Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel.
1879-02-27 · 55 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 53 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1879:12, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 12.
l
N:Q 12.
Ark. till. Riksd. Kansli den 28 Febr. 1879, kl. 11 f. in.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Sjette hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
I afseende å Sjette hnfvndtiteln, innefattande anslagen till Civildepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar,
hvilka här nedan omförmälas.
Kommerskollegium.
l:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t till en början föreslagit
Riksdagen att medgifva att de lönebelopp, som vore i Kommerskollegiets
stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än
äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium,
i afseende å hvilka indragning syntes kunna ega rum eller
förändring böra vidtagas, finge intill slutet af år 1880, i den mån de
för bestridande af göromålen inom Kollegium kunde finnas erforderliga,
af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.
På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 2), gifver vid handen,
har den i afseende å Kommerskollegiets ordinarie anslag sålunda
äskade dispositionsrätt ansetts erforderlig, på det att de Kollegiet åliggande
göromål skulle kunna behörigen uppehållas intill dess frågan om embetsverkets
indragning eller ombildning blifvit slutligen afgjord. Inom
Utskottet har visserligen kommit under pröfning, huruvida icke, då
enligt statsrådsprotokollet de förberedande lagstiftningsarbetena för
Kollegiets indragning allt mera närmade sig målet, de aflöningsmedel,
som genom tjänsters indragning redan äro lediga, skulle kunna för år
1880 besparas; men då Utskottet föreställer sig att organisationsarbeBih.
till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 1
Ang. begärd
dispositionsrätt
i afseende
ä vissa
löner.
2
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. tillfällig
löneförbättring
för
personalen
vid Kommerskollegium
och bergsstaten.
tet kan påskyndas derigenom, att Kongl. Maj:t har till sin disposition
medel till fulla det belopp, som skulle kunna för arbetena inom Kollegium
användas, har Utskottet af sådan anledning hyst betänklighet
vid att nu ifrågasätta någon afvikelse från Kongl. Maj:ts förslag, och
får med hänvisande till den i statsrådsprotokollet förebragta utredningbeträffande
de förhållanden, hvilka föranleda att berörda organisationsfråga
icke ännu kunnat bringas till en slutlig lösning, sålunda hemställa,
att, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp,
som äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre
för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium,
i afseende å hvilka indragning synes kunna ega
rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet
af år 1880, i den mån de för bestridande af göromålen
inom Kollegium kunna finnas erforderliga, af
Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.
2:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels, på
det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag
af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1880 till
samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år
1880 anvisa 8,740 kronor;
dels och minska ordinarie anslaget till uhergsstatenu med 2,100
kronor, men deremot på extra stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt
lönetillägg för fyra bergmästare, som saknade boställen, och tre tjensteman
vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner,
eller tillsammans 2,420 kronor.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (Nio 24) har Herr
Carl Anders Larsson yrkat, att det förstnämnda af omförmälda belopp,
8,740 kronor, icke måtte af Riksdagen beviljas.
Då billigheten emellertid synes kräfva, att samtlige ifrågavarande
embets- och tjensteman icke genom uppskofvet med regleringfrågans
afgörande må blifva i allt för hög grad lidande, torde tillfällig löneförbättring
böra dem fortfarande för nästkommande år tillerkännas;
och får Utskottet alltså, under erinran att de för sådant ändamål nu
äskade beloppen äro lika med de för innevarande år dertill af Riksdagen
anvisade, samt med tillkännagifvande, att den i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b sid. 2 och 3) meddelade utredning beträffande den fö
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
3
reslagna minskningen i det ordinarie anslaget till bergsstaten icke
gifvit anledning till någon erinran, Kong!. Maj:ts nu ifrågavarande
nådiga framställningar till bifall förorda.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet:
a) att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle
tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess
i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag
af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under
år 1880 till samma belopp, som för innevarande år
beviljats, Riksdagen må på extra stat för år 1880
anvisa ett belopp af 8,740 kronor; och
b) att Riksdagen må minska ordinarie anslaget
till ”bergsstaten” med 2,100 kronor, men deremot på
extra stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg
för fyra bergmästare, som sakna boställen,
och tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent
å de till dem utgående löner, eller tillsammans
2,420 kronor.
Statistiska Tabellkommissiouen.
3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med föreslagna
vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och
lönereglering för Statistiska centralbyrån, godkänna det i statsrådsprotokollet
intagna förslag till ny stat för detta embetsverk; dels ock, med
bibehållande af reservationsanslagen ”till bibliotekets underhållande” och
■”till en statistisk tidskrift”, det förra å 1,500 kronor och det senare
å 1,000 kronor, ej mindre, i stället för reservationsanslaget »till arfvoden
åt tillfälliga biträden» å 10,000 kronor, uppföra ett dylikt anslag
”till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar” till
belopp af 12,000 kronor, än äfven höja reservationsanslaget “till officiella
statistiska trycket“ från 10,000 ''kronor till 15,000 kronor; kommande
i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget “statistiska tabellkom
misionen“ att höjas från 38,400 kronor till 58,900 kronor, eller
med 20,500 kronor.
Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 7 och 8) inhemtas, att
löneregleringskomitén föreslagit följande grunder för förändrad organisation
af Statistiska centralbyrån, nemligen:
att byrån med den sjelfständiga ställning, som embets verket de
Angående
ny lönestat
för Statistiska
centralbyrån
m. m.
4
Stats- Vskottets Utlåtande N:o 12.
facto redan intoge, måtte utgöras af en chef och fem ordinarie tjensteman,
deraf tre tillhörande andra och två den första lönegraden;
att chefen och öfrige ordinarie tjensteman måtte af Kongl. Maj:t
utnämnas, de senare efter ansökning, och med rätt för chefen att i
underdånighet förorda den, han till tjensten ansåge bäst egnad;
att för erhållande af tjenst i byrån i allmänhet skulle fordras
afiagd akademisk examen med företrädesvis vitsordad skicklighet i matematik,
lefvande språk, statskunskap eller historia, dock med det undantag
härifrån, som af Kongl. Maj:t pröfvades berättigadt af redan
ådagalagd framstående fallenhet för och skicklighet i statistiskt arbetes
utförande;
att extra ordinarie tjenstemän och tillfälliga biträden samt vaktbetjening
mätte af chefen antagas;
att samtlige ordinarie tjenstemän skulle vara underkastade skyldigheten
att gemensamt deltaga i göromålen på det sätt, som behofvet
af skyndsamhet och noggrannhet påkallade och af chefen med hänsyn
härtill föreskrefves;
att hvarje ordinarie tjensteman skulle vara ansvarig för utförandet
af det statistiska arbete, som honom tilldelats, och föredraga de
frågor, som deraf kunde föranledas;
att uti alla frågor, som inom byrån förekomma till handläggning
och afgörande, beslutanderätten skulle tillhöra chefen ensam, dock att
i organisations-, anslags- och andra vigtiga frågor, hvilka i en blifvande
instruktion närmare borde bestämmas, den föredragande tjensteman,
som vidhölle mot chefens beslut stridig åsigt, skulle ega att
densamma afgifva till ett för sådant tillfälle fördt protokoll, hvilket i
mål, som borde Kongl. Maj:ts pröfning underställas, skulle i utdrag
åtfölja chefens underdåniga utlåtande;
att, då chefen åtnjöte semester, eller eljest under kortare tid,
som ej öfverstege fjorton dagar, vore hindrad att sitt embete förrätta,
hans ställe skulle, der Kongl. Maj:t ej annorlunda förordnade,
företrädas af sekreteraren;
att, i öfverensstämmelse med hvad som i instruktionen för Riksarkivet
vore för dervarande tjenstemän stadgadt, chefen måtte ega
att vid ådagalagdt behof bevilja byråns tjenstemän ledighet, dem
inom andra lönegraden under högst fjorton dagar och dem inom första
graden under högst en och en half månad, men att fråga om längre
tjenstledighet skulle till Kongl. Maj:ts pröfning hänskjutas; samt
att vaktbetjeningen fortfarande måtte utgöras af en förste vaktmästare
och en vaktmästare;
Och har Kongl. Maj:t funnit dessa grunder i de hufvudsakliga
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
5
delande icke gifva anledning till någon väsentlig anmärkning; dock
borde den slutliga pröfningen deraf förekomma först vid behandlingen
af frågan om utfärdande af instruktion för embete-verket efter detsammas
reorganisation.
Den af Kongl. Maj:t, för tillämpning från och med år 1880, föreslagna
nya staten för ifrågavarande embetsverk är af följande lydelse
:
Tjenstgö-
Lön.
ringspen-
Summa.
ningar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Chefen ....................................
5,000
2,500
7,500
1 tjensteman ........................
1 tjensteman af andra lö-
3,000
2,000
5,000
negraden ..........................
3,000
1,500
1,500
4,500
Efter 5 år kan lönen
1 d:o d:o..........................-...
s''ooo
4^500
höjas med 500 kronor
roch efter 10 år med
1 d:o af första lönegra-
ytterligare 500 kronor.
den......................................
1,800
1,200
3,000
1 d:o d:o................................
1,800
1,200
3,000
1 förste vaktmästare .........
800
300
1,100°)
800°)
( Efter 5 år kan lönen
\höjas med 100 kronor.
1 vaktmästare .....................
500
300
*) Om vaktmästare åtnjuter bostad
jemte vedbrand, skall, så länge dessa
förmåner qvarstå och icke tillkomma
honom såsom portvakt eller för andra
åligganden utöfver tjensten, lönen min- skas med 150 kronor.
1
''
Summa
29,400
Såväl antalet tjenster som dessas fördelning i olika lönegrader
är enligt förestående förslag till stat öfverensstämmande med hvad i
sådant hänseende blifvit af löneregleringskomitén föreslaget; och har
Utskottet funnit hvad komitén anfört angående omfånget och beskaffenheten
af byråns verksamhet, för hvithet komiténs anförande redogörelse
blifvit i statsrådsprotokollet (Bil. N:o o b sid. 4—7) meddelad,
till fullo ådagalägga det verkliga behofvet af hvad i förevarande
hänseende föreslagits.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Hvad beträffar de särskilda aflöningsbeloppen och dessas fördelning-
i lön och tjenstgöringspenningar samt ålderstillägg, är den föreslagna
staten jemväl öfverensstämmande med löneregleringskomiténs i
ämnet gjorda framställning, utom i så måtto att, under det komitén
hemstält att tjenstgöringspenningarne för hvarje af de tre tjenstemännen
i andra lönegraden skulle utgöra 1,500 kronor, Kongl. Maj: t ansett
desamma för den tjensteman, för närvarande benämnd sekreterare, hvilken
haft och för framtiden komme att få åliggandet att såsom chefens
närmaste man vid behof företräda dennes ställe, böra höjas till 2,000
kronor.
Då senast församlade Riksdag emellertid, vid behandlingen af frågan
om lönereglering för Landtmäteristyrelsen, till 1,500 kronor bestämde
landtmäterisekreterarens tjenstgöringspenningar, hvilka af Kongl.
Maj:t, på hufvudsakligen enahanda skäl som de nyss angifna, föreslagits
till 2,000 kronor, samt denna aflöningsförmån jemväl blifvit för
motsvarande tjenstemän i öfriga nyreglerade centrala embetsverk faststäld
till allenast 1,500 kronor, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka
Riksdagen att, med frånträdande i denna del af Kongl. Maj ds förslag,
fastställa aflöningen för ifrågavarande tjensteman i Statistiska centralbyrån
i öfverensstämmelse med komiténs hemställan, eller till lön 3,000
kronor, tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt rätt till föreslagna
ålderstillägg.
Med afseende likaledes derå, att senaste Riksdag såsom tjenstgöringspenningar
åt landtmäteridirektören, med hvilken chefen för
Statistiska centralbyrån torde kunna i embetsställning lämpligen jemföras,
anvisade blott 2,000 kronor i stället för 2,500 kronor, som af
Kongl. Majd föreslagits, lärer denna aflöningsförmån böra för bemälde
chef jemväl nedsättas till 2,000 kronor; och skulle alltså enligt Utskottets
förslag aflöningen till denne embetsman komma att utgöra lön
5.000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor, eller tillsammans
7.000 kronor.
Vidkommande öfriga i ofvanstående förslag till stat upptagna
särskilda aflöningsbelopp, hafva desamma, såsom öfverensstämmande
med hvad för motsvarande lönegrader i andra omreglerade embetsverk
beviljats, synts Utskottet böra vinna Riksdagens godkännande. Visserligen
skulle icke utan skäl den erinran kunna göras, att det synes
oegentligt att, då enligt ofvan omförmälda grunder för den nya organisationen,
byråns samtlige tjenstemän utom chefen skulle hafva lika
beskaffade och ansvarsfulla åligganden, aflöningen för dem bestämmes
efter olika lönegrader; men, då denna oegentlighet torde kunna utan
svårighet undanrödjas genom närmare bestämmelser i afseende å de
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
7
särskilde tjenstemännens åligganden, och Utskottet föreställer sig, det
Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att vid utfärdandet af den blifvande
instruktionen för embetsverket å berörda förhållande fästa behörigt afseende,
har Utskottet icke ansett någon särskild Riksdagens åtgärd
böra härvid ifrågasättas.
För åtnjutande af aflöning enligt den nya staten skulle följande
vilkor gälla, nemligen:
att embets- och tjensteman i Statistiska centralbyrån skall vara
underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af
byrån eller eljest i allmänhet kan vara stadgad, äfvensom, derest i en
framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad
att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter
den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;
att med embete eller tjenst i Statistiska centralbyrån icke må förenas
annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller
annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för
fullgörande af tjenstgöringen i byrån;
att aflöningarne för Statistiska centralbyråns embets- och tjenstemän
samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvifka
senare få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen
tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest
vant från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom byrån, densamma emot åtnjutande, i
förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,
men eljest åt deremot svarande belopp, i stället för egna tjenstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af
förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom
8
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
till last den tid, lian åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande,
hvadjsåväl den ena som den andra förhöjningen angår, deraf,
att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd, börande
löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på
grund af fullmakt eller konstitutorial;
att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35
tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från
tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med detsamma anstå,
derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig
att i densamma qvarstå; samt
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, åtnjutas af verkets chef och andra gradens tjenstemän
under en och en half månad samt af tjenstemännen inom första graden
under en månad årligen.
Dessa vilkor öfverensstämma med hvad i fråga om reglering utaf
andra embetsverk af Riksdagen godkänts och torde förty böra vinna
Riksdagens bifall.
