Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående, tullbevdlningen.

1880-04-28 · 106 sidor, varav 99 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 99 av 106 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1880:16, Betänkande, angående, tullbevdlningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 16.

1

N:o 16.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 April 1880. kl. 2 e. m.

Betänkande, angående, tullbevdlningen.

Uti nådig proposition N:o 11 har, under åberopande ej mindre af ett propositionen

bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 9

Januari innevarande år, än äfven af det utdrag af samma protokoll, som finnes

fogadt vid den till Riksdagen aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof, sistnämnda utdrag, så vidt det afser förhöjning i nu gällande

tullsatser å tobak, Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att ny vid den förstnämnda

propositionen fogad tulltaxa med tullsatser beräknade efter det metriska mått- och

vigtsystemet måtte varda antagen att lända till efterrättelse från och med den 1

Januari 1881.

1 anledning deraf, att enligt Kongl. Förordningen om mått och vigt den 22

November 1878 det metriska systemet för mått och vigt skulle senast från början

af år 1881 uteslutande användas vid tullverket, förständigade genom nådigt bref

den 26 September 1879 Kongl. Maj:t tullkomitén, hvilken genom samma nådiga

bref förstärktes med nya ledamöter, biand annat, att med ledning af en inom

Generaltullstyrelsen uppgjord beräkning af de nu gällande tullsatsernas belopp

efter metriska mått- och vigtsatser, till Kongl. Maj:t afgifva förslag till sådan uti

ifrågavarande hänseende erforderlig jemkning af nuvarande tullsatser, som kunde

anses med bestämmelserna i den med Frankrike ännu gällande traktaten förenlig.

Till åtlydnad af denna befallning afgaf komitén med underdånig skrifvelse den

15 December samma år förslag till ny tulltaxa. I detta förslag både komitén såsom

beräkningsenheter antagit 100 kilogram för vigten och 100 liter eller 1 hektoBih.

till Riksd. Prof. 1880. 5 Sand. 1 Afd. 11 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 BevUlnings-UtslcoUets Betänkande N:o16.

liter för rymdmåttet och både i afseende å fastställandet af tullsatsernas belopp

kömitén, som eftersträfvat att så vidt möjligt noggrant återgifva de nuvarande tullsatserna,

likväl tagit hänsyn till nödvändigheten att välja siffertal, som med någorlunda

lätthet och beqvämlighet läte använda sig vid förekommande beräkningar,

hvarföre komitén i allmänhet föreslagit tullsatserna i endast krontal för den antagna

enheten samt, der sådant ansetts utan allt för stor afvikelse från nuvarande

bestämmelser kunna ske, afjemnat tullsatsernas belopp till fem- eller tiotal. Jemte

de ändringar, som föranleddes af metersystemets antagande, hade komitén dessutom

afgifvit förslag till vissa andra ändringar i gällande tulltaxa. Sålunda hade,

under erinran att för en del, vanligen ömtåliga varuslag, Indika dock hvarken för

konsumenterna eller för statskassan vore af någon väsentligare betydelse, men

hvilkas tullbehandling netto eller med afdrag för så kallad tara, skulle dels vid

packhusbehandlingen skada sjelfva varan, dels ock för både tulltjensteman och

trafikanter medföra oskälig tidsutdrägt, redan i äldre tulltaxor bruttovigten lagts

till grund för tullafgiftens bestämmande, komitén så väl af nyssnämnda skäl som

ock för erhållande af lämpliga tullsatser vid metersystemets tillämpning ansett

denna metod för tullbehandling och beskattning böra utsträckas till vissa ytterligare

varuslag, dervid komitén med iakttagande af dels gällande taratariffs bestämmelser

för en del artiklar dels ock vunnen upplysning om medelbeloppet,

hvartill de mycket vexlande taraafdragen för en del andra artiklar i verkligheten

uppgått, i allmänhet föreslagit sådana afgiftsbelopp, att tullafgifterna för sjelfva

varorna kunde antagas blifva hufvudsakligen oförändrade. Vidare hade komitén

ansett sig böra föreslå mer eller mindre väsentliga förändringar i rubrikerna Papper,

Paraplyfodral, Sadelmakarearbeten, Snörmakarearbeten, Spetsar, Uddar och Blonder,

Stålarbeten, Trävaror samt Väfnader och hade slutligen komitén genom införande

i tulltaxan af vissa nya rubriker, samt ändring, fullständigande eller uteslutande

af åtskilliga förut befintliga velat afhjelpa några i den nuvarande tulltaxan förekommande

ofullständigheter, otydligheter och oegentlighet^1.

Detta komiterades förslag har hufvudsakligen legat till grund för ofvan

berörda af Kongl. Maj:t afgifna förslag till ny tulltaxa. Endast i fråga om qvantiteterna

för tullberäkningen samt reduktionen af vissa tullsatser har afvikelse från

komiténs förslag egt rum. I olikhet med sistnämnda förslag har nemligen Kongl.

Maj:ts förslag såsom beräkningsenheter i allmänhet antagit 1 kilogram och 1 liter

och endast för sådana artiklar, för hvilka i nuvarande tulltaxa tullsatsen är bestämd

i centner, äfvensom för artiklarne Vin på fat och Sirup, bibehållit den af

komitéu föreslagna qvantiteten 100 kilogram. Skälet för denna förändring har,

såsom af Herr Statsrådets och Chefens för Finansdepartementet anförande till

statsrådsprotokollet den 9 sistlidne Januari inhemtas, varit att det synts antagligt

att man i de flesta fall skulle vid taxans tillämpning något lättare verkställa uträkningen

af tullsatsen för hvarje varuparti, om man utginge från tullsatsen å

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 16.

nämnda mindre mått- och vigt-enheter. Afvikelserna från de af komiterade föreslagna

tullsatserna hafva föranledts deraf att komiterade i sträfvandet att vinna

siffertal, som med lätthet och beqvämlighet läte använda sig vid tullberäkningarne,

i några fall synts hafva gått längre, än detta syfte med nödvändighet påkallat

och statskassans anspråk för närvarande medgåfve. Sålunda hade vid förvandlingen

af de temligen vanliga tullsatserna 8, 40 och 75 öre för skålpundet, som noga

räknadt utgjorde 18,82, 94,io och 176,44 öre för 1 kilogram, komiterade för 100

kilogram föreslagit i flere fall 18, 90 och 175, någon gång till och med 170 kronor.

