Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, Tivilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.
1879-05-09 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 5,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1879:54, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, Tivilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.
Dokumentets text
Stats-Utskotlets Memorial N:o 54.
1
N:o 54.
Ank. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1879, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, Tivilka böra införas i
det nya reglementet för Riksgäldskontor et.
(R. A.)
Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadgande!! i det nya reglementet
för Riksgäldskontoret, hvilka angå Riksgäldskontorets skulder; Riksgäldskontorets(fordringar
för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; samt de
delar af afdelningen angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar, som afse
på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv, äfvensom från Riksgäldskontoret utgående
riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.
Den föreslagna § 3 innehåller, i likhet med § 3 af 1878 års reglemente,
att, beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen skola
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. I följd häraf har Uskottet ej
ansett nödigt att i § 3 af 1879 års reglemente ånyo intaga de af Riksdagen meddelade,
i § 3 af 1878 års reglemente förekommande bestämmelser beträffande särskilt
lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag
till sjön Åmänningen, det år 1858 domkyrkokassan i Vesterås beviljade statslån
samt lånet för åstadkommande af kommunikationsled mellan Söderhamn och Bollnäs.
Då det vid sistlidna års riksdag beviljade, men ej till någon del lyftade,
kreditiv å 200,000 kronor, att i män af behof användas till åtgärder för upprätthållande
af rikets neutralitet, numera, efter mellan de krigförande makterna slutad
Bih. till Biksd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 1
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
fred, icke lärer vara behöfligt och i följd deraf dess förnyande vid innevarande
riksdag ej blifvit af Kongl. Maj:t äskadt eller af Riksdagen beviljadt, har Utskottet
ur afdelningen: “på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv1'' uteslutit det i § 16 af
1878 års reglemente förekommande stadgande, som afser nyssnämnda kreditiv för
upprätthållande af rikets neutralitet.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af fullkomligt enahanda innehåll
som motsvarande föreskrifter i 1878 års reglemente.
Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning, om
sådant skulle erfordas, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer Utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadgande!! må af
Riksdagen godkännas.
Stockholm den 9 Maj 1879.
På Stats-Utskottets vägnar:
Carl Ekman.
Stats- Utskottets Memorial N-.o S4.
3
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontor et för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas,
att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken foidringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva öbligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s, k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria. I
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgiga uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de före
-
4
Stats-Utskottets Memorial N:o ,54.
skrifter, som aro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfardade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäl dskontorcts fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgäldskontor fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp
Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka en
förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser
a hvilka fordringar ne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tilllämpliga
delar fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 14.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner
kronor, för att vid infällande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet
in pleuo hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 15.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma "innehåller, undertiden
5
Stats-Utskottets Memorial N;o 54.
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har
Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor.
\
§ 16.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontor et anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
eiforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 17.
Till bestridande af sådaua Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit.
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio
tusen kronor.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöning»!-, förvaltningsutgifter, m. m.
§ 18.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intill
dess annoilunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller
beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända
och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kong]. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
6
Stats- Utskottets Memorial N: > 54.
§ 19.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda
utgifter.
Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.
§ 20.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två
tusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare
må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstäda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver
fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 21.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt
vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret,
hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå.
Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för
inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof
samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader,
Stats-Utskottets Memorial N:o 5å.
7
som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne
vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, käftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens samt
de under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de
förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven afRiksgäldskontorets
medel bestridas.
§ 22.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontor under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstadeu bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året,
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven
för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest
8
Ståts-Utskottets Memorial N:o 54.
lian förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet
af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen
af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 23.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresa)'' bör Riksgäldskontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetsJcomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontor medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelse)- jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag; hvaremot de medel, hviika inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskilt redovisas.
§ 24.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 25.
Afiöninyen för Riksgäldskontor ds tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöuingsstat, hvilken icke
får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den lör bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning.
Ro. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro under
-
Stats-inskottets Memorial N:o 54.
9
kastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontor förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensteu förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,
att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontor får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontor mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontor
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontor, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontor hinderlig.