Hvad beträffar Kongl. Maj ds under denna anslagsrubrik i Öfrigt
gjorda, ofvan omförmälda framställningar, har Utskottet, till följd af
den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 13—15) förebragta utredning,
till hvilken Utskottet för undvikande af vidlyftighet torde få hänvisa,
funnit sig böra samma framställningar till Riksdagens bifall förorda.
Ehuru Utskottet alltså ansett sig ega giltig anledning att tillstyrka
beviljandet af den äskade förhöjningen i reservationsanslaget »till
officiella statistiska trycket», har Utskottet likväl icke velat underlåta
att för sin del instämma i det af Riksdagens senast församlade revisorer,
uti deras afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1870, gjorda uttalande (se Rev.-ber. sid.
72 och 73) om önskvärdheten deraf, att eu inskränkning må ega rum
i de officiella statistiska redogörelser, som af trycket utgifvas, helst den
af revisorerne meddelade redogörelse synes gifva vid handen att så
utan olägenhet borde kunna ske, samt Utskottet hyser den öfvertygelsen,
att en dylik inskränkning är af omständigheterna påkallad, derest
icke snart ytterligare medel skola blifva för ändamålet erforderliga,
hvilket icke lärer böra ens ifrågasättas. Någon särskild framställning
i ämnet af Riksdagen torde emellertid för närvarande icke vara af be
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
9
liofvet påkallad, enär af den utaf chefen för Statistiska centralbyrån
afgifna förklaring (se Rev.-ber. sid. 341—345) synes framgå, att vederbörande
redan varit betänkta på åtgärder i den af revisorerne antydda
rigtning.
Derest Utskottets sålunda gjorda framställningar vinna Riksdagens
godkännande samt alltså slutsumman af Statistiska centralbyråns stat,
genom afdrag med 500 kronor å tjenstgöringspenningarna för en hvar
af chefen och sekreteraren, kommer att uppgå till allenast 28,400 kronor,
blifver, i stället för den af Kong!. Maj:t under denna anslagstitel
äskade anslagsförhöjning 20,500 kronor, endast erforderlig eu tillökning
af......................................................................................kronor 19,500: —;
men, om härifrån afräknas de för närvarande å extra
stat uppförda anslagen, dels till
dyrtidstillägg.............................. kronor 2,900: —
dels ock för utarbetande och utgifvande
af statistiska redogörelser
öfver kommunernas finanser
och fattigvård.....................kronor 10,000: — ,, 12,900: —
blifver den verkliga tillökningen kronor 6,600: —
Uti ofvannämnda inom Andra Kammaren väckta motion (N:o 24)
har Herr Carl Anders Larsson yrkat, att hela den af Kong]. Maj:t under
denna rubrik äskade anslagsförhöjningen 20,500 kronor måtte »uteslutas));
men, då Utskottet, på sätt af det ofvan anförda framgår, ansett
sig böra hufvudsakligen biträda Kong!. Maj:ts i förevarande hänseenden
gjorda framställningar, följer deraf att Utskottet funnit sig
sakna skäl tillstyrka bifall till motionärens berörda yrkande.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer
Utskottet;
Bill. till Likså. Prof. 1879. 4 Samt. 1 Afd. .9 Höft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
a) att Riksdagen må, med föreslagna vilkor och
förbehåll i afseende å förändrad organisation af och
lönereglering för Statistiska centralbyrån, godkänna
härhos bilagda (Lätt. A.) förslag till ny stat för detta
'' embetsverk; och
b) att Riksdagen må, med bibehållande af reservationsanslagen
till bibliotekets underhållande och
till en statistisk tidskrift, det förra å 1,500 kronor
och det senare å 1,000 kronor, ej mindre i stället
för reservationsanslaget till arfvoden åt tillfälliga biträden
å 10,000 kronor uppföra ett dylikt anslag »till
arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar»
till belopp af 12,000 kronor, än äfven höja
reservationsanslaget till officiella statistiska trycket
från 10,000 kronor till 15,000 kronor;
kommande,. i händelse af bifall härtill, ordinarie anslaget »statistiska
tabellkommissionen» att höjas från 38,400 kronor till 57,900 kronor,
eller med 19,500 kronor.
4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
amlag^till behandling öfverlemnad motion (N:o 94) har Herr Ola Andersson i Burutarbetande
löf af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen i sammanhang med profet
pensions- n^ngen af ^en utaf Kongl. Maj:t föreslagna löneregleringen för statististatistik.
ska tabellkommissionen och utöfver det belopp, som med anledning af
Kongl. Maj:ts proposition kunde ifrågakomma, måtte för bearbetande
af en löne- och pensionsstatistik bevilja och ställa till Kong], Majrts
förfogande ett årligt belopp af 1,000 kronor.
Hvad omfånget af den sålunda ifrågasatta statistiken beträffar,
gifver motionärens framställning i ämnet vid handen, att densamma,
enligt hans förmenande, borde med lämplig anordning och fördelning
innehålla uppgift på allt, som af stat, kyrka och kommuner erlägges
i aflöningar, arfvoden och andra förmåner samt pensioner och pensionsafgifter;
och vore det derjemte, enligt motionärens åsigt, önskvärdt om
denna statistik utarbetades hvart tredje år.
_ Vid nästlidet års riksdag väcktes af samme motionär förslag
(motion N:o 154 i Andra Kammaren) i enahanda syfte, som det nu föreliggande,
dock utan framställning om anvisande af särskildt anslag för
ändamålet. Ifrågavarande motion blef af Tillfälligt Utskott inom Andra
Kammaren uti afgifvet utlåtande (N:o 3), som af Kammaren godkändes,
i hufvudsak till bifall förordad; och jemväl det Tillfälliga Utskott inom
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12. 11
Första Kammaren, till hvilket ärendet derefter blef af denna Kammare
för förberedande handläggning öfverlemnadt, understödde förslaget,
ehuru i en något förändrad form. Sistnämnda Kammare afslog emellertid
den gjorda framställningen, hvadan frågan då förföll.
Otvifvelaktigt skulle det emellertid i flera hänseenden vara ej
blott af allmänt intresse utan äfven förenadt med verkligt gagn att
ega tillgång till så beskaffade statistiska redogörelser, som de af
motionären ifrågasatta. På grund häraf, och då det ökade arbete, som
dessa redogörelsers bearbetande skulle komma att medföra för Statistiska
centralbyrån, lärer kunna åstadkommas genom den tillökning i
arbetskrafter, som blifver byrån tillförsäkrad, derest Utskottets i näst
förestående punkt gjorda förslag vinna Riksdagens godkännande, samt
alltså särskilda medel blott erfordras för gäldande af kostnader för
tryckning och papper, har Utskottet funnit sig böra, under åberopande
i öfrigt af hvad i ämnet blifvit anfördt af de två Utskott, hvilka vid
senaste riksdag deröfver afgåfvo utlåtanden, i hufvudsak understödja
motionärens förslag. — Hvad beträffar formen för den framställning,
som torde böra från Riksdagens sida göras, har det synts Utskottet,
som skulle det af Första Kammarens Tillfälliga Utskott nästlidet år i
sådant hänseende gjorda förslag tills vidare vara bäst egnadt att motsvara
det ändamål, som afses.
Vidkommande slutligen det belopp, som kan erfordras till betäckande
af särskilda kostnader för tryckning och papper, har Utskottet
visserligen icke kunnat i afseende derå bilda sig ett fullt tillförlitligt
omdöme, men, under förutsättning att de ifrågasatta statistiska
redogörelserna anordnas efter eu lämplig plan och att åt desamma icke
gifves större vidlyftighet och omfattning än som för ändamålets vinnande
är oundgängligen nödigt, samt att desamma icke utgifvas oftare
än hvart tredje år, har det synts Utskottet som om det af motionären
föreslagna beioppet, 1,000 kronor årligen, borde blifva tillfyllestgörande;
dock lärer anslaget böra erhålla karakter af reservationsanslag, på det
att hvad under ett år icke behöfver deraf utgå må kunna under ett
följande år för ändamålet användas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
att Riksdagen, jemte anhållan, det täcktes Kongl.
Maj:t, så snart ske kan, låta vidtaga de åtgärder,
som må anses påkallade för utarbetande och offentliggörande
af en fullständig aflönings- och pensionsstatistik
för hela den offentliga förvaltningen, må på
sjette hufvudtiteln och under rubriken »Statistiska
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
tabellkommissionen)) anvisa och ställa till Kongl. Majrts
förfogande ett särskildt årligt reservationsanslag å
1,000 kronor att för ändamålet användas.
Landtmäteristaten.
höjning^ . 5:0- Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för ökande af det
Landtmäteri- till Landtmäteristyrelsens förfogande »för vikariatsersättning, arfvoden
1 ''lag till 2~ kt extra. biträden och renskrifningskostnad» stälda belopp från 3,500
kariatsersätt- kronor till 5,000 kronor, höja ordinarie anslaget »landtmäteristaten»
dTn^rlxtra från 107;300 kronor till 108,800 kronor, eller med 1,500 kronor.
biträden ock Uti det af löneregleringskomitén afgifna betänkande, som låg till
ningsät- grund för det vid sistlidet års riksdag framlagda förslag till organisanad.
tion af och lönereglering för Landtmäteristyrelsen, hade komitén af
anförda skäl föreslagit, att för nu ifrågavarande ändamål måtte ställas
till Landtmäteristyrelsens förfogande ett årligt anslag af 5,000 kronor.
Då emellertid såväl två amanuenser som en ingeniör, hvilkas
befattningar icke ingingo i den nya organisationen, skulle komma att
med sina förut innehafvande löner öfverflyttas på indragningsstat med
förpligtelse att, mot åtnjutande af nämnda förmåner, fortfarande bestrida
de göromål, som dem förut ålegat, fann Kongl. Maj:t, att det ifrågavarande
anslaget »så länge nämnda förhållande fortfore» kunde från
5,000 kronor nedsättas till 3,500 kronor; och blef alltså uti det af
Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagda och i denna del af Riksdagen
gillade förslag till stat för Landtmäteristyrelsen för ofvan nämnda ändamål
uppfördt ett belopp af endast 3,500 kronor.
Pa sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 19) mhemtas,
hade emellertid de två enligt Riksdagens medgifvande på indragningsstat
öfverflyttade amanuenserne nu mera blifvit utnämnde att vara förste
landtmätare; såsom följd hvaraf de för dem å indragningsstaten uppförda
belopp, sammanräknade 2,880 kronor, komme att statsverket besparas,
men hvarigenom äfven Landtmäteristyrelsen komme att gå miste
om det af bemälde två tjenstemän påräknade biträde. Hufvudsakligen
af denna anledning vore den nu äskade anslagsförhöjningen erforderlig;
till stöd hvarför emellertid ytterligare åberopats den omständigheten,
att Landtmäteristyrelsen och löneregleringskomitén sammanstämmande
intygat, att den nu mera verkställa indragningen af amanuensbefattningen
å landt-mäterifiskalskontoret icke kunnat ske, med mindre derstädes
anstäldes ett extra biträde, äfvensom att ensamt för detta biträdes
aflönande erfordrades ett belopp af 1,500 kronor årligen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
18
Enär Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1878, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel,
beträffande Kongl. Maj:ts då gjorda framställningar i fråga om organisation
af och lönereglering för Landtmäteristyrelsen, yttrade, ätt Riksdagen
dervid ej funnit anledning till annan erinran, än att vissa aflöningsbelopp
synts kunna i någon mån nedsättas, och att rättigheten för tjenstemännen
till åtnjutande af semester borde göras beroende af uppgifvet
vilkor, samt Riksdagen alltså lärer få anses hafva godkänt Kongl. Maj:ts
då uttalade uppfattning om den förutsättning, hvarunder nu ifrågavarande
anslagsbelopp kunde beräknas lägre än hvad i sådant hänseende
blifvit af löneregleringskomitén föreslaget, har Utskottet, då nämnda
förutsättning nu mera icke förefinnes, funnit sig höra Kong]. Maj:ts förevarande
nådiga framställning till bifall förorda ; hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen må, för ökande af det till Landtmäteristyrelsens
förfogande »för vikariatsersättning,
arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad»
stälda belopp från 3,500 kronor till 5,000 kronor, höja
ordinarie anslaget »landmäteristaten» från 107,300
kronor till 108,800 kronor, eller med 1,500 kronor.
Rikets ekonomiska kartverk.
6:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riks- Angående
dagen att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska
ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under kartarbetena.
samma hufvudtitel på extra stat för år 1880 anvisa till fortsättande af
de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor
och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor,
eller tillsammans 76,000 kronor.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 20—25) finnes meddelad
en kortfattad redogörelse för hufvudinnehållet af de förslag till ordnande
af landets allmänna kartverk, som uti afgifvet betänkande framstälts
af den .så kallade kartverkskomitén, äfvensom för de skiljaktiga åsigter,
hvilka inom komitén gjort sig gällande. Vidare inhemtas att, till följd
af berörda, i vigtiga delar af ämnet utaf flere bland komiténs ledamöter
uttalalade skiljaktiga meningar, Kongl. Maj:t funnit komiterades förslag
icke höra till slutlig pröfning företagas förr än vederbörande fått i anledning
deraf sig yttra, samt att Kongl. Maj:t förty den 27 September
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Angående
tillfällig löneförbättring
åt
Öfverståthållareembetets
embetsoch
tjensteman
in. fl.
1878 anbefalt Landtmäteristyrelsen, Landtbruksakademiens förvaltningskomité
och chefen för Statistiska centralbyrån att i ämnet afgifva utlåtanden.
— Då emellertid, äfven om vid pröfning af komiterades förslag
blefve beslutadt, att det ekonomiska kartverk, som bearbetar södra
och mellersta delarne af riket, icke vidare skulle fortsättas eller ock
att andra grunder än de nu gällande skulle vid bearbetandet deraf
följas, i allt fall förekomme att, enligt hvad chefen för generalstabens
topografiska afdelning upplyst, för den vid ekonomiska kartverket tjenstgörande
personal komme att under året 1880 återstå åtskilligt redan
påbörjadt arbete, som i hvad fall som helst icke borde lemnas ofullbordad!,
har Kongl. Maj:t funnit någon förändring beträffande nämnda
kartverks bedrifvande under nästkommande år icke böra ega rum; och
har af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 28) angifva skäl det
anslagsbehof, som för kartarbetenas fortsättande under år 1880 i samma
omfattning som hittills förefunnes, ansetts kunna utan tillökning i förut
utgående statsanslag blifva fyldt, hvadan äfven ofvan berörda för ändamålet
nu äskade belopp äro enahanda med de för innevarande år dertill
beviljade.
