtbruksinstitut; och

b) att omförmälda af Ivongl. Majd äskade tillökning

i institutets årsanslag icke må af Riksdagen

beviljas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

27

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

18:o. Under denna anslagstitel liar Kongl. Maj:t till en början

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1880 anvisa såsom bidrag

till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten 5,000

kronor och till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap

och maskiner samt 1 adugår dspr odukt er, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor.

Å dessa Kong]. Maj:ts nådiga fram ställningar har af Herr (Jarl

Anders Larsson uti oftanämnda motion yrkats afslag.

Vid 1877 års riksdag föreslog Kong]. Maj:t, att nu ifrågavarande

anslag, af hvilka det förstnämnda förut alldeles icke och det senare

med blott 6,000 kronor utgått, måtte till lika belopp med de nu äskade

beviljas och på ordinarie stat uppföras. Med anledning af berörda

framställning yttrade Riksdagen i underdånig skrifvelse den 22 Maj

nämnda år angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette

liufvudtitel, att Riksdagen funnit behofvet af ifrågavarande anslag vara

ådagalagdt och förty ansett sig höra desamma bevilja; men att det

deremot, enligt Riksdagens förmenande, icke vore erforderligt att då

öfverföra dessa anslag till ordinarie stat, ty, om än de behof, som

skulle med desamma fyllas, vore af beskaffenhet att sannolikt icke

upphöra, torde kommande Riksdagar icke undandraga sig att, så länge

dessa behof qvarstode och anslagen visade sig medföra åsyftadt gagn,

bevilja de erforderliga medlen.

Vid sådant förhållande och då behofvet af dessa anslag, enligt

Utskottets förmenande, otvifvelaktigt qvarstå!’, enär de samma äro påräknade

för det allmänna landtbruksmöte, som är afsedt att år 1881

hållas i Malmö, har Utskottet funnit sig sakna anledning att instämma

i motionärens omförmälda yrkande; och hemställer Utskottet alltså,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880

anvisa:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor; och

b) till ''pris!) eldning ar vid sådana möten för husdjur,

redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster 10,000 kronor.

I9:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1880 anvisa till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kunde

Angående

bidrag till

allmänna

landtbruksmöten

och

prisbelöningar

vid dylika

möten.

Angående

äskade anslag

till prisbelöningar

vid

vissa täflingsmöten

m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sfats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.

Ang. anslag

till Svenska

Trädgårdsföreningen.

finnas tjenlighet dem- anställa och der hushållningssällskapen ville förena

sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, 5,000 kronor;

och till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig

lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och värd 2,000 kronor.

Det först nämnda af nu ifrågavarande anslag har utgått allt sedan

år 1887, nemligen med 3,000 kronor under hvartdera af åren 1867—1874

och derefter från och med år 1875 med 5,000 kronor årligen. Det

senare anslaget åter har från och med 1868 årligen utgått med samma

belopp, som nu äskats, utom under de fyra åren 1872 — 1875, då intet

sådant anslag var anvisadt.

Af hvad sålunda blifvit anfördt framgår, att staten redan länge

bidragit till främjandet af nu ifrågavarande ändamål, hvilka emellertid

torde närmast tillhöra området för de särskilda hushållningssällskapens

verksamhet. Utan tvifvel lära äfven dessa sällskaps flerstädes

ganska rikliga tillgångar väl tillåta dem att numera på ett tillfyllestgörande

sätt tillgodose de behof, som i förevarande hänseenden kunna

förefinn as, utan att statens bistånd dertill behöfver anlitas. Vid sådant

förhållande och då omständigheterna nu göra det till en oafvislig nödvändighet

att i alla de fall, der så utan skada kan ske, åstadkomma

minskning i statsverkets utgifter, har Utskottet funnit sig ega giltig

anledning att icke tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande

nådiga framställningar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

a) att Kongl. Maj:ts förslag om anvisande för

år 1880 af ett extra anslag å 5,000 kronor till prisbelöningar

vid omförmälda täflingsmöten icke må

vinna Riksdagens bifall; och

b) att Riksdagen icke heller må bevilja det af

Kongl. Maj:t för samma år äskade extra anslag å

2,000 kronor till understöd åt personer af mankönet

för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps

skötsel, uppfödande och vård.

20:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1880 anvisa till Svenska Trädgårdsföreningen och dess elevskola

4,500 kronor, att utgå under vilkor att föreningen, så vidt ske

kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor företrädesvis till

folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och jemte redovisning

för det erhållna statsbidraget till landtbruksakademien afgifver

berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

29

njutit undervisning, äfvensom rörande verkstälda utdelningen af fruktträd,

samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet.

Jemväl förevarande anslag har synts Utskottet numera kunna

utan olägenhet umbäras. Ganska rikligt tillfälle finnes nemligen för

dem, som så åstunda, att hos enskilde trädgårdsmästare af framstående

skicklighet förvärfva kännedom i hvad till trädgårdsodling hörer; och

dessutom torde Stockholms stad och angränsande läns hushållningssällskap

väl kunna lemna Trädgårdsföreningen det jemförelsevis ringa

bidrag, som må vara erforderligt för att dess verksamhet skall kunna

fortgå såsom hittills.

På grund häraf och med hänsyn till nödvändigheten att så vidt

ske kan nu inskränka statsverkets utgifter har Utskottet funnit sig

böra hemställa,

att förevarande nådiga framställning icke må

vinna Riksdagens bifall.

21:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagsrubrik ytterligare

föreslagit, får Utskottet, under erinran, att de äskade anslagsbeloppen

äro enahanda med hvad för innevarande och föregående år beviljats,

samt med tillkännagifvande, att Utskottet funnit desamma vara afbehofvet

påkallade, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880

anvisa:

a) till arfvode åt den för mikroskopiska och

växtfyBiologiska undersökningar vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt,

på förordnande af landfbruksakademiens förvaltningskomité,

antagne botanist 1,000 kronor; och

b) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnes behof— inom

de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att

upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta

jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

samt bekosta aflöningen till desse och laboratorier''enaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för

stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station,

eller tillsammans 12,000 kronor.

Ang. anslag

till en botanist

och fyra

kemiska

stationer.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats- Ulskottets Utlåtande N;o 12.

Angående

anslag till

Sveriges geologiska

wvdersökning.

Angående

väckta förslag

dels om höjning

i anslaget

till prisbelönande

af

hästar dels

ock om indragning

af

hela anslaget

till hästafveltis

befrämjande.

22 :o. För fortsättande under år 1880 af de geologiska under sökning

arne och utgifvande af derpå grundade kartor har Kongl. Maj:t

äskat ett extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 78—82) äro upplysningar

meddelade rörande fortgången af ifrågavarande undersökningar äfvensom

beträffande de för desammas fortsättande under nästkommande

år erforderliga medel, till Indika upplysningar Utskottet, för undvikande

af vidlyftighet, tillåter sig att bär endast hänvisa. Vid den upprättade

förslagsberäkningen öfver kostnaden för den geologiska undersökningen

för år 1880 bar Utskottet ej funnit anledning till anmärkning och får

alltså, under erinran derjemte, att det äskade anslagsbeloppet är lika

med det af senast församlade Riksdag för innevarande år till ändamålet

anvisade, hemställa,

att för fortsättande under år 1880 af de geologiska

undersökningarne och utgifvande af derpå grundade

kartor må beviljas ett extra anslag för samma

år till belopp af 83,000 kronor.

