Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående ifrågasatt bemyndigande för Riksgäldskontoret att under år 1879 utbetala viss andel af del för år 1881 anslagna lånebelopp till utförande af Södra Dalarnes jernvägsaktiebolags jernvägsanläggning.

1879-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:27, Utlåtande, angående ifrågasatt bemyndigande för Riksgäldskontoret att under år 1879 utbetala viss andel af del för år 1881 anslagna lånebelopp till utförande af Södra Dalarnes jernvägsaktiebolags jernvägsanläggning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

1

N:o 27.

Ånk. till Kiksd. Kansli den 13 Mars 1879, kl. 6 e. m.

Utlåtande, angående ifrågasatt bemyndigande för Riksgäldskontoret

att under år 1879 utbetala viss andel af del för år

1881 anslagna lånebelopp till utförande af Södra Dalarnes

jernvägsaktiebolags jernvägsanläggning.

(R. A.)

1 en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 65) har Herr A. Hansson föreslagit, att Riksdagen ville på det

sättet medverka till lindrande af nu rådande arbetslöshet bland befolkningen

i Södra Dalarne, att Riksgäldskontoret bemyndigades att, på sätt som lämpligast

kunde finnas, af det till Södra Dalarnes jernväg beviljade anslag, till

fortskyndande af nämnda arbete, under innevarande år utbetala 500,000

kronor af 1881 års anslag.

Såsom skäl för detta förslag har motionären hufvudsakligen anfört, att

sedan den tid, då de af 1876 års Riksdag till låneunderstöd för enskilda

jernvägar anslagna medel fördelades att å vissa bestämda terminer utgå, hade,

såsom allmänt kändt vore, de ekonomiska förhållandena, så väl i utlandet

som hos oss, undergått stor förändring. Inom vårt land, och särskild! inom

den ort ofvannämnda jernväg genomginge, hade den industriella företagsamheten

till följd af de ogynsamma konjunkturerna lidit af afbräck, som för

Bill. till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 20 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 27.

alla Yore känbart. Arbetare hade i stor mängd måst afskedas eller sättas

på betydligt förknappade vilkor, under det att skaror af ungt och arbetsfört

folk, som genomströfvade orten för att söka arbeten, afvisades, der man icke

vore i tillfälle att, om också endast för brödfödan, bereda ett tillfälligt

sådant. I få ord sagdt, den rådande arbetslösheten hotade att bereda de

känbaraste olägenheter, och med bekymmer motsåge man den betydligt

ökade fattigvård stunga, som härigenom tillskyndades kommuner och enskilde.

Enda och i motionärens tanke bästa sättet att bota detta onda samt förebygga

de vådor, hvarmed det hotade, vore att bereda tillfälle till arbetsförtjenst.

Såsom vidare stöd för det af motionären väckta förslag hafva till Utskottet

aflemnats dels ett af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stora Kopparbergs

län den 15 sistlidne Februari afgifvet intyg, deri Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

ej mindre vitsordade, att under för handen varande i hög ogynsamma

ekonomiska ställning, hvilken icke minst drabbade Stora Kopparbergs län,

som, med dess för behofvet otillräckliga jordbruk, vore för nödig bergning hänvisadt

hufvudsakligen till de förtjenster, hvilka vunnes vid ortens båda hufvudindustrier:

bergsbruk och trävarurörelse, det skulle vara särdeles önskvärdt

och till lindrande af nu rådande arbetslösheten bland befolkningen i södra

Dalarne kraftigt verkande, om Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag kunde berättigas

att, på sätt af motionär vid riksdagen blifvit ifrågasatt, till fortskyndande

af sitt arbete, under innevarande år erhålla 500,000 kronor af

1881 års anslag, än ock meddelade, att bemälda bolag fullgjort föreskriften

i § 4 af Kongl. Maj:ts nådiga resolution af den 24 November 1876 och sålunda

hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insatt de deruti omförmälde, af

aktieegarne utfärdade förbindelser; dels ock ett af borgmästareembetet i Hedemora

den 8 Februari innevarande år utfärdadt bevis, att delegarne i Södra

Dalarnes jernvägsaktiebolag intill nämnda dag af det tecknade aktiekapitalet

inbetalt 691,937 kronor 44 öre.