Då någon rubbning i bearbetandet af förevarande kartverk icke
lämpligen torde böra ifrågakomma, innan det af omförmälda komité
afgifna förslag till ordnande af samma kartverk undergått slutlig behandling,
samt nu ifrågavarande nådiga framställning icke i öfrig!
gifvit anledning till någon erinran, får Utskottet, i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,
att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande
för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie
anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel
på extra stat för år 1880 må anvisas till fortsättande
af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens
län 30,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena
i öfriga delar af riket 46,000 kronor, eller
tillsammans 76,000 kronor.
Öfverståthål läroembete!.
7:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att för år 1880
bevilja tillfällig löneförbättring för följande embets- och tjensteman i
Öfverståthållareembetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af
500 kronor samt åt underståthållaren, sekreteraren och kamereraren,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
15
aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens
kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget
för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjeningen likaledes med
tjugo procent, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat
för samma år anvisa 5,250 kronor.
Uti omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr
Carl Anders Larsson hemstält, att det af Kongl. Maj:t för ifrågavarande
ändamål sålunda äskade belopp icke måtte af Riksdagen beviljas.
En förändrad organisation af och i sammanhang dermed lönereglering
för de tjenstebefattningar vid Öfverståthållareembetet, hvilkas
aflöning helt och hållet eller delvis bestrides af statsmedel, har länge
varit ifrågasatt; men af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 29) angifven
anledning bär något förslag rörande denna organisationsfråga
icke ännu kunnat till slutlig pröfning framläggas. Vid sådant förhållande
torde, på det att icke ifrågavarande befattnings-innehafvare skola
under tiden, intill dess regleringsfrågan kan varda afgjord, blifva försatte
i en mindre fördelaktig ställning än deras vederlikar i de omreglerade
embetsverken, deras aflöningsförmåner fortfarande, likasom
hittills egt rum, böra genom tillfälligt lönetillägg förbättras.
Utskottet, som på grund af hvad sålunda blifvit anfördt icke
kunnat instämma i motionärens omförmälda yrkande, får alltså, under
erinran att det af Kongl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade
belopp är lika med hvad för innevarande och föregående år dertill beviljats,
hemställa,
att Riksdagen må, såsom tillfällig löneförbättring
åt ofvan nämnde embets- och tjensteman samt betjente,
till den fördelning, som af Kongl. Maj:t föreslagits,
på extra stat för år 1880 anvisa 5,250 kronor.
8:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för år
1880 på extra stat bevilja aflöning åt två stadsfogdar i Stockholm, med
högst 4,000 kronor för hvardera, eller tillhopa 8,000 kronor.
Jemväl å denna anslagsbegäran har Herr Carl Anders Larsson
uti meranämnda motion (N:o 24) yrkat afslag.
Af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 30—35) förebragta
utredning i ämnet inhemtas, att behofvet af anställandet i Stockholm
af ifrågavarande två stadsfogdar framkallats genom stadgandena
i den nya utsökningslagen derom, att utmätningsman skall i stad vara
stadsfogde; att Öfverståthållareembetet uti underdånig skrifvelse den
31 Augusti 1878 af anförda skäl hemstält, bland annat, att två dylika
Angående
aflöning åt
två stadsfogdar
i
Stockholm.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
tjensteman måtte i Stockholm anställas med aflöning för hvardera af
4,000 kronor årligen, deraf 2,500 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar,
samt derutöfver två ålderstillägg, hvardera å 500
kronor, att tillgodonjutas det ena fem år efter tjenstens tillträde och.
det andra efter förloppet af ytterligare fem år, samt att ifrågavarande
aflöning måtte af statsmedel utgå; att Statskontoret uti häröfver infordradt
utlåtande af angifna. skäl till bifall förordat Ofverståthållareembetets
berörda framställningar; samt att Kongl. Maj:t, som bifallit
hvad Ofverståthållareembetet föreslagit i fråga om ordnandet af exsekukutionsväsendet
i Stockholm och till bestridande af aflöning under
innevarande år åt två stadsfogdar, med högst 4,000 kronor för hvardera,
stält till Ofverståthållareembetets förfogande ett belopp af 8,000
kronor, hvilket borde af Statskontoret under titel “förskott emot framdeles
ersättning44 utanordnas, enär frågan om lönereglering för de med
statsmedel aflönade tjenstebefattningar vid Ofverståthållareembetet ännu
icke kunnat till slutlig pröfning företagas, funnit det slutliga bestämmandet
angående ifrågavarande stadsfogdars aflöningsförmåner böra
i afvaktan derå lämpligen anstå, samt förty för närvarande allenast sådan
åtgärd böra vidtagas att, i likhet med hvad för innevarande år
egt rum, ett belopp af 8,000 kronor måtte kunna ställas till Öfverståthållareembetets
förfogande för bestridande af aflöningen under nästkommande
år åt de två stadsfogdarne i Stockholm.
Den af Ofverståthållareembetet och Statskontoret uti ofvan berörda
skrifvelser meddelade, i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 33 och
34) återgifna utredning, beträffande statsverkets skyldighet att bestrida
kostnaderna för utsökningsväsendet i Stockholm, torde visserligen ådagalägga,
att dessa kostnader under senare tider betäckts med statsmedel,
men har deremot icke synts Utskottet nöjaktigt besvara den frågan,
huruvida icke staden i sjelfva verket kan anses ega förpligtelse
att med egna medel bestrida ifrågavarande utgifter. Af upplysningar,
som i förevarande hänseende varit för Utskottet tillgängliga, har Utskottet
inhemtat, att de utskylder, som i äldre tider af Stockholms invånare
till kronan eller det allmänna utgingo, uppburos och redovisades
till en del af »Slottsbokhållaren» och en annan del, enligt Kong],
förordningen om Stockholms stads styrelse den 12 December 1672, af
handelsborgmästaren jemte den ene af de honom »tillordnades tre rådmän,
som hade att beställa med stadens inkomster, samt af stadens
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.
17
kämnärer särskilt i afseende å botes- och sa köresmedlen. Derefter
uppburos kronouppbördsmedlen af stadens tre ordinarie uppbördsman,
aflönte af stadens enskilda medel. Enligt 1682 års stat för Stockholms
stad och stadens extra ordinarie stat för 1700 åtnjöto samma uppbördsman,
hvilka jemte stadens medel äfven uppburo kronoutskylderna, lön
af borgerskapets sammanskottsmedel; men genom Kongl. bref den 3
Januari 1716 bifölls, att några särskilda personer skulle, emot 1,200
Daler S. m. årlig lön utur eontributionsränteriet, antagas att syssla
med contributionernas infordrande, hvilket stadfästades genom Kongl.
brefvet den 11 September 1719. Vidare beviljade statscommissionen
den 15 Mars 1728, utom dessa 1,200 Daler S. m. en tillökning af 400
Daler S. m. åt de då antagne åtta extraordinarie uppbördskommissarierne.
Sedermera förordnades genom Kongl. brefvet den 26 April 1734,
det kronouppbörden i Stockholm borde besörjas, likasom uti öfriga
städer i riket, utan kronans gravation, samt att magistraten derföre
skulle ansvara. Detta förändrades dock i så måtto, att genom Kongl.
brefvet den 10 Januari 1735 Kongl. Maj:t biföll Rikets Ständers hemställan,
att Stockholms 8 uppbördskommissarie]-, »som icke kunde af
Stockholms stads enskilda medel aflönas», skulle »tillhopa» njuta 1,600
Daler S. m. årligen, att på uppgifvet sätt utgå. Genom Kongl. bref
den 22 September 1743 beviljades on lönetillökning af 100 Daler S.
m. jemte 50 Daler S. m. i expenser åt hvardera uppbördskommissarien
och skulle denna lönetillökning utgå af kronans medel; men deremot
afslogs magistratens hemställan om aflöning åt särskilde exekutionsbetjente.
Genom Kongl. bref den 22 Juli 1754 beviljades ytterligare 50
Dalers tillökning i hvardera uppbördskommissariens lön; och fick enligt
Kongl. bref den 5 Maj 1764 ytterligare en uppbördskommissarie
tillförordnas med lön på kronans stat å 500 Daler S. m. Under tiden
hade vid flera särskilda tillfällen fråga blifvit väckt om ett bättre ordnande
af uppbördsförvaltningen i hufvudstaden. Ehuru för uppbördens
förrättande jemte redogörelsen visse tjensteman blifvit antagne, ålåg
likväl ansvaret inför Kongl. Magt och kronan för uppbörden och alla
dermed gemenskap egande skyldigheters uppfyllande icke på något
sätt desse tjensteman utan deremot magistraten gemensamt.
Hvad sålunda blifvit anfördt bär synts Utskottet gifva vid handen,
att Stockholms stad ursprungligen haft förbindelse att med sina
enskilda medel bestrida nu ifrågavarande utgifter, men att staden tid
efter annan fått denna sin skyldighet underlättad genom bidrag af statsverket,
hvilket emellertid icke torde vara skäl att ytterligare främja.
Då dessutom rikets samtliga öfriga städer med egna medel bestrida
kostnaderna för sitt utsökningsväsende, aflöningen till stadsfogdar derBih.
till Rilcsd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afä. 9 Höft. 3
18
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.
Angående
anslag till
fortsatt utgifvande
af
polisunderrättelser.
Angående
tillfällig löneförbättring
åt
landträntmästare
och
häradsskrifvare.
uti inberäknad, har Utskottet så mycket mindre kunnat Kongd. Maj:ts
nu ifrågavarande nådiga framställning till bifall förorda, som en till
1865—1866 års Riksdag gjord framställning om anvisande af arfvoden
dels åt en tjensteman, som under benämning exsekutionskommissarie
eller stadsfogde skulle biträda såsom underexsekutor i Stockholm, och
dels för ett tjenstebiträde åt bemälde tjensteman, icke blifvit af Rikets
Ständer bifallen; hemställande alltså Utskottet,
att det af Kongl. Maj:t till aflöning åt två stadsfogdar
i Stockholm för år 1880 äskade extra anslag
8,000 kronor icke må af Riksdagen beviljas.
9:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen, enär
det för utgifvande af tidningen “Polisunderrättelser!‘ beviljade anslag,
10,000 kronor, vore anvisadt endast för år 1879, men det finge anses
otvifvelaktigt, att tidningens utgifvande jemväl efter innevarande år
vore af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget
ej kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamål
skulle vinnas, föreslagit Riksdagen att för år 1880 till ifrågavarande
ändamål på extra stat bevilja enahanda belopp, 10,000 kronor;
och får Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställa,
att Riksdagen må, till fortsatt utgifvande under
år 1880 af uPolisunderrättelser“ i enlighet med de af
Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat
för samma år anvisa ett belopp af 10,000 kronor.
Landsstaterna i länen.
10:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagsrubrik föreslagit Riksdagen
att, på det Kongl. Magt måtte komma i tillfälle lämpligen förhöja
lönerna för de svagast aflönade landträntinästarne, till Kongl.
Maj:ts förfogande på extra stat för år 1880 anvisa 10,200 kronor; och
att för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradskrifvare under
år 1880 anvisa ett extra anslag för samma år till belopp af 34,500
kronor 40 öre.
Uti ofvannämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren)''har Herr
Carl Anders Larsson hemstält, att nu ifrågavarande nådiga framställningar
icke måtte vinna Riksdagens bifall.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
19
Hvad häradsskrifvarne angår, liar Utskottet emellertid ansett, att
desse jemförelsevis svagt aflönade tjensteman fortfarande böra, under
afvaktan på den för dem förestående löneregleringen, få komma i åtnjutande
af tillfällig löneförbättring efter enahanda grunder, som hittills
tillämpats, och får Utskottet alltså, med hänvisande till den i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b. sid 87) meddelade utredning, tillstyrka beviljandet
af det. för sådant ändamål äskade beloppet, 84,500 kronor
40 öre.
Beträffande åter landträntmästarne, har af meddelad uppgift å de
belopp, som enligt ränteriräkningarne utanordnats till landträntmästarne
såsom . provision å influtna stämpelpappersmedel, inhemtats, att dessa
belopp, hvilka för rikets samtliga län år 1874, det första år, då tillfällig
löneförbättring för desse tjenstemän ifrågasattes, utgjorde 34,457 kronor
44 öre, redan 1877 uppgingo till 45,000 kronor 99 öre, och alltså ökats
med 10,543 kronor 55 öre eller med ett belopp, som öfverstiger det
för höjning af lönerna för de svagast aflönade bland ifrågavarande
tjenstemän äskade anslaget. Vid sådant förhållande och då omförmälda
provision otvifvelaktigt sedan år 1877 ytterligare ökats, har Utskottet
ansett någon särskild löneförbättring för landträntmästarne ej vidare
vara af omständigheterna påkallad, och förty funnit det för sådant
ändamål begärda anslaget icke böra beviljas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,
a) att det till höjande af lönerna för de svagast
aflönade landträntmästarne äskade extra anslaget
10,200 kronor, icke må af Riksdagen beviljas; och
b) att, för beredande af tillfällig löneförhöjning
åt 117 häradsskrifvare under år 1880, må anvisas ett
extra anslag för samma år till belopp af 34,500 kronor
40 öre.
ll:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till Kongl.
Maj:ts förfogande för år 1880 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor,
att användas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på
landet, der sådan kunde af förhållandena påkallas, och dels till belöningar
för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
eller gripande.
Jemväl å denna anslagsbegäran har Herr (Jarl Anders Larsson
uti ofta nämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) yrkat afslag. Af
statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 39) inhemtas emellertid, att det
Angående
anslag till
landtpolis.
Angående
anmälan om
framdeles afgifvande
särskilt
utlåtande.
Angående
anvisning å
anslaget till
älderstillägg.
20 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
anslag, likaledes å 40,000 kronor, som af Riksdagen för år 1878 till samma
ändamål beviljats, blifvit till fullo utanordnadt, och att af anslaget för
innevarande år intill den 8 sistlidne Januari anvisats ej mindre än
23,600 kronor. Då alltså ifrågavarande anslagsbelopp uppenbarligen
icke är större än som af behofvet verkligen påkallas, tiar Utskottet
icke kunnat biträda motionärens yrkande, helst Utskottet dessutom är
förvissadt. derom, att verkligt och stort gagn åstadkommits genom de
anordningar, Indika möjliggjorts genom nu ifrågavarande anslag, samt
detta dessutom först tillkommit till följd af derom inom Riksdagen väckt
förslag.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1880 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor,
att användas dels till aflöning och underhåll åt särskild
polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, och dels till belöningar för gröfre
brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller
gripande.