Hästafvel^ beträmjande.

23:o. Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets

behandling öfverlemnad motion (Nio 86) har Herr Friherre ./. BeckFriis

af anförda skäl föreslagit, att det nuvarande reservationsanslaget

till prisbelönande af hästar å 35,000 kronor måtte höjas med 15,000

kronor.

Deremot har Herr Carl Anders Larsson uti ofta nämnda motion (N:o

24 i Andra Kammaren) yrkat, att hela anslaget till hästafvel^ förbättrande,

93,550 kronor, b vilket i sig innefattar omförmälda reservationsanslag,

måtte indragas, enär nämnda behof, enligt motionärens förmenande,

numera kunde tillgodoses dels genom hushållningssällskapens

stora inkomster, dels ock genom de värderika domäner, som äro till

stuterier upplåtna.

Hvad först angår sistnämnda yrkande, så upptages visserligen

enligt kapitalkontot till Eikshufvudboken för år 1876, reservationen till

år 1877 å ifrågavarande anslag till 652,151 kronor 61 öre, och det skulle

deraf kunna synas, som om anslaget vore mer än tillräckligt; men härvid

är att märka, att i detta belopp ingår hästbesättningsvärde, behållning

af spanmål och proviant in. in. d. Den kontanta behållningen

deremot uppgick vid ingången af år 1877, enligt senaste revisionsbe
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

31

rättelse, till allenast 12,851 kronor 6 öre, hvilken summa ingalunda

lärer kunna gifva anledning till att nu vare sig indraga eller minska

anslaget. Icke heller lärer det kunna skäligen ifrågasättas att förevarande

behof skall tillgodoses uteslutande genom hushållningssällskapens.

tillgångar, ty otvifvelaktigt är förbättrandet af landets hästafvel

en vigtig statsangelägenhet. Då vidare anordningarne för omförmälda

ändamåls främjande numera äro inrättade efter grunder, som af Riksdagen

omfattats med gillande, och hvilka, enligt hvad som torde vara

för Riksdagen väl bekant, redan visat sig vara i hög grad gagneliga,

har Utskottet ej kunnat understödja yrkandet om meranämnda anslags

indragning.

Vidkommande åter den ifrågasatta höjningen i reservationsanslaget

till prisbelönande af hästar, inhemtas af det den nådiga propositionen

om statsverkets tillstånd och behof bilagda protokoll öfver Civilärenden

för den 8 sistlidne Januari (Bil. N:o 5 b. sid. 83), att Stuteriöfverstyrelsen

hos Kong! Magt gjort en med det nu i sådant hänseende

föreliggande förslaget öfverensstämmande framställning, samt att

Departementschefen vid ärendets anmälan inför Kongl. Maj:t yttrat, att

han funne samma framställning särdeles behjertansvärd, men likväl,

med afseende å behof vet att så mycket som möjligt inskränka statens

utgifter, nödsakades tillråda Kongl. Maj:t att icke för närvarande i anledning

af densamma vidtaga någon åtgärd; och har Utskottet, vid sådant,

förhållande, icke ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att, på enskild

motionärs framställning, öka nu ifrågavarande anslag.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet,

a) att Herr Carl Anders Larssons omförmälda

yrkande må af Riksdagen lemnas utan afseende; och

b) att Ilerr 1 riherre J. BecJc-Friis’ ifrågavarande

förslag icke heller må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

24:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel, i anled- An ående

ning af Stuteriöfverstyrelsens derom gjorda hemställan, föreslagit, och anslag mlfunder

erinran, att anslag för ifrågavarande ändamål blifvit för inne- T

varande och flera föregående år anvisade till lika belopp med det nu tjenlig vid

äskade, hemställer Utskottet, Ilyimgem.m

att, till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening

samt förbättrande af betj eningens vid alla tre

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående

uppflyttning

i högre lönegrad

för en

undervisare i

husslöjd.

Angående

anslag till

undervisare

i husslöjd,

till befrämjande

af dylika

slöjder,

till väfskolan

i Borås samt

till Svenska

slöjdföreningens

museum.

stuterierna lönevilkor, må för år 1880 på extra stat

beviljas 5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

25:o. Under erinran att Riksdagen enligt underdånig skrifvelse

den 22 Maj 1877 angående regleringen af utgifterna under Riksstatens

Sjette hufvudtitel medgifvit, att aflöningen för undervisare i husslöjd

finge utgöra 2,000 kronor och ökas med tre tillägg å 500 kronor hvartdera,

att hvart 5:te år lönen tilläggas, får Utskottet, i enlighet med

hvad Kongl. Magt föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må, för beredande af tillgång till

den för eu undervisare i husslöjd ifrågakommande löneförhöjning

öka det under denna anslagstitel särskildt

till befrämjande af husslöjder uppförda belopp från

10,000 kronor till 10,500''kronor, samt således höja

ordinarie anslaget »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

från 37,500 kronor till 38,000 kronor, eller

med 500 kronor.

26:o. Jemväl i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga förslag

och med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5

b. sidd. 84 och 85) i ämnet finnes meddeladt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880 bevilja

följande, för innevarande och föregående år anvisade

anslag, nemligen:

a) för anställande af en ytterligare undervisare

i husslöjd och eu elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne

i husslöjd för att af denne liandledas och utbildas

till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,

ett anslag å 3,000 kronor.

b) till befrämjande af husslöjder, utöfver derför

på ordinarie stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts

förfogande stäldt anslag å 10,000 kronor;

c) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting

eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande

minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskott flis Utlåtande N:o 12.

33

d) såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska

slöjdföreningens museum. 4,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

27:o. På sätt Kong], Maj:t föreslagit och i enlighet med hvad

för innevarande och flera föregående år egt ruin, hemställer Utskottet,

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och

Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

komma att jemväl under år 1880 fortsätta sill verksamhet

i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Kongl. Maj:t lärer genom inspektion af

sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma

år må anvisas ett belopp af 14,000 kronor, att till

brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.

Öfriga ordinarie anslag.

28:o. Beträffande de ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas under sjette hufvudtiteln uppförda och här ofvan

icke blifvit särskild! omnämnda, har icke någon annan ändring blifvit

af Kongl. Magt föreslagen än att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved. m. in. måtte

höjas från 87,872 kronor 17 öre till 87,934 kronor 87 öre, eller med

62 kronor 70 öro.

Uti meranämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr Carl

Anders Larsson deremot yrkat, att hufvudtitelns ordinarie anslag till

extra utgifter, 15,000 kronor, måtte indragas; men då det af motionären

till stöd för detta yrkande åberopade skäl, eller att ifrågavarande

anslag skulle vara obehöflig! så länge expensanslaget utginge i form

al förslagsanslag och således kunde öfverskridas huru mycket som

helst, icke eger giltighet, alldenstund sistnämnda anslag allenast för

användas för detsamma tillhörande ändamål, har Utskottet icke kunnat

vid motionärens förslag fästa afseende.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet:
Bih.

till Likså. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 5

Angående

bidrag till

bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

Angående

öfriga ordinarie

anslag.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

a) att Herr Carl Anders Larssons omförmälda

förslag icke må vinna Riksdagens bifall; och

b) att samtliga sjette hufvudtitelns ordinarie anslag,

hvilka icke blifvit här ofvan särskildt omnämnda,

må uppföras till enahanda belopp, som i nu gällande

riksstat äro upptagna; dock att uti anslaget till »skrifmaterialier,

expenser, ved m. in.» må få göras den

jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

kan blifva erforderlig.

