Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Kantra,mes skiljaktiga beslut rörande tvennne punkter i utlåtandet N:o 28, angående Riksdagens är 1878 församlade revisorers berättelse i anledning af verkstad granskning af statsverkets sand andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under är 1876.

1879-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:59, Memorial, i anledning af Kantra,mes skiljaktiga beslut rörande tvennne punkter i utlåtandet N:o 28, angående Riksdagens är 1878 församlade revisorers berättelse i anledning af verkstad granskning af statsverkets sand andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under är 1876.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

7

N:o 59.

Ank. till Kiksd. Kansli den 9 Maj 1879, kl. 2 e. m.

Memorial, i anledning af Kantra,mes skiljaktiga beslut rörande

tvennne punkter i utlåtandet N:o 28, angående Riksdagens

är 1878 församlade revisorers berättelse i anledning

af verkstad granskning af statsverkets sand

andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning under är 1876.

(I. A.)

l:o Uti utlåtandet N:o 28, i anledning af Riksdagens år 1878

församlade revisorers berättelse angående verkstäld granskning af

statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning under år 1876, hade Stats-Utskottet i § .9

liemstält, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det

Kong!. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke genom en revision

af nu gällande stadgar för folkskoleinspektionen en större enhet

deri och eu lämpligare indelning af inspektionsområdena kunde föranledas

äfvensom föreskrifter meddelas till förekommande deraf, att inspektion

sresorna må ådraga statsverket större kostnader, än som äro

nödvändiga för uppnående af de med dem afsedda ändamål.

Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har Utskottets

omförmälda hemställan blifvit af Andra Kammaren bifallen, hvaremot

Första Kammaren, med afslag derå, för sin del besluta, att Riksdagen

må i underdånig skrifvelse anhålla, att Kong]. Magt täcktes taga i

öfvervägande huruvida icke, till förekommande deraf att folkskoleinspektörernes

resor må ådraga statsverket större kostnader, än som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

äro erforderliga för uppnående af det med dem åsyftade ändamål,

närmare föreskrifter kunde meddelas i afseende å de grunder, efter

hvilka rese- och traktamentskostnader för dem böra beräknas.

Jemlikt 63 § Riksdagsordningen åligger det Utskottet att uppgöra

förslag till dessa meningars sammanjemkande; och får Utskottet i sådant

afseende anföra, att båda Kamrarne synas sammanstämmande hafva

beslutit aflåtande- till Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse i fråga

om närmare föreskrifter till förekommande deraf, att folkskoleinspektörernes

inspektionsresor må ådraga statsverket större kostnader, än

som äro nödvändiga för uppnående af de med dem afsedda ändamål,

hvaremot Andra Kammarens beslut derom att Riksdagen skulle i underdånig

skrifvelse anhålla, det Kongl. Magt täcktes taga i öfvervägande

huruvida icke en revision af gällande stadgar för folkskoleinspektionen

må ega rum och derigenom föranledas större enhet deri och en lämpligare

indelning af inspektionsområdena, • icke blifvit af Första Kammaren

biträda

Med afseende härå och då ifrågasättas kan, huruvida icke det.

jemlikt båda Kamrarnes beslut, afsedda syftemål, att vinna inskränkning

i de af folkskoleinspektörernes inspektionsresor föranledda kostnader,

må kunna ernås ej blott genom föreskrifter i fråga om de

grunder, efter hvilka rese- och traktamentskostnaderna för dessa resor

böra beräknas, utan äfven genom en förändrad indelning af inspektionsområdena,

får Utskottet, som föreställer sig, att ett närmare anordnande

af dessa förhållanden lämpligen bör till Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning öfverlemnas, till samman]emkning af de olika meningarne i

förevarande fråga föreslå,

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke åtgärder må kunna vidtagas till förekommande

deraf, att folkskoleinspektörernes inspektionsresor

må ådraga statsverket större kostnader än

dem, som äro nödvändiga för uppnående af de med

dessa resor afsedda ändamål.

