Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående eftergift af den jordeboksränta, som enligt Kongl. ''kungörelsen den 9 Juni 1871 bör hemman och lägenheter i vissa bergslager påföras.

1879-04-25 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:49, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående eftergift af den jordeboksränta, som enligt Kongl. ''kungörelsen den 9 Juni 1871 bör hemman och lägenheter i vissa bergslager påföras.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

% Stats-Utskottets Utlåtande N:o 49.

sådant påfordrades, omkring det afsöndrade området uppföra och underhålla

erforderlig stängsel.

Stats-Utskottet, till hvars behandling denna nådiga proposition

blifvit remitterad, får, med hänvisande till hvad den nådiga propositionen

i öfrigt innehåller, hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t sålunda

täckts föreslå.

Stockholm den 25 April 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

N:o 49.

Ank. till Riksd. Kansli den 30 April 1879, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående

eftergift af den jordeboksränta, som enligt Kongl.

''kungörelsen den 9 Juni 1871 bör hemman och lägenheter

i vissa bergslager påföras.

(I. A.)

Sedan i proposition till 1871 års Riksdag föreslagits, att hyttorna

inom bergslag måtte från utgörande af tackjernstionde befrias, utan att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 49.

3

de räntor, hvilka en gång inom bergslag upphört, åter påfördes, äfvensom

att skattejern och hyttegälsjern jemväl, måtte upphäfvas, samt att

hemman och lägenheter i de bergslager, som icke redan vore underkastade

ordinarie rotering, måtte efter det rotetal, till hvilket de vore

extra roterade, åläggas rotevakansafgifter till hälften emot annan roterad

jord i samma län, anmälde Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19

Maj nämnda år, att omförmälda proposition blifvit på det sätt bifallen,

att Riksdagen medgifvit, det skyldigheten inom privilegierad bergslagsort

till utgörande af tackjernstionde äfvensom af skattejern och hyttegälsjern,

der någondera af dessa senare afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstode,

finge för framtiden upphöra, emot det att hemman och lägenheter

i de bergslager, som icke redan vore underkastade ordinarie rotering,

skulle, efter det rotetal, till hvilket de vore extra roterade, åläggas

rotevakansafgifter till hälften emot annan roterad jord i samma län,

och att, med hufvudsaklig tillämpning af hvad Kammar- och Kommerskollegierna

i underdånigt utlåtande den 31 December 1867 rörande

grunderna och sättet för berörda förändrings genomförande förordat och

hemstält, hvarje hemman och lägenhet inom privilegierad bergslagsort,

som, i sin egenskap att tillhöra sådan ort, åtnjöte någon frihet i afseende

å ränta, skulle, på ofvan angifna vilkor och i de fall som vederborde,

till hälften åsättas de skyldigheter härutinnan, som, efter vederbörandes

hörande, funnes med författningarne öfverensstämma, samt att

de nya rättsförhållanden, som af omförmälda förändring kunde varda en

följd, skulle komma att inträda från och med början af år 1872; hvarjemte

Riksdagen anhöll, att, derest vid de sålunda bestämda skyldigheternas

påförande någon ytterligare lindring skulle i särskilda fall visa

sig af omständigheterna påkallad, Riksdagen måtte derom få emottaga

nådig framställning.

Det af Riksdagen sålunda fattade, genom Kongl. kungörelse den

9 Juni 1871 till allmän efterrättelse meddelade beslut, angående vilkoren

för tackjernstiondens upphörande, hade, enligt hvad af förestående,

till Riksdagen den 31 Januari innevarande år aflåtna nådiga proposition

(N:o 19) inhemtas, numera blifvit fullständigt bragt till verkställighet,

förutom att jordeboksränta i enlighet med beslutet icke blifvit påförd

inom nedannämnda bergslager, nemligen Skinnskattebergs och Norbergs

inom Yestmanlands län, Nora, Hjulsjö, Lindes, Ramsbergs, Grythytte,

Hellefors, Carlskoga, Lekebergs och Lerbäcks bergslager i Örebro län,

Vesterbergslagen i Stora Kopparbergs och Filipstads bergslag i Vermlands

län; och då återstående räntepåföringen i dessa bergslager svårligen

kunde utan kränkning af enskildes rätt verkställas, har Kongl. Maj:t,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

under åberopande af hvad ett den nådiga propositionen bilagdt statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 31 Januari innevarande år i

