Utlåtande, angående ifrågasatt bemyndigande för Riksgäldskontoret att under år 1879 utbetala viss andel af del för år 1881 anslagna lånebelopp till utförande af Södra Dalarnes jernvägsaktiebolags jernvägsanläggning.
1879-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1879:27, Utlåtande, angående ifrågasatt bemyndigande för Riksgäldskontoret att under år 1879 utbetala viss andel af del för år 1881 anslagna lånebelopp till utförande af Södra Dalarnes jernvägsaktiebolags jernvägsanläggning.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
1
N:o 27.
Ånk. till Kiksd. Kansli den 13 Mars 1879, kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående ifrågasatt bemyndigande för Riksgäldskontoret
att under år 1879 utbetala viss andel af del för år
1881 anslagna lånebelopp till utförande af Södra Dalarnes
jernvägsaktiebolags jernvägsanläggning.
(R. A.)
1 en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 65) har Herr A. Hansson föreslagit, att Riksdagen ville på det
sättet medverka till lindrande af nu rådande arbetslöshet bland befolkningen
i Södra Dalarne, att Riksgäldskontoret bemyndigades att, på sätt som lämpligast
kunde finnas, af det till Södra Dalarnes jernväg beviljade anslag, till
fortskyndande af nämnda arbete, under innevarande år utbetala 500,000
kronor af 1881 års anslag.
Såsom skäl för detta förslag har motionären hufvudsakligen anfört, att
sedan den tid, då de af 1876 års Riksdag till låneunderstöd för enskilda
jernvägar anslagna medel fördelades att å vissa bestämda terminer utgå, hade,
såsom allmänt kändt vore, de ekonomiska förhållandena, så väl i utlandet
som hos oss, undergått stor förändring. Inom vårt land, och särskild! inom
den ort ofvannämnda jernväg genomginge, hade den industriella företagsamheten
till följd af de ogynsamma konjunkturerna lidit af afbräck, som för
Bill. till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 20 Häft.
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 27.
alla Yore känbart. Arbetare hade i stor mängd måst afskedas eller sättas
på betydligt förknappade vilkor, under det att skaror af ungt och arbetsfört
folk, som genomströfvade orten för att söka arbeten, afvisades, der man icke
vore i tillfälle att, om också endast för brödfödan, bereda ett tillfälligt
sådant. I få ord sagdt, den rådande arbetslösheten hotade att bereda de
känbaraste olägenheter, och med bekymmer motsåge man den betydligt
ökade fattigvård stunga, som härigenom tillskyndades kommuner och enskilde.
Enda och i motionärens tanke bästa sättet att bota detta onda samt förebygga
de vådor, hvarmed det hotade, vore att bereda tillfälle till arbetsförtjenst.
Såsom vidare stöd för det af motionären väckta förslag hafva till Utskottet
aflemnats dels ett af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stora Kopparbergs
län den 15 sistlidne Februari afgifvet intyg, deri Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ej mindre vitsordade, att under för handen varande i hög ogynsamma
ekonomiska ställning, hvilken icke minst drabbade Stora Kopparbergs län,
som, med dess för behofvet otillräckliga jordbruk, vore för nödig bergning hänvisadt
hufvudsakligen till de förtjenster, hvilka vunnes vid ortens båda hufvudindustrier:
bergsbruk och trävarurörelse, det skulle vara särdeles önskvärdt
och till lindrande af nu rådande arbetslösheten bland befolkningen i södra
Dalarne kraftigt verkande, om Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag kunde berättigas
att, på sätt af motionär vid riksdagen blifvit ifrågasatt, till fortskyndande
af sitt arbete, under innevarande år erhålla 500,000 kronor af
1881 års anslag, än ock meddelade, att bemälda bolag fullgjort föreskriften
i § 4 af Kongl. Maj:ts nådiga resolution af den 24 November 1876 och sålunda
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insatt de deruti omförmälde, af
aktieegarne utfärdade förbindelser; dels ock ett af borgmästareembetet i Hedemora
den 8 Februari innevarande år utfärdadt bevis, att delegarne i Södra
Dalarnes jernvägsaktiebolag intill nämnda dag af det tecknade aktiekapitalet
inbetalt 691,937 kronor 44 öre.