Då emellertid dessa tullsatser vore stadgade för åtskilliga artiklar, som i större

myckenhet infördes och minskningen i statsinkomster genom jemkuingen af dessa

satser uppginge på det hela till omkring 50,000 kronor och då dessutom de till

bråktalen 18,82, 94,io samt 176,44 närmaste jemna talen 19, 94 och 176 icke kunde

vålla någon nämnvärd svårighet för tullberäkningen, hafva ifrågavarande tullsatser

af Kongl. Maj:t utjemnats till 19 öre, 94 öre och 1 krona 76 öre i de fall, der de

af komitén utförts till lägre belopp. Af samma skäl har äfven en från komiterades

något afvikande beräkning af vissa andra tullsatser blifvit af Kongl. Maj:t vidtagen.

Beträffande först frågan om qvantiteterna för tullberäkningen anser Utskottet

lika med Kongl. Maj:t 1 kilogram och 1 liter såsom beräkningsenheter ega

företräde framför 100 kilogram och 100 liter. Då emellertid Kongl. Maj:t funnit

qvantiteten 100 kilogram böra bestämmas för sådana artiklar, för hvilka i nuvarande

tulltaxa förekommer tullsats i centner, älvensom för artiklarne Vin på fat

och Sirup, tillåter sig Utskottet, utan att underkänna vigten af de skäl, som kunna

anföras för en sådan åtskilnad, likväl att emot desamma framhålla den fördel, som

i annat afseende genom enhet i qvautitetsberäkningen står att vinna. Visserligen

måste det anses icke otjenligt att för varor, som i allmänhet införas i större

myckenheter på en gång, tullsatsens beräkning sker efter en större qvantitet, likasom

det ock utan tvifvel vore önskvärdt att i tulltaxan kunna undvika tullsatser

bestämda i bråk af öretal, men å andra sidan är det gifvet att de för olika artiklar

faststälda olika beräkningsqvantiteter lätteligen skola föranleda till misstag

vid de statistiska uppgifternas utarbetande. Då likväl full tillförlitlighet hos dessa

uppgifter af lätt insedda skäl är synnerligen önskvärd, har Utskottet ansett den

omständighet, att för ett par artiklar tullsatsen måst bestämmas i bråk af öretal,

icke böra afhålla från ett konseqvent genomförande af grundsatsen om beräkningsenhetens

bestämmande till 1 kilogram eller 1 liter för alla artiklar, hvilka skola

förtullas efter vigt eller mått.

Hvad dernäst angår tullsatsernas omföring efter det metriska mått- och

vigtsystemet, har Utskottet i allmänhet icke funnit något att erinra mot det sätt,

hvarpå denna omföring blifvit i förslaget till ny tulltaxa verkstäld. Med afseende

på vigten af att ega tullsatser, som med lätthet och beqvämlighet låta använda

sig vid tullafgifternas uträkning, har likväl Utskottet i några fall, för artiklar,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 16.

hvilka i egenskap af egentliga öfverfiödsvaror synts utan olägenhet kunna tåla en

obetydlig tullförhöjning, afjemnat de af Kongl. Maj:t föreslagna tullsatserna till

närmast högre fem- eller tio-tal.

Då af skäl, som Utskottet framdeles kommer att anföra, Utskottet funnit

sig icke kunna biträda Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning i tullen å tobak, skulle

derigenom i den beräknade tullinkomsten för år 1881 uppstå en minskning af

600,000 kronor. Statsverkets behof för nästkommande år äro visserligen icke

ännu fullt utredda, och det lärer derför ännu icke kunna afgöras, huruvida ersättning

för hela denna minskning i den beräknade tullinkomsten måste på annat

sätt beredas, men såsom gifvet torde kunna antagas, att åtminstone för en del af

densamma, godtgörelse måste sökas inom tullbeskattningens område. Af sådan

anledning har Utskottet ansett sig böra föreslå, att tullen å vissa artiklar, hvilka

så godt som uteslutande utgöra föremål för de förmögnare klassernas förbrukning,

måtte något förhöjas, äfvensom att några andra artiklar af samma kategori,

hvilka hittills varit tullfria, måtte åsättas en ringa tull.

Till lättnad vid granskningen af det sätt, hvarpå tullsatsernas reduktion

efter det metriska systemet egt rum, har Utskottet vid detta betänkande fogat

en tabell (Bilagan litt. A.), som för hvarje i nu gällande tulltaxa förekommande

tullsats upptager den efter det metriska systemet exakt motsvarande.

Då Utskottet i flertalet fall funnit sig böra biträda de af Kong!. Maj:t

föreslagna ändringar i gällande tulltaxa, skulle det otvifvelaktigt leda till onödig

vidlyftighet, derest Utskottet i fråga om hvarje artikel i tulltaxan gjorde särskild

hemställan till Riksdagen. Endast i de fall, der Utskottet haft särskilda

motioner att besvara eller eljest funnit sig böra föreslå ändringar, afvikande från

Kongl. Maj:ts förslag, kommer derför Utskottet att här nedan göra sådan hemställan,

men deremot att i ett sammanhang till antagande framställa alla öfriga

af Kongl. Maj:t föreslagna förändringar i gällande bestämmelser.

l:o.

Af de till Utskottets handläggning hänvisade motioner, hvilka med tullbevillningen

ega gemenskap, afser en af Herr O. E. Carlsund inom Första Kammaren

väckt motion (N:o 16) samtliga i tulltaxan förekommande artiklar, hvaremot

öfriga till Utskottet öfverlemnade motioner i detta ämne endast åsyfta ändringar

uti ett större eller mindre antal speciella tullbestämmelser. Utskottet anser sig

derföre först böra till behandling företaga Herr Carlsunds ifrågavarande motion.

