Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till återstående mentet för Riksgäldskontor et. stadganden i det nya regle -

1879-05-17 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1879:66, Memorial, med förslag till återstående mentet för Riksgäldskontor et. stadganden i det nya regle -

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

1

N:o 66.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Maj 1879, kl, 8 e. m.

Memorial, med förslag till återstående

mentet för Riksgäldskontor et.

stadganden i det nya regle
-

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de återstående stadganden, hvilka

böra i det nya reglementet för Riksgäldskontoret införas och hvilka angå: Riksgäldskontorets

föremål; återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne

vid föregående riksdagar; under innevarande Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade

utgifter; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; Riksgäldskontorets

inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; samt Fullmäktige tillhörande

särskilda åligganden och uppdrag.

I sin angående Riksgäldskontorets förvaltning afgifna berättelse hafva Riksdagens

år 1878 församlade Revisorer anfört, att reglementets 39 § syntes lemna

rum för olika tydning i frågan om, huruvida Fullmäktige vore berättigade att utan

särskildt bemyndigande af Riksdagen upplägga lån på högre belopp än som enligt

de för Kontoret gällande bestämmelser finge försäljas.

Utskottet har ej funnit nödigt eller lämpligt att i berörda afseende föreslå

någon bestämmelse utöfver hvad förut varit af Riksdagen föreskrifvet, utan har,

på sätt af det öfverlemnade förslaget framgår, bibehållit ifrågavarande § 39 oförändrad

och endast till densamma tillagt en hänvisning till de af innevarande Riksdag

meddelade bestämmelser i fråga om upplåning för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby

jernväg och för belåning af jernvägsbolags obligationer eller skuldförbindelser

samt angående utfärdande af obligationer att lemnas såsom reservBih.

till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 44 Håft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

fond till sågverksegarnes garantiförening, äfvensom, under förutsättning af bifall

till Utskottets utlåtande N:o 63, till de i nämnda utlåtande föreslagna bestämmelser

angående upplåning för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontor

för lemnad kassaförstärkning.

I öfrigt äro de föreslagna reglementstadgandena lika med motsvarande stadganden

i nu gällande reglemente, med undantag endast deraf att bestämmelser

om redan fullgjorda uppdrag samt verkstälda eller ej vidare ifrågakommande utgifter

ur förslaget uteslutits, men föreskrifter om de af innevarande Riksdag på

Riksgäldskontoret anvisade utgifter eller Fullmäktige gifna uppdrag i nödiga delar

intagits.

Utskottet hemställer,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 17 Maj 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

3

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster

samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och

behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret

anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§ 4.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och

stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvilket

anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda

jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att

utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med

följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande

medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras

genom eu mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens

erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo

godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och ma
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

5

teriel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet

för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och

förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade

försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under

dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan

åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte

grustägter, som kunna vara disponibla.

Beträffande särskildt det ur ofvannämnda extra anslag Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag

beviljade lån har Riksdagen innevarande år 1879 fattat det beslut,

som här nedan i § 13 omförmäles.

§ 5.

Som sistlidna års Riksdag, till fortsättande af arbetena ej mindre å norra

stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen,

för år 1879 anvisat ett belopp af 6,000,000 kronor, samt medgifvit, att af

detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder, utöfver

de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid

de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att för allmän trafik upplåtas;

åligger det Riksgäldskontor att nämnda belopp, för så vidt det ännu icke

blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 6.

Sistlidna års Riksdag har beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade

och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan

vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning

erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit att

ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas

antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega

bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst

femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och

godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

l:o att i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt

att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och

de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka

böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå.

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid

Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen

närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik

och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms

stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under loppet

af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt

begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,

hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad

öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid

hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,

samtidigt med jernvägsbyggnadeu företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet

å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande

upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen

för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld,

Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af

de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte

bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,

att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast

och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för

upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets

dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för eu kostnad, ej öfverstigande

5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu

uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader

och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som

kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade

inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen

och enskilda lägenheter enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

7

ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga

mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett

särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under

år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf,

Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, med afdrag af redan utbetalta

100,000 kronor, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 7-

Sedan 1877 års Riksdag, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande

af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljat ett särskildt

anslag af 5,400,000 kronor, samt sistlidna års Riksdag af detta belopp för år 1879

stält till Kongl. Maj:ts förfogande 1,500,000 kronor att från Riksgäldskontoret utbetalas;

så åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu

icke blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 8.

Sistlidna års Riksdag har på Riksgäldskontoret anvisat ett anslag för betäckande

af den ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som

under år 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst

1,000,000 kronor, hvarå ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna nedlagda

medel får lyftas, sedan ökningens belopp genom årets bokslut blifvit utrönt; börande

Riksgäldskontoret, i följd häraf, nämnda belopp tillhandahålla och enligt

Kongl. Majrts disposition utbetala.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 9.

