Sök i Ratio Lex

Memorial, med yttrande och förslag till votering spropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i frågor rörande Riksgäldskontorets förvaltning, med mera.

1879-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:24, Memorial, med yttrande och förslag till votering spropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i frågor rörande Riksgäldskontorets förvaltning, med mera.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 24.

N:o 24.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 Mars 1879, kl. 11 f. in.

Memorial, med yttrande och förslag till votering spropositioner i

anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i frågor rörande

Riksgäldskontorets förvaltning, med mera.

(K. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning

af Utskottets utlåtande N:o 5, angående Riksgäldskontorets förvaltning

under den tid, som förflutit sedan början af 1878 års riksdag, tar Utskottet

här nedan framställa de förslag till voteringspropositioner och

afgifva det yttrande, som förberörda beslut funnits föranleda.

l:o.

Beträffande de af tullmäktige i Riksgäldskontoret vidtagna konverterinqsätqärder

hade, på sätt i lista punkten af ofvan berörda utlåtande

omförmälts, Riksdagens år 1878 församlade revisorer deh förklarat det

synas dem angeläget, att, med upphäfvande åt fullmäktiges konverterin"sbeslut,

de för andra emissionen af 1875 års lån influtna medel

blefve, innan något annat lån för jernvägsbyggnader upptoges, till det i

obligationerna omförmälda ändamål, jernvägsbyggnader, använda, dels

ock förmält sig anse det nödigt, att i blifvande reglementen begreppet

»konvertering» måtte sålunda bestämmas, att det ej kunde tillämpas pa

andra lån än dem, som vid konverteringsbeslutets fattande vore uppsägbar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats-TJtslcottets Memorial N:o 24.

Utskottet, s°m /unnit sif ^ ega skäl tillstyrka Riksdagen att, på

sått revisorer^ föreslagit, med upphäfvande af fullmäktiges konverte
ÄS

’ särsklld föreskrift beträffande användandet af

de medel, som_ för ifrågavarande försålda obligationer af 1875 års låns

andra emission influtit, hade i ofvan angifna lista punkt af ifrågavarande

utlåtande uppå anförda orsaker hemstält, att stadgandet om rätt för fullmäktige

att försälja obligationer för beredande af tillgång till konverte
Wofe^

utesluta?kn ^ ^ bHfvande reglementet för Riksgälds
^ramDenna

hemställan är af Andra Kammaren bifallen; hvaremot Första

ammaren, med afslag a Utskottets hemställan, beslutat, att revisorernes

anle^a''arande framställninS eJ skulle till någon Riksdagens åtgärd för
Fragan

torde alltså höra afgöras medelst gemensam omröstning i

hvilket afseende Utskottet föreslår följande voteringsproposition
»Den,

som vill att, med bifall till Stats-Utskottets i lista''punkten

af dess ut ätande Nio 5 gjorda hemställan, stadgandet om rätt för Fullmäktige

att försälja obligationer för beredande af tillgång till konvertering

af aldre statslån skall ur det blifvande reglementet för Rikso-äldskontoret

uteslutas, röstar

Den, det ej vill, röstar

Ja;

Nej;

r +Xin-ier ^e^’i b,^r Riksdagen beslutat, att revisorernes ifrågavarande

framställning ej skall till någon Riksdagens åtgärd föranleda».

z:o.

I fråga om ersättningsskyldighet för dem, som må hafva varit

r rV‘ förSUmm- 80 Vld indrifn,rig™ af bevillning för ett fideikommiss,

både Riksdagens^ revisorer föreslagit, att Riksdagen - med förklarande

att anspråka pa ersättning af vederbörande, utan afseende på huru

tvisten om återstående bevillningsbeloppet kunde komma att utfalla, inskränktes

till godtgörandet af den ränteförlust, som med stöd af Kongl.

FnSnBt?611 deiR-J° 1877 kunde bestämmas — måtte uppdragalt

tu mäktige i Riksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder, som för verkstälhgheten

af Riksdagens härom meddelade beslut kunde erfordras.

Bih. till Biksd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 17 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 24.

Utskottet hade i 8:de punkten af ofvan omförmälda.utlåtande hemstält,

att revisorernes ifrågavarande förslag ej måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Denna hemställan har af Första Kammaren bifallits; hvaremot

Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, beslutat, att Riksdagen

— med förklarande att anspråket på ersättning af vederbörande,

utan afseende på huru tvisten om återstående bevillningsbeloppet kunde

komma att utfalla, inskränktes till godtgörandet af den ränteförlust, som

med stöd af Ivongl. resolutionen den 13 April 1877 kunde bestämmas —

skulle uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder,

som för verkställigheten af Riksdagens härom meddelade beslut

kunde erfordras. . . .

I anledning häraf får Utskottet föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att, med bifall till Stats-Utskottets i 8:de punkten

af dess utlåtande N:o 5 gjorda hemställan, revisorernes ifrågavarande

förslag angående bevillning för ett fideikommiss ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, — med förklarande att anspråket på

ersättning af vederbörande, utan afseende på huru tvisten om återstående

bevillningsbeloppet kan komma att utfalla, inskränkes till godtgörandet

af den ränteförlust, som med stöd af Kongl. resolutionen den 13 Aprd

1877 kan bestämmas — beslutat åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdraga

att vidtaga de åtgärder, som för verkställigheten af Riksdagens

härom meddelade beslut kunna erfordras.»

3:o.

Angående Gefle—Dala Jernvägs-aktiebolag hade Riksdagens revisorer

i sin berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd

och förvaltning hemstält, det Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla,

att Kongl. Maj:t ville på grund af innehållet i 6 § af det mellan staten

och bolaget den 26 Maj och 16 Juli 1855 afslutade kontrakt taga i nå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 2å.

11

digt öfvervägande, huruvida icke en ytterligare ökad amortering af det

nämnda bolag beviljade lån borde föreskrifvas, på det att detsamma så

fort som möjligt måtte varda gäldadt.

I 9:cle punkten af sitt utlåtande N:o 5 hade Utskottet hemstält, att

revisorernes ifrågavarande förslag ej måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan; men

Andra Kammaren deremot beslutat, att Riksdagen skulle hos Kongl.

Maj:t anhålla, det Kong]. Maj:t, efter tagen kännedom af revisionsberättelser

och sammandrag af räkenskaper hos Gefle—Dala jernvägsaktiebolag,

täcktes i sammanhang med fastställande af trafiktaxa för bolaget taga

under ompröfning, huruvida skäl vore för handen att tillämpa den i

kontraktet med sagda bolag under angifven förutsättning stadgade skyldighet

för detsamma att underkasta- sig ökad amortering å det erhållna

statslånet.

I anledning af Kamrarnes sålunda fattade skiljaktiga beslut har

Utskottet ansett frågan om den af Andfa Kammaren beslutade underdåniga

anhållan hafva förfallit;

hvilket Utskottet härmed får för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 8 Mars 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1879:13 Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgäldskontor, angående. Riksgäldskontor et s förvaltning under den tid, som för flutit sedan början af 1818 års riksdag. s. 16 i texten