§ 26.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontor hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild t bestämda
eller medgifna.
§ 27.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. GeneralBih.
till Rikad. Prof. 18714. 4 Samt. / A fä. 85 Haft. -
10
Stata-Utskottets Memorial N:o 54.
assistanskontor, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en
summa af högst två hundra tjugu fem kronor.
§ 28.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Pik s g äld skönt or e t afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdagslutar,
skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskon torets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för eukor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontor
icke få höjas utöfver eu femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver eu fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemaunapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
11
Bil. A.
Hiksgäldskontorets vid 1878 års slut ntbalanseriide kapitalskulder.
1
Reglemen-
tets
Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.
Räntefot.
Återstående kapitalskulc
1878.
den 31 December
Årtal.
§•
Fonderad skuld,
✓
loke fonderad
skuld.
1866
4
Obligationer för 1858 års
jern vägslån. 8,19 0,5 00 Thlr
Pr. Ort............
1858 d. Va
4 Va %
Thlr 5,622,200
—
1866
5
Dito för 1860 års jernvägslån:
a) mot obligationer, stälda
påutlottning, å 8,000,000
Thlr Pr. C:t.......
1860 d, Va
4 Va %
Thlr 5,728,200
_—
b) mot premieobligationer
å 2,400,000 Thlr Pr. C:t,
bokförda till fem sjettede-
lar deraf, eller 2,000,000
Thlr............
1860 d. Vä
---
Thlr 1,037,916,20
— —
1866
9
Dito för 1861 års statslån,
3,000,000 Il:dr R:mt . . .
1801 d. 3u/a
42A %
Kr. 2,257,800
—
1866
6
Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St., hvaraf
dock blifvit föryttrade obli-
gationer för endast 555,700
£ St.*)...........
1864 d. 15A
4 Va %
£ St. 499,800
—
1866
7
Dito för 1866 års jernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t .
1866 d. */i
5 %
Thlr 9,556,200
—
1868
90
Dito för 1868 års jernvägslån,
£ St. 1,150,000 ......
1868 d. ‘/t
5 %
£ St. 1,113,800
—
1869
85
Dito för 1869 års inhemska
■
jernvägslån, 4,000,000 R:dr i
!
R:mt.............
1869 d. 3%
5 %
—
Kr. 673,600
*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.
12
Stats-Utskottets Memorial N;o 54.
Reglemen-
Tiden, då för-
.Återstående kapitalskuld den 31 December
bindelserna blif- vit utfärdade.
Räntefot.
i 1078.
i
Årtal.
§•
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
1870
72
Obligationer för 1870 års
jernvägslån å 40,000,000
R:dr, deraf till 1878 års slut
blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000
R:dr.............
1870 d.
5 %
Ivr. 15,596,500
1872
83
Dito för 1872 års jernvägslån
å 24,000,000 R:dr, deraf
till 1878 års slut blifvit ut- lemnade obligationer å till- hopa 19,407,300 R:dr . .
1872 d. a»/,
4 %
Kr. 18,399,200
(1875
35
Dito för 1875 års jernvägslån
<1876
33
å 56,250,000 Rmk, deraf
11878
39
till 1878 års slut blifvit ut- lemnade tvåemissioneråtill- hopa 38,250,000 Riksmark
1875 d. a/g
■
4»A %
Rmk 37,903,200
1876
33
Dito för 1876 års jernvägslån
å 2,000,000 £ St......
1876 d.
4Va %
£ St. 1,979,500
__
1878
39
Dito för 1878 års jernvägslån
å 1,500,000 £ St., eller
37,650,000 Francs, deraf
till 1878 års slut blifvit ut- lemnade obligationer å till- hopa 1,000,000 £ St. eller
f £ St. 1,000,000
■
25,100,000 Francs ....
1878 d. »/,
4 %
1 eller
!
1866
13
Dito, livilka i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller det s. k.
|1798 d. 1
(1811 d.30/ 12J
(Francs 25,100,000
1
1866
14
gamla lånet.........
Dito, utfärdade såsom grund-
5 %
—
Kr. 10,125
fond för Allmänna Hypoteks- banken, bokförda inom linien
med Runt 8,000,000 R:dr .