Justeringsstyrelsen.

Angående^ 29:o. Då senast församlade Riksdag icke fann skäl att låta det

arfvoden W af Kongl. Magt då för inrättande af en Justeringsstyrelse äskade anpersonalm

8iag q, g?300 kronor uppföras på ordinarie stat utan endast anvisade

ringsstyrd- detsamma för innevarande år, men någon omständighet icke inträffat,

sen samt till Som för nästkommande år kunde göra behofvet af detta anslag minaf^kostnader

dre angeläget, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år 1880

för införande bevilja enahanda belopp som för innevarande år, att användas till arfska

måu-1'' v°de åt den vid styrelsen anstälda personal, äfvensom medgifva att af

och vigtsyste- Justeringsstyrelsens uppbörd finge användas hvad till vikariatsersättmet

ning och för bekostande af nödigt arbetsbiträde kunde finnas vara af

oundgängligt behof erforderligt.

Vidare och då af det belopp 90,000 kronor, som enligt en af

Vetenskapsakademien uppgjord och Riksdagen förut meddelad beräkning

erfordrades för bestridande af kostnader, som omedelbart föranleddes

af införandet af det metriska systemet för mått och vigt, 40,000

kronor ännu icke blifvit af Riksdagen anvisade, men detta belopp antagligen

under nästa år komme att för ändamålet tagas i anspråk, har

Kongl. Magt gjort framställning derom, att Riksdagen ville på extra

stat för år 1880 i detta afseende bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts

förfogande nämnda belopp, 40,000 kronor.

Uti meranämnda motion (Nio 24 i Andra Kammaren) har Herr Carl

Anders Larsson yrkat, att båda nu ifrågavarande af Kongl. Maj :t äskade

anslagsbelopp måtte uteslutas; men då motionären icke lemna! Utskottet

någon ledning för bedömandet af giltigheten af de skäl, som må

hafva legat till grund för detta hans yrkande; samt Utskottet för sin

del anser att för närvarande någon rubbning i den nyligen införda anordningen

af öfverinseendet öfver justeringsväsendet icke kan ifrågakomma,

samt att beviljandet af den ännu icke af Riksdagen anvisade

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

35

andelen af den beräknade kostnaden för införandet af det metriska

mått- och vigtsystemet är eu oafvislig nödvändighet, har Utskottet icke

kunnat vid motionärens framställning fästa något afseende; hemställande

alltså Utskottet,

att Riksdagen må

a) för år 1880 på extra stat anvisa enahanda

belopp, 9,300 kronor, som för innevarande år beviljats,

att användas till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen

anstälda personal;

b) medgifva att af Justeringsstyrelsens uppbörd

må användas hvad till vikariatsersättning och för bekostande

af nödigt arbetsbiträde kan finnas vara af

oundgängligt behof erforderligt; samt

c) på extra stat för år 1880, för bestridande af

kostnader för införandet af det metriska systemet för

mått och vigt, bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts

förfogande 40,000 kronor.

Statens jernvägstrafik.

30:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till utförande af ania^till

åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade åtskilUganya

jernvägar anvisa ett särskild! anslag för år 1880 af 150,000 kronor; hmnader

dels utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af

rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda

anslag å 5,400,000 kronor ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år

1880 ett belopp af 1,500,000 kronor; dels till gäldande af återstående

köpeskilling för tre af statens jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar

i qvarteret Svan inom Klara församling här i hufvudstaden bevilja

ett särskild! anslag, att utgå under innevarande år, af 170,000 kronor;

och dels att, till bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnda

tomter åt en byggnad, innehållande behöfliga expeditions- och tjenstelokaler

jemte åtskilliga boställslägenheter för befattningsinnehafvare vid

statens jernvägstrafik, ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt

anslagsbelopp af 400,000 kronor, att utgå med 200,000 kronor under

år 1880 och med 200,000 kronor under år 1881.

Hvad först angår det till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid de redan trafikerade jernvägarne äskade anslaget, inhemtas

af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 99), att detsamma, enligt

Trafikstyrelsens af Kongl. Maj:t godkända förslag, är afsedt att användas

för följande ändamål, nemligen:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Vid Stadsgårdens station i Stockholm. Uppförandet af en byggnad af

sten i f. d. jernvågen, afsedd att inrymma 4 betjeningsboställslägenheter,

dels för de vid svängbron öfver Söderström och i tunneln

under Södermalm tjenstgörande bro- och tunnel vakterna, och

dels tvenne vid Stadsgårdens station anstälde stationskarlar, Indika

betjente, till men för tjenstgöringen, för närvarande bo å Södermalm

på längre afstånd från tjenstgöringsplatsen...... Kr. 18,000.

Vid Örebro station. Utvidgning, på sätt styrelsen i underdånig

skrifvelse den 20 sistlidne November anmält,

af den tillbyggnad till stationshuset, för hvilken 17,000

kronor af Riksdagen beviljats, sålunda att densamma

utom expeditionslokaler kan inrymma bostäder åt det

trafikbefäl, som är stationeradt i denna stad, och för

hvilket för närvarande bostäder måste till rätt höga

pris förhyras i enskilda hus.............................................. » 33,000.

Vid Göteborgs station. Nya spåranordningar å den vester

om Lilla Bommens hamn belägna delen af Göteborgs

hamnbana, hufvudsakligast bestående i utläggning af

dubbelt spår emellan stationen och tullhuset, hvilka

anordningar erfordras för besörjandet af den ökade

trafik, som väntas uppstå efter Bergslagernas jernvägars

öppnande för trafik i hela deras utsträckning,

och hvilka arbeten, enligt emellan styrelsen, Göteborgs

stad samt styrelsen för bemälda jernvägar afslutade

överenskommelser, det åligger statens jernvägstrafik

att bekosta, mot det att Bergslagernas jernvägsaktiebolag

bekostar den jemväl erforderliga utvidgningen

af den öster om lulla Bommens hamn belägna delen af

hamnbanan ......................................................................... » 29,000.

För diverse oförutsedda nya byggnader och anläggningar » 70,000.

Summa Kr. 150,000.

Då de sålunda ifrågasatta nybyggnader och öfriga anläggningar

torde vara af behofvet påkallade, samt den till oförutsedda dylika ändamål

afsedda summan, 70,000 kronor, icke lärer kunna anses vara

beräknad till högre belopp, än som i sådant hänseende måste vara att

tillgå vid en förvaltning af sådan beskaffenhet och omfattning som statens

jernvägstrafik, har Utskottet ansett det äskade anslaget, 150,000

kronor, böra af Riksdagen beviljas.

Beträffande förslaget om ställande till Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1880 af 1,500,000 kronor utaf det för anskaffande af rörlig materiel

å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Uiskottets Utlåtande N:o 12.

37

har Utskottet ansett att, särdeles i en tid, då den inhemska industrien

arbetar under trycket af bekymmersamma konjunkturer, det bör vara i

statens intresse att den materiel, som för dess räkning anskaffas, så

vidt ske kan, uteslutande tillverkas vid verkstäder inom landet. Utskottet

bär derför förskaffat sig- upplysning, huru i sådant hänseende under

nästlidet år förfarits i fråga om den för statens jernvägar inköpta

rörliga materiel, och hafva vederbörande meddelat, att all den för 1878

års extra .anslag till dylik materiel jemte för samma ändamål af byggnadsanslaget

för norra stambanan lemnade medel anskaffade rörliga

materiel blifvit bestäld och tillverkad vid inhemska verkstäder- Utskottet,

som med tillfredsställelse emottagit ifrågavande meddelande, har,

ined särskild! fästadt afseende derå, funnit sig böra till Riksdagens bifall

förorda anvisandet af nu ifrågavarande belopp.

