Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om indragning till statsverket af landsliöfdingelöneregleringsf''onden samt underdånig skrifvelse angående reglering af landshöfdingelönerna m. m.

1879-05-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:50, Utlåtande, i anledning af väckt motion om indragning till statsverket af landsliöfdingelöneregleringsf''onden samt underdånig skrifvelse angående reglering af landshöfdingelönerna m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50,

tf:o 50.

Ank. till Riksd. Kansli den 30 April 1879, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om indragning till statsverket

af landsliöfdingelöneregleringsf''onden samt underdånig

skrifvelse angående reglering af landshöfdingelönerna

m. m.

(I. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 78) har Herr C. Å. Larsson föreslagit, dels

att den såkallade landshöfdingelöneregleringsfonden, utgörande vid 1877

års ingång 69,669 kronor 40 öre, måtte till statsverket indragas från och

med innevarande års utgång, dels att alla de till landshöfdingelöner anordnade

boställen, räntor, tionde och andra inkomster måtte från och

med år 1880 ingå till Statskontoret bland kronans öfriga intrader, emot

det att landshöfdingarne, i likhet med andra statens embets- och tjensteman,

skulle bekomma sina löner af statsmedlen, dels ock att Riksdagen i

underdånig skrifvelse måtte anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästa

Riksdag aflåta nådig proposition om en sådan reglering af alla landshöfdingelönerna,

som kunde för dessa embetsman vara lämplig.

I enlighet med hvad Utskottet uti utlåtandet N:o 12 punkten 12:o

anmält, har Utskottet skolat, i sammanhang med utlåtande öfver Herr

C. A. Larssons omförmälda framställning, jemväl meddela yttrande med

anledning af ett utaf samme motionär i motion N:o 24 i Andra Kammaren

gjordt yrkande derom, att det till landshöfdingarne i Kopparbergsoch

Vesternorrlands län anvisade, på ordinarie stat under sjette hufvudtiteln

uppförda ersättningsanslag å 7,500 kronor måtte indragas, enär

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50. 7

landshöfdingelöneregleringsfonden lemnade full tillgång till bestridande

af denna utgift.

Uti underdånig skrifvelse den 4 Januari 1830 angående regleringen

af riksstatens andra hufvudtitel anförde Rikets Ständer, bland annat,

att, såsom något förslag till den uti Kongl. Maj:ts till dåvarande Riksdag

aflåtna nådiga proposition omförmälda jemkning och reglering af landshöfdingelönerna

ej blifvit Rikets Ständer meddeladt, Rikets Ständer ansåge

sig böra inskränka sitt yttrande i detta ämne till endast den underdåniga

anhållan, att, med begagnande af de för landshöfdingelönerna

på stat befintliga anslag, utan vidare utgift för statsverket, en för desse

embetsman lämplig lönereglering måtte vidtagas. Sedan i anledning af

Kongl. Maj:ts meddelade nådiga föreskrifter härefter blifvit upprättadt

förslag till en lämpligare reglering af lönevilkoren vid landshöfdingetjensterna

samt detsamma till Kongl. Maj:t inkommit, hade Kongl. Maj:t, jemlikt

nådigt bref till Kammarkollegium och Statskontoret den 24 April 1837,

faststält en i det nådiga brefvet intagen afiöningsstat för landshöfdingarne,

och skulle i afseende å denna lönereglering iakttagas, bland annat, att dåvarande

landshöfdingar icke skulle rubbas i de löneförmåner och rättigheter,

de enligt sina fullmakter och författningarne egde åtnjuta, så att löneregleringen

icke i andra delar, än hvad deremot ej vore stridande, för dem

tillämpades; men vid hvarderas afgång från tjensten skulle löneregleringen, i

hvad sig i behörig ordning göra läte, komma att verkställas, dock att för

Gefleborgs, Vesternorrlands, Göteborgs och Bohus, Kalmar och Malmöhus

län minskningen i landshöfdingarnes dåvarande lönevilkor icke skulle

vidtaga förr än särskildt derom blefve i nåder förordnadt; äfvensom att

de uppkommande tillgångarne till löneförhöjningarne borde till dåvarande

andra hufvudtitelns besparingar under särskild rubrik ingå och redovisas

samt löneförhöjningarne derifrån utgå, intill dess öfverflyttningen deraf

från en till en annan landshöfdingetjenst å stat kunde verkställas.