1861 d. V?
4 */2 %
1
1866
15
Ännu icke till inlösen före-
tedda Trollhätte slussverks
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
lo
Reglemen-
Återstående kapitalskuld den 31 December
tets
»indelserna blif- vit utfärdade.
Räntefot.
1878.
Årtal, j
§•
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
lottsedlar å tillhopa 5,000
Daler Silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R-mt 2 286- 88
1750 d. Va
6 %
|
18(56
16
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . , . .
1815 d. 9/i i
___
-
_____
i 1866
17
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung CarlXIILshemgifts- kapital, bokfördt inom linien
med R:mt 150,000 R:dr .
1778
5 %
i 1866
18
Innestående fond för Göta
/
kanals underhållande ....
1833 d. 31/i2
5 %
—
Kr. 140,889
1866
19
Dito för Södertelje dito . .
—.—
5 %
—
Kr. 45,000
, 1866
20
Fond för Hjelmare kanals och
slussverks underhållande (ut- gör blott ett depositum af
fordringshandlingar) ....
1
| 1866
21
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) .........
—--
—--
—
—
1866
22
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
/
linien medR:mtl00,777:16
—
—
—
| 1866
i
25
Brudgåfvovinster (kapital- skulden afskrifven).....
___
; 1869
77
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets öf- riga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente in- nehåller)..........
i
14
Ståts-Utskottets Memorial N:o 54.
Bil. B.
Riksgäldskontorets vid 1878 års slut utbalanserade kapitalfoi-dringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Beglemen- j
tets
Årtal.
1866 58
34 i
49
50
39 |
I
40
53
a) Byggnadslån:
Lån till staden Malmö, för
uppförande af kasern- och
stallbyggnader för der förlagda
garnison.......
Lån till Upsala akademi, för
fullbordande af dess biblioteksbyggnad
.........
Lån till staden Vexiö, för
dess återuppbyggande efter
1843 års eldsvåda. . - . . .
Lån till staden Åmål, för
dess återuppbyggande efter
1846 års eldsvåda.....
Lån till staden Kristianstad,
för återuppbyggande af den
år 1847 nedbrunna del af
staden...........
Lån till staden Kristinehamn
och Varnums landsförsamling,
för uppbyggande af ny
kyrka i Kristinehamn. . . .
Lån till staden Lidköping,
för ny kyrkas uppbyggande
Lån till staden Lidköping,
för återuppbyggande af den
år 1849 nedbrunna del al
nämnda stad........
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet. Räntefot. Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1878 års''
slut.
Transport--
1813—1815
18241
1825(
1844, 1845
1846
1848—1850
118491
(1854|
1851
1852
J ( 2 % )
i jemte >
I ränta. I
f .2 % 1
i f jemte >
l ränta.)
6 %
So.4%
4 %
6 %
32,000
75,000j
360,000]
45,000]
150,000]—
37,500
24,000
4,49639
4,487
12,718
4,247
8,714
17,330
1,475
47
54;
57
18
33
09
63,666]—; 14,013 69
67,483
21
Stats-Utskottets Memorial N:o. 54.
15
Reglemen
-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1878 åra
„
Årtal.
b
beloppet.
slut.
*
Transport
—.....-
—
—
67,483
26
: 1866
43
Lån till Vexiö domkyrka, för
densammas reparation . . .
1852
6 %
4 %
30,000
_
3,358
84
»
41
Lån till Knäreds församling
i Hallands län, för uppfö- rande af eu ny kyrka . . .
1852
»
24,000
5,757
63
Lån till Markaryds försam- ling i Kronobergs län, för
uppförande af en ny kyrka
1854
»
10,000
16
3,194
j »
54
Lån till staden Örebro, för
återuppbyggande af den år
1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnda stad
Lån till staden Jönköping,
fl 8541
|1855j
»
375,000
—
182,708
88
för återuppbyggande af den
år 1854 genom eldsvåda
förstörda delen af nämnda
stad.............