Vidkommande frågan om beviljande af medel till gäldande af

återstående köpeskilling för tre af statens jernvägstrafik förvärfvade

fasta egendomar, inhemtas af statsrådsprotokollet (Bilagan N:o 5 b

sid. 101—103), att Trafikstyrelsen, på grund af erhållet nådigt bemyndigande,

med vederbörande säljare afslutat köp och låtit vederbörligen

lagfara erhållna köpebref, hvarigenom statens jernvägstrafik förvärfvat

eganderätt till fasta egendomarne:

N:o 16 med adressnummer 70 B vid Klarabergsgatan för

ett pris af ......................................................................... Kr. 100,000.

N:o 12 med adressnummer 67 vid Mästersamuelsgatan för » 85,000.

N:o 11 med adressnummer 70 A vid Klarabergsgatan

för ........................................................................................ » 55,000.

Summa Kr. 240,000.

Enligt köpebrefven liar Trafikstyrelsen iklädt. sig förbindelse att

betala de öfverenskomma köpeskillingarne sålunda, nemligen:

för N:o 16 kontant vid köpets afstötande ...... 19,195: 86.

dock med afdrag af ränta till tillträdesdagen

den 1 Oktober och under tiden

förfallande annuitet å ett innestående hypotekslån.

Kontant den 1 Oktober ........................ 20,000: —

samt genom öfvertagande af inteckningar

till beloPP »f ............................................. 60,804: 14. 100,000: —

för N:o 12 kontant vid köpets afslutande ...... 10,000: —

Transport 10,000: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 12.

Transport 10,000: —

samt genom öfvertagande af inteckningar

till belopp af................................................... 75,000: — 85,000: _

samt

för N:o 11 kontant vid köpets afsilande ...... 5,000: —

D:o att betala vid tillträdet

den 1 Oktober 1879 ................................ 24,246: —

till belopp af....................................

............ 25,754: —

55,000: —

Till slutet af år 1878 har Trafikstyrelsen i och för dessa köp kon- tant utbetalt

för N:o 16 ...................................................

............. 39,195: 86.

för inteckning i dito .......................

............ 13,104: 14.

52,300: —

för N:o 12 ..................................................

10,000: —

» N:o 11 ................................ ................

5,000: —

Summa kronor

hvadan ännu qvarstående betalningsansvar utgöres af dels

till belopp af:

i N:o 16 ................................................................... 47,700: —

67,300: —

inteckningar

i 5) 12 ........................................................

............ 75,000: —

i :>’ 11........................................................

dels den del af köpeskillingen för N:o

tant "erläggas vid tillträdet den 1

............ 25,754: —

11, som skall kon- Oktober 1879.....

148,454: —

24,246: —

eller inalles kronor 172,700: —

Till bestridande af ofvanstående kontanta utbetalning under näst

förflutna året, 67,300 kronor, hade styrelsen haft att tillgå den besparing,

kronor 70,764: 70, som uppkommit derigenom, att Stockholms

stad öfvertagit större delen af det till norra bangårdens utvidgning

afsedda området framför nämnda bangårds tvenne godsmagasin, för

hvilket områdes inlösen ett extra anslag, stort 85,000 kronor, varit för

året 1878 anvisadt. Efter afdrag af utbetalade 67,300 kronor, återstode

således ett öfverskott af kronor 3,464: 70.

Om 2,700 kronor af denna behållning finge användas till ytterligare

afbetalning å köpeskillingar, och resten till diverse med köpen

förenade utgifter, så erfordrades till hela köpeskillingens liqviderande

ett nytt extra anslag af 170,000 kronor.

Då den utredning, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid.

100, 101 och 109) blifvit förebragt, synts Utskottet ådagalägga, att

förvärfvandet för jernvägstrafikens räkning af omförmälda väl belägna

fasta egendomar varit välbetänkt, och då, såsom Trafikstyrelsen erin
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12-

39

rat, staten icke bör längre tid, än nödigt är, låta ognidna qvarstå de

med sex procent årlig ränta löpande skuldbelopp, som belasta fastigheterna,

har Utskottet ansett, att det för gäldande af återstående köpeskillingen

för ifrågavarande fastigheter äskade beloppet, 170,000 kronor,

bör af Riksdagen beviljas att utgå redan under innevarande år.

Hvad slutligen angår Kong]. Maj:ts framställning om anvisande

af ett särskildt, anslag å 400,000 kronor till bestridande af kostnaderna

för uppförande å nyss omförmälda tomter af eu byggnad för angifvet

ändamål, så har Herr Carl Anders Larsson. uti ofta nämnda motion

(N:o 24 i Andra Kammaren) yrkat, att denna nådiga framställning icke

måtte af Riksdagen bifallas.

Af den i statsrådsprotokollet- (Bil. N:o 5 b sid. 103—108) förebragta

utredning, till hvilken Utskottet, för undvikande af vidlyftighet,

tillåter sig att i öfrigt hänvisa, framgår, att den ifrågasatta nya byggnaden

vore afsedd att, förutom åtskilliga tjenstelokaler samt smärre lägenheter

för portvakter, vaktmästare och stationsbetjening, inrymma

tolf särskilda bostadsvåningar för jernvägstjenstemän, nemligen eu i

bottenvåningen, två i våningen eu trappa upp samt nio i våningarne

två och tre trappor upp. Härigenom skulle bostäder kunna beredas ej

mindre för flere uppgifne tjensteman, för hvilka dylika nu förhyras i

Centralstationens granskap mot ett årligt hyresbelopp af sammanlagdt

15,000 kronor, än äfven för generaldirektören och chefen för statens

jernvägstrafik samt öfverdirektören för maskinafdelningen, af hvilka

ingendera ännu är med boställe inom centralstationen försedd.

Med anledning häraf vill Utskottet erinra, att Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 28 April 1877 anhöll, det Kongl. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar

vid statens jernvägstrafik borde vara med fördelen af fri bostad,

vare sig i statens egna eller förhyrda lokaler, förenade, samt derefter

så väl i berörda hänseende som i de med denna fråga sammanhängande

öfriga omständigheter i nåder meddela de föreskrifter, Kongl.

Maj:t måtte finna vara för ändamålet tjenliga.

Ehuru Trafikstyrelsen den 17 December 1877 afgifvit underdånigt

memorial i anledning af Riksdagens berörda skrifvelse, har likväl,

enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 110) upplyser,

departementschefen under för handen varande förhållanden icke ansett

sig hittills böra till slutlig pröfning anmäla den sålunda i förevarande

hänseende af Riksdagen väckta frågan.