Enär genom tid efter annan inträffade landshöfdingeledigheter erforderliga

tillgånger till den uti omförmälda Kongl. bref af den 24 Februari

1837 föreskrift^ reglering af landshöfdingarnes lönevilkor snart

till fullo vore för handen, hade Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till Statskontoret

af den 20 Juni 1853, tagit i öfvervägande lämpligaste sättet för

denna lönereglerings afsilande samt dervid i nåder gillat en Kongl.

Maj:ts pröfning understäld plan, hvarjemte Kongl. Maj:t förordnat, huru

befintliga indelningar borde fördelas emellan landshöfdingarne, för att

desse måtte komma i åtnjutande af de lönebelopp, Kongl. Maj:t åt en

hvar bestämt. Slutligen meddelades i sammanhang härmed närmare föreskrifter

angående hvad som vid denna reglering skulle iakttagas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50.

Genom nådigt bref den 28 November 1871 förklarade Kongl. Maj:t,

bland annat, att, emot det att landshöfdingelönerna bestämdes till vissa

bestämda belopp i penningar att från landshöfdingelöneregleringsfonden

uppbäras, och, i den mån sådant lämpligen utan förnärmande af någons

lagliga rätt kunde ske, dels alla till landshöfdingeindelningarne hörande

fiske- och jagträttigheter, boställsjordar och lägenheter af hvad namn

och beskaffenhet som helst, med undantag endast af de till länsresidensen

hörande trädgårdar och parkanläggningar, hvarvid, jemte bostad i

residenset, landshöfdingarne fortfarande bibehölles, skulle, der sådant

icke redan skett, under arrende på tjugo år till den högstbjudande å

auktion upplåtas emot afgifter, bestämda endast i penningar, hvilka afgifter,

likasom de för redan på 20 år eller längre tid utarrenderade boställshemman

och jordar slutligen, sedan utarrenderingen blifvit i sin

helhet genomförd, borde till landshöfdingelöneregleringsfonden redovisas

och ingå, dels ock ej mindre alla till landshöfdingarne från statsverket

utgående lönebidrag, vare sig i penningar eller ersättningar för oindelt

spanmål m. m., än ock ersättningar af läns-, stads- eller landtkornmuner

eller bolag för upplåten jord skulle efter 1874 års slut, der löntagarens

rätt icke sådant förhindrade, till löneregleringsfonden ingå och redovisas.

Innehafvarne af följande tolf landshöfdingebeställningar voro år

1871 underkastade reglering, nemligen i Stockholms, Östergötlands, Kronobergs,

Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Wermlands, Westrnanlands,

Jemtlands, Westerbottens, Jönköpings och Skaraborgs län.

Härefter hafva genom: särskilda nådiga bref, i mån af innehafvarnes

afgång, lönerna vid nedannämnda landshöfdingebeställningar blifvit reglerade,

dervid föreskrift meddelats, att samtlige med beställningarne

förut förenade löneförmåner skulle i stadgad ordning till löneregleringsfonden

redovisas och ingå, nemligen:

i Kalmar län genom Kongl. brefvet den 18 April 1873;

i Westernorrlands län genom Kongl. brefvet den 31 Oktober 1873;

i Gotlands län genom Kongl. brefvet den 12 December 1873;

i Norrbottens län genom Kongl. brefvet den 12 December 1873;

i Malmöhus län genom Kongl. brefvet den 22 Januari 1875;

i Upsala, Södermanlands och Elfsborgs län genom Kongl. brefvet

deri 12 Mars 1875;

i Örebro län genom Kongl. brefvet den 13 Juli 1876; samt

i Hallands län genom Kongl. brefvet den 8 December 1876.

