Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående ny lönestat för Kammarrätten.

1879-04-25 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:42, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående ny lönestat för Kammarrätten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 42.

1

N:o 42.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1879, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

ny lönestat för Kammarrätten.

(2:a U. A.)

Sedan löneregleringskomitén den 6 November 1878 afgifvit underdånigt

betänkande och förslag angående lönereglering m. rn. för Kammarrätten,

samt bemälda embetsverk med underdånigt utlåtande i ämnet af

den 29 samma månad till Kongl. Maj:t inkommit, har Kongl. Maj:t uti

en den 21 sistlidne Februari till Riksdagen afbiten nådig proposition (N:o

28), under åberopande af hvad ett samma proposition bilagdt protokoll

öfver finansärenden innehölle, föreslagit Riksdagen dels att, med godkännande

af ej mindre det förslag till stat för Kammarrätten, som funnes i

nämnda protokoll intaget, än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifva

i fråga om samma stat föreslagna, från och med år 1880 förhöja det

å riksstatens sjunde hufvudtitel för Kammarrätten uppförda ordinarie anslag

med 41,675 kronor, eller från 127,925 kronor till 169,600 kronor;

i hvilket fall det af Kongl. Maj:t å extra stat för år 1880 äskade anslag

till Kammarrätten, 22,320 kronor, kunde från nämnda stat afföras; dels och

medgifva, att för Kammarrättens embets- och tjensteman samt betjente

ifrågakommande ålderstillägg finge utgå af sjunde hufvudtitelns förslagsanslag

till ålderstillägg, äfvensom att berörda anslag för sådant ändamål

höjde&s med 8,000 kronor utöfver det belopp, soin i nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof blifvit äskadt, eller till 28,000

kronor.

Aflöningen för Kammarrättens embets- och tjensteman samt betjente

utgår för närvarande på följande sätt:

Bih. till Riksd. Prat. 1879. 4 Smil. 1 A/d. 27 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Siats Utskottets Utlåtande N:o 42.

Presidenten ...........

1 Kammarrättsråd

2 d:o

1 d:o

2 d:o

1 Sekreterare..

1 Notarie .......

2 d:o ........

1 Kanslist........

2 d:o ........

Kansliet:

Aktuarie- och registrator skontor et:

1 Aktuarie och registrator...............................

1 Kanslist........................................................

Advokatfiskalskontoret:

1 Advokatfiskal...............................................

1 Kanslist........................................................

Ofverrevisionsdepartementet:

1 Revisionskommissarie ................................

2 d:o ..................................

1 Revisor..................

6 d:o ......................................................

1 d:o ........................................................

6 d:o .........................................................

1 Kammarskrifvare............

6 d:o ........

1 d:o .................

7 d:o .........

1 Förste vaktmästare

1 Vaktmästare ...........

3 d:o ...........

Hvartill kommer ytterligare:

Kostnad för adjunktion, årligen i medeltal för de 7 sista åren

Vikariatsersättning, år 1877 uppgående till omkring ...

Till e. o. tjensteman och vaktbetjente samt renskrifningskostnad,

i rundt tal ........................................

Summa

Lön.

Kronor.

Dyrtids-

tillägg.

Kronor.

Summa.

Kronor.

9,000

_

9,000

5,000

1,000

6,000

10,000

2,000

12,000

4,500

900

5,400

9,000

1,800

10,800

3,500

700

4,200

2,200

440

2,640

4,400

880

5,280

1,000

200

1,200

2,000

400

2,400

2,500

500

3,000

1,300

260

1,560

3,500

700

4,200

1,500

300

1,800

3,500

700

4,200

7,000

1,400

8,400

2,500

500

3,000

15,000

3,000

18,000

2,000

400

2,400

12,000

2,400

14,400

1,600

320

1,920

9,600

1,920

11.520

1,000

200

1,200

7,000

1,400

8,400

675

- .

675*

575

—

575

1,725

1,725

123,575

22,320

145,895

1,573

—

—

7,760

—

—

3,686

—

1

158,914

* Jemte fri bostad och vedbrand

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

3

Den föreslagna nya staten är deremot af följande lydelse:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Presidenten................................