1855
100,000
44,657
54
55
Lån till staden Eksjö, för
återuppbyggande af den un- der år 1856 nedbrunna de-
len af nämnda stad.....
1857
6 o.7 %
4o.4t %
200,000
—
99,579
27
43
Lån till Skara domkyrka, för
-
densammas reparation . . .
1858
6 %
4 %
25,000
—
12,165
83
1 »
»
Lån till Vesterås domkyrka,
(1878
3
för densammas reparation .
1858
»
»
22,500
—
11,077
34
1866
42
Lån till Vallentuna försam-
ling i Stockholms län, för
ny kyrkas uppbyggande . .
1859
»
20,000
12,677
15
»
43
Lån till Vesterås komkyrka,
för densammas reparation .
1860
28,000
28,000
36
Lån till staden Jönköping,
Transport
—
—
—
—
—
470,659
40
16
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
Reglemen-
" ■ ........................
............. '' 1........"
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1878 års
Årtal, i §.
.
1
slut.
Transport
—
—
■—
470,659
40
för uppförande derstädes af
-
ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket ........
1861
5 %
4 %
120,000
98,830
35
1866 90
Lån till Apotekare-societeten,
för uppförande af eu byggnad
åt Farmaceutiska institutet
1862
50,000
39,095
79
» ! 37
Lån till staden Umeå, för
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk.......
1864
»
25,000
22,340
j
64
» »
Lån till staden Falun, för
uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes.....
1864
»
»
40,000
35,774
97
» 1 y>
Lån till staden Sala, för upp-
förande af ett nytt läro- verkshus derstädes.....
1865
»
»
12,000
10,704
92!
» »
Lån till staden Halmstad, för
uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar- läroverk derstädes.....
1866
25,000
23,057
05
» »
Lån till staden Kalmar, för
uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes
1866
»
»
40,000
36,812
43
» 1481)
Lån till staden Venersborg,
för uppförande af eu ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes. . .
1867, 1868
»
»
40,000
37,863
52
i » 1148
Lån till staden Vestervik, för
■
uppförande af ny byggnad
1 j
I ;
1 i
Transport
I
—| 775,138
07
1) Jfr. § 10 i 1867 års Reglemente.
Stata-Utskottets Memorial N:o 54.
17
lteglemen-
-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet. Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1878 års
Årtal.
§•
slut.
Transport
—
—
—
—
—
775,138
07
åt elementarläroverket der-
1867, 1868
5 %
4 %
20,000
18,784
65
1866
1481)
Lån till Upsala Domkapitel,
för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes . . . .
1867, 1868
»
»
140,000
131,619
59
»
1482)
Lån till Karlstads Domka-
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . . .
1868
»
»
40,000
37,856
80
»
1483)
Lån till Skara Domkapitel,
för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes . . . .
1868, 1869
»
»
40,000
38,070
Öl
1868
474)
Lån till Domkyrkan i Karl-
stad, för densammas repa- ration ...........
1869
6 %
»
23,500
18,526
08
1866
1485)
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af elementar- läroverksbyggnaden derstä- des ..............
1873, 1875
5 %
X-
20,000
20,000
1874
5
Lån till Direktionen för se-
minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af bygg- nad åt nämnda^seminarium
1875
»
59,000
_
57,158
25
= 1,097,153: 45.
Transport
—
——
—
1,097,153 45
1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.
Bih. till Biksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 35 Höft.
3
18
Ståts-Utskottets Memorial N:o 54.
Regi emea-
.....'' - ----------------
i “
-....... ''■.............
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
Årtal.
§•
Transport
——-
—
1,097,153
45
b) Tomtregleringslån.
1866
57
Lån till staden Lidköping, för
ny tomtreglering efter 1849
års eldsvåda.........
1854
6 %
4 %
20,000
__
7,270
18
»
)>
Lån till staden Örebro, för
ny tomtreglering efter 1854
års eldsvåda.........
1854
»
»
37,500
_____
15,179
69
:■
»
Lån till staden Jönköping,
för ny tomtreglering efter
1854 års eldsvåda.....
