Sök i Ratio Lex

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13

1880-03-16 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1880:13, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

1

TSr:o 13.

Ank. till Rilcsd. Kansli den 16 Mars 1880, kl. 6 e. m.

Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4,

med anledning af väckt fråga om ändring i 4 § 2 mom.

af Stadgan om folkundervisningen den 18 Juni 1842.

Till Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskott har hänvisats en

af Herr J. 0. Boström väckt motion (N:o 102), angående ändring i 4 §

2 mom. af Stadgan om folkundervisningen den 18 Juni 1842.

Motionären föreslår, att detta moment måtte erhålla följande lydelse:

»Sådan skollärare skall ock af församlingen förses med tjenlig bostad

och nödigt bränsle. Äfvenledes bör åt honom anskaffas sommarbete och

vinterfoder för eu ko eller ock, der lokala eller andra förhållanden sådant

förhindra, minst värdet af fyratiofein kubikfot spanmål af förenämnda

sädesslag i ersättning lemnas.»

Det skäl motionären hufvudsakligen andragit för sitt förslag, är, att

värdet af det spanmålsqvantum, som af församlingen skall, der lokala

eller andra förhållanden förhindra att sommarbete och vinterfoder för

en ko anskaffas in natura, enligt nu gällande lag lemnas, icke ersätter

eller i värde kan i allmänhet anses motsvara hvad det skall ersätta,

samt att i följd deraf en skollärare kan genom tillämpning af den nu åt

församlingen lemnade rättigheten komma att lida någon minskning i de

löneinkomster, lagen velat tillförsäkra honom.

Att folkskolestadgans föreskrift angående församlings skyldighet att

åt skolläraren anskaffa sommarbete och vinterfoder för en ko afser att

bereda honom en förmån, som i många fall för hans utkomst kan vara

af stort värde, torde vara obestridligt. Samma syfte synes äfven i Norge

Bill. till Rilcsd. Prot. 1880. 8 Sami. 2 Afd. 9 Band. 9 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

hafva förestafva! den bestämmelsen i »Lov om Almueskolevaesenet paa

Landet», att »i enhver Skolecommune skal idetmindste til een af Laererne

anskaffes Fainiliebolig med hos liggende Jordvei af saaden Störrelse åt

derpaa mindst to Kjör kunne födes og en Have anlaegges.»

Men att lokala eller andra förhållanden emellertid kunna förefinnas,

som hindra anskaffandet af sommarbete och vinterfoder, har vår folkskolestadga

med rätta beaktat, och derföre har rättighet medgifvits församlingen

att vid sådant fall lemna ett, såsom man antagit, kofodret

motsvarande spanm&lsvärde. Denna bestämmelse torde dock äfven åsyfta

en fördel för skolläraren i de fall, då han af en eller annan orsak ej

lämpligen kan hafva och sköta en ko eller draga tillbörlig nytta af hennes

afkastning, och då det sålunda kan för honom vara mycket önskvärdt

att ifrågavarande löneförmån tilldelas honom i en annan form än

såsom natura-prestation.

Folkskolestadgans nuvarande bestämmelser i detta ämne synas Utskottet,

hvad sjelfva grundsatsen och syftemålet vidkommer, vara så välbetänkta,

att derutinnan ingen principiel ändring torde böra vidtagas.

Motionärens förslag innebär icke heller någon sådan ändring, utan åsyftar

blott, att den ersättning, som i förut nämnda fall skall till skolläraren

lemnas, måtte höjas till närmaste möjliga motsvarighet mot naturaprestationens

verkliga värde, hvilket motionären beräknar till fyratiofem

kubikfot spanmål af det eller de sädesslag, i hvilka kronotionden inom

orten utgår.

Då det nu onekligen måste hufvudsakligen bero på församlingen att

i följd af för handen varande lokala eller andra förhållanden bestämma,

huruvida kofodret skall utgå in natura eller ersättning derför lemnas,

så måste ock — för så vidt församlingen skall kunna anse sig icke blott

juridiskt, utan äfven moraliskt berättigad att göra bruk af lagstadgandets

senare alternativ, och för så vidt icke derigenom skall göras en afknappning

på den åt läraren i lagstadgandets förra alternativ tillförsäkrade

löneförmån — den ersättning, som bör af församlingen lemnas, i

lag bestämmas till sådant belopp, att den i allmänhet kan anses verkligen

motsvara i värde hvad den skall ersätta. Men att värdet af fem

tunnor spanmål icke detta gör, anser Utskottet, i likhet med motionären,

påtagligt, och rigtigheten af denna sin åsigt anser sig Utskottet kunna

ådagalägga utan någon mycket utförlig bevisning.