7,600

2,400

10,000

1 Kammarrättsråd ..................

4,400

2,000

6,400

(Efter 5 år kan lönen höjas

5 D:o ..................

22,000

10,000

32,000

| med 600 kronor.

Kansliet:

1 Sekreterare ..........................

3,000

1,500

4,500

1 Notarie.................................

1,800

1,200

3,000

2 D:o ...................................

3,600

2,400

6,000

Aktuarie- och registrator-

kontoret.v

1 Aktuarie och registrator...

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen höjas

Advokatfiskalskontoret:

med 500 kronor och eftei

10 år med ytterligare 500

1 Advokatfiskal........................

3,000

1,500

4,500

kronor.

Öfverrevisionsdepartementet:

1 Revisionskommissarie........

3,000

1,500

4,500

2 D:o .........

6,000

3,000

9,000

1 Revisor...................................

1,800

1,200

3,000

17 I):o ...................................

30,600

20,400

51,000

Till vikariatsersättning, arf-

voden åt extra biträden,

flitpenningar och renskrif- ningskostnad ........................

.

—

28,400

1 Förste vaktmästare ...........

800

300

1,100*

1 Vaktmästare..........................

500

300

800*

1 Efter 5 År kan lönen höjas

3 l):o ........................

1,500

900

2,400*

| med 100 kronor.

Summa

—

169,600

* Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår

lönen minskas med 150 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Den sålunda föreslagna staten skiljer sig från löneregleringskomiténs

i ämnet gjorda framställning endast deruti att, under det komitén till

vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden rn. in. beräknat ett belopp

af 29,400 kronor, har Kong]. Maj:t ansett att härför erfordrades allenast

28,400 kronor, hvartill anledningen är att söka i följande förhållanden.

Komitén, som hyst den åsigten, att det inom Kammarrätten hittills

tillämpade feriesystemet skulle upphöra, hade nemligen föreslagit att i

dess ställe semester måtte, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kunde ske, åtnjutas af Kammarrättens president och ledamöter

samt andra gradens tjensteman under en och en half månad samt

af första gradens tjensteman under en månad årligen.

På af Kammarrätten i dess öfver komiténs förslag afgifna utlåtande

anförda skäl, och då vid regleringen af rikets hofrätter icke blifvit ifrågasatt

att utbyta hofrättsledamöternes ferier mot semester, har Kongl. Maj:t

ansett, att ett dylikt utbyte icke heller borde ega rum i Kammarrätten,

hvad dess president och ledamöter anginge, utan att desse fortfarande

borde åtnjuta ferier under samma tid som hittills. Beträffande åter tjenstemännen,

har Kongl. Maj:t funnit komiténs förslag i afseende å semester

böra tillämpas.

Under förutsättning af bifall härtill, skulle något semester-vikariat

icke ifrågakomma för Kammarrättens ledamöter. Kammarrätten hade i

sitt utlåtande upplyst, att, med tillämpning af feriesystemet för ledamöterne,

ej heller skulle erfordras semester-vikariat för notarierne, enär

ledighet kunde beredas dem, utan att behof af vikarie uppstode. Det

af komitén föreslagna beloppet till vikariatsersättning skulle således, enligt

den beräkning Kammarrätten gjort, kunna nedsättas med 2,300 kronor.

A andra sidan hade Kammarrätten på anförda skäl hemstält, att

till Kammarrättens disposition fortfarande måtte bibehållas ett å embetsverkets

nuvarande stat uppfördt anslag till gratifikationer åt e. o. tjensteman

och vaktbetjente, uppgående till 1,350 kronor. Vid regleringen af

andra embetsverk, exempelvis Statskontoret, Generaltullstyrelsen och senast

Kammarkollegium, hade Kongl. Maj:t ansett embetsverken böra tilläggas

anslag till s. k. flitpenningar, och enligt Kongl. Maj:ts åsigt borde äfven

Kammarrätten komma i åtnjutande af en dylik förmån, hvartill syntes

kunna anslås i jeinnt tal 1,300 kronor; och har, på grund af hvad sålunda

så i ena som andra hänseendet blifvit anfördt, Kong!. Maj:t ansett,

att anslaget till vikariatsersättning m. m. borde i staten uppföras till allenast

28,400 kronor och benämnas anslag »till vikariatsersättning, arfvoden

åt extra biträden, flitpenningar och renskrifningskostnad».