I densamma anför motionären, att vårt land ej vore lika väl lottadt som

många andra länder, hvilka nu medgåfves fri och obehindrad industriel täflan med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 16. ö

oss. Vårt afskrida läge från verldsmarknaden, våra af vintern hämmade kommunikationer,

de större förlag, som vore en följd deraf, den ojemna fördelningen

af dag och natt, af värme och köld — allt detta bidroge att för oss försvåra denna

täflan. Vi vore i behof af varmare och mera kläder, starkare och mera närande

föda, solidare och varmare byggnader, mera lyse och bränsle, större anläggningsoch

rörelsekapital, och hade att å dem betala en betydligt högre ränta än flertalet

af våra medtäflare. Landets alstringsförmåga vore mindre, våra behof större,

och vår produktionsförmåga mera hämmad än andra länders och folks, med hvilka

vi täflade. De skatter och onera, som staten och kommunen gemensamt kräfde,

folie tungt på en liten befolkning med mindre produktion och omsättning. Allt

detta borde noga beaktas och den inhemska producenten sättas i likställighet med

den utländska och skyddas af statsmakterna i den ojemna kamp, i hvilken han

nu i följd af förenämnda omständigheter måste ligga under. Den intelligens och

arbetsförmåga, hvarmed vi nordbor vore begåfvade, vore ej tillräckliga att motväga

de svårigheter, mot hvilka vi nu kämpade. Den utländska varutillförseln, som till

stor del vore obehöflig, borde derföre icke uppmuntras; ej heller borde de inhemska

producenterna ensamt betungas af statens och kommunens behof, då de

ej uteslutande finge afyttra sina produkter å den inhemska marknaden. Den

skatt, som utländska producenter erlade i sitt land, komme ej vårt till godo. Motionären

föreslår derföre, att eu inregistreringsafgift af 5 procent af varuvärdet

må påläggas alla de varor, som från utländsk ort införas här i landet, motsvarande

ungefär den direkta skatt till stat och kommun, som den inhemska producenten,

men ej den utländske, nu betalar för rättigheten att begagna vår inhemska

marknad.

Innan Utskottet öfvergår till en granskning af denna motion anser sig Utskottet

till jemförelse med den afgift, hvars införande i vårt land blifvit af motionären

föreslaget, böra meddela några upplysningar angående de afgifter af likartad

beskaffenhet, som i Yissa andra länder förekomma.

I Frankrike infördes genom lagen af den 22 Januari 1872 “till bestridande

af kostnaderna för handelsstatistiken1- eu drott de statistique commerciale, hvilken

oberoende af alla andra afgifter erlägges både vid införsel och utförsel af varor

och utgår med 10 centimer per kolly för varor, som äro emballerade i fastager,

lådor, säckar eller andra omslag, med 10 centimer per 1,000 kilogram eller 1

kubikmeter för icke emballerade varor samt med 10 centimer per stycke för

hästar, nötkreatur, tår, getter och svin. Denna afgift inbringar statskassan årligen

omkring 6 millioner francs.

Genom lagen af den 20 Juni 1879 för Tyska riket föreskrefs, att alla varor,

som öfver tyska tullområdets gränser in-, ut- eller genomföras, skola till beskaffenhet,

myckenhet, härkomst- och destinationsland anmälas hos de myndigheter

(i allmänhet tullkamrarne), hvilka hafva att göra de för handelsstatistiken före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillnings-Uiskottets Betänkande N:o 16.

skrifna anteckningar. Dels för att bestrida kostnaderna för dessa anteckningar

och dels för att erhålla säkrare kontroll derå att anmälningarne verkligen egde

rum, föreskref samma lag, att för de varor, som skriftligen anmäldes, skulle erläggas

eu, rikskassan tillfallande, afgift, “statistische Gebuhr“. Denna utgör för

varor, som upptagas i en och samma deklaration:

när varorna äro helt och hållet eller delvis emballerade, 5 pfennige för 500

kilogram;

när varorna icke äro emballerade, 5 pfennige för 1,000 kilogram;

för kol, cokes, torf, trä, spanmål, potatis, malm, sten, salt, tackjern, cement,

gödningsämnen, spånadsämuen och, enligt bestämmelse af Förbundsrådet, andra

varor som i större myckenhet (“Massenguter") transporteras i vagnslaster, fartyg

eller flottar, emballerade eller icke, 10 pfennige för 10,000 kilogram;

för hästar, mulåsnor, åsnor, hornboskap, svin, får och getter, 5 pfennige för

5 stycken.

Genom parlamentsakt af den 28 Augusti 1860 infördes i England en afgift,

hvilken, oberoende af tullar eller andra lagligen betalbara afgifter, skulle utgöras

vid iuförseln af alla varor med undantag för spanmål och mjöl samt byggnadsvirke

och trävaror äfvensom för transiterande varor samt sådana, hvilka angåfvos till utförsel

med samma fartyg, i hvilka de inkommit. Afgiftens belopp utgjorde:

lör emballerade varor: för hvarje kolly eller annan enhet för tulldeklarationen

.......................................................................................... 1 penny;

för icke emballerade varor efter vigt, mått eller antal: för hvarje enhet

för tulldeklarationen ................................................................................. 1 penny;

för kreatur: för hvarje stycke eller annan enhet för tulldeklarationen...... 1 penny.

Denna afgift afskaffades emellertid redan genom parlamentsakt af den 8

Juni 1863.

Såsom af ofvanstående framgår, utgjordes denna s. k. registration charge

icke för spanmål och trävaror. För dessa artiklar funnos likväl i viss mån motsvarande

afgifter, ehuru dessa buro namn af tullar och voro i tulltaxorna upptagna.

Då nemligen de egentliga spanmålstullarne år 1846 upphäfdes, bibehölls i

tulltaxan eu tull för omalen spanmål af 1 shilling per quarter (ll,n svenska kubikfot)

samt för malen spanmål af 4''/2 pence per centweight (119,5 svenska skålpund).