Då alltså frågan, om och till hvilken utsträckning embets- och

tjenstemän vid statens jernvägstrafik böra vara med fri bostad försedde,

icke ännu blifvit slutligen pröfvad, har Utskottet varit i saknad af

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

ledning för bedömandet af det utrymme, som för sådant ändamål må

i staten tillhöriga byggnader erfordras, och således icke heller kunnat

pröfva lämpligheten af det föreliggande förslaget till bebyggande af

ofvan omförmälda nyinköpta tomter. Vid sådant förhållande, och då

kostnaden för den tillämnade byggnadens uppförande är i väsentlig

mån beroende af det utrymme, som der behöfver afses till nämnda

slag af lägenheter, har Utskottet funnit sig icke böra för närvarande

tillstyrka Riksdagen att bevilja några medel för nu i fråga varande

ändamål.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet:

a) att till utförande af åtskilliga nya byggnader

och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar må anvisas ett särskildt anslag för år 1880

af 150,000 kronor;

b) att utaf det till fyllnad i förut beräknade

medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan

norr om Storvik beviljade särskilda anslag å

5,400,000 kronor må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor;

c) att till gäldande af återstående köpeskilling

föi- tre af statens jernvägstrafik förvärfvade fasta

egendomar i qvarteret Svan inom Klara församlinghär

i hufvudstaden må beviljas ett särskildt anslag

af 170,000 kronor, att utgå redan innevarande år; och

d) att Kongl. Maj:ts framställning om anvisande

af ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor, för

bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnda

tomter af en byggnad för angifvet ändamål, icke må

vinna Riksdagens bifall;

kommande frågan, huruvida de under mom. a., b och c omförmälda

anslag höra utgå från Statskontoret eller Riksgäldskontor!, att

framdeles underställas Riksdagens pröfning.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenhygguåder samt dess tjenste
hiträden

in. in.

Angående 81:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat år

1880 anvisa till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggallmunna

Lig under samt dess tjenstebiträden jemte tillfällig- löneförbättring 42,310

och vattenbyggnader,

rn. m,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

kronor; till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000

kronor, samt till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten 3,000 kronor.

. Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 112) framgår, att det till

aflöning åt styrelsen och dess tjenstebiträden äskade beloppet 42,310

kronor, är afsedt att fördelas på följande sätt nemligen:

Aflöning.

Dyrtidstillägg.

Summa.

Chefen............................................................

6,000

1,000

7,000

Byråchefen .................................................

4,500

900

5,400

Kamreraren ................................................

3,000

600

3''600

Förste adjutanten ........................................

3,000

600

3,600

Andre adjutanten ..........................................

2,000

400

2,400

Registrator!!............................................

1,800

360

2,160

Kanslisten.....................................................

1,000

200

1,200

Vaktmästaren..................................................

600

150

750

Fn distriktchef .............................................

1,800

360

2,160 i

Fyra distriktschefer.......................................

7,200

1,440

8,640

Fn distrikt säd) utan!.......................................

750

150

900

Fem distriktsadjutanter................................

3,750

750

4,500

Tillsammans kr.

35,400

6,910

42,310 |

Hvad chefens aflöning beträffar, förekomma emellertid särskilda omständigheter,

som Utskottet ansett sig böra uppmärksamma. Kong],

Maj:t har nemligen den 10 Augusti 1877 förordnat chefen i Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader att, med bibehållande af chefskapet

i nämnda styrelse, tills vidare förvalta chefsembetet i Styrelsen för

allmänna väg- och vattenbyggnader samt för väg- och vattenbyggnadscorpsen,

med rättighet att uppbära de dermed förenade löneförmåner,

men med skyldighet att af den i gällande stat för Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader upptagna chefsaflöningen afstå

4,000 kronor årligen, hvilket, sistnämnda belopp, ökadt med

2,000 kronor af det i nyssnämnda stat upptagna belopp till extra

biträde vid förefallande behof, sedermera anvisats såsom arfvode till en

byråingeniör i Jernvägsbyggnadsstyrelsen. Då enligt omförmälda stat

Bill. till RiJtsd. Prof. 1879. 4 Sand. 1 Afd. 9 Käft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående

god t gör ande

af Statskontorets

förskott.

årsaflöningen till. chefen i sistnämnda styrelse är upptagen till 12,000

kronor, uppbär alltså den gemensamme chefen för de båda nu ifrågavarande

styrelserna häraf 8,000 kronor, hvilket, sammanräknadt med

7,000 kronor å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat, utgör en årlig

aflöning af 15,000 kronor. Enligt Utskottets förmenande bör emellertid

aflöningen för de båda förenade befattningarna kunna anses fullt

tillräcklig, om den uppgår till 14,000 kronor. Vid beviljandet af

chefsarfvodet lärer derför böra föreskrifvas, att, så länge chefsbefattningarne

i Väg- och vattenbyggnads- samt Jernvägsbyggnadsstyrelserna

äro hos en person förenade, den sammanlagda årsaflöningen

icke må öfverstiga nyssnämnda belopp, 14,000 kronor årligen.

Vidkommande Kong!. Maj:ts under denna rubrik i öfrigt gjorda

framställningar, har Utskottet icke funnit något att anmärka, utan får,

under erinran att anslag till samma belopp blifvit för innevarande år

till enahanda ändamål beviljade, berörda framställningar till bifall förorda.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880 anvisa :

a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden, jemte

tillfällig löneförbättring, 42,310 kronor; dock att af

chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad

med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,

utgå blott det belopp, som utgör

skilnaden mellan den aflöning, som i sistnämnda egenskap

uppbäres, och 14,000 kronor;

b) till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten 45,000 kronor; samt

c) till stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbyggnadscorpsen

för utrikes resor, i ändamål att

studera andra länders allmänna arbeten, 3,000 kronor.

32:o. Enär enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda

förskott, hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas,

Statskontoret under åren 1877 och 1878 förskjutit dels faststälda ersättningar

för exproprierad jord 416 kronor 70 öre, dels ersättningar

för indragna landtstatsboställen 3,543 kronor 8 öre, dels till komitén

s. 43 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.

43

för förberedande granskning af Styrelsens för Statens jernvägstrafik

förvaltning 2,721 kronor 60 öre, dels till komitén för verkställande af

undersökning rörande förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut

45 kronor 98 öre, dels till komitén för afgifvande af utlåtande

om ordnandet af de allmänna kartarbetena samt för tryckning

och häftning af komiténs betänkande 14,374 kronor 76 öre, dels till

komitén för afgifvande af yttrande om förslag till författningar rörande

mått och vigt samt för tryckning af komitcns betänkande m. m. 8,139

kronor 46 öre, och dels till komitén för afgifvande af förslag till förändrad

lagstiftning i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på landet

12,818 kronor 90 öre, eller sammanräknade 42,060 kronor 43 öre,

har Kong! Maj:t slutligen föreslagit, att Riksdagen måtte till ersättande

af ifrågavarande utaf Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter

anvisa ett extra anslag å nämnda belopp, 42,060 kronor 43 öre.

Utskottet, som vid granskning af omförmälda utgiftsposter ej funnit

anledning till anmärkning, tillstyrker alltså,

att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna

förskott anvisa för år 1880 ett extra anslag af

42,060 kronor 43 öre.

33:o. Med anledning af de uti Kong], Maj:ts nådiga proposition

om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om

statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet

att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader afgifver Utskottet särskilda utlåtanden, hvilket

här endast skolat

anmälas.

Stockholm den 27 Februari 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

Angåtndt

särskilda utlåtanden.