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Utskottet har visserligen funnit det till s. k. flitpenningar beräknade

beloppet, 1,300 kronor, böra å Kammarrättens stat uppföras, men deremot

icke kunnat biträda förslaget derom att detta embetsverks president

och ledamöter fortfarande skulle åtnjuta ferier i stället för semester. Till

stöd för Utskottets åsigt härutinnan torde, förutom de af komitén andragna

skäl, få åberopas den omständighet, att Kongl. Maj:t ogillat Kammarkollegiets

på hufvudsakligen enahanda skäl, som af Kammarrätten i

förevarande hänseende anförts, grundade yrkande att bemalda kollegii

president och ledamöter jemväl borde fa fortfarande åtnjuta ferier.

Utskottet har alltså ansett, att ferierna för Kammarrättens president

och ledamöter, i likhet med hvad för Kammarkollegium redan bestämts,

böra utbytas mot en och en half månads semester årligen.

I följd häraf lärer det belopp, 2,300 kronor, som Kammarrätten

ansett kunna besparas, derest feriesystemet bibehölles, böra å staten uppföras,

och alltså anslaget till vikariatsersättning in. in. bestämmas till

30,700 kronor.

Då den nya staten i öfrigt synes vara afpassad efter behofvet, samt

de särskilda lönebeloppen äfvensom dessas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar

öfverensstämma med hvad i afseende å andra nyreglerade

embetsverk blifvit faststäldt, lärer densamma med nyss omförmälda

ändring, hvarigenom slutsumman kommer att uppgå till 171,900 kronor,

böra vinna Riksdagens godkännande.

Förutom de ordinarie löneinkomsterna åtnjuta för närvarande några

tjensteman inom Kammarrätten inkomster af mera tillfällig art. Sä

tillkomma registrator!! och aktuarien lösen för diarii- och andra bevis,

afskrifter och vidiinationer samt ersättning för uppbörd och redovisning

af influten lösen, revisionskommissarierne andel i böter och viten, som

på deras anmälan ådömas redogörare för försummelse med. räkenskapers

insändande m. m., äfvensom en tjensteman å hvartdera revisionskontoret

lösen för begärda utdrag af inneliggande räkenskaper. Men utom dessa

sportler, hvilka till en del uppbäras jemväl inom andra embetsverk och

för öfrigt äro af jemförelsevis ringa betydenhet, tillgodonjuter, enligt

gällande instruktion, jemförd med Kongl. brefvet den 5 Mars 1858, dels

revisionstjensteman 15 procent af de medel, som med anledning af hans

gjorda anmärkningar vid räkenskaper influtit i kronans eller andra allmänna

kassor och utan anmärkning icke skulle kommit dem till godo,

dels ock advokatfiskalen, jemte andel i böter och viten enligt särskilda

författningar samt ersättning för mistade bötesandelar med anledning af

nya strafflagens införande, ej mindre 15 procent af de medel, som inflyta

med anledning af utaf honom anmärkta felaktigheter uti någon förut i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Kammarrätten granskad eller såsom granskad anmäld räkning, än äfven

10 procent af alla de medel, som efter hans handläggning i balansmål

tillkomma kronans eller andra allmänna kassor.

Beträffande nu omförinälda särskilda inkomster hade komitén hemstält,

att de bestämmelser angående åtnjutande af observationsarfvode å influtna

anmärkningsmedel, som för närvarande voro för Fångvårdsstyrelsens

revisionspersonal meddelade, måtte i tillämpliga delar blifva gällande jemväl

för revisionstjenstemännen inom Kammarrätten ;

att advokatfiskalens nuvarande rätt till aktoratsarfvode och dylika

sportler matte inskränkas till hvad, enligt nu gällande grunder, utginge

eller, enligt hvad framdeles blefve stadgadt, kunde komma att utgå till

andra aktörer eller revisionstjenstemän ; samt

att öfrige Kammarrättens tjensteman nu tillkommande sportelinkomster

måtte fortfarande få tillgodonjutas, men deremot sigillpenningarne

för vaktbetjeningen upphöra.