1855
*
$
15,000
_
5,380
28
»
Lån till staden Eksjö, för ny
tomtreglering efter 1856 års
eldsvåda..........
1857
»
»
30,000
15,835
62
»
142
Lån till staden Karlstad, för
reglering af torg, gator och
tomter efter 1865 års elds-
våda ... .........
1867
»
»
50,000
—
40,785
78
1872
32
Lån till staden Strengnas, för
ny tomtreglering efter 1871
års eldsvåda.........
1872
»
30,000
—
28,127
04
1877
7
Lån till staden Strömstad för
ny tomtreglering efter 1876
års eldsvåda.........
1878
»
5 %
50,000
50,000
»
8
Lån till staden Söderhamn,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda.....
-
»
»
100,000
—
100,000
—
= 262,578: 59.
1846
45
c) Lån till Allmänna Barn-
husinrättningen i Stock- holm...........
851
»
4 %
75,000
—
23,040
96
Transport
----
—
—-
—
1,382,773
_
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
19
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
*
Kapitalåterstod
vid 1878 års
Årtal.
8.
Transport
—
—
—
—
—
1,382,773
—
cl) Lån till hamn- och bro-
byggnader samt åars
upprensning.
1866
62
Lån till staden Cimbrishamn,
för hamnbyggnaden derstä- des .......... . . .
1848
5 %
3 %
37,500
___
16,127
45
»
61
Lån till staden Varberg, för
1844
80,000
_
2,899
32
»
63
Lån till staden Kristianstad,
för hamnanläggning vid Åhus
1848
»
»
30,000
9,508
56
»
83
Lån till Hanekinds och Gull-
t
bergs häradsboar, för upp- förande af en jernbro öfver
Svartån å landsvägen mel- lan Linköping och Bergs
1852
20,000
2,612
93
»
84
Lån till Gustafs församling i
Stora Kopparbergs län, för
brobyggnad öfver Dalelfven
i närheten af Gustafs kyrka
1853
6 %
4 %
6,000
1,601
1
79
» ■
63
Lån till staden Kristianstad,
för återstående hamnarbeten
vid Åhus samt Hernesta ka- nals fullbordande m. in. . .
1855
»
»
30,000
8,018
47
»
68
Lån till staden Vadstena, för
fullbordande af hamnbygg-
1855
»
15,000
4,028
29
»
Lån till staden Arboga, för
Arboga-åns uppmuddring. .
1855
->
15,000
—
4,003
60
»
»
Lån till staden Köping, för
Transport
—__
—
1
1
1,431,573
41
20
Stats-Utskottets Memorial N:o -54.
Reglemen-
v,
1
tets
jTiden, då lånet
utbetals.
| Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
Årtal.
§•
1_____-
Transport
—
—
_
—
1,431,573
41
upprensning och fördjupning
af Köpings å........
1855
6 %
4 %
20,000
5,296
77
1866
60
Lån till staden Ystad, för
I
hainnuppmuddring.....
1857
»
»
60,000
_
24,532
05
»
69
Lån till staden Strömstad,
för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad . .
1858
»
15,000
6,181
98
»
70
Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn-
byggnad vid Färjestaden i
Torslunda socken på Öland
1858
»
»
12,850
5,191
82
»
85
Lån till arbetsdirektionen, för
anläggning af ny bro öfver
Helge å vid Kristianstad. .
1858
»
»
100,000
44,687
82
»
84
Lån till Torsångs församling,
för anläggning af 2:ne flott- broar i närheten af Tors-
ångs kyrka, den ena öfver
Dalelfven och den andra
öfver Lillelfven.......
1859
10,000
5,252
89
!
»
69
Lån till staden Karlstad, för
anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt
en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Venern . . .
1859
»
100,000
44,648
53
»
69
Lån till staden Falkenberg,
för hamnbyggnad derstädes
1859
»
»
47,000
—
20,991
30
»
71
Lån till staden Grenna, för
byggande af hamn vid denna
stad.............
1861
37,500
19,739
54
Transport
—
—
—
1,608,096
11
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
21
Reglemen-
tets
Tiden, ?då. lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod ,
vid 1878 års
Årtal.
slut.