Såsom af närlagda utdrag ur skolrådens uppgifter för år 1878 synes,

hafva skolråden i 25 inspektionsdistrikt inom skilda delar af landet angifvit

värdet af kofodret till mycket olika belopp, vexlande från lägst

kronor 33,so till högst 340. Fn orsak dertill är, att på skilda orter

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra Kammarens Tillfälliga Uisleotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

hafva helt olika sätt användts för att anskaffa sagda kofoder; såsom

exempel hvarpå Utskottet må nämna, att på somliga orter arrenderats

ängsmark, som till skollärarens eget bruk upplåtits, hvarigenom kostnaden

för kofodret blifvit för församlingen ganska ringa, då man deremot

på andra orter har medelst entreprenadauktion upplåtit anskaffandet

af vinterfoder och sommarbete, hvarigenom kostnaden blifvit ganska

stor. Men härvid är att märka, att, huru vexlande kostnaden för kofodret-

än må ställa sig för församlingen, skolläraren dock enligt lag bekommer

hvarken mer eller mindre än vinterfoder och sommarbete för

en ko. Tager man nu i betraktande hvilken behållen årsinkomst denna

löneförmån i allmänhet bereder skolläraren, så torde man utan tvifvel

komma sanningen nära, om man beräknar den till det belopp, hvartill

i skrifter rörande landtbruket »nettobehållningen af en kos årsafkastning»

plägar upptagas, nemligen till ett belopp, vexlande mellan 90 och 130

kronor. Då framstår den frågan: motsvarar i allmänhet värdet af fem

tunnor spanmål detta belopp, 90—130 kronor? Man måste, synes det,

härpå svara nej. Ty, om man till exempel söker penningevärdet af fem

tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, efter det för de två sista

åren bestämda riksmarkegångspriset 2,iö för kubikfot, så utgör det 66

kronor 15 öre, hvilket således blott till två tredjedelar eller hälften motsvarar

den årsinkomst, skolläraren i allmänhet kan anses erhålla, då kofodret

lemnas in natura. Häraf framgår tydligt, att det lagstadgade ersättningsbeloppet

bör höjas.

Att församlingarna här och der i landet detta erkänna, kan man

ock sluta deraf, att enligt upplysningar, som inom Utskottet meddelats

från olika delar af landet, ersättning för sommarbete och vinterfoder,

då denna ersättning på grund af öfverenskommelse mellan församling

och skollärare lemnas i penningar, lär vexla från 100 till 125, ja till

och med 150 kronor.

Att i en sådan angelägenhet som denna bestämma en allmän regel,

som i vårt vidsträckta land med dess skiljaktiga lokala förhållanden

skulle kunna alltid och öfver allt förebygga äfven smärre oegentligheter,

det torde ej vara möjligt; men utan tvifvel kan lagstiftningen, följande

med tiden, komma det rätta närmare, än i förevarande fråga nu är fallet.

Förslag om ändring af nu gällande bestämmelser har redan tillförene

varit Kammarens pröfning understäldt. Vid 1877 års riksdag väcktes

nemligen inom Andra Kammaren motion att 150 kronor skulle lemnas

i stället för sommarbete och vinterfoder för en ko. Kammarens Första

Tillfälliga Utskott, som behandlade denna motion, vidgick, att värdet

af fem tunnor spanmål icke kan med säkerhet antagas fullt motsvara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

kofodrets utgörande in natura, och föreslog, att •— då kofodrets lösande

med ett fixt penningebelopp, i följd af vårt lands stora utsträckning och

deraf föranledda olikheter i många förhållanden, ej vore lämpligt —

församling skulle utgifva kofoderslösen, efter årets markegångspris i

länet, för 24 centner hårdvalls- eller åkerhö samt 20 centner halm. Vid

frågans behandling i Kammaren uppgafs, att år 1876 inarkegångspriset

å det af Utskottet föreslagna foderqvantum varierade från 80 till 138

kronor.