ämnet innehölle, nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att den del af

den förut frinjutna jordeboksräntan i ofvan uppräknade bergslager,

som, enligt Riksdagens år 1871 fattade, genom Kongl. kungörelsen

den 9 Juni samma år till efterrättelse meddelade beslut, skulle hemman

och lägenheter i dessa bergslager påföras, måtte helt och hållet

eftergifvas.

Med hänvisande till hvad uti ofvannämnda statsrådsprotokoll i ärendet

finnes anfördt, får Stats-Utskottet, till hvars behandling denna nådiga

framställning blifvit remitterad, till en början erinra, hurusom, enligt

hvad ofvan är antydt, Riksdagen vid beslutet i fråga om de skyldigheter,

hvilka såsom ersättning för tackjernsafgifter borde hemman och

lägenheter i privilegierade bergslagsorter åläggas, synes hafva förutsatt,

att svårigheter vid tillämpning deraf skulle komma att uppstå, enär

Riksdagen, i sammanhang med detta beslut, anhållit, att, derest vid berörda

skyldigheters påförande någon ytterligare lindring skulle i särskilda

fall visa sig af omständigheterna påkallad, Kongl. Maj:t måtte derom till

Riksdagen göra nådig framställning. Beträffande ofvan omförmälde

bergslager har också, efter det rotevakansafgift och mantalsränta blifvit

i enlighet med grunderna för Riksdagens ofvannämnda beslut påförda,

för åsättande af jordeboksränta mött hinder af den väsentliga beskaffenhet,

att beslutet i denna del icke kunnat genomföras utan kränkning af

enskildes rätt. Då de handlingar, som skolat ligga till grund för räntepåföringen,

delvis saknats och i många fall varit ofullständiga och mot

hvarandra stridande, samt hemmanen sedan den tid, då tackjernstionden

åsattes, undergått förändringar såväl till antal som hemmantal, hafva

oöfvervinnerliga svårigheter uppstått vid att efter hemmansberäkning

påföra jordeboksräntan; och de allvarliga försök att efter annan grund

åsätta denna ränta, hvilka i olika riktningar med ospard möda företagits,

synas samtlige hafva strandat mot svårigheten att finna en rättvis norm

för räntans påförande. Den sista utväg till frågans lösning, som varit

föreslagen, har varit tillsättandet inom länen af särskilda kommissioner

för ändamålet. Men oafsedt det osannolika deruti, att dessa kommissioner

skulle kunna bättre, än hvad hittills egt rum, lyckas utan kränkning

af enskildes rätt verkställa ifrågavarande räntepåföringar, torde kostnaden

för kommissionerna, hvilka det skulle åligga att meddela beslut

beträffande ej mindre än 1,881 särskilda hemman och hyttor, komma att

till stor del motväga den inkomst, statsverket af dessa räntor korame

att åtnjuta. Enligt hvad Utskottet inhemtat, har den uti ifrågavarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 49.

o

bergslager verkstiilda påföringen af rotevakansafgift och mantalsränta

föranledt 965 utslag, af hvilka 802 hos Kammar-kollegium öfverklagats,

och då, såsom förut är anfördt, jordeboksränta^ påförande möter vida

större svårigheter, torde åtgärder i sådant syfte komma att gifva anledning

till ett ännu större antal besvärsmål och således jemväl i detta afseende

föranleda kostnader och arbete, ingalunda motvägande den derigenom

beredda statsinkomst. Vid sådant förhållande, och då denna inkomst

synes vara af jemförelsevis ringa betydenhet, har Utskottet ansett

giltiga skäl förefinnas till eftergift af ifrågavarande ränta. I anledning

häraf och på grund af hvad i öfrigt i ärendet förekommit, får

Utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla, hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende täckts föreslå.

Stockholm den 30 April 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.