De skäl, motionären för sitt förslag anfört, synas Utskottet särdeles
beaktansvärda. Icke dess mindre skulle Utskottet ej ansett sig kunna understödja
hans förslag, om deraf föranledts någon ökad statsutgift, som måst
med skattemedel utgå och således kommit att tynga på riksstaten. Sådan är
ej beskaffenheten af denna utgift. Den skall med fänta medel bestridas,
dessa medel äro redan anskaffade och för närvarande af staten utlånta mot
en ränta, som ej öfverstiger den, jern vägsbolaget är skyldigt att från lyftningsdagen
å desamma erlägga. Beloppets utbetalning redan under innevarande
år medför således för staten ej någon olägenhet, men skulle tvifvelsutan
medföra ett afsevärdt gagn, såväl genom den ökade trafik, hvilken
ifrågavarande jern vägsanläggnings hastigare fullbordande komme att
desto förr tillföra statsbanorna, som genom det ökade och välbehöfliga tillfälle
till arbetsförtjenst, som af arbetets bedrifvande i större omfång blefveen följd
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
3
och hvilket, med afseende å företagets betydenhet och den dertill användbara
stora arbetsstyrkan, säkerligen ej skulle komma endast den ort, der jernvägsanläggningen
framgår, till godo. Det är sant, att redan i Kongl. Majits
af Riksdagen bifallna förslag i fråga om anslag till statens egna jernvägsbyggnader
hänsyn tagits till det nu rådande behofvet af arbetsförtjents beredande,
men obestridligt torde vara, att ett bifall till såväl Kongl. Maj:ts
nyssnämnda som det nu af enskild motionär väckta förslaget i allt fall ej
på långt när komme att uppväga den minskade möjlighet till utkomst, som
de tryckta konjunkturerna medfört för en ej ringa del af landets arbetarebefolkning.
Såsom bekant, är för utbetalning af beviljade låneunderstöd till enskilda
jernvägar det vilkor, bland andra, stadgadt, att bolagsmännens inbetalningar
å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af
lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. Utskottet
anser, att någon eftergift i detta afseende ej bör blifva en följd af bifall till
förevarande motion, enär jernvägsbolaget ej derigenom bör i någon mån
befrias från skyldigheten att fullgöra de för dylik utbetalning redan stadgade
och gällande föreskrifter.
Utskottet hemställer fördenskull,
att, med bifall till Herr A. Hanssons ifrågavarande
motion, Riksdagen må bemyndiga Riksgäldskontoret att,
med iakttagande i öfrigt af samtliga de vilkor, som för
utbetalningar å det Södra Dalarnes jern vägsaktiebolag
beviljade statslån blifvit bestämda och så vida Kongl.
Magt, uppå jernvägsaktiebolagets underdåniga ansökning,
dertill lemnar Sitt bifall, redan under innevarande år till
nämnda bolag utbetala femhundratusen kronor af det belopp,
som å berörda statslån blifvit af Kongl. Maj:t anvisadt
till utgående under år 1881.
Stockholm deri 13 Mars 1879.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL, EKMAN.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27,
Reservation:
af Herrar Ola Andersson i Burlöf, Sv. Andreasson och N. Petersson
i Runtorp, hvilka anfört:
»Då 1876 års Riksdag bestämde det belopp, hvarmed under de närmast
följande fem åren nya, då ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningars
utförande borde af staten understödjas, till 2,000,000 kronor om
året, var det utan tvifvel Riksdagens afsigt, bland annat, att genom bestämmande
af ett för hvarje år lika belopp söka, så vidt möjligt och i hvad på staten
ankomme, på nämnda tidsperiod utjemna de summor, som komme att derunder
på nya enskilda jernvägsanläggningar användas.
Vi anse Utskottet så mycket mindre hafva egt skäl tillstyrka rubbning
i denna plan, som dels i Kongl. Maj:ts af Riksdagen bifallna förslag i
fråga om ökadt anslag till bestridande af statens egna jernvägsbyggnader
under så väl innevarande som nästkommande år hänsyn tagits till behofvet
af arbetsförtjensts beredande, dels ock ej någon utredning förefinnes derom,
huruvida ifrågavarande jernvägsbolag sjelft må önska eller, med iakttagande
af redan gifna bestämmelser i fråga om motsvarande aktiekapitals inbetalning
med mera, vara i tillfälle att begagna det ökade lånebelopp, hvars
utgående redan under innevarande år motionären föreslagit.
På dessa skäl anse vi Utskottet hafva bort hemställa, att Herr Hanssons
ifrågavarande motion ej må vinna Riksdagens bifall.»
STOCKHOLM, ISAAG MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1879.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1879:39 Skrifvelse, angående bemyndigande för Riksgäldskontoret att under dr 1879 utbetala viss andel af det för år 1881 anslagna lånebelopp till utförande af Södra Dal s. 19 i texten