Hvad sålunda anförts synes berättiga Utskottet att antaga såsom en

icke blott ganska allmän, utan ock välgrundad mening, att ersättning

för vinterfoder och sommarbete för en ko bör till skolläraren ersättas

efter ett medelvärde derå af omkring 100 kronor. Detta belopp kommer

ock motionärens förslag ganska nära, ty värdet af 45 kubikfot eller,

i nya måttet uttryckt, 11,7765 hektoliter, hvilket må kunna utjemnas till

12 hektoliter spanmål af det eller de sädesslag, i hvilka kronotionde!!

inom orten utgår, torde variera mellan 90 och 100 kronor.

Med stöd af hvad sålunda anförts, får Utskottet tillstyrka bifall till

hvad motionären föreslagit eller att

Andra Kammaren för sin del besluter, att Riksdagen

i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl.

Maj:t täcktes påbjuda följande förändrade lydelse af

4 § 2 mom. i Stadgan om folkundervisningen af den

18 Juni 1842:

Sådan skollärare skall ock af församlingen förses

med tjenlig bostad och nödigt bränsle. Äfvenledes bör

åt honom anskaffas sommarbete och vinterfoder för

en ko eller ock, der lokala eller andra förhållanden

. sådant förhindra, minst värdet af tolf hektoliter span
mål

af förenämnda sädesslag i ersättning lemnas.

Stockholm den 16 Mars 1880.

På Utskottets vägnar:

A. HEDIN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

5

R e s e X’ v a t i o n:

af Herr Anders Fredrik Pettersson: »Ehuru jag inom Utskottet

gillat motionärens åsigt att värdet af fem tunnor spanmål icke motsvarar

värdet af födan åt eu ko under ett år, har jag dock icke

delat Utskottets förslag, att den ersättning skollärare bör erhålla, der

ej kofoder in natura lemnas, skall vara beroende af det eller de sädesslag,

i hvilka kronotionden inom orten utgår, då till exempel i en

kommun kronotionden utgår med råg, korn och hafre, eu tredjedel

af hvardera, utgår deremot kronotionden i en angränsande kommun

endast med cn liten qvantitet råg, eu något större qvantitet korn

samt en ännu större qvantitet hafre. I eu tredje kommun utgår

kronotionden med endast råg och korn och i en fjerde kommun utgår

samma tionde med endast korn och hafre o. s. v. Af hvilka sädesslag

och i hvilket förhållande till hvarandra utgår sålunda kronotionden i

orten? Hvilka och huru många kommuner menas med orten? Svaret

härpå torde vara svårt att gifva. Blifver icke detta förhållande fortfarande

ett frö till tvister emellan skollärarne och församlingarne, desto

mera som hittills å många ställen tvisten bilagts på det sätt, att församlingen

betalt 100 kronor årligt i stället för födan åt en ko, men

hädanefter, derest spanmålsqvantiteten höjes med femtio procent, torde

på ett eller annat ställe, der sädesslagen, hvaraf kronotionden utgår,

hufvudsakligen bestå i råg och korn, skolläraren höja ersättningsanspråket

i samma förhållande, och i motsats härtill församlingen ej anse att

afkastningen af en ko bör beräknas större än förut.

Då Utskottet beräknat det nu föreslagna spanmålsbeloppet, dock

såsom endast bestående af råg och korn, till värde af emellan 90 och

100 kronor, anser jag det ledande till mera enkelhet och undvikande af

tviåter, att lösningspriset för kofoder, der det ej in natura lemnas, bestämmes

till ett fixt penningebelopp.

På grund häraf tager jag mig friheten föreslå:

att Andra Kammaren för sin del besluter, att

Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det

Kongl. Maj:t täcktes påbjuda följande förändrade ly
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

delse af 4 § 2 inom. i Stadgan om folkundervisningen

af den 18 Juli 1842:

Sådan skollärare skall ock af församlingen förses

med tjenlig bostad och nödigt bränsle. Äfvenledes bör

åt honom anskaffas sommarbete och vinterfoder för

eu ko eller ock, der lokala eller andra förhållanden

sådant förhindra, ersättning derför lemnas med 100

kronor för år räknadt.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgift för hvarje inspektionsdistrikt inom nedannämnda stift å angifna lägsta och högsta värdet

af det i folkskolelärarnes löneförmåner inberäknade kofodret, år 1878.