Sedan den förstnämnda af dessa tullafgifter den 1 September 1864 förvandlats

till en vigttull af 3 pence per centweight, upphäfdes de båda den 1 Juni

1869. För trävaror åter bestod en tull, hvilken efter år 1860, då en betydlig

nedsättning egde rum, utgick för bräder med 2 shillings och för annat virke med

1 shilling för 50 cubic feet (100 = 108,2 svenska kubikfot). Denna tull afskaffades

den 1 April 1866.

Jemföres nu den af motionären föreslagna inregistreringsafgift med ofvan

omförmälda, i främmande länder förekommande afgifter, visar sig, att den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtskoUets Betänkande N:o 16. 7

med dessa har föga annat gemensamt än det snarlika namnet. Medan de franska

och tyska statistiska afgifterna hufvudsakligen åsyfta att bereda staten godtgörelse

för kostnaderna för in- och utförda varors “inregistrering11 — och väl äfven

derutöfver inkomst för allmänna statsbehof — framgår så väl af det ändamål

motionären anvisat sin inregistreringsafgift — att sätta den inhemske producenten

i likställighet med den utländske och skydda den förre i hans kamp med den senare

— som ock af det belopp, enligt motionärens förmenande ungefärligen motsvarande

den direkta skatt till stat och kommun den inhemske producenten har

att utgöra, hvartill motionären velat hafva afgiften bestämd, att motionären med

samma afgift åsyftat en s. k. utjemnings- eller kompensationstull. Utan att nu

vilja utförligare upprepa hvad emot detta slag af tullar blifvit i tal och skrift

mångfaldiga gånger tillförene anfördt, vill Utskottet blott i korthet erinra, att, om

ock, då man åsyftar att bereda den inhemske producenten gent emot den utländske

godtgörelse, icke för en speciel skatt å någon viss inom landet tillverkad vara,

utan för den allmänna stats- och kommunalbeskattningen, det utan tvifvel ur denna

synpunkt skulle kunna synas rättvist att belägga alla och icke blott några vissa

utifrån inkommande varor med en procentvis lika tull, denna tull likväl i många

fall icke komme att uppfylla det afsedda ändamålet och i andra fall åter att frambringa

synnerligen ojemna verkningar. Först och främst är det klart, att den inhemske

producent, som tillverkar för export, alldeles icke skulle komma i åtnjutande

af utjemningstullens förmåner, då den med tullen åsyftade prisförhöjning å

hans vara icke kan sträcka sina verkningar utom det egna landets gränser. Vidare

skulle eu tullafgift af fem procent af råvarors värde i många fall öfverdrifvet höja

tillverkningskostnaden för industrien; ty äfven om full godtgörelse för nämnda

tull stundom skulle genom tullen å fabrikatet komma tillverkaren till godo, är

likväl icke inom alla industrier förhållandet mellan råvarans och''den färdiga produktens

värde sådant, att denna godtgörelse alltid kunde med säkerhet påräknas,

likasom den i alla händelser skulle uteblifva för de industrier, hvilka tillverkade

för export.

Om de hinder, som för den allmänna rörelsen skulle vållas af den utaf

motionären föreslagna tullpligtighet för alla varor, behöfver Utskottet icke vara

mångordigt. Såsom 1867 års Bevillnings-Utskott i anledning af ett likartad! förslag

erinrade, har det först genom den nu medgifna tullfrihet å en mängd varor

blifvit möjligt att ej obetydligt minska bevakningspersonalen vid tullstationerna,

att göra kontrollerna mindre tidsödande och besvärliga, att tillåta lossning af införda

varor i hamnar och på tider, som annars varit förbjudna, samt att i allmänhet

vidtaga flere åtgärder, som direkt tjenat att lätta omsättningen och minska

bördorna för deraf beroende industrigrenar; en återgång i det förra afseendet

skulle likväl oundvikligen medföra en återgång äfven i det senare, och dessutom

göra nödvändig eu förstärkning af tullbevaknirigeu och af kontrollerna så val för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 16.

tullbehandlingen af de beskattade artiklarne, som äfven för debiteringen och uppbörden

af afgifterna, hvarigenom måste uppstå nya kostnader för tullverket, likasom

äfven nya hinder och omgångar för trafikanterna. Att äfven tullbehandlingen

af de redan nu tullpligtiga artiklarne blefve synnerligen besvärlig derigenom att

för hvarje artikel skulle utgöras en dubbel, efter olika grunder utgående tullafgift

är uppenbart, likasom att svårigheterna icke skulle förminskas genom en återgång

till det hos oss likasom i de flesta andra länder på fullgiltiga grunder längesedan

öfvergifna värdetullsystemet. På grund af hvad Utskottet sålunda anfört

hemställer Utskottet,

att Herr Carlsunds förevarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Innan Utskottet öfvergår till behandlingen af de speciella tullbestämmelserna,

har Utskottet velat erinra derom att genom deklaration, undertecknad i

Paris den 25 November 1879, den med Frankrike under den 14 Februari 1865

afslutade handelstraktat blifvit ytterligare förlängd för en tid, som skall utlöpa

sex månader efter utfärdandet af den nya allmänna tulltariff, hvilken är underst

äld franska kamrarne, dock att denna förlängning icke utan ny särskild öfverenskommelse

må utsträckas utöfver den 1 Januari 1881. Ehuru sålunda, derest

icke ny öfverenskommelse träffas, traktaten kommer att utlöpa senast med utgången

af innevarande år, har Utskottet likväl ansett sig böra taga hänsyn till

möjligheten af dess förlängning och kommer derföre vid de artiklar, som af densamma

beröras och hvilka synts Utskottet af beskaffenhet att kunna utan öfvergifvande

af de allmänna grundsatser, på hvilka vår nu gällande tullagstiftning

hvilar och hvilka grundsatser Utskottet anser fortfarande böra tillämpas, draga

något högre tull än den i traktaten medgifna, att framlägga alternativa förslag

till tullsatser.

2:o.

Tullsatsen för Album utgör för närvarande, utan afdrag i vigten för fodral,

hvari desamma inkomma, 40 öre per skålpund.

Kong!. Maj:t har uti sin ofvaunämnda nådiga proposition föreslagit, att tullen

för nämnda artikel måtte sättas till 94 öre per kilogram. Nuvarande tullsats

utgör per kilogram beräknad 94,i öre.