Som innevarande års Riksdag, för fortsättande af arbetena ej mindre å

norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och

Riksgränsen anvisat dels för innevarande år utöfver redan beviljade 6,000,000

kronor ytterligare 1,470,000 kronor, dels ock för år 1880 ett belopp af 7,000,000

kronor; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt

Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

§ 10.

Som innevarande års Riksdag, utaf det af 1877 års Riksdag till fyllnad i

förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr

om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor, stält till Kongl. Maj:ts

förfogande för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor; åligger det Riksgäldskontor^

att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 11.

Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan

trafikerade jernvägar har innevarande års Riksdag anvisat ett särskildt anslag

för år 1880 af 150,000 kronor; som det åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla

och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 12.

Till gäldande af återstående köpeskilling för tre af statens järnvägstrafik

förvärfvade fasta egendomar i qvarteret Svan inom Klara församling har lhufvu - staden har innevarande års Riksdag beviljat ett särskildt anslag af 170,000 kronor,

att utgå under innevarande år; åliggande det Riksgäldskontoret att namnda belopp

tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 13-

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att, med iakttagande

i öfrigt af samtliga de vilkor, som för utbetalningar å det Södra Dalarnes

jernvägsaktiebolag beviljade statslån å 2,500,000 kronor blifvit bestämda och sa

vida Kongl. Maj:t, uppå jernvägsaktiebolagets underdåniga ansökning, dertill lemnar

Sitt bifall, redan under innevarande år till nämnda bolag utbetala 500>00(1

kronor af det belopp, som å berörda statslån blifvit af Kongl. Maj:t anvisadt till

utgående år 1881; i följd hvaraf Riksgäldskontoret har att på sålunda foresknfvet

sätt nämnda belopp tillhandahålla.

§ 14-

Innevarande års Riksdag har till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt

och i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, bändas till inköp

af Halsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill horer, sava

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

9

fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och

vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning,

stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande

vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen,

för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas.

Ofvannämnda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att enligt Kongl.

Maj:ts disposition tillhandahålla.

§ 15.

Innevarande års Riksdag har beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar

derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och

andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot

pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag som

före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre

än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner

kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt

förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878

års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej må ega rum annorledes

än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplåning

nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 bos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jern vägsaktiebolag

utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt

beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af år 1893,

de vilja återbetala det lån, som erbålles; börande i fråga om återbetalningstiden

iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt

för sådan låntagare att, om ny oktroj erhålles, få omsätta lånet till senare, vid

lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för

behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de

rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning

medför;

Bill. till Riksd. Prut. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N;o 66.

f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt

de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af

Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret

skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af

stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till

påskyndande af amorteringen af statens skuld.

§ 16-

Innevarande års Riksdag har beslutat att genom Riksgäldskontoret ställa

till Kongl. Maj:ts förfogande räntebärande obligationer till nominelt belopp af tre

millioner kronor, af hufvudsakligen enahanda beskaffenhet som de till Allmänna

Hypoteksbanken såsom grundfond öfverlemnade, för att lemnas såsom reservfond

till en Sågverksegares garantiförening, byggd på sådana af Kongl. Maj:t godkända

grunder och stäld under sådan offentlig kontroll, att staten icke kan befaras

komma att lida någon förlust på den sålunda lemnade reservfonden, och att föreningen

kan antagas väl uppfylla det med densamma afsedda ändamålet; samt åt

Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att utfärda och enligt Kongl. Maj:ts disposition

tillhandahålla omförmälda statsobligationer.

3:o. Med statsreglering^! gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret

att, sedan Kong]. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat

behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t

för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret

att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret

sålunda förskjutit.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

11

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 30.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 31.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 33.

Sedan sistlidna års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och

Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens

utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen

till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen

till Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest

Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,

till Riksgäldskontor inbetalar det belopp, hvartill densamma kan

varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som

87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från

och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års

slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft afskilnaden

emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs

allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar

erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre.

d) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för */«

mantal Landverk N:o 1 i Åhre och */« mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken

från och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom

Kongl. brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få

på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl

må upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala 6,657 kronor 16 öre.

e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till

Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

f) för Bylta svafvel-, vitriol- och ''rödfärgsverlc, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor

och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så

eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 33.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i

Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag

eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar

af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

13

§ 34.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontor att, i mån af behof, under

åren 1879 och 1880 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisi onskostnader,

aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående

rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 47 skall för det

sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret

påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda

förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed

berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från

Riksgäldskontoret utgått.