Härvid har Kongl. Maj:t icke funnit anledning till annan anmärkning

än att, med afseende å hvad af ordföranden i komitén (se komitébetänkandet

sid. 115 —117) och af Kammarrätten (se dess utlåtande sid.

19) blifvit anfördt i fråga om advokatfiskalens aktoratsarfvode, denne

tjensteman syntes böra bibehållas vid enahanda förmåner, han i detta

hänseende för närvarande åtnjöte, så mycket hellre, som det nu varande

aktoratsarfvodet utginge efter samma iberäkningsgrund, som Kongl. Maj:t

på komiténs förslag ansett böra tillämpas i afseende å Kammarkollegii

advokatfiskal; och då Riksdagen godkänt förslaget om beräknandet af aktoratsarfvodet

för advokatfiskal i Kammarkollegium, lärer Kongl. Maj:ts

nu omförmälda, dermed öfverensstämmande framställning i fråga om samma

förmån för motsvarande tjensteman i Kammarrätten jemväl böra vinna

Riksdagens bifall.

Vidare har Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med beslutet i fråga

om Kammarkollegii lönereglering, ansett den till statsverket ingående

expeditionslösen inom Kammarrätten äfvensom sigillpenningarne böra utbytas

mot stämpladt papper, hvarvid borde iakttagas, att den tjensteman,

som erhölle Kammarrättens uppdrag att handhafva försäljningen af och

beläggningen med stämpladt papper, borde af de inflytande stämpelmedlen,

enligt redogörelse, åtnjuta den honom hittills tillförsäkrade provision

af influten lösen.

I öfrigt skulle för åtnjutande af den föreslagna nya aflöningen

följande vilkor vara gällande:

att embets- och tjensteman i Kammarrätten skall vara underkastad

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 42.

7

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af embetsverket

eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med embete eller tjenst i Kammarrätten icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen i Kammarrätten; dock att tjensteman, som vid den nya

löneregleringens. inträdande redan innehar tjenst utom Kammarrätten,

må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Kammarrätten

hinderlig;

att aflöningarne för Kammarrättens embets- och tjensteman samt

betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstehjon eller

åtnjutit ferier eller semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet, för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så

mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom Kammarrätten, densamma, emot åtnjutande,

i förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,

men eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren

mera än fyra ar af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

pm sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor, under

iakttagande, hvad sa val den ena som den andra förhöjningen angår,

deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början afkalenderaret

näst. efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande

löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund

af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af

frågan om verkets omorganisation;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utsicottets Utlåtande JSf:o 42.

att president och ledamot skall vara förpligtad att vid fylda 70

års ålder från tjensten afgå samt efter 65 lefnadsår och 35 tjenstbar

icke vara ovilkorligen berättigad att för sjukdom erhålla tjenstledighet;

samt .

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår,

vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten

afgå,’ Eders Kongl. Maj:t eller Kammarrätten, der det tillkommer denna

att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest

och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå. ...

Ehuru Kongl. Maj:t, på sätt ofvan är nämndt, ansett att ratt till

semester borde tillgodokomma första och andra gradens tjensteman, har

icke något stadgande härom upptagits bland förestående vilkor. Då så

emellertid skett i fråga om andra nyreglerade embetsverk, lärer jemväl

här ett dylikt stadgande böra införas, hvilket, på grund af hvad ofvan

blifvit anfördt, bör afse jemväl embetsverkets president och ledamöter.

I öfrigt torde vilkoren böra vinna Riksdagens godkännande, allenast med

den ändring, att i 3:dje punkten orden »ferier eller» uteslutas.

Då Kammarrättens nuvarande ordinarie statsanslag utgör 127,925

kronor, och den nya staten enligt Utskottets förslag skulle sluta å 171,900

kronor, erfordras alltså för dess tillämpning en förhöjning i nämnda

anslag med 43,975 kronor. Om emellertid i betraktande tages, dels att

å extra stat varit under de senare åren anvisadt till dyrtidstillägg

för embetsverkets personal ett belopp af 22,320 kronor, och dels att,

på sätt ofvan först intagna tabell gifven vid handen, ytterligare omkring

8 669 kronor årligen måst af tillgängliga medel utgå för att betacka

kostnaderna för adjunktion och vikariatsersättning, har alltså summan af

statsverkets utgifter för Kammarrätten uppgått till 158,914 kronor, oci

kommer för den skull den nya statens tillämpning, hvilken medför upphörandet

af nyss omförmälda särskilda utgifter å sammanlagdt 30,989

kronor, i sjelfva verket att föranleda en ökad statsutgift af allenast

12 986 ’ kronor, oafsedt de kostnader, som betingas af bestämmelserna

om ålderstillägg. De i sistnämnda hänseende ifrågakommande utgifterna

torde höra, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, utgå af sjunde huvudtitelns