Då Album obestridligen är en lyxartikel samt, enligt hvad Kommerskollegii

berättelse angående utrikes handel och sjöfart för år 1878 utvisar, nämnda

år af denna vara från utlandet införts icke obetydliga qvantiteter, anser sig Ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

skottet böra föreslå att tullen för Album bestämmes till jemt 1 krona per kilogram;

hemställande Utskottet i följd häraf,

att rubriken Album må erhålla följande förändrade lydelse

:

Album...................................................... 1 kilogram — 1 krona.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, hvari Album

inkomma.

3:o.

I fråga om artikeln Anis innehåller nuvarande tulltaxa följande bestäm- Anis och

ruelse: Stjernanis.

.................................................................................... 1 skålp. — 10 öre“,

hvilken tullafgift motsvarar 23,52 öre per kilogram.

Uti den nådiga propositionen föreslår Kongl. Maj:t, att under nyssnämnda

rubrik jemväl måtte upptagas artikeln Stjernanis äfvensom att för ifrågavarande

båda artiklar måtte fastställas en gemensam tullsats af 24 öre per kilogram.

Då tullsatsens bestämmande till 25 öre per kilogram, i öfverensstämmelse

med hvad förut blifvit nämndt, skulle, enligt Utskottets åsigt, från synpunkten af

större lätthet och beqvämlighet vid tullberäkningen vara att föredraga, samt eu

så obetydlig tullförhöjning å ifrågavarande och en mängd likartade artiklar icke

i något hänseende torde kunna möta betänklighet, hemställer Utskottet,

att åt rubriken Anis må gifvas denna förändrade lydelse:

Anis och Stjernanis................................. 1 kilogram — 25 öre.

4:o.

Tullsatserna å Apelsiner och Apel sins kol. torra, äro uti nu gällande tulltaxa Apelsineroch

likaledes bestämda till 10 öre per skålpund. ApeiHnthal,

Kongl. Maj:t föreslår rörande nämnda artiklar att tullsatserna måtte fast- fm<“''

ställas till 24 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström uti en inom

Första Kammaren väckt motion, N:o 4, hemställer att tullen å ifrågavarande artiklar

måtte fortfarande utgå med 10 öre per skålpund.

Under åberopande af de skäl, som bär nyss ofvan blifvit anförda för fastställande

af tullen å Anis och Stjernanis till 25 öre per kilogram och då importen

af apelsiner, enligt Kommerskollegii berättelse uppgått för år 1878 till den betydliga

qvantiteten af 633,605 skålpund, hemställer Utskottet,

att tulltaxerubrikerna Apelsiner och Apelsinskal torra må

erhålla denna förändrade lydelse:

Apelsiner ................................................ 1 kilogram — 25 öre,

Apelsinskal, torra ................................... 1 kilogram — 25 öre.

Bih. till Bi/csd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afä. 11 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Band.

5:o.

Rörande artikeln Band innehåller nu gällande tulltaxa följande stadgande:

“Band:

silkessammets- och helsiden- ........................ 1 skålp. 1 krona 50 öre,

halfsiden- ........................................................ 1 skålp. 1 krona.

Anm. Ingen skilnad i tullberäkningen

göres, om uti halfsidenband silket

utgör blott en ringa beståndsdel,

andra slag, derunder inbegripna sådana,

äfven af silke, hvari kautschuk, gutta
percha

eller likartade ämnen ingå ...... 1 skålp. — 50 öre.“

Kong!. Maj:t har i fråga om denna artikel föreslagit, dels att tullsatserna

måtte bestämmas för band, silkessammets- och helsiden-, till 3 kronor 50 öre;

halfsiden-, till 2 kronor 30 öre samt andra slag, till 1 krona 10 öre, allt per kilogram,

dels ock att vid förtullning af band afdrag i vigten ej må göras för pappersomslag

och inlägg, hvarjemte Friherre Klinckowström uti sin omförmälda motion

hemstält, att band, silkessammets- och helsiden, måtte åsättas en tullafgift

af 4 kronor 50 öre per skålpund samt band, halfsiden-, en tullafgift af 3 kronor,

likaledes per skålpund.

Enligt Kommerskollegii uppgifter har under 1878 införts af silkessammetsoch

helsidenband 9,215 skålpund och af halfsidenband 6,846 skålpund.

Då nu dessa slag af band äro att anse mindre såsom nödvändighets- än

lyxvaror, hvilka mera uteslutande af de förmögnare klasserna förbrukas, så och

ehuru de af Kongl. Maj:t föreslagna tullsatser, med afseende å det från netto till

brutto förändrade förtullningssättet tvifvelsutan innebära snarare förhöjning än

nedsättning i nu gällande tullafgifter, torde likväl någon ytterligare förhöjning

deraf, särdeles hvad silkessammets- och helsidenband angår, i förhållande till

varans värde hafva skäl för sig, utan att dock en så betydlig förhöjning som den

af Friherre Klinckowström föreslagna ens ur statskassans egen synpunkt vore tillrådlig.

De ifrågavarande tullsatserna, likasom de å motsvarande slag väfnader äro

emellertid bestämda i den med Frankrike gällande handelstraktaten; och Utskottet

har derföre för artikeln silkessammets- och helsidenband funnit sig böra

föreslå alternativa tullsatser, samt hemställer i öfverensstämmelse härmed,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat

för nästkommande år komma att förnyas, rubriken band må

erhålla följande lydelse:

“Band:

silkessammets- och helsiden- ............ 1 kilogram 3: 50.

halfsiden-............................................. 1 kilogram 2: 40.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Amu. Ingen skilnad i tullberäkningen

göres, om utihalfsidenband

silket utgör blott en ringa beståndsdel.

andra slag, derunder inbegripne sådana,

äfven af silke, hvari kautschuk,

guttapercha eller likartade

ämnen ingå.................................... 1 kilogram 1: 10.

Anm. Afdrag i vigten göres ej

för pappersomslag och inlägg.

b) att, derest traktaten med Frankrike kommer att upphöra, tullafgiften

för band, silkessammets- och helsiden-, må höjas till

5 kronor pr kilogram, men rubriken i öfrigt bibehållas oförändrad

sådan densamma här ofvan blifvit af Utskottet föreslagen.