12:o. Med anledning af ett utaf Herr Carl Anders Larsson uti
nyssnämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) gjordt yrkande derom,
att de till landshöfdingarne i Kopparbergs och Vesternorrlands län anvisade,
på ordinarie stat under sjette hufvudtiteln uppförda 7,500 kronor
måtte indragas, kommer Utskottet att afgifva yttrande i sammanhang
med blifvande utlåtande öfver en af samme motionär väckt motion
(Nio 78 i Andra Kammaren) om indragning till statsverket af den så
kallade landshöfdingelöneregleringsfonden; hvilket Utskottet här skolat
anmäla.
Älderstillägg.
13:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit, och med hänvisande till
hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 39) finnes anfördt, hemställer
Utskottet,
att Riksdagen må medgifva, att de för embetsed!
tjenstemän samt betjente inom Statistiska Central
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
21
byrån ifrågakommande ålderstillägg må få utgå af
sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg».
Till lättnad i skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och
är särdeles tryckande.
Till förändrad reglering af skjutsväsendet.
14:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och Angående
med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 39— rande af två
41) meddelade utredning, hvilken synts Utskottet i allo till fyllest görande, anslag till ett
hemställer Utskottet, ändrad be
nämning
att
Riksdagen, med indragning af det å ordinarie sa™eioppdt
stat nu uppförda reservationsanslag till lättnad i skjutsning
stång an, der den genom entreprenad bestrides och
är särdeles tryckande, och med förändring af benämningen
på det. likaledes å ordinarie stat beviljade förslagsanslaget
till förändrad reglering af skjutsväsendet,
må på ordinarie stat undertitel: bidrag till skjuts entreprenader
uppföra ett förslagsanslag till belopp af
300,000 kronor och tillika medgifva, att af detta anslag
må efter samma grunder, som den 18 Maj 1878
blifvit af Kongl. Maj:t tillämpade, utgå understöd åt
sådana skjutslag, till understöd för hvilka det nu till
indragning föreslagna anslaget varit afsedt;
kommande i händelse af bifall härtill en anslagsförhöjning
att ega rum till belopp af 100,000 kronor.
Skiften och afvittringar.
15:o. Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att för år 1880 be- anslag^
vilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 stor- storsUftesskifteslandt.
mätare med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens för uc.h afvltt
storskxttesverket arsarlvode likaledes med 400 kronor; att medgitva, det mätare m.m.
de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Yesterbottens och Norrbottens
län inkomster af tjensten under år 1880 kunde komma att
understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000
kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten
enligt gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, finge afvittringslandt
-
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Angående
anslag till
skiften och
afvittringar.
mätare godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken
utgå; att för år 1880 åt föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens
och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja eu
tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt
att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i
Vesterbottens län årsarfvode för år 1880 med ett belopp af 200 kronor.
Då hvad sålunda föreslagits är i allo öfverensstämmande med
hvad vid de fem senaste årens riksdagar blifvit uti förevarande hänseenden
beviljadt, samt skäl ej torde förefinnas att häruti nu vidtaga någon
ändring, har Utskottet funnit sig böra Kongl. Maj:ts berörda förslag
till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet:
a) att Riksdagen må för år 1880 bevilja förhöjning
i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde
18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till
hvarje, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode
likaledes med 400 kronor;
b) att Riksdagen må medgifva, det de belopp, hvarmed
afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens
län inkomster af tjensten under år 1880 kunna
komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 8,000 kronor för de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tjensten enligt
gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen till storskiftes-
och afvittringsverken utgå;
c) att för år 1880 åt föredragandena af afvittringsärenden
i Vesterbottens och Norrbottens län samt
till skrifbiträde åt dem må beviljas eu tillökning af
400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;
samt
d) att tillfällig tillökning i styresmannens vid
afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år
1880 må med ett belopp af 200 kronor utaf Riksdagen
beviljas.
16:o. Enär det belopp, som, i händelse af bifall till hvad i näst
föregående punkt är vordet omförmäldt, erfordrades till bestridande af
kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1880, utgjorde
296,000 kronor, har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att för
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
23
nämnda år, utöfver. ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisa
233,000 kronor.
Uti ofvan omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr
Carl Anclerr Larsson hemstält, att anslaget till skiften och afvittringar
måtte minskas med 96,000 kronor, utan att likväl motionären angifvit
hviska särskilda utgiftsposter, enligt hans förmenande, skulle kunna
antingen nedsättas eller helt och hållet uteslutas.
Vid sådant förhållande, och då den i ämnet förebragta, i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b sid. 42—54) intagna utredning, till hvilken
Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig att här endast
hänvisa, synts Utskottet ådagalägga behofvet af det utaf Kongl. Maj:t
för ändamålet äskade beloppet, hvilket är enahanda med det för innevarande
år beviljade, har Utskottet icke kunnat tillstyrka Riksdagen
att vid motionärens förslag fästa något afseende; och hemställer alltså
Utskottet,
att Riksdagen må, för år 1880, utöfver ordinarie
anslaget till skiften och afvittringar, 63,000 kronor,
anvisa för enahanda ändamål ett extra anslag af 233,000
kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
17:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Angående
Riksdagen. att till inköp af nödiga dragare och kor för landtbruks- iZätbruh!- institutet vid Ultima samt uppförande derstädes af en ny magasinsbyggnad institutet vid
bevilja och på extra stat för år 1880 anvisa ett sammanräknad! belopp Ulhmaaf
21,500 kronor; salut att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle
öka årsanslaget för nämnda institut från 20,000 kronor till 24,000 kronor,
höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
från 172,900 kronor till 176,900 kronor, eller med 4,000
kronor.
Uti ofta nämnda motion (N:o 24) har Herr Carl Anders Larsson
yrkat, att såväl omförmälda extra anslag som den äskade tillökningen
i institutets årsanslag icke måtte af Riksdagen beviljas.
Hvad först angår det för år 1880 begärda extra anslaget å 21,500
kronor, inhemtas af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 72 och 73),
att detsamma vore afsedt att användas på följande sätt, nemligen: till
inköp af dragare 7,500 kronor, till inköp af kor 6,500 kronor samt till
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
uppförande af eu ny magasinsbyggnad 7,500 kronor. — Da såväl den
komité, hvilken varit tillsatt för verkställande af undersökning angående
förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut, som Landtbruksakademiens
förvaltningskomité vitsordat, att antalet dragare vid
Ultuna vore för ringa, och otvifvelaktigt eu sådan brist måste menligt
inverka på framgången af jordbruket, har Utskottet ansett att afhjelpandet
af berörda behof icke bör uppskjutas, och att förty det i sådant
hänseende erforderliga beloppet bör af Riksdagen beviljas.
I fråga om behofvet af tillökning i mjölkboskapen, hade komitén
ansett att 60 djur, kor och tjurar, borde inköpas, samt att kostnaden
härför kunde beräknas till 12,000 kronor; men, då, såsom komiterade
jemväl erinrat, sådant inköp borde ega rum endast i den mån ökad
produktion af kraftfoder och halm kunde medgifva uppställandet af djur
till beräknadt antal, har Kongl. Maj:t funnit det för närvarande till inköp
af kor oundgängligen erforderliga beloppet kunna inskränkas till
hvad som, ökadt till jemn summa, åtginge till inköp af den, enskild
person tillhöriga, vid egendomen nu uppstälda kreatursstam, bestående
af 30 kor, 2 tjurar och 6 qvigor.
Enär den i förevarande hänseende meddelade utredningen (se
komiterades betänkande sid. 37 samt Bil. N:o 5 b. sid. 66 och 72)
synes ådagalägga, att landtegendomen kan lemna god tillgång på foder
för den afsedda tillökningen af kreatur, och det lärer få anses särdeles
maktpåliggande att det för landthushållningen menliga förhållandet, att
egendomen i brist på nödiga medel varit i saknad af erforderligt antal
kor, blifver undanröjdt, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka Riksdagen
att bevilja jemväl det för ifrågavarande ändamål äskade beloppet 6,500
kronor.
Vidkommande deremot den nya magasinsbyggnad, som är ifrågasatt
att uppföras, inhemtas af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid.
66) att komitén ansett en dylik byggnad vara af behofvet påkallad och
förty hemstält, att dertill måtte anvisas ett belopp af 7,500 kronor;
och hade såväl styrelsen för institutet som Landtbruksakademiens förvaltningskomité
till berörda framställning tillstyrkt bifall. Då Ultima
landtbruksinstituts behof af byggnader emellertid otvifvelaktigt är i
väsentlig mån beroende af den omfattning, egendomens omorganisation
kan erhålla, och det samband institutet dermed kommer att få, så vida
styrelsen och vården af egendom och institut skola vara förenade,
en anordning, hvars lämplighet likväl torde böra i fråga sättas, har
det synts Utskottet, att nu omförmälda likasom alla andra möjligen
ifrågakommande byggnadsarbeten, till hvilkas bekostande de till institutet
förut anslagna medel jemte egendomens afkastning icke lemna
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 12.
25
tillgång, böra uppskjutas intill dess frågan om institutets organisation
och förvaltning blifver slutligen afgjord, helst, på sätt statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b sid. 61) gifver vid handen, denna frågas afgörande
lärer vara att i en snar framtid emotse, och alltså någon väsentligare
olägenhet icke torde kunna föranledas genom uppskof med byggnadsarbetena.
Utskottet har således funnit sig icke böra nu tillstyrka
Riksdagen att bevilja det till omförmälda magasinsbyggnad äskade beloppet
7,500 kronor.
Hvad slutligen beträffar den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen
med 4,000 kronor i institutets årsanslag, synes af statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b sid. 73) framgå, att hufvudsakliga afsigten dermed vore
att söka upphäfva det af komiterade angifna missförhållandet, att
de vid institutet befintliga såväl äldre som nyare byggnader, af
brist på erforderliga medel, icke kunnat vederbörligen underhållas. Kongl.
Maj:t har nemligen ansett anledning kunna finnas att befara att, äfven
om medel för nödiga reparationskostnaders bestridande nu genom
tillfälligt anslag bereddes, liknande behof skulle efter någon tid återkomma,
och att det derföre vore ändamålsenligast att bereda institutet
ökade årliga tillgångar.
I afseende å den erforderliga anslagstillökningen har i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b sid. 73 och 74) meddelats en jemförelse
mellan de båda landtbruksinstitutens årliga tillgångar. Af denna jemförelse
visar sig, att den till landtbruksinstitutet vid Alnarp, hvarest
alla byggnader kunnat uti anmärkningsfritt skick underhållas, anvisade
landtegendomen under räkenskapsåret från och med den 14 Mars 1877
till den 14 Mars 1878 lemnat ett öfverskott af 5,092 kronor 81 öre,
hvartill komme institutets ordinarie anslag 29,400 kronor, eller tillsammans
34,492 kronor 81 öre. Under räkenskapsåret från och med
den 1 Juli 1877 till och med den 30 Juni 1878 hade åter vid Ultima
vinsten af landthushållningen uppgått till 10,032 kronor 49 öre, hvartill
komme årsanslaget 20,000 kronor, eller tillsammans 30,032 kronor
49 öre. Med anledning af det sålunda framvisade förhållandet, att
institutets vid Alnarp årliga tillgångar kunde beräknas öfverstiga institutets
vid Ultima med omkring 4,400 kronor, har Kongl. Maja ansett
sistnämnda instituts ordinarie anslag böra höjas med 4,000 kronor.
Enligt Utskottets förmenande är emellertid den beräknade årsvinsten
af landthushållningen vid Ultima alldeles för lågt upptagen.
Till _ stöd för denna uppfattning tillåter sig Utskottet åberopa hvad
komiterade i förevarande hänseende anfört (se komitébetänkandet sid.
40). Komiterade yttra nemligen: »En landtegendom i mellersta delen
Bill. till Rilcsd. Prat. 1879. å Samt. 1 Afd. 9 Häft. 4
26
StaU-Ulskottets Utlåtande JS'':o 12.
af riket, hvars jordmån ingenstädes är dålig, men till en del mycket
bördig, som har sina fält fördelade i stora regelbundna och lätt bearbetade
figurer, der fullständig afdikning är utförd på en stor del af
åkerjorden, som är belägen nära en god afsättningsort, nära jernvägsstation
och intill vattenfarled, som dertill har alla erforderliga byggnader
i fullgod! skick, en sådan egendom kan skäligen uppskattas till
att gifva en ren behållen inkomst af 20 kronor per tunnland, åker
och äng. Då dessa egoslag vid Ultima, för så vidt de äro under eget
bruk, utgöra i rundt tal 800 tunnland, bör afkastningen deraf beräknas
till 16,000 kronor.» Visserligen torde eu af de utaf komiterade
för denna beräkning gjorda förutsättningar, eller att alla erforderliga
byggnader skola vara i fullgod t skick, icke kunna anses för närvarande
förefinnas vid Ultima, men om å andra sidan tages i betraktande
afkastningen af den utarrenderade jorden, uppgående enligt
komiterades uppgift till 2,500 kronor, bör likväl landthushållningen
vid Ultuna kunna gifva en behållen årlig inkomst af 16,000 kronor,
eller omkring 6,000 kronor mer än deraf under sista räkenskapsåret
influtit. Då alltså egendomens jordbruk, derest detsamma skötes på
ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt, synes kunna gifva eu ökad
afkastning, som mer än motsvara)- den af Kong!. Maj:t såsom nödigansedda
höjningen i årsanslaget till institutet, har Utskottet funnit sig
ega giltig anledning att föreslå Riksdagen att icke bevilja omförmälda
anslagstillökning.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,
a) att Ivongl. Majds nådiga framställning om
anvisande på extra stat för år 1880 af 21,500 kronor
till inköp af dragare och kor för landtbruksinstitutet
vid Ultuna samt uppförande derstädes af en ny magasinsbyggnad
må endast på det sätt af Riksdagen bifallas,
att för nämnda år beviljas ett extra anslag
af 14,000 kronor, hvilket uteslutande får användas
till inköp af nödige dragare och kor för i fråga
varande landtbruksinstitut; och
b) att omförmälda af Ivongl. Majd äskade tillökning
i institutets årsanslag icke må af Riksdagen
beviljas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
27
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
18:o. Under denna anslagstitel liar Kongl. Maj:t till en början
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1880 anvisa såsom bidrag
till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten 5,000
kronor och till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap
och maskiner samt 1 adugår dspr odukt er, sädesslag och andra jordbruksalster
10,000 kronor.
Å dessa Kong]. Maj:ts nådiga fram ställningar har af Herr (Jarl
Anders Larsson uti oftanämnda motion yrkats afslag.