förslagsanslag till ålderstillägg, hvilket för den skull lärer fa med

äskade 8,000 kronor ytterligare höjas utöfver det belopp, hvarmed detsamma

förut blifvit af innevarande Riksdag ökadt.

PA orund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

X Cli

Utskottet:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

9

a) att Riksdagen må med godkännande af ej mindre

härhos bilagda förslag till stat för Kammarrätten (Bil.

Litt. A), än äfven af de i fråga om samma stat föreslagna

vilkor och förbehåll — dock med den ändring

att dels i tredje punkten af vilkoren orden »ferier eller»

uteslutas och dels att bland vilkoren intages bestämmelse

derom att semester må, när sådant utan hinder

för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas af Kammarrättens

president och ledamöter samt andra gradens

tjensteman under eu och eu half månad samt af första

gradens tjensteman under en månad årligen — från

och med år 1880 höja det å 7:de hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag till Kammarrätten med 43,975

kronor, eller från 127,925 kronor till 171,900 kronor;

och

b) att Riksdagen må medgifva, att för Kammarrättens

embets- och tjensteman samt betjente ifrågakommande

ålderstillägg må få utgå af sjunde hufvudtitelns

förslagsanslag till ålderstillägg, samt för sådant ändamål

höja nämnda anslag med 8,000 kronor utöfver

det belopp, hvarmed detsamma redan blifvit af innevarande

Riksdag vid behandling af Stats-Utskottets

utlåtande angående regleringen af utgifterna under

riksstatens sjunde hufvudtitel ökadt, eller till 28,000

kronor.

Stockholm den 25 April 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Bih. till Riksd. Prot. 1879.. 4 Sami. 1 Afd. 27 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Reservationer:

af Herrar G. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, L. Nordenfelt, R. Montgomery

Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna, Grefve A. Mörner,

Grefve S. Lagerberg, G. de Maré och Friherre C. Hochschild, hvilka yrkade,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga proposition måtte oförändrad

vinna Riksdagens bifall;

af Herr Carl Anders Larsson, hvilken icke ville bifalla någon

ökning af anslaget till'' Kammarrätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Bil. Litto A.

ll

Förslag

till stat för Kammarrätten.

Tjenst-

Lön,

görings-

penningar

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Presidenten ..............................

7,600

2,400

10,000

1 Kammarrättsråd ...........-..............

4.400

2,000

6,400

(Efter 5 år kan lönen höjas

5 d:o ..........................

22,000

10,000

32,000

| med 600 kronor.

■Kansliet:

!

1 Sekreterare..................................

3,000

1.500

4,500

1 Notarie ........................................

1,800

1,200

3,000

2 D:o .........................................

3,600

2,400

6,000

Aktuarie- och r egistrator skontor et:

1 Aktuarie och registrator...............

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen höjas

Advokatfiskalskontor et:

med 500 kronor och efter

> 10 år med ytterligare 500

1 Advokatfiskal.................................

3,000

1,500

4,500

kronor.

Öfverrevisionsdepartementet:

1 Revisionskomniissarie .................

3,000

1,500

4,500

2 D:o ..................

6.000

3,000

9,000

1 Revisor ........................................

1,800

1,200

3,000

17 D:o .......................................

Till vikariatsersättning, arfvoden åt

30,600

20,400

51,000

extra biträden, flitpenningar och

renskrifningskostuad.................

—

30,700

1 Förste vaktmästare ....................

800

300

1,100*

800*

1 Vaktmästare ................................

500

300

(Efter 5 år kan lönen höjas

3 D:o ................................

1,500

900

2,400*

| med 100 kronor.

Summa

—

171,900

* Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri kostad, skall, så länge denna förmån qvarstå?,

lönen minskas med 150 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.