CARL EKMAN.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Reservationer:

vid 3:dje punkten mom. a (angående ny aflöningsstat för Statistiska

Centralbyrån), af Herr Friherre C. Hochschikt, hvilken yttrade:

»Utskottet har, såsom skäl för sin hemställan om nedsättning i

tjenstgöringspenningarne för Chefen för Statistiska Centralbyrån från

af Kong!. Maj:t föreslagna 2,500 kronor till 2,000 kronor, anfört, att

senaste Riksdag till sistnämnda belopp bestämt ifrågavarande löneförmåner

för landtmäteridirektören, med hvilken Utskottet ansett bemälde

chef lämpligen kunna jemföras. Uti Utskottets beslut, att af sådan grund

föreslå nedsättning i det af Kongl. Maj:t äskade beloppet, kan jag icke

instämma.

Såsom skäl för det högre beloppets beviljande tala följande omständigheter:

dels har den komité, som haft i uppdrag att föreslå en

ny reglering af löner för embete- och tjensteman anstälde i Statistiska

Centralbyrån, ansett, att chefens embetsställning vore närmast jemförlig

med cheferne för Riksarkivet och Ofverintendentsembetet, i följd hvaraf

hans löneförmåner borde bestämmas i likhet med hvad blifvit i sådant

afseende af Riksdagen för Riksarkivarien beviljadt; dels har Kongl.

Magt tvifvelsutan egnat detta ärende all den uppmärksamhet, som det

förtjenar, och efter pröfning af komiténs betänkande godkänt detsamma;

dels slutligen, om än Utskottets åsigt om nu ifråga varande chefs-embetes

likställighet med chefskapet för Landtmäteristyrelsen vore rigtig,

hvilket jag dock för min del icke kan medgifva, liar jag, då Stats-Utskottet

nästliden år tillstyrkte bifall till Kongl. Maj:ts proposition rörande

lönereglering för landtmäteristaten, vid den då företagna gemensamma

voteringen afgifvit min röst för bifall till hvad Stats-Utskottet föreslog

och kan ej finna att omständigheter sedermera inträffat, hvilka skulle

nu förmå mig att biträda den åsigt om det lägre beloppets företräden,

hvilken då i gemensamma voteringen blef den segrande med den

ringa röstöfvervigten af 12 röster, då de röstandes antal var 814.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag, i öfrig! instämmande

i Utskottets förslag, vördsamt hemställa, att Riksdagen ville

bestämma aflöningen för Chefen för Statistiska Centralbyrån, i enlighet

med Kongl. Maj:ts proposition, eller till lön 5,000 kronor och

tjenstgöringspenningar 2,500 kronor; kommande vid bifall härtill,

ordinarie anslaget »statistiska tabellkommissionen» att upptagas till 500

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12. 45

kronor högre belopp än det af Utskottet föreslagna, eller till 58,400

kronor»;

vid 8:de punkten (angående aflöning åt två stadsfogdar i Stockholm),

af Herrar Grefve C. Beck-Friis, L. Norden/elt, B. Montgomery

Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstjerna, Grefve S. Lagerberg,

G. de Maré, B. von, Krcemer, Friherre C. Hochschild, F. von Strokirch

och Grefve K. Förse, livilka ville, att Utskottets hemställan skulle på

följande sätt afmattas:

att Riksdagen må på extra stat för år 1880 bevilja

8,000 kronor, att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande

för upprätthållande under samma år af exsekutionsväsendet

i Stockholm; under anhållan tillika,

det täcktes Kongl. Maj:t innan nästa Riksdag låta

verkställa en fullständig utredning, huruvida icke

Stockholms stad kunde, i likhet med rikets öfriga

städer, vara skyldig att med sina egna medel vidkännas

utgifterna för exsekutionsväsendet;

vid 10:de punkten mom. a., (angående tillfällig löneförbättring åt

landträntmästare), af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, L. Norden/eif,

B. Montgomery Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstjerna,

Grefve A. Mörner, Grefve S. Lagerberg, G. de Maré, B. von Krcemer,

Friherre C. Hochschild och F. von Strokirch, hvilka yrkade bifall till

Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning;

vid 20:de punkten (angående anslag till svenska trädgårdsföreningen),

af Herrar C. Ekman, L. Norden/elt, Grefve G. Sparre och F. Hederstjerna,

h vilka såsom sin mening åberopade ett förslag till utlåtande,

så lydande:

(Jemväl förevarande anslag torde numera kunna anses vara mindre

behöflig!. Ganska rikligt tillfälle finnes nemligen för dem, som så

åstunda, att hos enskilde trädgårdsmästare af framstående skicklighet,

förvärfva kännedom i hvad till trädgårdsodling hörer; och dessutom

torde Stockholms stad och angränsande läns hushållningssällskap väl

kunna lemna trädgårdsföreningen ett årligt understöd, motsvarande

det ifrågavarande jemförelsevis ringa bidraget, derest detta finnes

vara erforderligt för att föreningens verksamhet skall kunna fortgå.

Då emellertid någon tid lärer åtgå innan framställningar i sådant syfte

må kunna göras och blifva vederbörligen behandlade, har Utskottet

ansett, att anslaget må ännu för nästkommande år få utgå, men att

Riksdagen vid anmälan af sitt beslut härom bör i underdånighet till
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 12.

kännagifva, att, enligt dess åsigt, något statsanslag för ifrågavarande

ändamål derefter icke bör ifrågakomma.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880

anvisa till Svenska Trädgårdsföreningen och dess

elevskola 4,500 kronor, att utgå under föreslagna

vilkor samt, vid anmälan af detta beslut, i underdånighet

tillkännagifva att, enligt Riksdagens åsigt,

detta anslag för framtiden icke vidare bör vara behöfligt»;
Vid

31:sta punkten inom. a., (angående aflöning åt Styrelsen för

allmänna väg- ooh vattenbyggnader, m. in.), af Herrar C. Ekman, Grefve

C. Bec.k-Friis, L. Nordenjelt, it*. Montgomery Cederhielm, Grefve G. Sparre,

F. H''ederstjerna, Grefve S. Lagerberg, G. de Mani, R. von Kramer, Friherre

C. Hoclischild, F. von Strokirch och Grefve K. Posse, hvilka yrkade,

att Utskottet utlåtande måtte så affatta^:

»Samtliga sålunda äskade belopp äro lika med dem, som blifvit

för innevarande år till förevarande ändamål beviljade, och hafva synts

Utskottet böra jemväl för nästkommande år anvisas. Hvad särskildt

angår det till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstebiträden jemte tillfällig

löneförbättring afsedda anslaget, har Utskottet, vid det förhållande

att, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 112 och

113) inhemtas, löneregleringskomitén för närvarande är sysselsatt med

förslag till ordnande af ifrågavarande styrelses löneförhållanden, ansett

någon rubbning icke böra, innan nämnda regleringsfråga blifvit slutbehandlad,

vidtagas i fråga om aflöningen för detta embetsverk och

derunder lydande tjenstemän.

Utskottet hemställer alltså,

att på extra stat för år 1880 må anvisas

a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden, jemte

tillfällig löneförbättring, 42,310 kronor»;

Slutligen skulle antecknas, att Herr Grefve L. af Ugglas icke hos

Utskottet deltagit i behandlingen af förevarande utlåtande, samt att

Herr C. Ekman icke deltagit i behandlingen nf 6:te, 7:de och 8:de

punkterna och Herr Fiss Olof Larsson icke i behandlingen af 1—7

punkterna af samma utlåtande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

47

Bil. Litt. A.

Förslag till stat för Statistiska Centralbyrån att tillämpas från och med

år 1880,

Tjenst

.

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

Kronor. | ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Chefen ........................