Vid 1877 års riksdag föreslog Kong]. Maj:t, att nu ifrågavarande
anslag, af hvilka det förstnämnda förut alldeles icke och det senare
med blott 6,000 kronor utgått, måtte till lika belopp med de nu äskade
beviljas och på ordinarie stat uppföras. Med anledning af berörda
framställning yttrade Riksdagen i underdånig skrifvelse den 22 Maj
nämnda år angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
liufvudtitel, att Riksdagen funnit behofvet af ifrågavarande anslag vara
ådagalagdt och förty ansett sig höra desamma bevilja; men att det
deremot, enligt Riksdagens förmenande, icke vore erforderligt att då
öfverföra dessa anslag till ordinarie stat, ty, om än de behof, som
skulle med desamma fyllas, vore af beskaffenhet att sannolikt icke
upphöra, torde kommande Riksdagar icke undandraga sig att, så länge
dessa behof qvarstode och anslagen visade sig medföra åsyftadt gagn,
bevilja de erforderliga medlen.
Vid sådant förhållande och då behofvet af dessa anslag, enligt
Utskottets förmenande, otvifvelaktigt qvarstå!’, enär de samma äro påräknade
för det allmänna landtbruksmöte, som är afsedt att år 1881
hållas i Malmö, har Utskottet funnit sig sakna anledning att instämma
i motionärens omförmälda yrkande; och hemställer Utskottet alltså,
att Riksdagen må på extra stat för år 1880
anvisa:
a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor; och
b) till ''pris!) eldning ar vid sådana möten för husdjur,
redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster 10,000 kronor.
I9:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1880 anvisa till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kunde
Angående
bidrag till
allmänna
landtbruksmöten
och
prisbelöningar
vid dylika
möten.
Angående
äskade anslag
till prisbelöningar
vid
vissa täflingsmöten
m. m.
28
Sfats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.
Ang. anslag
till Svenska
Trädgårdsföreningen.
finnas tjenlighet dem- anställa och der hushållningssällskapen ville förena
sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, 5,000 kronor;
och till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och värd 2,000 kronor.
Det först nämnda af nu ifrågavarande anslag har utgått allt sedan
år 1887, nemligen med 3,000 kronor under hvartdera af åren 1867—1874
och derefter från och med år 1875 med 5,000 kronor årligen. Det
senare anslaget åter har från och med 1868 årligen utgått med samma
belopp, som nu äskats, utom under de fyra åren 1872 — 1875, då intet
sådant anslag var anvisadt.
Af hvad sålunda blifvit anfördt framgår, att staten redan länge
bidragit till främjandet af nu ifrågavarande ändamål, hvilka emellertid
torde närmast tillhöra området för de särskilda hushållningssällskapens
verksamhet. Utan tvifvel lära äfven dessa sällskaps flerstädes
ganska rikliga tillgångar väl tillåta dem att numera på ett tillfyllestgörande
sätt tillgodose de behof, som i förevarande hänseenden kunna
förefinn as, utan att statens bistånd dertill behöfver anlitas. Vid sådant
förhållande och då omständigheterna nu göra det till en oafvislig nödvändighet
att i alla de fall, der så utan skada kan ske, åstadkomma
minskning i statsverkets utgifter, har Utskottet funnit sig ega giltig
anledning att icke tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande
nådiga framställningar.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
a) att Kongl. Maj:ts förslag om anvisande för
år 1880 af ett extra anslag å 5,000 kronor till prisbelöningar
vid omförmälda täflingsmöten icke må
vinna Riksdagens bifall; och
b) att Riksdagen icke heller må bevilja det af
Kongl. Maj:t för samma år äskade extra anslag å
2,000 kronor till understöd åt personer af mankönet
för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps
skötsel, uppfödande och vård.
20:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1880 anvisa till Svenska Trädgårdsföreningen och dess elevskola
4,500 kronor, att utgå under vilkor att föreningen, så vidt ske
kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor företrädesvis till
folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och jemte redovisning
för det erhållna statsbidraget till landtbruksakademien afgifver
berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
29
njutit undervisning, äfvensom rörande verkstälda utdelningen af fruktträd,
samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet.
Jemväl förevarande anslag har synts Utskottet numera kunna
utan olägenhet umbäras. Ganska rikligt tillfälle finnes nemligen för
dem, som så åstunda, att hos enskilde trädgårdsmästare af framstående
skicklighet förvärfva kännedom i hvad till trädgårdsodling hörer; och
dessutom torde Stockholms stad och angränsande läns hushållningssällskap
väl kunna lemna Trädgårdsföreningen det jemförelsevis ringa
bidrag, som må vara erforderligt för att dess verksamhet skall kunna
fortgå såsom hittills.
På grund häraf och med hänsyn till nödvändigheten att så vidt
ske kan nu inskränka statsverkets utgifter har Utskottet funnit sig
böra hemställa,
att förevarande nådiga framställning icke må
vinna Riksdagens bifall.
21:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagsrubrik ytterligare
föreslagit, får Utskottet, under erinran, att de äskade anslagsbeloppen
äro enahanda med hvad för innevarande och föregående år beviljats,
samt med tillkännagifvande, att Utskottet funnit desamma vara afbehofvet
påkallade, hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1880
anvisa:
a) till arfvode åt den för mikroskopiska och
växtfyBiologiska undersökningar vid landtbruksakademiens
agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt,
på förordnande af landfbruksakademiens förvaltningskomité,
antagne botanist 1,000 kronor; och
b) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnes behof— inom
de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att
upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta
jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
samt bekosta aflöningen till desse och laboratorier''enaren
äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för
stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station,
eller tillsammans 12,000 kronor.
Ang. anslag
till en botanist
och fyra
kemiska
stationer.
30
Stats- Ulskottets Utlåtande N;o 12.
Angående
anslag till
Sveriges geologiska
wvdersökning.
Angående
väckta förslag
dels om höjning
i anslaget
till prisbelönande
af
hästar dels
ock om indragning
af
hela anslaget
till hästafveltis
befrämjande.
22 :o. För fortsättande under år 1880 af de geologiska under sökning
arne och utgifvande af derpå grundade kartor har Kongl. Maj:t
äskat ett extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 78—82) äro upplysningar
meddelade rörande fortgången af ifrågavarande undersökningar äfvensom
beträffande de för desammas fortsättande under nästkommande
år erforderliga medel, till Indika upplysningar Utskottet, för undvikande
af vidlyftighet, tillåter sig att bär endast hänvisa. Vid den upprättade
förslagsberäkningen öfver kostnaden för den geologiska undersökningen
för år 1880 bar Utskottet ej funnit anledning till anmärkning och får
alltså, under erinran derjemte, att det äskade anslagsbeloppet är lika
med det af senast församlade Riksdag för innevarande år till ändamålet
anvisade, hemställa,
att för fortsättande under år 1880 af de geologiska
undersökningarne och utgifvande af derpå grundade
kartor må beviljas ett extra anslag för samma
år till belopp af 83,000 kronor.
Hästafvel^ beträmjande.
23:o. Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnad motion (Nio 86) har Herr Friherre ./. BeckFriis
af anförda skäl föreslagit, att det nuvarande reservationsanslaget
till prisbelönande af hästar å 35,000 kronor måtte höjas med 15,000
kronor.
Deremot har Herr Carl Anders Larsson uti ofta nämnda motion (N:o
24 i Andra Kammaren) yrkat, att hela anslaget till hästafvel^ förbättrande,
93,550 kronor, b vilket i sig innefattar omförmälda reservationsanslag,
måtte indragas, enär nämnda behof, enligt motionärens förmenande,
numera kunde tillgodoses dels genom hushållningssällskapens
stora inkomster, dels ock genom de värderika domäner, som äro till
stuterier upplåtna.
Hvad först angår sistnämnda yrkande, så upptages visserligen
enligt kapitalkontot till Eikshufvudboken för år 1876, reservationen till
år 1877 å ifrågavarande anslag till 652,151 kronor 61 öre, och det skulle
deraf kunna synas, som om anslaget vore mer än tillräckligt; men härvid
är att märka, att i detta belopp ingår hästbesättningsvärde, behållning
af spanmål och proviant in. in. d. Den kontanta behållningen
deremot uppgick vid ingången af år 1877, enligt senaste revisionsbe
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
31
rättelse, till allenast 12,851 kronor 6 öre, hvilken summa ingalunda
lärer kunna gifva anledning till att nu vare sig indraga eller minska
anslaget. Icke heller lärer det kunna skäligen ifrågasättas att förevarande
behof skall tillgodoses uteslutande genom hushållningssällskapens.
tillgångar, ty otvifvelaktigt är förbättrandet af landets hästafvel
en vigtig statsangelägenhet. Då vidare anordningarne för omförmälda
ändamåls främjande numera äro inrättade efter grunder, som af Riksdagen
omfattats med gillande, och hvilka, enligt hvad som torde vara
för Riksdagen väl bekant, redan visat sig vara i hög grad gagneliga,
har Utskottet ej kunnat understödja yrkandet om meranämnda anslags
indragning.
Vidkommande åter den ifrågasatta höjningen i reservationsanslaget
till prisbelönande af hästar, inhemtas af det den nådiga propositionen
om statsverkets tillstånd och behof bilagda protokoll öfver Civilärenden
för den 8 sistlidne Januari (Bil. N:o 5 b. sid. 83), att Stuteriöfverstyrelsen
hos Kong! Magt gjort en med det nu i sådant hänseende
föreliggande förslaget öfverensstämmande framställning, samt att
Departementschefen vid ärendets anmälan inför Kongl. Maj:t yttrat, att
han funne samma framställning särdeles behjertansvärd, men likväl,
med afseende å behof vet att så mycket som möjligt inskränka statens
utgifter, nödsakades tillråda Kongl. Maj:t att icke för närvarande i anledning
af densamma vidtaga någon åtgärd; och har Utskottet, vid sådant,
förhållande, icke ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att, på enskild
motionärs framställning, öka nu ifrågavarande anslag.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,
a) att Herr Carl Anders Larssons omförmälda
yrkande må af Riksdagen lemnas utan afseende; och
b) att Ilerr 1 riherre J. BecJc-Friis’ ifrågavarande
förslag icke heller må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
24:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel, i anled- An ående
ning af Stuteriöfverstyrelsens derom gjorda hemställan, föreslagit, och anslag mlfunder
erinran, att anslag för ifrågavarande ändamål blifvit för inne- T
varande och flera föregående år anvisade till lika belopp med det nu tjenlig vid
äskade, hemställer Utskottet, Ilyimgem.m
att, till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening
samt förbättrande af betj eningens vid alla tre
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Angående
uppflyttning
i högre lönegrad
för en
undervisare i
husslöjd.
Angående
anslag till
undervisare
i husslöjd,
till befrämjande
af dylika
slöjder,
till väfskolan
i Borås samt
till Svenska
slöjdföreningens
museum.
stuterierna lönevilkor, må för år 1880 på extra stat
beviljas 5,937 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
25:o. Under erinran att Riksdagen enligt underdånig skrifvelse
den 22 Maj 1877 angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Sjette hufvudtitel medgifvit, att aflöningen för undervisare i husslöjd
finge utgöra 2,000 kronor och ökas med tre tillägg å 500 kronor hvartdera,
att hvart 5:te år lönen tilläggas, får Utskottet, i enlighet med
hvad Kongl. Magt föreslagit, hemställa,
att Riksdagen må, för beredande af tillgång till
den för eu undervisare i husslöjd ifrågakommande löneförhöjning
öka det under denna anslagstitel särskildt
till befrämjande af husslöjder uppförda belopp från
10,000 kronor till 10,500''kronor, samt således höja
ordinarie anslaget »befrämjande i allmänhet af slöjderna»
från 37,500 kronor till 38,000 kronor, eller
med 500 kronor.
26:o. Jemväl i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga förslag
och med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5
b. sidd. 84 och 85) i ämnet finnes meddeladt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1880 bevilja
följande, för innevarande och föregående år anvisade
anslag, nemligen:
a) för anställande af en ytterligare undervisare
i husslöjd och eu elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne
i husslöjd för att af denne liandledas och utbildas
till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,
ett anslag å 3,000 kronor.
b) till befrämjande af husslöjder, utöfver derför
på ordinarie stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts
förfogande stäldt anslag å 10,000 kronor;
c) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting
eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande
minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; och
Stats-Utskott flis Utlåtande N:o 12.
33
d) såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska
slöjdföreningens museum. 4,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
27:o. På sätt Kong], Maj:t föreslagit och i enlighet med hvad
för innevarande och flera föregående år egt ruin, hemställer Utskottet,
att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och
Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare
komma att jemväl under år 1880 fortsätta sill verksamhet
i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Kongl. Maj:t lärer genom inspektion af
sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma
år må anvisas ett belopp af 14,000 kronor, att till
brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.
Öfriga ordinarie anslag.
28:o. Beträffande de ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas under sjette hufvudtiteln uppförda och här ofvan
icke blifvit särskild! omnämnda, har icke någon annan ändring blifvit
af Kongl. Magt föreslagen än att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved. m. in. måtte
höjas från 87,872 kronor 17 öre till 87,934 kronor 87 öre, eller med
62 kronor 70 öro.
Uti meranämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr Carl
Anders Larsson deremot yrkat, att hufvudtitelns ordinarie anslag till
extra utgifter, 15,000 kronor, måtte indragas; men då det af motionären
till stöd för detta yrkande åberopade skäl, eller att ifrågavarande
anslag skulle vara obehöflig! så länge expensanslaget utginge i form
al förslagsanslag och således kunde öfverskridas huru mycket som
helst, icke eger giltighet, alldenstund sistnämnda anslag allenast för
användas för detsamma tillhörande ändamål, har Utskottet icke kunnat
vid motionärens förslag fästa afseende.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet:
Bih.
till Likså. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 5
Angående
bidrag till
bergsskolorna
i Filipstad
och Falun.
Angående
öfriga ordinarie
anslag.
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
a) att Herr Carl Anders Larssons omförmälda
förslag icke må vinna Riksdagens bifall; och
b) att samtliga sjette hufvudtitelns ordinarie anslag,
hvilka icke blifvit här ofvan särskildt omnämnda,
må uppföras till enahanda belopp, som i nu gällande
riksstat äro upptagna; dock att uti anslaget till »skrifmaterialier,
expenser, ved m. in.» må få göras den
jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
kan blifva erforderlig.
Justeringsstyrelsen.
Angående^ 29:o. Då senast församlade Riksdag icke fann skäl att låta det
arfvoden W af Kongl. Magt då för inrättande af en Justeringsstyrelse äskade anpersonalm
8iag q, g?300 kronor uppföras på ordinarie stat utan endast anvisade
ringsstyrd- detsamma för innevarande år, men någon omständighet icke inträffat,
sen samt till Som för nästkommande år kunde göra behofvet af detta anslag minaf^kostnader
dre angeläget, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år 1880
för införande bevilja enahanda belopp som för innevarande år, att användas till arfska
måu-1'' v°de åt den vid styrelsen anstälda personal, äfvensom medgifva att af
och vigtsyste- Justeringsstyrelsens uppbörd finge användas hvad till vikariatsersättmet
ning och för bekostande af nödigt arbetsbiträde kunde finnas vara af
oundgängligt behof erforderligt.
