Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13
1880-03-16 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 1TU 1880:13, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13
Dokumentets text
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.
1
TSr:o 13.
Ank. till Rilcsd. Kansli den 16 Mars 1880, kl. 6 e. m.
Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4,
med anledning af väckt fråga om ändring i 4 § 2 mom.
af Stadgan om folkundervisningen den 18 Juni 1842.
Till Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskott har hänvisats en
af Herr J. 0. Boström väckt motion (N:o 102), angående ändring i 4 §
2 mom. af Stadgan om folkundervisningen den 18 Juni 1842.
Motionären föreslår, att detta moment måtte erhålla följande lydelse:
»Sådan skollärare skall ock af församlingen förses med tjenlig bostad
och nödigt bränsle. Äfvenledes bör åt honom anskaffas sommarbete och
vinterfoder för eu ko eller ock, der lokala eller andra förhållanden sådant
förhindra, minst värdet af fyratiofein kubikfot spanmål af förenämnda
sädesslag i ersättning lemnas.»
Det skäl motionären hufvudsakligen andragit för sitt förslag, är, att
värdet af det spanmålsqvantum, som af församlingen skall, der lokala
eller andra förhållanden förhindra att sommarbete och vinterfoder för
en ko anskaffas in natura, enligt nu gällande lag lemnas, icke ersätter
eller i värde kan i allmänhet anses motsvara hvad det skall ersätta,
samt att i följd deraf en skollärare kan genom tillämpning af den nu åt
församlingen lemnade rättigheten komma att lida någon minskning i de
löneinkomster, lagen velat tillförsäkra honom.
Att folkskolestadgans föreskrift angående församlings skyldighet att
åt skolläraren anskaffa sommarbete och vinterfoder för en ko afser att
bereda honom en förmån, som i många fall för hans utkomst kan vara
af stort värde, torde vara obestridligt. Samma syfte synes äfven i Norge
Bill. till Rilcsd. Prot. 1880. 8 Sami. 2 Afd. 9 Band. 9 Höft.
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.
hafva förestafva! den bestämmelsen i »Lov om Almueskolevaesenet paa
Landet», att »i enhver Skolecommune skal idetmindste til een af Laererne
anskaffes Fainiliebolig med hos liggende Jordvei af saaden Störrelse åt
derpaa mindst to Kjör kunne födes og en Have anlaegges.»
Men att lokala eller andra förhållanden emellertid kunna förefinnas,
som hindra anskaffandet af sommarbete och vinterfoder, har vår folkskolestadga
med rätta beaktat, och derföre har rättighet medgifvits församlingen
att vid sådant fall lemna ett, såsom man antagit, kofodret
motsvarande spanm&lsvärde. Denna bestämmelse torde dock äfven åsyfta
en fördel för skolläraren i de fall, då han af en eller annan orsak ej
lämpligen kan hafva och sköta en ko eller draga tillbörlig nytta af hennes
afkastning, och då det sålunda kan för honom vara mycket önskvärdt
att ifrågavarande löneförmån tilldelas honom i en annan form än
såsom natura-prestation.
Folkskolestadgans nuvarande bestämmelser i detta ämne synas Utskottet,
hvad sjelfva grundsatsen och syftemålet vidkommer, vara så välbetänkta,
att derutinnan ingen principiel ändring torde böra vidtagas.
Motionärens förslag innebär icke heller någon sådan ändring, utan åsyftar
blott, att den ersättning, som i förut nämnda fall skall till skolläraren
lemnas, måtte höjas till närmaste möjliga motsvarighet mot naturaprestationens
verkliga värde, hvilket motionären beräknar till fyratiofem
kubikfot spanmål af det eller de sädesslag, i hvilka kronotionden inom
orten utgår.
Då det nu onekligen måste hufvudsakligen bero på församlingen att
i följd af för handen varande lokala eller andra förhållanden bestämma,
huruvida kofodret skall utgå in natura eller ersättning derför lemnas,
så måste ock — för så vidt församlingen skall kunna anse sig icke blott
juridiskt, utan äfven moraliskt berättigad att göra bruk af lagstadgandets
senare alternativ, och för så vidt icke derigenom skall göras en afknappning
på den åt läraren i lagstadgandets förra alternativ tillförsäkrade
löneförmån — den ersättning, som bör af församlingen lemnas, i
lag bestämmas till sådant belopp, att den i allmänhet kan anses verkligen
motsvara i värde hvad den skall ersätta. Men att värdet af fem
tunnor spanmål icke detta gör, anser Utskottet, i likhet med motionären,
påtagligt, och rigtigheten af denna sin åsigt anser sig Utskottet kunna
ådagalägga utan någon mycket utförlig bevisning.