;
§■
.
Transport
_
_
__
—
1,608,096
11
1866
71
Lån till staden Åmål, för
hamnbyggnad vid denna stad
1861
6 %
4 %
8,000
—
4,636
40
»
Lån till staden Karlstad, för
fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vid Karl- stad .............
1861
»
»
70,000
36,819
84
»
»
Lån till staden Piteå, lör upp-
muddring af segelleden mel- lan Piteå och lastningsplat- sen Löfholmen samt anlägg- ning af en lastbrygga vid
nämnda stad........
1861
»
26,000
13,665
88
»
86
Lån till arbetsdirektionen,för
brobyggnad öfver Ume eif
invid staden Umeå.....
1861
55,000
28,937
28
»
71
Lån till Ronneby köping, för
Rottneåns upprensning och
fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å . . . .
1861
»
10,000
5,260
80
1 »
»
Lån till staden Helsingborg,
I
för förbättring och utvidg- ning af dess hamn.....
1862
230,000
129,879
39
»
86
Lån till Umeå härad, för bro-
byggnad öfver Ume eif in- vid staten Umeå......
1864
B %
5 %
20,000
8.229
42
1877
6
Lån till staden Oskarshamn,
|
för förbättrande af dess
hamn............
1878
6 %
»
40,000
40,000
= 492,752; 12.
Transport
—-—
—
—
1,875,525
22
Stats-Utskottets Memorial N:o 04.
Reglementets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1878 års i
slut.
i Årtal.
§■
I
.
Transport
—
—
_
—
1,875,525
12
e) Lån till kanal- och sluss-
. ; -
anläggningar.
| 1866
72
Lån till Deijefors och Fors-
höga slussverksaktiebolag,
för slussanläggningar i Klara
eif vid Deijefors och Försiggå
inom Nedra Ulleruds och
''
1
Grafva socknar i Vermland
1856
6 %
4 %
150,000
—
47,256
86
93
Lån till Dalslands kanalak-
tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid
Venern till sjön Stora Lee
1865, 1867
5 %
3 %
800,000
—
681,509
66
»
94’>|
Lån till Kinda kanalaktie-
118 i
bolag, för utsträckning af
143 J
Kinda båtled medelst kana- lisering af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings hamn
1865—1870
»
»
437,500
370,453
45
>
14 B2)
Lån till Dalslands kanal-
aktiebolag, för kanal- och
slussanläggning mellan sjöar- na Ostra och Vestra Silen
jiå Dalsland.........
1868, 1869
6 %
4 %
51,200
40,587
65
= 1,139,807: 62.
Transport
—
—
—
—
3,015,332
74
'') Se Vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
3) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
23
A un nitet.
..................
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
1 —
—
3,015,332
74
5 %
4 %
150,000
105,471
39;
3 %
■
2 %
150,000
108,635
87
6 %
4 %
150,000
32,742
19
»
2 %
2,400,000
—
1,203,035
34
5 %
3 %
200,000
-—
92,894
73
6 %
4 %
200,000
—
81,755
83
—
—
—■
4,639,868
09
Jl866
11878
J J 866
ll878
1866
Reglemen
tets
-
iTiden, då lånet
utbetalts.
Årtal. §.
75
3
74
3
74
77
» ! 78
Transport
f) Lån till jernvägsanläggningar.
Lån till Norbergs jernvägs
nya aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Kärrgrufvan
i nom Norbergs bergslag
till sjön Åmänuingen . .
Lån till dito, för fullbordan- j
de af samma jernväg. . . . j
Lån till Nora—Ervalla jern- j
vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan Nora I
och Ervalla.........“t
Lån till Gefie—Dala jern- j
vägsaktiebolag, för anlägg-1
ning af jernväg mellan städerna
Falun och Gefie . . .
Lån till Vessinan—Barkens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af
Stora Kopparbergs län . . .
Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för fullbordande
af samma jernväg
Lån till Hudiksvalls jernvägsaktiebolag,
för anläggning
Transport
(18521
(1853/
)1855(
(1856)
181
-1859!
Jl856(
(1857)
1858
24
Stats-Utskottets Memorial N:o o4.