“

6:o. :4:V:v''i.

I afseende å Bensvart, Benkol eller Bister har Kongl. Maj:t föreslagit föl- Bensvart,

, . t i Benkol eller

jande stadgande: Buter_

Bensvart, Benkol eller Bister ................................................... 100 kilogram — 2: —

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet förut i detta betänkande i fråga om de

af Kongl. Maj:t föreslagna vigtenheter för tullbeskattningen anfört, hemställer Utskottet,

att tulltaxerubriken Bensvart, Benkol eller Bister må erhålla

följande förändrade lydelse:

Bensvart, Benkol eller Bister ......... 1 kilogram — 2 öre.

7:o.

Gällande tulltaxa innehåller i fråga om artikeln Bijouterivaror följande be- Bijouteri.

.. , varor.

stam ruelser:

Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver, enkla eller sammansatta, såsom

armband, bröstnålar, kedjor, kors, ringar, sigiller, spännen, urhakar,

m. m. .................................................................................... 1 skålp. — 35 öre.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodraler, hvari bijouterivaror inkomma,

eller för kartor, hvarå de äro uppfästade.

Uti sin omförmälda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit dels att

tullen för nämnda varor måtte utgå med 80 öre per kilogram, dels ock att vid

förtullning af desamma afdrag i vigten ej heller må göras för askar, hvaruti varorna

inkommit. Friherre Klinckowström hemställer att tullen å bijouterivaror

måtte bestämmas till 1 krona per skålpund.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Blommor.

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 16.

Införseln af bijouterivaror utgjorde enligt Kommerskollegii berättelse:

*87^ ................................................................................................... 80,851 skålpund.

’> 1875 ................................................................................................... 60,777

» 1876 .................................................................................................. 62,564

» 1877 ................................................................................................... 61,373

» 1878 ................................................................................................... 48,323

Ehuru genom Kongl. Maj:ts förslag att afdrag vid tullberäkningen icke må

ega rum för askar, hvaruti bijouterivaror inkomma, den skenbart något minskade

tullsatsen i sjelfva verket komme att förhöjas, anser Utskottet likväl i betraktande

af de ifrågavarande varornas beskaffenhet, desamma lämpligen kunna vidkännas

en än ytterligare ökad tullbeskattning, men då bijouterivaror vanligen äro mindre

skrymmande och således lätt skulle kunna blifva föremål för oloflig införsel, vore,

enligt Utskottets åsigt, i statskassans eget intresse mindre välbetänkt att sträcka

denna förhöjning så långt som Friherre Klinckowström föreslagit.

Deremot synes Utskottet bruttotullen å bijouterivaror lämpligen kunna höjas

till 1 krona per kilogram, men då frågan om denna tullförhöjning är beroende

af handelstraktaten med Frankrike, kommer Utskottet att föreslå alternativa

tullsatser, samt hemställer,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat

för nästkommande år kommer att förnyas, rubriken Bijouterivaror

må erhålla följande af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse

:

Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver, enkla

eller sammansatta, såsom armband, bröstnålar, kedjor,

kors, ringar, sigiller, spännen, urhakar,

m- m- .................................... 1 kilogram — 80 öre.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och fodraler,

hvari bijouteri varor inkomma eller för kartor,

hvarå de äro uppfästade; men

b) att i motsatt fall tullafgiften för bijouterivaror må höjas

till 1 krona per kilogram, men rubriken i öfrigt bibehållas

oförändrad sådan densamma blifvit här ofvan föreslagen.

8:o.

Enligt nu gällande taxa draga Blommor, konstgjorda, eu tullafgift af 5 kronor

per skålpund, samt delar af sådana en tullafgift af 2 kronor, likaledes per

skålpund.

Kong]. Maj.t har föreslagit dels att tullsatserna måtte bestämmas för blommor,

konstgjorda, till 10 kronor och för delar deraf till 4 kronor, allt per kilogram,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 16. 13

dels ock att vid tullberäkningen afdrag i vigten ej må göras för papper, askar och

dylikt omslag.

Vidare har Friherre Klinckowström uti sin oftanämnda motion hemstält att

tullen för blommor, konstgjorda, måtte höjas till 22 kronor 50 öre per skålpund,

eller det belopp, hvartill densamma före ingåendet af franska handelstraktaten

var bestämd.

Af samma skäl som Utskottet förut i fråga om bijouteri var or anfört, synes

Utskottet jemväl konstgjorda blommor kunna lämpligen vidkännas högre tullbeskattning

än den af Kongl. Maj:t föreslagna, men då genom det af Kongl. Maj:t

likaledes föreslagna stadgandet om förtullning efter bruttovigt i sjelfva verket redan

en icke obetydlig tullförhöjning å dessa artiklar skulle komma att inträda,

synes Utskottet tullförhöjningen för konstgjorda blommor, derest franska handelstraktaten

icke varder förnyad, lämpligen böra stanna vid 15 kronor per kilogram,

hvaremot Utskottet beträffande delar af konstgjorda blommor, hvilka inom landet

icke lära kunna med fördel tillverkas, men för den inhemska vanligen af mindre

bemedlade qvinno!'' idkade sammansättningen af konstgjorda blommor utgöra ett

nödvändigt material, anser desamma icke böra under någon händelse högre tullbeskattas.

Hemställande Utskottet således,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat för

nästkommande ar kommer att lörnyas, rubriken Blommor må

erhålla följande förändrade lydelse:

Blommor:

konstgjorda, af tyg,papper, halm,

fjäder eller andra dylika ämnen 1 kilogram. — 10 kronor,

delar af konstgjorda blommor 1 kilogram. — 4 „

Anm. 1. Med “delar af konstgjorda blommor förstås

endast blad i bundtar, ax för sig, knoppar för

sig o. s. v. utan tillsats eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar

eller dylikt omslag; samt

b) att om nämnda handelstraktat kommer att upphöra, tullafgiften

för blommor, konstgjorda, må höjas till 15 kronor per

kilogram, men rubriken i öfrigt bibehållas oförändrad, sådan

den samma bär ofvan blifvit af Utskottet föreslagen.