Vidare och då af det belopp 90,000 kronor, som enligt en af
Vetenskapsakademien uppgjord och Riksdagen förut meddelad beräkning
erfordrades för bestridande af kostnader, som omedelbart föranleddes
af införandet af det metriska systemet för mått och vigt, 40,000
kronor ännu icke blifvit af Riksdagen anvisade, men detta belopp antagligen
under nästa år komme att för ändamålet tagas i anspråk, har
Kongl. Magt gjort framställning derom, att Riksdagen ville på extra
stat för år 1880 i detta afseende bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande nämnda belopp, 40,000 kronor.
Uti meranämnda motion (Nio 24 i Andra Kammaren) har Herr Carl
Anders Larsson yrkat, att båda nu ifrågavarande af Kongl. Maj :t äskade
anslagsbelopp måtte uteslutas; men då motionären icke lemna! Utskottet
någon ledning för bedömandet af giltigheten af de skäl, som må
hafva legat till grund för detta hans yrkande; samt Utskottet för sin
del anser att för närvarande någon rubbning i den nyligen införda anordningen
af öfverinseendet öfver justeringsväsendet icke kan ifrågakomma,
samt att beviljandet af den ännu icke af Riksdagen anvisade
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
35
andelen af den beräknade kostnaden för införandet af det metriska
mått- och vigtsystemet är eu oafvislig nödvändighet, har Utskottet icke
kunnat vid motionärens framställning fästa något afseende; hemställande
alltså Utskottet,
att Riksdagen må
a) för år 1880 på extra stat anvisa enahanda
belopp, 9,300 kronor, som för innevarande år beviljats,
att användas till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen
anstälda personal;
b) medgifva att af Justeringsstyrelsens uppbörd
må användas hvad till vikariatsersättning och för bekostande
af nödigt arbetsbiträde kan finnas vara af
oundgängligt behof erforderligt; samt
c) på extra stat för år 1880, för bestridande af
kostnader för införandet af det metriska systemet för
mått och vigt, bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande 40,000 kronor.
Statens jernvägstrafik.
30:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till utförande af ania^till
åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade åtskilUganya
jernvägar anvisa ett särskild! anslag för år 1880 af 150,000 kronor; hmnader
dels utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af
rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda
anslag å 5,400,000 kronor ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år
1880 ett belopp af 1,500,000 kronor; dels till gäldande af återstående
köpeskilling för tre af statens jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar
i qvarteret Svan inom Klara församling här i hufvudstaden bevilja
ett särskild! anslag, att utgå under innevarande år, af 170,000 kronor;
och dels att, till bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnda
tomter åt en byggnad, innehållande behöfliga expeditions- och tjenstelokaler
jemte åtskilliga boställslägenheter för befattningsinnehafvare vid
statens jernvägstrafik, ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt
anslagsbelopp af 400,000 kronor, att utgå med 200,000 kronor under
år 1880 och med 200,000 kronor under år 1881.
Hvad först angår det till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid de redan trafikerade jernvägarne äskade anslaget, inhemtas
af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 99), att detsamma, enligt
Trafikstyrelsens af Kongl. Maj:t godkända förslag, är afsedt att användas
för följande ändamål, nemligen:
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Vid Stadsgårdens station i Stockholm. Uppförandet af en byggnad af
sten i f. d. jernvågen, afsedd att inrymma 4 betjeningsboställslägenheter,
dels för de vid svängbron öfver Söderström och i tunneln
under Södermalm tjenstgörande bro- och tunnel vakterna, och
dels tvenne vid Stadsgårdens station anstälde stationskarlar, Indika
betjente, till men för tjenstgöringen, för närvarande bo å Södermalm
på längre afstånd från tjenstgöringsplatsen...... Kr. 18,000.
Vid Örebro station. Utvidgning, på sätt styrelsen i underdånig
skrifvelse den 20 sistlidne November anmält,
af den tillbyggnad till stationshuset, för hvilken 17,000
kronor af Riksdagen beviljats, sålunda att densamma
utom expeditionslokaler kan inrymma bostäder åt det
trafikbefäl, som är stationeradt i denna stad, och för
hvilket för närvarande bostäder måste till rätt höga
pris förhyras i enskilda hus.............................................. » 33,000.
Vid Göteborgs station. Nya spåranordningar å den vester
om Lilla Bommens hamn belägna delen af Göteborgs
hamnbana, hufvudsakligast bestående i utläggning af
dubbelt spår emellan stationen och tullhuset, hvilka
anordningar erfordras för besörjandet af den ökade
trafik, som väntas uppstå efter Bergslagernas jernvägars
öppnande för trafik i hela deras utsträckning,
och hvilka arbeten, enligt emellan styrelsen, Göteborgs
stad samt styrelsen för bemälda jernvägar afslutade
överenskommelser, det åligger statens jernvägstrafik
att bekosta, mot det att Bergslagernas jernvägsaktiebolag
bekostar den jemväl erforderliga utvidgningen
af den öster om lulla Bommens hamn belägna delen af
hamnbanan ......................................................................... » 29,000.
För diverse oförutsedda nya byggnader och anläggningar » 70,000.
Summa Kr. 150,000.
Då de sålunda ifrågasatta nybyggnader och öfriga anläggningar
torde vara af behofvet påkallade, samt den till oförutsedda dylika ändamål
afsedda summan, 70,000 kronor, icke lärer kunna anses vara
beräknad till högre belopp, än som i sådant hänseende måste vara att
tillgå vid en förvaltning af sådan beskaffenhet och omfattning som statens
jernvägstrafik, har Utskottet ansett det äskade anslaget, 150,000
kronor, böra af Riksdagen beviljas.
Beträffande förslaget om ställande till Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1880 af 1,500,000 kronor utaf det för anskaffande af rörlig materiel
å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag,
Stats-Uiskottets Utlåtande N:o 12.
37
har Utskottet ansett att, särdeles i en tid, då den inhemska industrien
arbetar under trycket af bekymmersamma konjunkturer, det bör vara i
statens intresse att den materiel, som för dess räkning anskaffas, så
vidt ske kan, uteslutande tillverkas vid verkstäder inom landet. Utskottet
bär derför förskaffat sig- upplysning, huru i sådant hänseende under
nästlidet år förfarits i fråga om den för statens jernvägar inköpta
rörliga materiel, och hafva vederbörande meddelat, att all den för 1878
års extra .anslag till dylik materiel jemte för samma ändamål af byggnadsanslaget
för norra stambanan lemnade medel anskaffade rörliga
materiel blifvit bestäld och tillverkad vid inhemska verkstäder- Utskottet,
som med tillfredsställelse emottagit ifrågavande meddelande, har,
ined särskild! fästadt afseende derå, funnit sig böra till Riksdagens bifall
förorda anvisandet af nu ifrågavarande belopp.
Vidkommande frågan om beviljande af medel till gäldande af
återstående köpeskilling för tre af statens jernvägstrafik förvärfvade
fasta egendomar, inhemtas af statsrådsprotokollet (Bilagan N:o 5 b
sid. 101—103), att Trafikstyrelsen, på grund af erhållet nådigt bemyndigande,
med vederbörande säljare afslutat köp och låtit vederbörligen
lagfara erhållna köpebref, hvarigenom statens jernvägstrafik förvärfvat
eganderätt till fasta egendomarne:
N:o 16 med adressnummer 70 B vid Klarabergsgatan för
ett pris af ......................................................................... Kr. 100,000.
N:o 12 med adressnummer 67 vid Mästersamuelsgatan för » 85,000.
N:o 11 med adressnummer 70 A vid Klarabergsgatan
för ........................................................................................ » 55,000.
Summa Kr. 240,000.
Enligt köpebrefven liar Trafikstyrelsen iklädt. sig förbindelse att
betala de öfverenskomma köpeskillingarne sålunda, nemligen:
för N:o 16 kontant vid köpets afstötande ...... 19,195: 86.
dock med afdrag af ränta till tillträdesdagen
den 1 Oktober och under tiden
förfallande annuitet å ett innestående hypotekslån.
Kontant den 1 Oktober ........................ 20,000: —
samt genom öfvertagande af inteckningar
till beloPP »f ............................................. 60,804: 14. 100,000: —
för N:o 12 kontant vid köpets afslutande ...... 10,000: —
Transport 10,000: —
38
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 12.
Transport 10,000: —
samt genom öfvertagande af inteckningar
till belopp af................................................... 75,000: — 85,000: _
samt
för N:o 11 kontant vid köpets afsilande ...... 5,000: —
D:o att betala vid tillträdet
den 1 Oktober 1879 ................................ 24,246: —
till belopp af....................................
............ 25,754: —
55,000: —
Till slutet af år 1878 har Trafikstyrelsen i och för dessa köp kon- tant utbetalt
för N:o 16 ...................................................
............. 39,195: 86.
för inteckning i dito .......................
............ 13,104: 14.
52,300: —
för N:o 12 ..................................................
10,000: —
» N:o 11 ................................ ................
5,000: —
Summa kronor
hvadan ännu qvarstående betalningsansvar utgöres af dels
till belopp af:
i N:o 16 ................................................................... 47,700: —
67,300: —
inteckningar
i 5) 12 ........................................................
............ 75,000: —
i :>’ 11........................................................
dels den del af köpeskillingen för N:o
tant "erläggas vid tillträdet den 1
............ 25,754: —
11, som skall kon- Oktober 1879.....
148,454: —
24,246: —
eller inalles kronor 172,700: —
Till bestridande af ofvanstående kontanta utbetalning under näst
förflutna året, 67,300 kronor, hade styrelsen haft att tillgå den besparing,
kronor 70,764: 70, som uppkommit derigenom, att Stockholms
stad öfvertagit större delen af det till norra bangårdens utvidgning
afsedda området framför nämnda bangårds tvenne godsmagasin, för
hvilket områdes inlösen ett extra anslag, stort 85,000 kronor, varit för
året 1878 anvisadt. Efter afdrag af utbetalade 67,300 kronor, återstode
således ett öfverskott af kronor 3,464: 70.
Om 2,700 kronor af denna behållning finge användas till ytterligare
afbetalning å köpeskillingar, och resten till diverse med köpen
förenade utgifter, så erfordrades till hela köpeskillingens liqviderande
ett nytt extra anslag af 170,000 kronor.
Då den utredning, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid.
100, 101 och 109) blifvit förebragt, synts Utskottet ådagalägga, att
förvärfvandet för jernvägstrafikens räkning af omförmälda väl belägna
fasta egendomar varit välbetänkt, och då, såsom Trafikstyrelsen erin
-
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12-
39
rat, staten icke bör längre tid, än nödigt är, låta ognidna qvarstå de
med sex procent årlig ränta löpande skuldbelopp, som belasta fastigheterna,
har Utskottet ansett, att det för gäldande af återstående köpeskillingen
för ifrågavarande fastigheter äskade beloppet, 170,000 kronor,
bör af Riksdagen beviljas att utgå redan under innevarande år.
Hvad slutligen angår Kong]. Maj:ts framställning om anvisande
af ett särskildt, anslag å 400,000 kronor till bestridande af kostnaderna
för uppförande å nyss omförmälda tomter af eu byggnad för angifvet
ändamål, så har Herr Carl Anders Larsson. uti ofta nämnda motion
(N:o 24 i Andra Kammaren) yrkat, att denna nådiga framställning icke
måtte af Riksdagen bifallas.
Af den i statsrådsprotokollet- (Bil. N:o 5 b sid. 103—108) förebragta
utredning, till hvilken Utskottet, för undvikande af vidlyftighet,
tillåter sig att i öfrigt hänvisa, framgår, att den ifrågasatta nya byggnaden
vore afsedd att, förutom åtskilliga tjenstelokaler samt smärre lägenheter
för portvakter, vaktmästare och stationsbetjening, inrymma
tolf särskilda bostadsvåningar för jernvägstjenstemän, nemligen eu i
bottenvåningen, två i våningen eu trappa upp samt nio i våningarne
två och tre trappor upp. Härigenom skulle bostäder kunna beredas ej
mindre för flere uppgifne tjensteman, för hvilka dylika nu förhyras i
Centralstationens granskap mot ett årligt hyresbelopp af sammanlagdt
15,000 kronor, än äfven för generaldirektören och chefen för statens
jernvägstrafik samt öfverdirektören för maskinafdelningen, af hvilka
ingendera ännu är med boställe inom centralstationen försedd.
Med anledning häraf vill Utskottet erinra, att Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 28 April 1877 anhöll, det Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar
vid statens jernvägstrafik borde vara med fördelen af fri bostad,
vare sig i statens egna eller förhyrda lokaler, förenade, samt derefter
så väl i berörda hänseende som i de med denna fråga sammanhängande
öfriga omständigheter i nåder meddela de föreskrifter, Kongl.
Maj:t måtte finna vara för ändamålet tjenliga.
Ehuru Trafikstyrelsen den 17 December 1877 afgifvit underdånigt
memorial i anledning af Riksdagens berörda skrifvelse, har likväl,
enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 110) upplyser,
departementschefen under för handen varande förhållanden icke ansett
sig hittills böra till slutlig pröfning anmäla den sålunda i förevarande
hänseende af Riksdagen väckta frågan.
Då alltså frågan, om och till hvilken utsträckning embets- och
tjenstemän vid statens jernvägstrafik böra vara med fri bostad försedde,
icke ännu blifvit slutligen pröfvad, har Utskottet varit i saknad af
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
ledning för bedömandet af det utrymme, som för sådant ändamål må
i staten tillhöriga byggnader erfordras, och således icke heller kunnat
pröfva lämpligheten af det föreliggande förslaget till bebyggande af
ofvan omförmälda nyinköpta tomter. Vid sådant förhållande, och då
kostnaden för den tillämnade byggnadens uppförande är i väsentlig
mån beroende af det utrymme, som der behöfver afses till nämnda
slag af lägenheter, har Utskottet funnit sig icke böra för närvarande
tillstyrka Riksdagen att bevilja några medel för nu i fråga varande
ändamål.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet:
a) att till utförande af åtskilliga nya byggnader
och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar må anvisas ett särskildt anslag för år 1880
af 150,000 kronor;
b) att utaf det till fyllnad i förut beräknade
medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan
norr om Storvik beviljade särskilda anslag å
5,400,000 kronor må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor;
c) att till gäldande af återstående köpeskilling
föi- tre af statens jernvägstrafik förvärfvade fasta
egendomar i qvarteret Svan inom Klara församlinghär
i hufvudstaden må beviljas ett särskildt anslag
af 170,000 kronor, att utgå redan innevarande år; och
d) att Kongl. Maj:ts framställning om anvisande
af ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor, för
bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnda
tomter af en byggnad för angifvet ändamål, icke må
vinna Riksdagens bifall;
kommande frågan, huruvida de under mom. a., b och c omförmälda
anslag höra utgå från Statskontoret eller Riksgäldskontor!, att
framdeles underställas Riksdagens pröfning.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenhygguåder samt dess tjenste
hiträden
in. in.