Skoldistrikt med angifna lägsta Skoldistrikt med angifna högsta

Stift. Inspektionsområde. kofodervärdet. kofodervärdet.

Upsala

l:a

distr.

= del af Stockholms län ............

t

Gräsö .......................

50:

—

1 Husby (Erlingshundra)...

(Össeby-Garn ...............

319:

150:

40

2:a

»

= del af d:o d:o ... ........

Moja ..........................

50:

—

Solna .

145:

—

3:e

= del af Upsala län ..................

Heliga Trefaldighets......

56:

85

Lena..........................

125:

—

4:e

= del af d:o d:o ..................

Biskopskulla ...............

40:

—

IVeckholm ..................

(Elfkarleby (Skutskär) ...

160:

250:

—

5:e

»

= Gestrikland ..........................

Gefie stad ............

80:

—

Torsåker .....................

110:

—

G:e

= Helsingland ...........................

Harmånger ..................

40:

—

Ljusdal........................

150:

—

Vesterås

l:a

distr.

= Vesterås län...........................

Berg..........................

37:

90

(Himmeta.....................

126:

68

(Kolbäck (Strömsholm)...

150:

—

2:a

= del af Örebro län .................

Ervalla.......................

75:

—

Nora landsförs. (Bastnäs)

120:

—

3:e

»

= Kopparbergs län.....................

Mora...........................

53:

24

Lima...........................

200:

—

Lunds

l:a

distr.

= del af Malmöhus län...............

Eskilstorp ..................

69:

80

Mellan-Grefvie ............

82:

84

2:a

J>

= del af d:o d:o...... ........

Gerdslöf .....................

67:

88

Håstad........................

100:

—

3:e

))

= delar af Malmöhus och Kristian-)

stads län ........................J

Bostad (Kristianstads län)

50:

—

(Kattarp (Malmöhus län)

(Säby ( d:o d:o)

199:

340:

50

4:e

D

= del af Kristianstads län .........

Cimbris ....................

50:

—

A sura ........................

110:

—

5:e

7)

= del af d:o samt hela Blekinge

(Hörja (Kristianstads län)

60:

—

( Q viinge (Kristianst. län)

190:

—

(Kyrkhult (Blekinge län)

66:

—

(Kristianopel (Blekinge 1.)

100:

—

Göteborgs

l:a distr.

= Bohus län .............................

Sanne ........................

33:

33

Klädesholmen...............

125:

2:a

))

= del af Elfsborgs län ...............

Skephult m. fl.............

50:

-

(Björketorp ..................

(Bollebygd ................

185:

214:

—

3:e

J>

= Hallands län...........................

Dags ås........................

50:

—

Ysby...........................

135:

75

Hernösands

l:a

distr.

= del af Vesternorrlands län .....

Stigsiö o(Angermanland)..

75:

—

Säbrå (Ångermanland)...

250:

_

2:a

--- del af d:o d:o ......

(Tåsjö (Ångermanland) ...

50:

—

(Sollefteå (Ångermanland)

322:

05

(Tynderö (Medelpad)......

50:

—

| Alnö (Medelpad) .........

282:

—

3:e

»

= Jemtlands län ........................

Frostviken ..................

50:

—

Lit och Kyrkås............

325:

—

4:e

J>

= Vesterbottens län ..................

(Löfånger .....................

(Vilhelmina (Lappmarken)

50:

50:

z

! Säfvar .......................

(Lycksele (Lappmarken)..

150:

150:

—

5:e

J>

— del af Norrbottens län............

Arvidsjaur (Lappmarken)

100:

—

Arjeploug (Lappmarken)

112:

—

6:e

J)

= del af d:o d:o............

Elfsby ..................

50:

—

Ofver-Luleå.................

200:

—

7:e

»

— del af d:o d:o...... .....

JHietaniemi ..................

|Neder-Torneå...............

50:

50:

-1

-i

Ofver-Torneå ...............

100:

—

Visby

Ett

inspektionsdistrikt = hela Gotland ......

Buttle .......................

40:

—

Vamlingbo .................

100:

—

Rätteligen utdraget ur skolrådens uppgifter om folkundervisningen intygas.

Stockholm och Kongl. Ecklesiastik-departementet den 3 Februari 1880.

C. E. Runnquist.

■<1

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 11.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.