2:o. Sedan Utskottet i ofvanberörda utlåtande meddelat särskilda

yttranden i anledning af åtskilliga utaf Riksdagens revisorer gjorda

framställningar, har Utskottet slutligen tillkännagifvit, att Utskottet funnit

hvad i (ifrigt blifvit af revisorerne anmäldt och erinradt dels vara

af beskaffenhet att lämpligen böra tagas i öfvervägande vid behandling

af de utgiftsanslag, revisorernes framställning berör, dels hafva

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats-Utshottets Memorial N:o 5.9.

medfört, åsyftad rättelse, dels vara genom vederbörandes utlåtanden

nöjaktigt förklaradt, dels ej vara af den vigt, att, oaktadt forklai ingen

ej'' vant fullt tillfredsställande, någon Riksdagens åtgärd bort af förhållandet

påkallas, dels slutligen icke hafva varit af beskaffenhet att

från Utskottets sida påkalla något yttrande.

Efter föredragning af detta yttrande har Första Kammaren besluta,

att detsamma skulle läggas till handlingarne, hvaremot Andra

Kammaren, med bifall till ett af Herr C. A. Larsson vid behandlingen

af § 8 uti ifrågavarande utlåtande framstäldt yrkande och jemte det

Utskottets omförmälda yttrande i öfrigt lades till handlingarne, besluta

att — då Utskottet under berörda § icke särskild!, uttalat sig i anledning

af den utaf revisorer^ å pag. 130 af deras berättelse gjorda

anmälan angående ett, uti den för Ingelstads med liera härads fögderi

af Kristianstads län afgifna redogörelse tor bevillning af gåfva,

testamente, fideikommiss och arf, afskrift testamentsbevillningsarende

- till Utskottet återförvisa denna del af revisorernes berättelse.

Enligt hvad under diskussionen i Kammaren jemväl upplystes,

hade revisorerne å pag. 130 anfört, bland annat, att eftei hvad af de

från länsstyrelserna insända redogörelsehandlingar framgått, kronofogden

i ofvannämnda fögderi tillagt bevillningsstadgan af den 18 September

1874, genom hvilken det för bevillning^ utgörande förut, stadgade

minimum af testamentsvärde, 1,000 kronor, höjdes till 5,00(fkronor,

retroaktiv verkan och på den grund afskrifva ett från föregående

åren balanserad! bevillningsärende, der testamentsbeloppet icke uppsatt

till 5,000 kronor. Af den här ofvan afgifna förklaring inhemtas,

att, Kyrkoherden A. P. Malmqvist och hans fru Cecilia Malmqvist, född

Hult,man, genom testamente den 11 Maj 1867 förordna!, att först eftei

båda testamentsgifvarnes död af deras efterlemnade bo åboen Hans

Olssons i Tjustorp son Ola skulle bekomma 2,000 kronor; då emel eitid,

enligt vederbörligt prestbetyg af den 22 Mars 1877, aflidne Kyikoherden

Malmqvists enka då ännu lefde och i följd deraf testamentstagarens

rätt till det honom genom testamentet tillagda belopp ännu

icke inträdt, hade kronofogden, vid upprättandet af förteckningen för

år 1876 öfver af honom meddelade qvittens å emottagna förbindelser

rörande bevillnings erläggande för gåfvor, testamenten m. in., afsknfvit

detta testamente; och förestälde sig kronofogden, att som bevillningsafgifteu

borde beräknas efter de grunder, hvilka vore gällande

då testamentstagare!! vore berättigad att, emottaga testamentet, bevillningsstadgan

af den 18 September 1874 i detta bill borde landa

till efterrättelse.

Bil), till Riksd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 87 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Stats- Utskottets Memorial N:o 59.

Utskottet, som funnit revisorernes omförmälda framställning'' sålunda

vara nöjaktigt förklarad, anser sig så mycket mindre böra frånträda

sm derom uti sitt ifrågavarande yttrande uttalade åsigt, som

t orsta Kammaren, genom beslutet att utan anmärkning lägga detta

yttrande_ till handlingar^, synes hafva godkänt eller åtminstone förklarat,

sig icke hafva något att erinra vid Utskottets framställning i

afseende å så väl denna som alla öfriga i revisionsberättelsen förekommande

frågor, hvaröfver särskild! yttrande i utlåtandet ej meddelats;

och får alltså hemställa,

att Riksdagens Andra Kammaren behagade i

frågan fatta beslut.

Stockholm den 9 Maj 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

STOCKHOLM, ISAAC MA RO US’ BOKTRYCKERI-AKTIE BOLAG, 1879.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1879:59 Skrifvelse, i anledning af Riksdagens år 1878 församlade Revisorers berättelse, angående verkst äld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel best s. 1 i texten