De skäl, motionären för sitt förslag anfört, synas Utskottet särdeles

beaktansvärda. Icke dess mindre skulle Utskottet ej ansett sig kunna understödja

hans förslag, om deraf föranledts någon ökad statsutgift, som måst

med skattemedel utgå och således kommit att tynga på riksstaten. Sådan är

ej beskaffenheten af denna utgift. Den skall med fänta medel bestridas,

dessa medel äro redan anskaffade och för närvarande af staten utlånta mot

en ränta, som ej öfverstiger den, jern vägsbolaget är skyldigt att från lyftningsdagen

å desamma erlägga. Beloppets utbetalning redan under innevarande

år medför således för staten ej någon olägenhet, men skulle tvifvelsutan

medföra ett afsevärdt gagn, såväl genom den ökade trafik, hvilken

ifrågavarande jern vägsanläggnings hastigare fullbordande komme att

desto förr tillföra statsbanorna, som genom det ökade och välbehöfliga tillfälle

till arbetsförtjenst, som af arbetets bedrifvande i större omfång blefveen följd

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

3

och hvilket, med afseende å företagets betydenhet och den dertill användbara

stora arbetsstyrkan, säkerligen ej skulle komma endast den ort, der jernvägsanläggningen

framgår, till godo. Det är sant, att redan i Kongl. Majits

af Riksdagen bifallna förslag i fråga om anslag till statens egna jernvägsbyggnader

hänsyn tagits till det nu rådande behofvet af arbetsförtjents beredande,

men obestridligt torde vara, att ett bifall till såväl Kongl. Maj:ts

nyssnämnda som det nu af enskild motionär väckta förslaget i allt fall ej

på långt när komme att uppväga den minskade möjlighet till utkomst, som

de tryckta konjunkturerna medfört för en ej ringa del af landets arbetarebefolkning.

Såsom bekant, är för utbetalning af beviljade låneunderstöd till enskilda

jernvägar det vilkor, bland andra, stadgadt, att bolagsmännens inbetalningar

å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af

lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. Utskottet

anser, att någon eftergift i detta afseende ej bör blifva en följd af bifall till

förevarande motion, enär jernvägsbolaget ej derigenom bör i någon mån

befrias från skyldigheten att fullgöra de för dylik utbetalning redan stadgade

och gällande föreskrifter.

Utskottet hemställer fördenskull,

att, med bifall till Herr A. Hanssons ifrågavarande

motion, Riksdagen må bemyndiga Riksgäldskontoret att,

med iakttagande i öfrigt af samtliga de vilkor, som för

utbetalningar å det Södra Dalarnes jern vägsaktiebolag

beviljade statslån blifvit bestämda och så vida Kongl.

Magt, uppå jernvägsaktiebolagets underdåniga ansökning,

dertill lemnar Sitt bifall, redan under innevarande år till

nämnda bolag utbetala femhundratusen kronor af det belopp,

som å berörda statslån blifvit af Kongl. Maj:t anvisadt

till utgående under år 1881.

Stockholm deri 13 Mars 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL, EKMAN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27,

Reservation:

af Herrar Ola Andersson i Burlöf, Sv. Andreasson och N. Petersson

i Runtorp, hvilka anfört:

»Då 1876 års Riksdag bestämde det belopp, hvarmed under de närmast

följande fem åren nya, då ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningars

utförande borde af staten understödjas, till 2,000,000 kronor om

året, var det utan tvifvel Riksdagens afsigt, bland annat, att genom bestämmande

af ett för hvarje år lika belopp söka, så vidt möjligt och i hvad på staten

ankomme, på nämnda tidsperiod utjemna de summor, som komme att derunder

på nya enskilda jernvägsanläggningar användas.

Vi anse Utskottet så mycket mindre hafva egt skäl tillstyrka rubbning

i denna plan, som dels i Kongl. Maj:ts af Riksdagen bifallna förslag i

fråga om ökadt anslag till bestridande af statens egna jernvägsbyggnader

under så väl innevarande som nästkommande år hänsyn tagits till behofvet

af arbetsförtjensts beredande, dels ock ej någon utredning förefinnes derom,

huruvida ifrågavarande jernvägsbolag sjelft må önska eller, med iakttagande

af redan gifna bestämmelser i fråga om motsvarande aktiekapitals inbetalning

med mera, vara i tillfälle att begagna det ökade lånebelopp, hvars

utgående redan under innevarande år motionären föreslagit.

På dessa skäl anse vi Utskottet hafva bort hemställa, att Herr Hanssons

ifrågavarande motion ej må vinna Riksdagens bifall.»

STOCKHOLM, ISAAG MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1879:39 Skrifvelse, angående bemyndigande för Riksgäldskontoret att under dr 1879 utbetala viss andel af det för år 1881 anslagna lånebelopp till utförande af Södra Dal s. 19 i texten