Angående 81:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat år
1880 anvisa till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggallmunna
Lig under samt dess tjenstebiträden jemte tillfällig- löneförbättring 42,310
och vattenbyggnader,
rn. m,
41
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
kronor; till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000
kronor, samt till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna
arbeten 3,000 kronor.
. Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 112) framgår, att det till
aflöning åt styrelsen och dess tjenstebiträden äskade beloppet 42,310
kronor, är afsedt att fördelas på följande sätt nemligen:
Aflöning.
Dyrtidstillägg.
Summa.
Chefen............................................................
6,000
1,000
7,000
Byråchefen .................................................
4,500
900
5,400
Kamreraren ................................................
3,000
600
3''600
Förste adjutanten ........................................
3,000
600
3,600
Andre adjutanten ..........................................
2,000
400
2,400
Registrator!!............................................
1,800
360
2,160
Kanslisten.....................................................
1,000
200
1,200
Vaktmästaren..................................................
600
150
750
Fn distriktchef .............................................
1,800
360
2,160 i
Fyra distriktschefer.......................................
7,200
1,440
8,640
Fn distrikt säd) utan!.......................................
750
150
900
Fem distriktsadjutanter................................
3,750
750
4,500
Tillsammans kr.
35,400
6,910
42,310 |
Hvad chefens aflöning beträffar, förekomma emellertid särskilda omständigheter,
som Utskottet ansett sig böra uppmärksamma. Kong],
Maj:t har nemligen den 10 Augusti 1877 förordnat chefen i Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader att, med bibehållande af chefskapet
i nämnda styrelse, tills vidare förvalta chefsembetet i Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader samt för väg- och vattenbyggnadscorpsen,
med rättighet att uppbära de dermed förenade löneförmåner,
men med skyldighet att af den i gällande stat för Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader upptagna chefsaflöningen afstå
4,000 kronor årligen, hvilket, sistnämnda belopp, ökadt med
2,000 kronor af det i nyssnämnda stat upptagna belopp till extra
biträde vid förefallande behof, sedermera anvisats såsom arfvode till en
byråingeniör i Jernvägsbyggnadsstyrelsen. Då enligt omförmälda stat
Bill. till RiJtsd. Prof. 1879. 4 Sand. 1 Afd. 9 Käft. 6
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Angående
god t gör ande
af Statskontorets
förskott.
årsaflöningen till. chefen i sistnämnda styrelse är upptagen till 12,000
kronor, uppbär alltså den gemensamme chefen för de båda nu ifrågavarande
styrelserna häraf 8,000 kronor, hvilket, sammanräknadt med
7,000 kronor å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat, utgör en årlig
aflöning af 15,000 kronor. Enligt Utskottets förmenande bör emellertid
aflöningen för de båda förenade befattningarna kunna anses fullt
tillräcklig, om den uppgår till 14,000 kronor. Vid beviljandet af
chefsarfvodet lärer derför böra föreskrifvas, att, så länge chefsbefattningarne
i Väg- och vattenbyggnads- samt Jernvägsbyggnadsstyrelserna
äro hos en person förenade, den sammanlagda årsaflöningen
icke må öfverstiga nyssnämnda belopp, 14,000 kronor årligen.
Vidkommande Kong!. Maj:ts under denna rubrik i öfrigt gjorda
framställningar, har Utskottet icke funnit något att anmärka, utan får,
under erinran att anslag till samma belopp blifvit för innevarande år
till enahanda ändamål beviljade, berörda framställningar till bifall förorda.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer
Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1880 anvisa :
a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden, jemte
tillfällig löneförbättring, 42,310 kronor; dock att af
chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad
med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,
utgå blott det belopp, som utgör
skilnaden mellan den aflöning, som i sistnämnda egenskap
uppbäres, och 14,000 kronor;
b) till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten 45,000 kronor; samt
c) till stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor, i ändamål att
studera andra länders allmänna arbeten, 3,000 kronor.
32:o. Enär enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda
förskott, hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas,
Statskontoret under åren 1877 och 1878 förskjutit dels faststälda ersättningar
för exproprierad jord 416 kronor 70 öre, dels ersättningar
för indragna landtstatsboställen 3,543 kronor 8 öre, dels till komitén
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.
43
för förberedande granskning af Styrelsens för Statens jernvägstrafik
förvaltning 2,721 kronor 60 öre, dels till komitén för verkställande af
undersökning rörande förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut
45 kronor 98 öre, dels till komitén för afgifvande af utlåtande
om ordnandet af de allmänna kartarbetena samt för tryckning
och häftning af komiténs betänkande 14,374 kronor 76 öre, dels till
komitén för afgifvande af yttrande om förslag till författningar rörande
mått och vigt samt för tryckning af komitcns betänkande m. m. 8,139
kronor 46 öre, och dels till komitén för afgifvande af förslag till förändrad
lagstiftning i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på landet
12,818 kronor 90 öre, eller sammanräknade 42,060 kronor 43 öre,
har Kong! Maj:t slutligen föreslagit, att Riksdagen måtte till ersättande
af ifrågavarande utaf Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
anvisa ett extra anslag å nämnda belopp, 42,060 kronor 43 öre.
Utskottet, som vid granskning af omförmälda utgiftsposter ej funnit
anledning till anmärkning, tillstyrker alltså,
att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna
förskott anvisa för år 1880 ett extra anslag af
42,060 kronor 43 öre.
33:o. Med anledning af de uti Kong], Maj:ts nådiga proposition
om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om
statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet
att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader afgifver Utskottet särskilda utlåtanden, hvilket
här endast skolat
anmälas.
Stockholm den 27 Februari 1879.
På Stats-Utskottets vägnar:
Angåtndt
särskilda utlåtanden.
CARL EKMAN.
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Reservationer:
vid 3:dje punkten mom. a (angående ny aflöningsstat för Statistiska
Centralbyrån), af Herr Friherre C. Hochschikt, hvilken yttrade:
»Utskottet har, såsom skäl för sin hemställan om nedsättning i
tjenstgöringspenningarne för Chefen för Statistiska Centralbyrån från
af Kong!. Maj:t föreslagna 2,500 kronor till 2,000 kronor, anfört, att
senaste Riksdag till sistnämnda belopp bestämt ifrågavarande löneförmåner
för landtmäteridirektören, med hvilken Utskottet ansett bemälde
chef lämpligen kunna jemföras. Uti Utskottets beslut, att af sådan grund
föreslå nedsättning i det af Kongl. Maj:t äskade beloppet, kan jag icke
instämma.
Såsom skäl för det högre beloppets beviljande tala följande omständigheter:
dels har den komité, som haft i uppdrag att föreslå en
ny reglering af löner för embete- och tjensteman anstälde i Statistiska
Centralbyrån, ansett, att chefens embetsställning vore närmast jemförlig
med cheferne för Riksarkivet och Ofverintendentsembetet, i följd hvaraf
hans löneförmåner borde bestämmas i likhet med hvad blifvit i sådant
afseende af Riksdagen för Riksarkivarien beviljadt; dels har Kongl.
Magt tvifvelsutan egnat detta ärende all den uppmärksamhet, som det
förtjenar, och efter pröfning af komiténs betänkande godkänt detsamma;
dels slutligen, om än Utskottets åsigt om nu ifråga varande chefs-embetes
likställighet med chefskapet för Landtmäteristyrelsen vore rigtig,
hvilket jag dock för min del icke kan medgifva, liar jag, då Stats-Utskottet
nästliden år tillstyrkte bifall till Kongl. Maj:ts proposition rörande
lönereglering för landtmäteristaten, vid den då företagna gemensamma
voteringen afgifvit min röst för bifall till hvad Stats-Utskottet föreslog
och kan ej finna att omständigheter sedermera inträffat, hvilka skulle
nu förmå mig att biträda den åsigt om det lägre beloppets företräden,
hvilken då i gemensamma voteringen blef den segrande med den
ringa röstöfvervigten af 12 röster, då de röstandes antal var 814.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag, i öfrig! instämmande
i Utskottets förslag, vördsamt hemställa, att Riksdagen ville
bestämma aflöningen för Chefen för Statistiska Centralbyrån, i enlighet
med Kongl. Maj:ts proposition, eller till lön 5,000 kronor och
tjenstgöringspenningar 2,500 kronor; kommande vid bifall härtill,
ordinarie anslaget »statistiska tabellkommissionen» att upptagas till 500
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12. 45
kronor högre belopp än det af Utskottet föreslagna, eller till 58,400
kronor»;
vid 8:de punkten (angående aflöning åt två stadsfogdar i Stockholm),
af Herrar Grefve C. Beck-Friis, L. Norden/elt, B. Montgomery
Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstjerna, Grefve S. Lagerberg,
G. de Maré, B. von, Krcemer, Friherre C. Hochschild, F. von Strokirch
och Grefve K. Förse, livilka ville, att Utskottets hemställan skulle på
följande sätt afmattas:
att Riksdagen må på extra stat för år 1880 bevilja
8,000 kronor, att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande
för upprätthållande under samma år af exsekutionsväsendet
i Stockholm; under anhållan tillika,
det täcktes Kongl. Maj:t innan nästa Riksdag låta
verkställa en fullständig utredning, huruvida icke
Stockholms stad kunde, i likhet med rikets öfriga
städer, vara skyldig att med sina egna medel vidkännas
utgifterna för exsekutionsväsendet;
vid 10:de punkten mom. a., (angående tillfällig löneförbättring åt
landträntmästare), af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, L. Norden/eif,
B. Montgomery Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstjerna,
Grefve A. Mörner, Grefve S. Lagerberg, G. de Maré, B. von Krcemer,
Friherre C. Hochschild och F. von Strokirch, hvilka yrkade bifall till
Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning;
vid 20:de punkten (angående anslag till svenska trädgårdsföreningen),
af Herrar C. Ekman, L. Norden/elt, Grefve G. Sparre och F. Hederstjerna,
h vilka såsom sin mening åberopade ett förslag till utlåtande,
så lydande:
(Jemväl förevarande anslag torde numera kunna anses vara mindre
behöflig!. Ganska rikligt tillfälle finnes nemligen för dem, som så
åstunda, att hos enskilde trädgårdsmästare af framstående skicklighet,
förvärfva kännedom i hvad till trädgårdsodling hörer; och dessutom
torde Stockholms stad och angränsande läns hushållningssällskap väl
kunna lemna trädgårdsföreningen ett årligt understöd, motsvarande
det ifrågavarande jemförelsevis ringa bidraget, derest detta finnes
vara erforderligt för att föreningens verksamhet skall kunna fortgå.
Då emellertid någon tid lärer åtgå innan framställningar i sådant syfte
må kunna göras och blifva vederbörligen behandlade, har Utskottet
ansett, att anslaget må ännu för nästkommande år få utgå, men att
Riksdagen vid anmälan af sitt beslut härom bör i underdånighet till
-
46
Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 12.
kännagifva, att, enligt dess åsigt, något statsanslag för ifrågavarande
ändamål derefter icke bör ifrågakomma.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må på extra stat för år 1880
anvisa till Svenska Trädgårdsföreningen och dess
elevskola 4,500 kronor, att utgå under föreslagna
vilkor samt, vid anmälan af detta beslut, i underdånighet
tillkännagifva att, enligt Riksdagens åsigt,
detta anslag för framtiden icke vidare bör vara behöfligt»;
Vid
31:sta punkten inom. a., (angående aflöning åt Styrelsen för
allmänna väg- ooh vattenbyggnader, m. in.), af Herrar C. Ekman, Grefve
C. Bec.k-Friis, L. Nordenjelt, it*. Montgomery Cederhielm, Grefve G. Sparre,
F. H''ederstjerna, Grefve S. Lagerberg, G. de Mani, R. von Kramer, Friherre
C. Hoclischild, F. von Strokirch och Grefve K. Posse, hvilka yrkade,
att Utskottet utlåtande måtte så affatta^:
»Samtliga sålunda äskade belopp äro lika med dem, som blifvit
för innevarande år till förevarande ändamål beviljade, och hafva synts
Utskottet böra jemväl för nästkommande år anvisas. Hvad särskildt
angår det till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstebiträden jemte tillfällig
löneförbättring afsedda anslaget, har Utskottet, vid det förhållande
att, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 112 och
113) inhemtas, löneregleringskomitén för närvarande är sysselsatt med
förslag till ordnande af ifrågavarande styrelses löneförhållanden, ansett
någon rubbning icke böra, innan nämnda regleringsfråga blifvit slutbehandlad,
vidtagas i fråga om aflöningen för detta embetsverk och
derunder lydande tjenstemän.
Utskottet hemställer alltså,
att på extra stat för år 1880 må anvisas
a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden, jemte
tillfällig löneförbättring, 42,310 kronor»;
Slutligen skulle antecknas, att Herr Grefve L. af Ugglas icke hos
Utskottet deltagit i behandlingen af förevarande utlåtande, samt att
Herr C. Ekman icke deltagit i behandlingen nf 6:te, 7:de och 8:de
punkterna och Herr Fiss Olof Larsson icke i behandlingen af 1—7
punkterna af samma utlåtande.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
47
Bil. Litt. A.
Förslag till stat för Statistiska Centralbyrån att tillämpas från och med
år 1880,
Tjenst
.
Lön.
görings-
penningar.
Summa.
Kronor. | ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Chefen ........................
5,000 —
2,000
7,000
_
1 tjensteman af andra lönegraden
3,000 —
1,500
—
4,500
—
2 d:o d:o
6,000 —
3,000
—
9,000
—
1 d:o af första lönegraden
l,800l —
1,200
—
3,000
—
1 d:o d:0
1,800 —
1,200
—
3,000
—
1 förste vaktmästare............
800 —
300
1,100*
—
1 vaktmästare ..................
*) Om vaktmästare åtnjuter bostad
jemte vedbrand, skall, aå länge dessa
förmåner qvarstå och icke tillkomma
honom såsom portvakt eller för andra
åligganden utöfver tjensten, lönen min- skas med 150 kronor.