Förutom landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län, hvilken genom

Nådigt bref den 15 Januari 1875 tillagts en personlig lönetillökning, så

att kontanta lönen för honom uppgår till 18,000 kronor, samt landshöf
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50.

9

dingen i Malmöhus län, hvars lön höjts till 15,000 kronor, ega landshöfdingarne

i sarntlige ofvannärande län numera att uppbära en årlig

lön af 12,500 kronor, under iakttagande, hvad landshöfdingarne i Jönköpings,

Elfsborgs och Skaraborgs län beträffar, af vissa dem, med afseende

å de med dessa landshöfdingebeställningar förenade boställen, förbehållna

rättigheter.

Med undantag af landshöfdingebeställningarne i Kopparbergs och

Gefleborgs län, för hvilka, enligt hvad i Kongl. brefvet af den 12 Mars

1875 omförmäles, löneinkomsterna i medeltal för åren 1870—1874 utgjorde

i Kopparbergs län 12,739 kronor 70 öre och i Gefleborgs län

12,663 kronor 21 öre, hafva sålunda lönerna för sarntlige öfrige tjugutvå

landshöfdingebeställningar blifvit reglerade. I följd häraf ingå och redovisas

de för dem anvisade ersättningsanslag och forsellönsersättningar

till landshöfdingelöneregleringsfonden, derifrån kontanta aflöningsbeloppen

för samma tjugutvå landshöfdingelönebeställningar qvartalsvis utbetalas.

Då emellertid fondens inkomster så förökats, att de med full säkerhet

kunde antagas årligen lemna tillgång till gäldande af de reglerade lönerna,

har Kong!. Maj:t genom nådigt bref till Statskontoret den 1 November

1878 förklarat, att, utom hvad anginge de, enligt förut meddelade

föreskrifter, till landshöfdingelöneregleringsfonden ingående ersättningsanslag,

i afseende å hvilka ifrågavarande förändring redan blifvit vidtagen,

sarntlige öfrige till nämnda fond ingående ersättningar för indelta

räntor och tiondeanslag skulle från och med år 1879 utgå endast efter

dessa räntors och tiondeanslags omsättningsvärde i enlighet med Kongl.

förordningen den 23 Juli 1869, äfvensom statsverket från och med samma

år befrias från utgifvande af de till fonden ingående forsellönsersättningar.

Då sålunda den åsyftade regleringen af landshöfdingelönerna synes

hafva blifvit i det allra närmaste genomförd och då landshöfdingelöneregleringsfondens

tillgångar synas vara fullt tillräcklige till bestridande

af sarntlige densamma åliggande utgifter, föreställer sig Utskottet, att

en indragning till statsverket af samma fond, emot det att landshöfdingarnes

löner på vanligt sätt bland vederbörlig hufvudtitels utgiftsanslag

uppföras, vara en lika enkel som tjenlig åtgärd. Något giltigt skäl,

hvarföre aflöningen till landshöfdingarne bör utgå i annan ordning än

den som är gällande i afseende å aflöningarne till statens öfrige embetsoch

tjensteman, synes ej förefinnas; och otvifvelaktigt skulle det lända

till enkelhet och reda, derest de till landshöfdingelöneregleringsfonden

nu ingående, särskildt redovisade medel uppbures och redovisades på

Bill. till Biksd. Prof. 1879. 4 Samt. 1 Afd. 32 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 50.

enahanda sätt som statsverkets öfrige intrader. På grund af hvad sålunda

blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen afgifva

förslag till landshöfdingelöneregleringsfondens indragning

till statsverket samt i sammanhang dermed till uppförande

i riksstaten af de till landshöfdingelönernas

bestridande erforderliga belopp, äfvensom till de åtgärder

i öfrigt, som på grund af denna anordning må

befinnas erforderliga;

2:o) att den af Herr C. A. Larsson i motionen N:o

24 gjorda framställning om indragning af det till

landshöfdingarne i Kopparbergs och Westernorrlands

län å riksstatens sjette hufvudtitel uppförda belopp,

icke må till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 30 Maj 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.