Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Memorial N:o 55

1879-05-09 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:55, Stats-Utskottets Memorial N:o 55

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 55.

1

N:o 55.

Ant. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1879, kl. 2 e. m.

Memorialmed förslag till åtskilliga stadganden i det nya reglementet

för Riksgäldskontoret.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden, som

böra i det nya reglementet för Riksgäldskontoret införas och hvilka angå: redovisningen

af de till Riksgäldskontoret ingående medel; Styrelsen öfver Riksgäldskontoret;

Fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga

tjensters bestridande och tillsättande ; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. m.; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening; äfvensom

aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.

Samtliga dessa stadganden och stater äro af enahanda innehåll som de

motsvarande, nu gällande, i 1878 års reglemente förekommande föreskrifter och stater.

Utskottet hemställer:

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden och stater

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 9 Maj 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Bill. till Riksd. Prof. 1819. 4 Sami. 1 Afd. 36 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N;o Cf.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 45.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så

val hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortisseméntsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli

behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.

Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar

må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 46.

Under loppet af Juni månad hvarje år börrn, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemtb allmänna tidningarne utdelas.

§ 47.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret

återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Stats-Utskottets Memorial N:o 55.

Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret,

§ 48.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter ar utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice

Ordform^ '' att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 49.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 50.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

bär uedau föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§51.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontor ds förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och

förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bor.

§ 52,

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a. b. e. d. och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattning en

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 53.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen åt’ Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt föi öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de

i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifpa uppdiag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 55.

§ 54.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, livilka väljas vid slutet af hvarje

qvartal; oeh verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,

pa sätt sista punkten af § 63 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå

tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda

i behörig tid och ordning verkstälda. Han egen att under tiden mellan Fullmäktiges

sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat

laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela

föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.

Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,

tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I (ifrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de

för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt

tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra

for sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de

öfnga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,

ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

I ullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfiigt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 55.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få

icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena

redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga

ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan

liksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 56.

Till ledning vid pröfningen och åtgörande! af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 55. 5

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerna begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 57.

Fullmäktige sammanträda eu gåug i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 58.

Med undantag af de enligt § 54 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål iuför Fullmäktige,

vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 59.

Åstundar Fullmäktig att uuder längre eller kortare tid frän staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika

uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 60.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst otvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gårig tillkännagifva.

§ 61.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o Öb.

§ 62.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 63.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, etter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

lättade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 64.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman

eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid

klaganden dock, så vida besväreu skola till pröfning upptagas, bör inom tretio

dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot

hos Fullmäktige skriftligen aumäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter

delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet

eller Revisorerne inlemnas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 55.

7

Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret.

§ 77.

De å Riksgäldskontörets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kassör;

en kamrerare:

en revisor;

én kassabokhållare;

en länsbokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

§ 78

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

Angående lediga tjenst eris bestridande och tillsättande.

§ 79.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende

till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i §

84 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-TJtslcottets Memorial N:o 55.

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad

ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan,

vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 80.

Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 81.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att

sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontor.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 82.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor^ fordras att hafva

undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de

tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 83.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af

s. 9 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 55.

9

de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;

dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. m.

§ 84.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med

vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,

på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande

tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning

för tjenstens förrättande användas.

§ 85.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet/ antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida

tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin

egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 86.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

Bih. till Riksä. Prof,. 1879. 4 Samt. 1 Afd. 36 Haft.. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 55.

§ 87.

Om någon åt'' v äkthetRening en i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,

må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges

Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension

eller entledigande.

§ 88.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjenst en, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, hör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjeustens bestridande, att de med densamma

förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 89.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter

hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna

äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt

förhållit och, efter att, på sätt i § 84 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör

förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie

tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse

af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats■ Utskottets Memorial N:o 55.

11

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 90.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret

bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, innehafvande löner.

§ 91.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under

femtio år varit i allmäu tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den

tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt

fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller

försvagadt tillstånd.

§ 92.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder af

sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio

år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio

lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga

till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant

fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt

år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar

af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår

och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel

af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen

för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden

mera förmånligt.

§ 93.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhincfrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Memorial N:o 55.

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående pai*agraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

§ 94.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadyanden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 55. 13

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
betjening.

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

4,400

_

1.600*

6,000

finn

1 Kassör

4,400

i finn

1 Kamrerare

4,000

—

1,600

5,600

1 Revisor

2,500

—

800

_

3,300

_

1 Kassabokhållare

2,000

—

800

,

2,800

1 Lånebokhållare

2,000

—

800

_

2,800

1 Registrator och Kanslist

1,500

—

900

2,400

1 Kammarskrifvare

1,500

—

600

_

2,100

1 Förste Vaktmästare

700

—

100

__

800

1 Vaktmästare

600

—

100

_

700

1 Vaktmästare

600

—

100

_

700

1 Vaktmästare

600

~~

100

—

700

—

Summa kronor

24,800

—

9,100

—

33,900

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registrator!] och Kanslisten samt Kammarskrifvaren

kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare ................................................ } 500: __

hör vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder åuagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100:

och tjenstgöringspenningarne med ................................................ 100- _

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

............ 7 •

Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifva bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet

i dess helhet.

Bih. till med. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Åfd. 36 Höft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 55.

vaktbetjent, som af sjukdom hiudras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de

för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa

till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn .....................................................................

4,400

_

Kommissarien H. Husberg........................................................................

4,400

—

Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl ...........................

3,000

—■

Notarien August Neyber ...........................................................................

3,000

—-

Kanslisten Nils Didrik Sillén...................................................................

1,500

—

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.............................................

1,500

—

Eu Kontors- eller Kammarskrifvare........................................................

1,500

—

Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist...................................................

575

—

Summa kronor

19,875

—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Kamereraren Herman Theodor Benckert ....................................

4,000

_

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................................................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,

—

Maria Lovisa Stuart, född Koschell ..........................................

800

—

Aflidne Krigsrådet S■ G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,

—

Charlotta Gripenstjernas dotter,. Hedvig Aurora Ehrenstam

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

—

Öfverkrigskomniissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri

—

Aurora Lindstedt ................................................................

225

—

Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter .......................................

225

—

Summa kronor

8,417

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade, vilkor

upphöra.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.