9:o.

Enligt gällande tulltaxa draga Broderade arbeten, alla slag, lika tull med det Broderade

tyg, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 20 procent, utan att afdrag i vigten arMen''

vid tullberäkningen eger rum för papper, hvarå broderade arbeten äro uppfästade.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Körande denna artikel har dels Kongl. Maj:t föreslagit följande bestämmelser:

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade, draga lika tull med det tyg,

hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 20 procent; men om tyget är

tullfritt, utgår tullen med 10 procent af varans värde.

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för papper, hvarå broderade arbeten

äro uppfästade",

dels ock Friherre Klinckowström hemstält om nedannämda föreskrifter:

“Broderade arbeten draga lika tull med det tyg, hvarå broderiet är anbragt, med

följande tillägg:

af 20 procent för broderadt alngods, såsom gardiutyger, klädningstyger in. m.

af 50 procent för fullfärdiga, broderade persedlar eller delar deraf, såsom schalar

och dukar, kragar, remsor, slöjor, mancbetter, färdiggjorda eller i väder

tillklippta klädningar m. m. samt

af 100 procent för med guld eller silfver broderade tyger eller persedlar''1.

De af Friherre Klinckowström här ofvan föreslagna tullsatser äro desamma,

som uti 1863 års tulltaxa förefinnas.

Lika med Friherre Klinkowström anser Utskottet artikeln Broderade arbeten

kunna vidkännas någon tullförhöjning, men då denna artikel är föremål för

franska handelstraktatens bestämmelser, hemställer Utskottet alternativt:

a) att rubriken Broderade arbeten, derest den med Frankrike

nu gällande handelstraktat för nästkommande år kommer att

förnyas, må erhålla den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse,

b) men att i motsatt fall åt ifrågavarande rubrik må gifvas följande

lydelse:

“Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade,

draga lika tull med det tyg, hvarå broderiet är anbragt,

med tillägg af 20 procent; men om tyget är tullfritt,

utgår tullen med 15 procent af varans värde.

4#». Afdrag i vigten eger ej rum för papper,

hvarå broderade arbeten äro uppfästade.11

10:o.

Bränvin och Införseltullen för Bränvin och sprit utgör enligt gällande taxa i allmänhet

sprit. j krona 50 öre per kanna af 50 procents alkobolhalt vid -f- 15° Celsius, hvilken

tullsats innefattar utöfver den för bränvin och sprit, som inom landet produceras,

för närvarande bestämda tillverkningsafgift af 1 krona per kanna, eu tilläggsafgift

eller s. k. surtaxe af 50 öre per kanna.

Undantag härifrån gör dock bränvin och sprit, som af drufvor i Frankrike

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

tillverkats och derifrån sjövägen direkt hit införes, för hvilken vara tullafgiften,

jemlikt den med nämnda land ingångna han delstraktaten, är faststäld till 15 öre

utöfver den för inhemskt bränvin gällande tillverkningsafgift eller till 1 krona 15

öre per kanna af 50 procents alkoholhalt. Härförutom är tullsatsen för bränvin

och sprit af alla slag, då varan importeras på buteljer eller krus, utan afseende

på alkoholhalten bestämd till 2 kronor 30 öre per kanna, eller dubbla tillverkningsafgiften

för inhemskt bränvin af 50 procents alkoholhalt med tillägg af 30 öre.

Kongl. Maj:t har rörande ifrågavarande artikel utan förändring af rubrikens

uppställning i öfrigt eller bestämmelserna angående alkoholhalten föreslagit, att

tullen för bränvin och sprit i allmänhet måtte sättas till 60 öre per liter, men

för bränvin och sprit af vindrufvor, då varan är tillverkad i Frankrike och derifrån

sjövägen direkt införes på fastager till 44 öre samt för bränvin och sprit,

som importeras på buteljer eller krus, alla slag, till 88 öre, likaledes per liter.

Härjemte har Friherre Klinckowström, uuder hänvisande till önskvärdheten för oss

att i vår tullagstiftning så mycket som möjligt närma oss Norges tullbestämmelser,

hemstält att bränvin och sprit af ris, socker, äfvensom vindrufvor, oberoende af

tillverkningsorten, samt alla öfriga slag, må åsättas en tull af 3 kronor per kanna.

Utskottet delar med motionären åsigten om önskvärdheten att i afseende

å våra tullbestämmelser såvidt möjligt närma oss Norges, men förutom att det

synes Utskottet mer än tvifvelaktigt huruvida eu sådan öfverensstämmelse genom

det af Friherre Klinckowström väckta förslag skulle vinnas, torde deremot

endast behöfva erinras att detsamma helt och hållet afviker från de grunder,

som i afseende å beskattningen af bränvin och sprit hos oss hittills blifvit,

tvifvelsutan på goda skäl, följda. Utskottet finner sig derföre sakna skäl att understödja

Friherre Klinckowströms motion i denna del.

Rörande de af Kongl. Maj:t för bränvin och sprit föreslagna tullsatser

anser sig Utskottet böra påpeka, att desamma innefatta en obetydlig förhöjning

af de nuvarande, hvarigenom dock i anseende till den betydliga import, som af

ifrågavarande varor eger rum, skulle, om man till grund för beräkningen lägger

den import som 1878 skedde, vinnas en tillökning i tullinkomster af tillhopa

42,238 kronor.

Slutligen vill Utskottet erinra derom, att för den händelse franska handelstraktaten

icke skulle komma att för nästkommande år förnyas, något skäl icke

lärer finnas för handen att bibehålla de särskilda bestämmelser, som gälla i fråga

om tullen å franskt drufbränvin; hemställande Utskottet fördenskull alternativt:

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas, rubriken Bränvin

och Sprit må erhålla den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse, men

b) att i motsatt fall ifrågavarande rubrik må erhålla denna

lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 16.

Bröd.

Bränvin och Sprit:

på fastager:

af säd, potates eller andra jordfrukter

„ ris, ar rak ............................................

„ socker, rum .........................................