5,000 —

2,000

7,000

_

1 tjensteman af andra lönegraden

3,000 —

1,500

—

4,500

—

2 d:o d:o

6,000 —

3,000

—

9,000

—

1 d:o af första lönegraden

l,800l —

1,200

—

3,000

—

1 d:o d:0

1,800 —

1,200

—

3,000

—

1 förste vaktmästare............

800 —

300

1,100*

—

1 vaktmästare ..................

*) Om vaktmästare åtnjuter bostad

jemte vedbrand, skall, aå länge dessa

förmåner qvarstå och icke tillkomma

honom såsom portvakt eller för andra

åligganden utöfver tjensten, lönen min- skas med 150 kronor.

500-

i

300

800*

Summa

--—

_ _

-

28,400''

—

(Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor

(och efter tio år med

ytterligare 500 kronor.

^Efter fem år kan lönen

^höjas med 100 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1879 års riksstat anslår:

Penningar.

Kronor.

6,500

36.000

17.000

76,700

78,500

38,400

Förslagsanslag:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Kronor. I ö.

Tpt | 253,100 —

Indelt tionde

och ersättning

för

indragna

tiondeanslag.

Kronor, ö.

Oindelt spanmål.

Mått.

Tärde förslagsvis

å 2

kronor 40 öre:

i kubikfoten, j

Summa.

Kbft. k:r Kronor, ö.

Kronor.

6,500

36.000

17.000

76,700

78,500

38,400

Civil
Statsministern,

lönefyllnad, förStatsråden

utan departement: 3

Departementschefen .................

Departementets expedition.........

Kommerskollegium ........ ............

Afgår: Till följd af bergmästabergmästaredistriktet

afgång

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska

byrån .................................

Tillkommer: För tillämp
ny

stat........................

Reservationsamlagen:

Till bibliotekets underhålTill

arfvoden åt tillfälliga

uppföres under rubrik:

Till arfvoden åt tillfälliga bitill

vikariatsersättningar

Tillkommer förhöjning ...

Till officiella statistiska trycket

Tillkommer förhöjning ...

253,100!—

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

49

Litt. B.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Penningar.

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

departementet.

slagsanslag, högst

å 12,000 kronor ...

rens i förra 5:te

78,500:

Kronor.

6,500

36.000 —

17.000

76,700

2,100: — 76,400

Central
-

mng

af

15,900: —

12,500: — 28,400:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde |

och ersätt- jning

för

indragna

J tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kronor.

ö. I Kronor.

lande...... 1,500: —

biträden

träden samt

10,000: —

2,000: — 12,000: —

10,000: —

5,000: — 15,000: —_____

Transport 28,500:— 28,400:—j 212,600;—| — —!— j — — |-

Bih. till Riksd. Prot. 1879. å Sami. 1 Åfd. 9 Höft.

Kbft.

k:r Kronor.

:

Summa.

Kronor.

6,500 - 36,000 - 17,000- 76,700-

76,400

-| 212,600|-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1879 års riksstat anslår

Penningar.

Förslå

St

anslag:

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Värde för-

Matt. ,sl^svi“ 2

kronor 40 o re

kubikfoten.

Kronor.

»•

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

253,100

—

—

—

— —

_

—

253,100

107,300

—

—

—

_

......

107,300

—

6,000

6,000

82,122

___

—

—

— —

—

-----

— —

___

82,122

____

2,180,386

15

150,014

56

12,361

86

7,164

5

17,194

SO

2,359,957

37

7,500

7,500

~~

170,000

170,000

1

1

1,039

13

17,423

71

8

61

38

1

91

44

18,562 89

175,000

175,000

25,000

—

25,000

150

184

69

37

17

_ _

371

86

3,007,597 28

167,622 96

12,407 64

7,202

6

17,286

24|

3,204,914

12

,007,597[28| 167,622|96| 12,407 64! 7,202 6[ 17,286>4,''3,204,91412

Till en statistisk tidskrift...

Till utarbetande af en aflöpensionsstatistik

(nytt) ...

Landtmäteristaten .....................

Tillkommer: Förhöjning i anersättning

m. ro. hos Landt
Rikets

ekonomiska karteverk,

Of ver ståthål 1 areem bete t...........

Landsstaterna i länen (deraf

Särskilda förslagsanslag förlandsLandshöfdingens

i Kopparbergs

Till ersättande af arrendet

forsellön..........................

Landshöfdingens i VesternorrTill

bestridande af lösen för

gående räntepersedlar ...

Ålderstillägg, förslagsanslag......

Gästgifvares friheter..................

Till lättnad i skjutsningstungan,

strides och är särdeles tryc
anslag.

.......................••.........

Afgår: Omföring till anslaget

entreprenader “ .................

Till förändrad reglering af skjutstages

under rubrik:

Bidrag till skjutsentreprenader,

Tillkommer: Omföring från anskjutsningstunFörhöjning

........

Färjor och färjekarlar...............

*) Rörande detta anslag kommer Uthang

med blifvande utlåtande, angående

verket af den så kallade landshöfdinge
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 12.

51

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

Indelt tionde !

| och ersätt- |

ning för j

Oindelt spån mål.

för indragna .n ^

... indragna J

räntor. ° .

; tiondeanslag, j

Mått.

Transport 28,500: — 28,400: -

............... 1,000: —

nings- och

............... 1,000: - 30,500: -

................. 107,300:—|

slaget till vikariats
in

äteristyr elsen ...... 1,500: —

reservationsanslag .....................j

95,000 kronor reservationsanslag)

staterna i länen:

län lön:

för lägenheten Hushageu jemte

.............................. 2,500: -

lands län lön:

åtskilliga i lönen in.

............................. 5,000: —

Kronor.

212,600

58,900

108,800

6,000

82,122

2,180,386

Kronor.

der den genom entreprenad bekände,

reservations
.

........ .................. 175,000: —

“Bidrag till skjuts.

............................ 175,000: —

*) 7,500; —

170,000 —

1,039 13

väsendet, förslagsanslag. Upp
fförslag

samlag ...... 25,000: —

slaget “Till lättnad i

gan“ etc................ 175,000: —

............................. 100,000: —

300,000

150

150,014

ö. Kronor.

56! 12,361

Kbffc.

S6; 7,164

17,423 71

8|61

38

k:r

Värde för- ;

slagsvis å 2 j

kronor 40 öre!

kubikfoten, i

Summa.

Kronor. I ö.

Kronor. I ö.

212,600 —

58,900

108,800

6,000

82,122

17,194 80: 2,359,957

r

91

184

69

37 17

37:

44

7,500

170,000

18,562

89

300,000

371

Säger, 3,127,497 28'' 167,622 961 12,407 64 7,202 6| 17,286 24 3,324,81412

86!

Transport]

skottet att afgifva yttrande i samman»

väckt förslag om indragning till statslöneregleringsfonden.

3,127,497(28] 167,622|96| 12,407|64| 7,202 6| 17,286]24| 3,324,814(12!

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1879 års riksstat anslår:

S:gr

S:grj

Penningar.