Såsom af närlagda utdrag ur skolrådens uppgifter för år 1878 synes,
hafva skolråden i 25 inspektionsdistrikt inom skilda delar af landet angifvit
värdet af kofodret till mycket olika belopp, vexlande från lägst
kronor 33,so till högst 340. Fn orsak dertill är, att på skilda orter
3
Andra Kammarens Tillfälliga Uisleotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.
hafva helt olika sätt användts för att anskaffa sagda kofoder; såsom
exempel hvarpå Utskottet må nämna, att på somliga orter arrenderats
ängsmark, som till skollärarens eget bruk upplåtits, hvarigenom kostnaden
för kofodret blifvit för församlingen ganska ringa, då man deremot
på andra orter har medelst entreprenadauktion upplåtit anskaffandet
af vinterfoder och sommarbete, hvarigenom kostnaden blifvit ganska
stor. Men härvid är att märka, att, huru vexlande kostnaden för kofodret-
än må ställa sig för församlingen, skolläraren dock enligt lag bekommer
hvarken mer eller mindre än vinterfoder och sommarbete för
en ko. Tager man nu i betraktande hvilken behållen årsinkomst denna
löneförmån i allmänhet bereder skolläraren, så torde man utan tvifvel
komma sanningen nära, om man beräknar den till det belopp, hvartill
i skrifter rörande landtbruket »nettobehållningen af en kos årsafkastning»
plägar upptagas, nemligen till ett belopp, vexlande mellan 90 och 130
kronor. Då framstår den frågan: motsvarar i allmänhet värdet af fem
tunnor spanmål detta belopp, 90—130 kronor? Man måste, synes det,
härpå svara nej. Ty, om man till exempel söker penningevärdet af fem
tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, efter det för de två sista
åren bestämda riksmarkegångspriset 2,iö för kubikfot, så utgör det 66
kronor 15 öre, hvilket således blott till två tredjedelar eller hälften motsvarar
den årsinkomst, skolläraren i allmänhet kan anses erhålla, då kofodret
lemnas in natura. Häraf framgår tydligt, att det lagstadgade ersättningsbeloppet
bör höjas.
Att församlingarna här och der i landet detta erkänna, kan man
ock sluta deraf, att enligt upplysningar, som inom Utskottet meddelats
från olika delar af landet, ersättning för sommarbete och vinterfoder,
då denna ersättning på grund af öfverenskommelse mellan församling
och skollärare lemnas i penningar, lär vexla från 100 till 125, ja till
och med 150 kronor.
Att i en sådan angelägenhet som denna bestämma en allmän regel,
som i vårt vidsträckta land med dess skiljaktiga lokala förhållanden
skulle kunna alltid och öfver allt förebygga äfven smärre oegentligheter,
det torde ej vara möjligt; men utan tvifvel kan lagstiftningen, följande
med tiden, komma det rätta närmare, än i förevarande fråga nu är fallet.
Förslag om ändring af nu gällande bestämmelser har redan tillförene
varit Kammarens pröfning understäldt. Vid 1877 års riksdag väcktes
nemligen inom Andra Kammaren motion att 150 kronor skulle lemnas
i stället för sommarbete och vinterfoder för en ko. Kammarens Första
Tillfälliga Utskott, som behandlade denna motion, vidgick, att värdet
af fem tunnor spanmål icke kan med säkerhet antagas fullt motsvara
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.
kofodrets utgörande in natura, och föreslog, att •— då kofodrets lösande
med ett fixt penningebelopp, i följd af vårt lands stora utsträckning och
deraf föranledda olikheter i många förhållanden, ej vore lämpligt —
församling skulle utgifva kofoderslösen, efter årets markegångspris i
länet, för 24 centner hårdvalls- eller åkerhö samt 20 centner halm. Vid
frågans behandling i Kammaren uppgafs, att år 1876 inarkegångspriset
å det af Utskottet föreslagna foderqvantum varierade från 80 till 138
kronor.