500-
i
300
800*
Summa
--—
_ _
-
28,400''
—
(Efter fem år kan lönen
höjas med 500 kronor
(och efter tio år med
ytterligare 500 kronor.
^Efter fem år kan lönen
^höjas med 100 kronor.
48
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1879 års riksstat anslår:
Penningar.
Kronor.
6,500
36.000
17.000
76,700
78,500
38,400
Förslagsanslag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Kronor. I ö.
Tpt | 253,100 —
Indelt tionde
och ersättning
för
indragna
tiondeanslag.
Kronor, ö.
Oindelt spanmål.
Mått.
Tärde förslagsvis
å 2
kronor 40 öre:
i kubikfoten, j
Summa.
Kbft. k:r Kronor, ö.
Kronor.
6,500
36.000
17.000
76,700
78,500
38,400
Civil
Statsministern,
lönefyllnad, förStatsråden
utan departement: 3
Departementschefen .................
Departementets expedition.........
Kommerskollegium ........ ............
Afgår: Till följd af bergmästabergmästaredistriktet
afgång
Statistiska tabellkommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska
byrån .................................
Tillkommer: För tillämp
ny
stat........................
Reservationsamlagen:
Till bibliotekets underhålTill
arfvoden åt tillfälliga
uppföres under rubrik:
Till arfvoden åt tillfälliga bitill
vikariatsersättningar
Tillkommer förhöjning ...
Till officiella statistiska trycket
Tillkommer förhöjning ...
253,100!—
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
49
Litt. B.
riksstatens Sjette hufvudtitel.
Penningar.
Förslag till blifvande riksstat:
Förslagsanslag:
departementet.
slagsanslag, högst
å 12,000 kronor ...
rens i förra 5:te
78,500:
Kronor.
6,500
36.000 —
17.000
76,700
2,100: — 76,400
Central
-
mng
af
15,900: —
12,500: — 28,400:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde |
och ersätt- jning
för
indragna
J tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Kronor.
ö. I Kronor.
lande...... 1,500: —
biträden
träden samt
10,000: —
2,000: — 12,000: —
10,000: —
5,000: — 15,000: —_____
Transport 28,500:— 28,400:—j 212,600;—| — —!— j — — |-
Bih. till Riksd. Prot. 1879. å Sami. 1 Åfd. 9 Höft.
Kbft.
k:r Kronor.
:
Summa.
Kronor.
6,500 - 36,000 - 17,000- 76,700-
76,400
-| 212,600|-
50
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
1879 års riksstat anslår
Penningar.
Förslå
St
anslag:
Summa.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Värde för-
Matt. ,sl^svi“ 2
kronor 40 o re
kubikfoten.
Kronor.
»•
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
253,100
—
—
—
— —
_
—
253,100
107,300
—
—
—
_
......
107,300
—
6,000
6,000
82,122
___
—
—
— —
—
-----
— —
___
82,122
____
2,180,386
15
150,014
56
12,361
86
7,164
5
17,194
SO
2,359,957
37
7,500
7,500
~~
170,000
170,000
1
1
1,039
13
17,423
71
8
61
38
1
91
44
18,562 89
175,000
175,000
25,000
—
25,000
150
184
69
37
17
_ _
371
86
3,007,597 28
167,622 96
12,407 64
7,202
6
17,286
24|
3,204,914
12
,007,597[28| 167,622|96| 12,407 64! 7,202 6[ 17,286>4,''3,204,91412
Till en statistisk tidskrift...
Till utarbetande af en aflöpensionsstatistik
(nytt) ...
Landtmäteristaten .....................
Tillkommer: Förhöjning i anersättning
m. ro. hos Landt
Rikets
ekonomiska karteverk,
Of ver ståthål 1 areem bete t...........
Landsstaterna i länen (deraf
Särskilda förslagsanslag förlandsLandshöfdingens
i Kopparbergs
Till ersättande af arrendet
forsellön..........................
Landshöfdingens i VesternorrTill
bestridande af lösen för
gående räntepersedlar ...
Ålderstillägg, förslagsanslag......
Gästgifvares friheter..................
Till lättnad i skjutsningstungan,
strides och är särdeles tryc
anslag.
.......................••.........
Afgår: Omföring till anslaget
entreprenader “ .................
Till förändrad reglering af skjutstages
under rubrik:
Bidrag till skjutsentreprenader,
Tillkommer: Omföring från anskjutsningstunFörhöjning
........
Färjor och färjekarlar...............
*) Rörande detta anslag kommer Uthang
med blifvande utlåtande, angående
verket af den så kallade landshöfdinge
-
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 12.
51
Förslag till blifvande riksstat:
Förslagsanslag:
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
Indelt tionde !
| och ersätt- |
ning för j
Oindelt spån mål.
för indragna .n ^
... indragna J
räntor. ° .
; tiondeanslag, j
Mått.
Transport 28,500: — 28,400: -
............... 1,000: —
nings- och
............... 1,000: - 30,500: -
................. 107,300:—|
slaget till vikariats
in
äteristyr elsen ...... 1,500: —
reservationsanslag .....................j
95,000 kronor reservationsanslag)
staterna i länen:
län lön:
för lägenheten Hushageu jemte
.............................. 2,500: -
lands län lön:
åtskilliga i lönen in.
............................. 5,000: —
Kronor.
212,600
58,900
108,800
6,000
82,122
2,180,386
Kronor.
der den genom entreprenad bekände,
reservations
.
........ .................. 175,000: —
“Bidrag till skjuts.
............................ 175,000: —
*) 7,500; —
170,000 —
1,039 13
väsendet, förslagsanslag. Upp
fförslag
samlag ...... 25,000: —
slaget “Till lättnad i
gan“ etc................ 175,000: —
............................. 100,000: —
300,000
150
150,014
ö. Kronor.
56! 12,361
Kbffc.
S6; 7,164
17,423 71
8|61
38
k:r
Värde för- ;
slagsvis å 2 j
kronor 40 öre!
kubikfoten, i
Summa.
Kronor. I ö.
Kronor. I ö.
212,600 —
58,900
108,800
6,000
82,122
17,194 80: 2,359,957
r
91
184
69
37 17
37:
44
7,500
170,000
18,562
89
300,000
371
Säger, 3,127,497 28'' 167,622 961 12,407 64 7,202 6| 17,286 24 3,324,81412
86!
Transport]
skottet att afgifva yttrande i samman»
väckt förslag om indragning till statslöneregleringsfonden.
3,127,497(28] 167,622|96| 12,407|64| 7,202 6| 17,286]24| 3,324,814(12!
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
1879 års riksstat anslår:
S:gr
S:grj
Penningar.
Förslagsanslag:
Summa.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
1
Indelt tionde ,
och ersätt- :
ning för
indragna j
tiondeanslag. I
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor. |
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
3,007,597
28
167,622
96
12,407
64
7,202
6
17,286
24
3,204,914
12
63,000
i
63,000
12,000
—
—
- -
— —
—
- -
—
12,000
172,900
172,900
47,850
—
—
- -
___
—
- -
—
47,850
44,950
—
_
—
--- -
—
_ _
—
---
—
44,950
48,500
—
- -
—
48,500
93,550
—
—
330
7
793
68
94,343
68)
37,500
—
— —
—
—
—
— —
—
37,500
21,500
21,500
8,700
40
61
98
- -
—
5
4
12
96
8,775
34
18,600
—
---
18,600
—
569,050
40
61)98
---
—
336
1
806
64
569,919
02
50,000
50,000
3,524
41
—
—
— —
—
1,165
5
2,797
20
6,321
61
4,500
_ _
_ _
_
__ _
_
__
4,500
2,700
36
2,946
27
---
623
3
1,495
92
7,142
55
30,000
—
— —
—
— —
— —
—
---
30,000
—
15,850
—
_ -_
—
___ _
___
_
____
_
15,850
26,500
—
- -
—
- -
—
- -
—
---
—
26,500
—
43,000
—
- -
—
43,000
—
87,872
17
87,872
17
.
15,000
_
__
•
j . . __
15,000
_
278,946
94) 2,94627 ---
1,788) 8) 4,293
,12
j 286,186)33
Jordbruket, handeln
Reservations
-
ervisningsanstalter för jordItbruksingeniörer
och deras
ämjande i allmänhet af jord
Läns
veterinärer.........................
istafvelns förbättrande (deraf
35,000 kronor till prisbelöninsfrämjande
i allmänhet af siöjTillkommer:
Löneförhöjning för
slöjd...................................
Befrämjande i allmänhet af han
Befrämjande
af bergsbruket ......
Fiskerinäringens understöd.........
Diverse
Utfiyttningshjelp efter skiften,
Ersättning till Sala bergslag för
dragning eller förvandling......
Odlingshjelp till krononybyggare,
Jordförluster genom kanal- och
Till förekommande och hämmande
husdjuren, förslagsanslag ......
Karantänsinrättningen på Känsö,
Aflösning af Scheldetullen, förRese-
och traktamentspenningar,
Skrifmaterialier och expenser,
anslag ...................................
Tillkommer för jemnande af
summa...............................
Extra utgifter, reservationsanslag
S:a i 3,855,594''62 170,631)211 12,407)64 9,327 5'' 22,386 -) 4,061,019)47
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
53
Förslag till blifvande riksstat:
Förslagsanslag:
Penningar.
Indelt ränta
Indelt tionde
Oindelt spanmål.
Summa.
och ersättning
för indragna
räntor.
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
cremor 40 öre
kubikfoten.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kött.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
3,127,497
28
167,622
96
12,407
64
7,202
6
17,286
24
3,324,814
12
och näringarne.
.anslag.
63,000
__
63,000
12,000
—
- -
—
- -
—
- -
_
_ _
_
12,000
—
bruk och landtmannanäringar .
172,900
172,900
_!
biträden ..................................
47,850
—
- -
—
_ _
_
_ _
_
_ _
_
47,850
-1
bruk och landtmannanäringar ...
44,950
—
- -
—
- -
—
- -
—
- -
—
44,950
—!
48,500
—
---
—
— -
—
- -
—
- -
—
48,500
—!
särskild! reservationsanslag
gar för hästar)..........................
93,550
330
7
793
68
94,343
68
derna.................... 37,500: —
en undervisare i hus- ................................. 500: —
38,000
38,000
del och sjöfart.......................
21,500
—
- —
—
- -
—
- _
—
- -
—
21,500
—
8,700
18,600
40
61
98
- -
—
5
4
12 96
|
8,775
18,600
34
Säger
569,550
40
61
98
—
—
336
1
806(64
570,419
02
anslag.
förslagsanslag ...........................
50,000
__
50,000
förlust genom vissa räntors in-
3,524
41
1,165
5
2,797
20
6,321
61
förslagsanslag ...........................
4,500
—
---
—
- -
—
— —
---
- -
—
4,500
—;
väganläggningar, förslagsanslag
2,700
36
2,946
27
- -
623
3
1,495
92
7,142
55
af smittosamma sjukdomar bland
30,000
30,000
!
1
förslagsanslag, högst..................
15,850
—
- -
—
- -
—
- -
—
- -
—
15,850
—
slagsanslag..............................
26,500
—
- -
—
- -
—
- -
—
- -
—
26,500
—
förslagsanslag ..........................
43,000
—
- -
—
- -
—
- -
—
---
—
43,000
—
ved ro. m., förslags-
................................ 87,872:17.
hufvudtitelns slut- ............................. 62:70.
87,934
87
87,934
87
15,000
—
— —
—
— -
—
—
— •—
—
15,000
Säger
| 279,009.64 2,946|27
1--
|—
| 1,788
| 8 4,293(12
| 286,249
i03
Summa
| 3,976,057(32
! 170,631 21
12,407(64
9,327
5
22,386
—
4,181,482|17
54
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Bil. Lill. C.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette liufvudtitel.
Kronor.
öre.
Dyrtidstillägg för:
Kommerskollegium med bergsstaten ..............
Öfverståtliållareembetet ...........................
Landsstaterna i länen: 117 häradsskrifvare ........
11,160: —
5.250: —
34.500: 40.
50,910
40
J usteringsstyrelsen:
Till arfvoden åt den vid styrelsen anstälda personalen
Till bestridande af kostnader för införandet af det
metriska systemet för mått och vigt ............
9,300: — |
40,000: —
49,300
]
Rikets ekonomiska karteverk:
För de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norr- bottens län ....................................
„ de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af
riket .............................................
30,000: —
46,000: —
76,000
Öfverstå thållareembetet:
Till fortsatt utgifvande af “polisunderrättelser" ......
10,000
Landsstaterna i länen:
Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka å landet
och till belöningar för gröfre brotts upptäckande
och förbrytares efterspanande eller gripande .....
40,000
~
Skiften och afvittringar:
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbe- tena....................................... .......
233,000
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna- näringar:
Till inköp af nödiga dragare och kor för landt- bruksinstitutet vid Ultuna........................
14,000
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna- näringar:
Bidrag till bestridande af kostnader för allmänna
landtbruksmöten .............................
Till pris belöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner m. in. ............
Arfvode åt en för mikroskopiska och växt fysiologi- ska undersökningar vid Landtbruksakademiens agri-
5,000: —
10,000: —
Transport 15,000: —
473,210] 40
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 12.
55
Transport
kulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt anslag
botanist....................................
Bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för
jordbrukets och näringarnes behof ...............
För fortsättande af de geologiska undersökningarne
och utgifvande af derpå grundade kartor.........
Hästafvelns befrämjande:
Till aflöning vid Flyinge af erforderlig betjening
samt förbättrande af betjeningens vid alla tre
stuterierna lönevilkor..............................
Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
Till aflöning för ytterligare en undervisare i husslöjd
och en elev ...............................
„ befrämjande af husslöjder .....................
Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås ...
Till lryres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens
museum ..............................
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill
hörande skolor för bergsarbetare ..................
Diverse anslag:
Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden ..............
Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
............................................
„ stipendier åt medlemmar af väg- och vatten
byggnadscorpsen
för utrikes resor..................
„ ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel
.......................
15.000
1,000
12.000
83,000
3,000: —
10,000: - 3,800: -
4,000: -
42,310: —
45,000: —
3,000: —
42,060: 43
Summa
Anslag^ af Kongl. Maj:t föreslagna att utgå från
Biksgäldskontoret.
Statens jernvägstrafik.
Till utiörande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar
vid statens redan trafikerade jern vägar ..
gäldande af återstående köpeskilling för 3:ne egendomar
i qvarteret Svan.........................
anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan
norr om Storvik........................
Till
För
. 150,000
. 170,000
1,500,000
Kronor, öre.
473,210
40
111,000
5,937
20,800
14,000
132,370
757,317 83
43
1,820,000!
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1879:45 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstat,em Sjette hufvud tit el. s. 1 i texten