§ 35.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret

mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från

Landtränterierna och Ofverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret

levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner,

tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten

af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles

varda i behörig ordning beviljade.

§ 36.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på

riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 37.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af

Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess

Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till

skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ända
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

mål af Kong!. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 38.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj :ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 39.

Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att,

till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att

bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer

ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller

i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag tillika

bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den

nominella ränta, dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna

skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru

och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen

tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest

öfverensstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke

må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer

upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras

för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag,

till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets

medel afsättas; och

c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag

skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond,

hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas

och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer

varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstad;

och skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så

vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och

ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

15

Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877 —1879 förfallande

betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna

Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvägars byggande och

utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag framlagda plan

skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning

af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda

jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då

sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp

Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgår,

försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer

af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark

förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en

half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige

ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af

1870 års fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan

försäljning förordnar; samt

2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas,

underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda

nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t

täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Vidare har sistlidna års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att — för beredande

af tillgång till betäckande af de 2,190,015 kronor 25 öre, hvilka Riksgäldskontoret

för jernvägsanläggningar af omhänderhafvande medel förskottsvis utgifvit,

till de utaf 1877 års Riksdag beviljade anslag dels å 1,000,000 kronor för utförande

af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar och dels å 5,400,000

kronor för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik,

samt till de utaf innevarande Riksdag beviljade anslag dels å 1,350,000 kronor

för anläggning af jernväg från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan, dels

å 600,000 kronor för utförande af de under år 1879 erforderliga nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägar, äfvensom anskaffande af fasta maskiner

till reparationsverkstäder, dels å 2,000,000 kronor för betäckande af ökning i statens

jernvägars materialförråd och kassaförlag, samt dels å 6,078,240 kronor för

inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer å 6,753,600 kronor — genom

försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,

eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,

eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna

obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda, upplåna

ett belopp af aderton millioner sexhundra aderton tusen tvåhundra femtiofem kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ig Stats-Utskottets Memorial N:o SS.

nor 25 öre; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel, samt, för den händelse nya

obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts

nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma

att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig

skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl

1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang

få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter

varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma

till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva

i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse

att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att

dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger

till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden

mottagas.

Beträffande den upplåning, som kan föranledas af innevarande års Riksdags

i ofvanstående §§ 14 och 15 antecknade beslut angående dels inköp af Hallsberg

_Motala—Mjölby jernväg, dels belåning af obligationer eller skuldförbindelser,

utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången af år 1878 undfått koncession,

äfvensom i fråga om utfärdande af de i § 16 omförmälda obligationer å

3,000,000 kronor, att lemnas såsom reservfond till sågverksegarnes garantiförening,

samt af de i § 43 omförmälda obligationer för betäckande af Statskontorets skuld

till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, äro i ofvannämnda reglementsparagrafer

de af Riksdagen beslutade föreskrifter meddelade.

§ 40.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 41.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna uppslita medel samt detta verks öfriga kontanta

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

17

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek

åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 42.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

• § 43.

(Se Stats-Utskottets utlåtande N:o 63.)

§ 44.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,

skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 65.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med

flera handlingar.

§ 66.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bor besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl star

under deras vård och inseende. . ,

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att lata tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris pa de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte

tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kassering af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afioida,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 67.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lagenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid

hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplaga

rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vardande

finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

19

sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i

ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 68.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 69.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 70.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

ä) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de

skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer

å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och

afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

§ 71.

Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, sistlidna

års Riksdag, enligt § 71 af 1878 års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit

att låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar

för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har innevarande års

Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka

kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden

af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa

utredning angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen,

af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för en

sådan nybyggnad kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavaiande

ärende och till nästa riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.

§ 72.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 73.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade

kontrakt medgifvit- staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga

i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige

efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några

åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet föi de

utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 74.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

s. 21 Kontrollera mot PDF

6)tats-Utskottets Memorial N:o 66.

21

Zi

bankens delägare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. ^ 3P°teks~

§ 75.

Gemensam med FullenäUige i Riksbanken skola Riksgäldskontor Full
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kone-1 ll»v( i r„° 7

ort, der Riksdag bör samlar i dt> fall a° a i <. g" i flaga om den

sfi? Ȋs

bong man i stället för W1H* i i d d fgdr’ afvensom Qvälja annan be
imTzr

T rTfar sto,“d”

desamnnas bötjan^Iook »ä förut härtill utsedde person” "kun! S^SST* *”

§ 76.

departement^ Ä, d Tl” ,* ^

Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tiflstädes Sk°la ^ bIan<1

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami.

1 Afd. 44 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.