Hvad sålunda anförts synes berättiga Utskottet att antaga såsom en
icke blott ganska allmän, utan ock välgrundad mening, att ersättning
för vinterfoder och sommarbete för en ko bör till skolläraren ersättas
efter ett medelvärde derå af omkring 100 kronor. Detta belopp kommer
ock motionärens förslag ganska nära, ty värdet af 45 kubikfot eller,
i nya måttet uttryckt, 11,7765 hektoliter, hvilket må kunna utjemnas till
12 hektoliter spanmål af det eller de sädesslag, i hvilka kronotionde!!
inom orten utgår, torde variera mellan 90 och 100 kronor.
Med stöd af hvad sålunda anförts, får Utskottet tillstyrka bifall till
hvad motionären föreslagit eller att
Andra Kammaren för sin del besluter, att Riksdagen
i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl.
Maj:t täcktes påbjuda följande förändrade lydelse af
4 § 2 mom. i Stadgan om folkundervisningen af den
18 Juni 1842:
Sådan skollärare skall ock af församlingen förses
med tjenlig bostad och nödigt bränsle. Äfvenledes bör
åt honom anskaffas sommarbete och vinterfoder för
en ko eller ock, der lokala eller andra förhållanden
. sådant förhindra, minst värdet af tolf hektoliter span
mål
af förenämnda sädesslag i ersättning lemnas.
Stockholm den 16 Mars 1880.
På Utskottets vägnar:
A. HEDIN.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.
5
R e s e X’ v a t i o n:
af Herr Anders Fredrik Pettersson: »Ehuru jag inom Utskottet
gillat motionärens åsigt att värdet af fem tunnor spanmål icke motsvarar
värdet af födan åt eu ko under ett år, har jag dock icke
delat Utskottets förslag, att den ersättning skollärare bör erhålla, der
ej kofoder in natura lemnas, skall vara beroende af det eller de sädesslag,
i hvilka kronotionden inom orten utgår, då till exempel i en
kommun kronotionden utgår med råg, korn och hafre, eu tredjedel
af hvardera, utgår deremot kronotionden i en angränsande kommun
endast med cn liten qvantitet råg, eu något större qvantitet korn
samt en ännu större qvantitet hafre. I eu tredje kommun utgår
kronotionden med endast råg och korn och i en fjerde kommun utgår
samma tionde med endast korn och hafre o. s. v. Af hvilka sädesslag
och i hvilket förhållande till hvarandra utgår sålunda kronotionden i
orten? Hvilka och huru många kommuner menas med orten? Svaret
härpå torde vara svårt att gifva. Blifver icke detta förhållande fortfarande
ett frö till tvister emellan skollärarne och församlingarne, desto
mera som hittills å många ställen tvisten bilagts på det sätt, att församlingen
betalt 100 kronor årligt i stället för födan åt en ko, men
hädanefter, derest spanmålsqvantiteten höjes med femtio procent, torde
på ett eller annat ställe, der sädesslagen, hvaraf kronotionden utgår,
hufvudsakligen bestå i råg och korn, skolläraren höja ersättningsanspråket
i samma förhållande, och i motsats härtill församlingen ej anse att
afkastningen af en ko bör beräknas större än förut.
Då Utskottet beräknat det nu föreslagna spanmålsbeloppet, dock
såsom endast bestående af råg och korn, till värde af emellan 90 och
100 kronor, anser jag det ledande till mera enkelhet och undvikande af
tviåter, att lösningspriset för kofoder, der det ej in natura lemnas, bestämmes
till ett fixt penningebelopp.
På grund häraf tager jag mig friheten föreslå:
att Andra Kammaren för sin del besluter, att
Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det
Kongl. Maj:t täcktes påbjuda följande förändrade ly
-
6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.
delse af 4 § 2 inom. i Stadgan om folkundervisningen
af den 18 Juli 1842:
Sådan skollärare skall ock af församlingen förses
med tjenlig bostad och nödigt bränsle. Äfvenledes bör
åt honom anskaffas sommarbete och vinterfoder för
eu ko eller ock, der lokala eller andra förhållanden
sådant förhindra, ersättning derför lemnas med 100
kronor för år räknadt.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgift för hvarje inspektionsdistrikt inom nedannämnda stift å angifna lägsta och högsta värdet
af det i folkskolelärarnes löneförmåner inberäknade kofodret, år 1878.