Förslagsanslag:

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

1

Indelt tionde ,

och ersätt- :

ning för

indragna j

tiondeanslag. I

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor. |

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

3,007,597

28

167,622

96

12,407

64

7,202

6

17,286

24

3,204,914

12

63,000

i

63,000

12,000

—

—

- -

— —

—

- -

—

12,000

172,900

172,900

47,850

—

—

- -

___

—

- -

—

47,850

44,950

—

_

—

--- -

—

_ _

—

---

—

44,950

48,500

—

- -

—

48,500

93,550

—

—

330

7

793

68

94,343

68)

37,500

—

— —

—

—

—

— —

—

37,500

21,500

21,500

8,700

40

61

98

- -

—

5

4

12

96

8,775

34

18,600

—

---

18,600

—

569,050

40

61)98

---

—

336

1

806

64

569,919

02

50,000

50,000

3,524

41

—

—

— —

—

1,165

5

2,797

20

6,321

61

4,500

_ _

_ _

_

__ _

_

__

4,500

2,700

36

2,946

27

---

623

3

1,495

92

7,142

55

30,000

—

— —

—

— —

— —

—

---

30,000

—

15,850

—

_ -_

—

___ _

___

_

____

_

15,850

26,500

—

- -

—

- -

—

- -

—

---

—

26,500

—

43,000

—

- -

—

43,000

—

87,872

17

87,872

17

.

15,000

_

__

•

j . . __

15,000

_

278,946

94) 2,94627 ---

1,788) 8) 4,293

,12

j 286,186)33

Jordbruket, handeln

Reservations
-

ervisningsanstalter för jordItbruksingeniörer

och deras

ämjande i allmänhet af jord
Läns

veterinärer.........................

istafvelns förbättrande (deraf

35,000 kronor till prisbelöninsfrämjande

i allmänhet af siöjTillkommer:

Löneförhöjning för

slöjd...................................

Befrämjande i allmänhet af han
Befrämjande

af bergsbruket ......

Fiskerinäringens understöd.........

Diverse

Utfiyttningshjelp efter skiften,

Ersättning till Sala bergslag för

dragning eller förvandling......

Odlingshjelp till krononybyggare,

Jordförluster genom kanal- och

Till förekommande och hämmande

husdjuren, förslagsanslag ......

Karantänsinrättningen på Känsö,

Aflösning af Scheldetullen, förRese-

och traktamentspenningar,

Skrifmaterialier och expenser,

anslag ...................................

Tillkommer för jemnande af

summa...............................

Extra utgifter, reservationsanslag

S:a i 3,855,594''62 170,631)211 12,407)64 9,327 5'' 22,386 -) 4,061,019)47

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

53

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta

Indelt tionde

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

cremor 40 öre

kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kött.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,127,497

28

167,622

96

12,407

64

7,202

6

17,286

24

3,324,814

12

och näringarne.

.anslag.

63,000

__

63,000

12,000

—

- -

—

- -

—

- -

_

_ _

_

12,000

—

bruk och landtmannanäringar .

172,900

172,900

_!

biträden ..................................

47,850

—

- -

—

_ _

_

_ _

_

_ _

_

47,850

-1

bruk och landtmannanäringar ...

44,950

—

- -

—

- -

—

- -

—

- -

—

44,950

—!

48,500

—

---

—

— -

—

- -

—

- -

—

48,500

—!

särskild! reservationsanslag

gar för hästar)..........................

93,550

330

7

793

68

94,343

68

derna.................... 37,500: —

en undervisare i hus- ................................. 500: —

38,000

38,000

del och sjöfart.......................

21,500

—

- —

—

- -

—

- _

—

- -

—

21,500

—

8,700

18,600

40

61

98

- -

—

5

4

12 96

|

8,775

18,600

34

Säger

569,550

40

61

98

—

—

336

1

806(64

570,419

02

anslag.

förslagsanslag ...........................

50,000

__

50,000

förlust genom vissa räntors in-

3,524

41

1,165

5

2,797

20

6,321

61

förslagsanslag ...........................

4,500

—

---

—

- -

—

— —

---

- -

—

4,500

—;

väganläggningar, förslagsanslag

2,700

36

2,946

27

- -

623

3

1,495

92

7,142

55

af smittosamma sjukdomar bland

30,000

30,000

!

1

förslagsanslag, högst..................

15,850

—

- -

—

- -

—

- -

—

- -

—

15,850

—

slagsanslag..............................

26,500

—

- -

—

- -

—

- -

—

- -

—

26,500

—

förslagsanslag ..........................

43,000

—

- -

—

- -

—

- -

—

---

—

43,000

—

ved ro. m., förslags-

................................ 87,872:17.

hufvudtitelns slut- ............................. 62:70.

87,934

87

87,934

87

15,000

—

— —

—

— -

—

—

— •—

—

15,000

Säger

| 279,009.64 2,946|27

1--

|—

| 1,788

| 8 4,293(12

| 286,249

i03

Summa

| 3,976,057(32

! 170,631 21

12,407(64

9,327

5

22,386

—

4,181,482|17

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Bil. Lill. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette liufvudtitel.

Kronor.

öre.

Dyrtidstillägg för:

Kommerskollegium med bergsstaten ..............

Öfverståtliållareembetet ...........................

Landsstaterna i länen: 117 häradsskrifvare ........

11,160: —

5.250: —

34.500: 40.

50,910

40

J usteringsstyrelsen:

Till arfvoden åt den vid styrelsen anstälda personalen

Till bestridande af kostnader för införandet af det

metriska systemet för mått och vigt ............

9,300: — |

40,000: —

49,300

]

Rikets ekonomiska karteverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norr- bottens län ....................................

„ de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af

riket .............................................

30,000: —

46,000: —

76,000

Öfverstå thållareembetet:

Till fortsatt utgifvande af “polisunderrättelser" ......

10,000

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka å landet

och till belöningar för gröfre brotts upptäckande

och förbrytares efterspanande eller gripande .....

40,000

~

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbe- tena....................................... .......

233,000

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna- näringar:

Till inköp af nödiga dragare och kor för landt- bruksinstitutet vid Ultuna........................

14,000

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna- näringar:

Bidrag till bestridande af kostnader för allmänna

landtbruksmöten .............................

Till pris belöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner m. in. ............

Arfvode åt en för mikroskopiska och växt fysiologi- ska undersökningar vid Landtbruksakademiens agri-

5,000: —

10,000: —

Transport 15,000: —

473,210] 40

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 12.

55

Transport

kulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt anslag

botanist....................................

Bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för

jordbrukets och näringarnes behof ...............

För fortsättande af de geologiska undersökningarne

och utgifvande af derpå grundade kartor.........

Hästafvelns befrämjande:

Till aflöning vid Flyinge af erforderlig betjening

samt förbättrande af betjeningens vid alla tre

stuterierna lönevilkor..............................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till aflöning för ytterligare en undervisare i husslöjd

och en elev ...............................

„ befrämjande af husslöjder .....................

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås ...

Till lryres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens

museum ..............................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare ..................

Diverse anslag:

Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden ..............

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

............................................

„ stipendier åt medlemmar af väg- och vatten
byggnadscorpsen

för utrikes resor..................

„ ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel

.......................

15.000

1,000

12.000

83,000

3,000: —

10,000: - 3,800: -

4,000: -

42,310: —

45,000: —

3,000: —

42,060: 43

Summa

Anslag^ af Kongl. Maj:t föreslagna att utgå från

Biksgäldskontoret.

Statens jernvägstrafik.

Till utiörande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar

vid statens redan trafikerade jern vägar ..

gäldande af återstående köpeskilling för 3:ne egendomar

i qvarteret Svan.........................

anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan

norr om Storvik........................

Till

För

. 150,000

. 170,000

1,500,000

Kronor, öre.

473,210

40

111,000

5,937

20,800

14,000

132,370

757,317 83

43

1,820,000!

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1879:45 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstat,em Sjette hufvud tit el. s. 1 i texten