Reglemen-
''
_
r..............
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
Årtal.
§.
neiopper.
slut.
Transport
_
__
4,639,868
09
(1866
(1878
78\
3»
af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarne Dellen . .
Lån till Söderhamns jernvägs-
fl 85 8^
(185 91
5 %
4 %
370,000
267,589
52
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Söderhamn
till sjön Bergviken m. m. .
1858—1860
»
»
500,000
371,767
1
66
1866
70
Lån till Borås jernvägsaktie- bolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
-
■
1
Herrljunga..........
1862, 1863
''P
»
1,377,055
24
1,146,243
36
»
80
Lån till Vexiö—Alfvestads
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Vexiö och Alfvestads station
på Södra stambanan ....
1864
»
»
434,000
365,960
1
38!
! ,
[
81
Lån till Köping—Uttersbergs
jernvägsaktiebolag, | för an- läggning af jernväg från
hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till
sjön Lillsvan........
jl864[
7 %
»
500,000
264,978
:
48!
| »
80
Lån till Helsingborg—Lands-
j1865)
1
krona—Eslöfs (Helsingborg- Billeberga äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup ..........
1864, 1865
5 %
4 %
1,100,000
965,143
03
»
80
Lån till Kristianstad—Hessle-
-
holms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
*
Transport
_
_
—
j
8,021,550
52
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
25
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1878 års
oeiopper.
Årtal.
§•
Transport
-
—
—
—
—
8,021,550
52
1866
80
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på Sö- dra stambanan.......
1864, 1865
5 %
4 %
720,000
608,181
70
»
»
Lån till Ystad—Eslöfs jern-
vägsåktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stambanan
till Ystad..........
1864—1866
»
»
2,450,000
2,121,741
21
»
»
Lån till Landskrona—Eslöfs
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta-
tion på Södra stambanan .
1864—1866
»
»
1,200,000
—
1,035,919
25
»
82
Lån till Uddevalla—Veners-
borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Udde- valla ............
1865—1867
»
3,240,000
2,895,635
31
1871
31
Lån till Karlskrona—Vexiö
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
(1872)
Vexiö ...........
{18731
6 %
5 %
2,600,000
____
2,574,000
_
»
»
Lån till Krylbo—Norbergs
11874|
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg . . . .
(18721
118 7 31
»
»
406,000
401,940
»
»
Lån till Sundsvalls jernvägs-
aktiebolag, för anläggning
Transport
—
—
17,658,967
99
I III II
Bih. till Riksd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 35 Haft 4
26
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
Reglemen-
... ------ ...
-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalaterstod
vid 1878 års
Årtal.
slut.
§■
Transport
—
—
—
—
—
17,658,967
99
af jernväg från Sundsvall
till Torpshammar......
(1872)
11873}
6 %
K %
1,494,000
1,479,060
1871
81
Lån till Upsala—Margrete- hills jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
TTpsa.la. till (rp.fle......
(1874J
1873
500,000
495,000
»
»
Lån till Bergslagernas jern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför-
(1874)
bindelse...........
*1875
5,000,000
_
5,000,000
_
1878
11
Lån till Bergslagernas jern-
118 7 G j
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 3,329,100
Kr pff, pr 90 %.......
1878
2,996,190
2,996,190
1876
5
Lån till Vestervik—Åtvida-
berg—Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön......
(1877(
)1878j
6 %
»
. . .
1,415,000
1,415,000
»
5
Lån till Hultsfred—Vester-
viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sido-
Transport
---
—
—
29,044,217
99
Stats-Utskottets Memorial N:o 54.
27
Reglemen
tets
-
Årtal. §.
1876
Transport
spår till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck. .
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.........
Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.........
= 28,563,885: 25.
Summa
Tiden, då lånet
utbetalts.
18771
1878/
1877\
1878/
1877)
1878/
Annuitet.
Räntefot.
U^ungliga |
beloPPet. : slnt.
1,300,000
29,044,217
i
1,300,000
785,000
450,000
785,000
450,000
— 31,579,217
99
99
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.