Skoldistrikt med angifna lägsta Skoldistrikt med angifna högsta
Stift. Inspektionsområde. kofodervärdet. kofodervärdet.
Upsala
l:a
distr.
= del af Stockholms län ............
t
Gräsö .......................
50:
—
1 Husby (Erlingshundra)...
(Össeby-Garn ...............
319:
150:
40
2:a
»
= del af d:o d:o ... ........
Moja ..........................
50:
—
Solna .
145:
—
3:e
= del af Upsala län ..................
Heliga Trefaldighets......
56:
85
Lena..........................
125:
—
4:e
= del af d:o d:o ..................
Biskopskulla ...............
40:
—
IVeckholm ..................
(Elfkarleby (Skutskär) ...
160:
250:
—
5:e
»
= Gestrikland ..........................
Gefie stad ............
80:
—
Torsåker .....................
110:
—
G:e
= Helsingland ...........................
Harmånger ..................
40:
—
Ljusdal........................
150:
—
Vesterås
l:a
distr.
= Vesterås län...........................
Berg..........................
37:
90
(Himmeta.....................
126:
68
(Kolbäck (Strömsholm)...
150:
—
2:a
= del af Örebro län .................
Ervalla.......................
75:
—
Nora landsförs. (Bastnäs)
120:
—
3:e
»
= Kopparbergs län.....................
Mora...........................
53:
24
Lima...........................
200:
—
Lunds
l:a
distr.
= del af Malmöhus län...............
Eskilstorp ..................
69:
80
Mellan-Grefvie ............
82:
84
2:a
J>
= del af d:o d:o...... ........
Gerdslöf .....................
67:
88
Håstad........................
100:
—
3:e
))
= delar af Malmöhus och Kristian-)
stads län ........................J
Bostad (Kristianstads län)
50:
—
(Kattarp (Malmöhus län)
(Säby ( d:o d:o)
199:
340:
50
4:e
D
= del af Kristianstads län .........
Cimbris ....................
50:
—
A sura ........................
110:
—
5:e
7)
= del af d:o samt hela Blekinge
(Hörja (Kristianstads län)
60:
—
( Q viinge (Kristianst. län)
190:
—
(Kyrkhult (Blekinge län)
66:
—
(Kristianopel (Blekinge 1.)
100:
—
Göteborgs
l:a distr.
= Bohus län .............................
Sanne ........................
33:
33
Klädesholmen...............
125:
2:a
))
= del af Elfsborgs län ...............
Skephult m. fl.............
50:
-
(Björketorp ..................
(Bollebygd ................
185:
214:
—
3:e
J>
= Hallands län...........................
Dags ås........................
50:
—
Ysby...........................
135:
75
Hernösands
l:a
distr.
= del af Vesternorrlands län .....
Stigsiö o(Angermanland)..
75:
—
Säbrå (Ångermanland)...
250:
_
2:a
--- del af d:o d:o ......
(Tåsjö (Ångermanland) ...
50:
—
(Sollefteå (Ångermanland)
322:
05
(Tynderö (Medelpad)......
50:
—
| Alnö (Medelpad) .........
282:
—
3:e
»
= Jemtlands län ........................
Frostviken ..................
50:
—
Lit och Kyrkås............
325:
—
4:e
J>
= Vesterbottens län ..................
(Löfånger .....................
(Vilhelmina (Lappmarken)
50:
50:
z
! Säfvar .......................
(Lycksele (Lappmarken)..
150:
150:
—
5:e
J>
— del af Norrbottens län............
Arvidsjaur (Lappmarken)
100:
—
Arjeploug (Lappmarken)
112:
—
6:e
J)
= del af d:o d:o............
Elfsby ..................
50:
—
Ofver-Luleå.................
200:
—
7:e
»
— del af d:o d:o...... .....
JHietaniemi ..................
|Neder-Torneå...............
50:
50:
-1
-i
Ofver-Torneå ...............
100:
—
Visby
Ett
inspektionsdistrikt = hela Gotland ......
Buttle .......................
40:
—
Vamlingbo .................
100:
—
Rätteligen utdraget ur skolrådens uppgifter om folkundervisningen intygas.
Stockholm och Kongl. Ecklesiastik-departementet den 3 Februari 1880.
C. E. Runnquist.
■<1
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 11.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.