„ vindrufvor ............................................

„ annan frukt .........................................

på buteljer eller krus:

alla slag ..................................................

{1 liter af 50 pro-1

cents alkoholhalt>

vid + 15° C.

{1 liter af 50 pro-j

cents alkoholhalt>

vid + 15° C.

fl liter af 50 pro-j

■! cents alkoholhaltj

(vid + 15° C.

(1 liter af 50 pro-j

•jcents alkoholhalt>

lvid + 15° C. j

fl liter af 50 pro-j

■(cents alkoholhaltj

(vid + 15° C. J

{1 liter utan af-j

seende på alko4

holhalten.

Kronor.

ore.

60

60

60

60

60

88

Amu. 1. Bränvit och sprit af annan alkoholhalt

än den här ofvan angifne reduceras till normalstyrka

eller 50 procent på sätt derom är särskilt föreskrifvet.

Anm. 2. Finnes varan vara försatt med socker

eller annat främmande ämne, hvarigenom alkoholi

halten angifves origtigt å profvaren, erlägges tull

| såsom för likör;

hemställande Utskottet vidare

c) att hvad Friherre Kliukowström i fråga om artiklarne Bränvin och sprit

föreslagit icke må vinna Riksdagens bifall.

1 l:o.

Bröd, alla slag, införes för närvarande tullfritt.

Uti sin ofta nämnda motion föreslår Friherre Klinckowström, att bröd af

hvete måtte åsättas en införseltull af 6 kronor och af andra slag en tullafgift af

3 kronor pr centner. Importen af bröd uppgick enligt Kommerskollegii berättelser

för åren 1874—1878 årligen i medeltal till 907,040 skålpund. Största delen

häraf torde utan tvifvel utgjorts af finare småbröd, cakes, pepparkakor med flera

dylika brödsorter, ett förhållande, som jemväl bestyrkes deraf, att mer än hälften

af sista årets import tillförts oss från Storbritannien. Då sistberörda slag af

bröd nästan uteslutande af de mera bemedlade samhällsklasserna förbrukas, synes

Utskottet dessa artiklar lämpligen kunna vidkännas en tullafgift.

För öfriga slag af bröd, hvaraf, såsom Utskottet redan antydt, endast mindre

betydliga belopp torde importeras, har Utskottet deremot ansett nuvarande

tullfrihet böra fortfara.

Hemställande Utskottet i öfverensstämmelse härmed,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 16.

att rubriken bröd i tulltaxan må erhålla följande förändrade

lydelse:

■•Bröd:

finare småbröd, bakelser, cakes,

pepparkakor med flera dylika

slag, hvilka ej kunna hänföras

till konfektyrer, närmaste emballagets

vigt inberäknad, 1 kilogram — 10 öre,

andra slag.................................................................. fritt-1.

12:o.

I afseende å artikeln Champignoner innehåller gällande tulltaxa följande

stadgande:

“Champignoner ........................................................................... 1 skålpund 16 öie .

Kong!. Maj:t föreslår rörande denna artikel, att tullafgiften måtte bestämmas

till 30 öre per kilogram, kärlens vigt inberäkuad.

Härjemte hemställer Friherre Klinckowström om en tullförhöjning till 30

öre per skålpund.

Då den af Kongl. Maj:t föreslagna beräkning af tullafgiften efter bruttovigt

torde åtminstone till fullo motsvara den af Kongl. Maj:t vidtagna nedsättning åt

tullsatsen samt frågan om tullförhöjning å ifrågavarande artikel äx beroende af

bestående handelstraktat, hemställer Utskottet, jemväl med fästadt afseende å den

ringa import, som af denna vara egt rum, och som under 1878 uppgick till endast

1,040 skålpund:

att rubriken Champignoner må erhålla följande af Kongl.

Maj:t föreslagna förändrade lydelse:

“Champignoner, kä.rlens vigt inberäknad

.......................................... 1 kilogram — 30 öre.“

13:o.

I fråga om artikeln Chokolad föreslår Kongl. Maj:t en tull af 70 öre per

kilogram. Nuvarande tullsats är 30 öre per skålpund. Friherre Klinckowström

hemställer att tullen å ifrågavarande artikel utan någon ifrågasatt förhöjning af

tullen å Kakao måtte höjas till 50 öre per skålpund. Då chokolad som bekant

utgör ett af de mest närande födoämnen och den nuvarande tullsatsen, som närmast

motsvarar den af Kongl. Maj:t föreslagna, redan innebär ett synnerligt högt

skydd för den inhemska tillverkningen, hvilken visat sig genom en importen

vida öfverstigande export kunna uthålla täflan med de utländska fabrikaten,

hemställer Utskottet,

att med afslag å Friherre Klinckowströms motion rubriken

Chokolad må erhålla följande, af Kongl. Maj:t föreslagna

lydelse:

Bih. till Biksd. Brok 1880. 5 Sami. 1 Åfd. 11 Höft.

Champignon

ner.

Chokolad.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Qihorievot.

Citroner och

Citronshal.

Dadlar.

Chokolad

1 kilogram — 70 öre.

14:o.

Cikorierot är uti gällande tulltaxa åsatt eu tull af 2 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t har rörande denna artikel föreslagit att tullen måtte utgå med

5 öre per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström hemstält, att nämnda artikel

fortfarande måtte draga en tull af 2 öre per skålpund.

Utskottet hemställer att rubriken cikorierot må erhålla

följande, af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse:

Cikorierot............................................. 1 kilogram — 5 öre.

bränd eller malen, hänföres till

hvad under rubriken Kaffe är bestämdt

för alla till kaffesurrogat

användbara brända växter.

15:o.

Enligt nu gällande taxa äro Citroner och Citronskal, torra, underkastade en

införseltull af 10 öre per skålpund. Denna afgift har Kongl. Maj:t ansett böra

utbytas mot 24 öre per kilogram.

I öfverensstämmelse med hvad förut vid åtskilliga artiklar skett, har Utskottet

ansett tullsatserna för dessa varor böra bestämmas till 25 öre per kilogram;

hemställande Utskottet,

att rubrikerna Citroner och Citronskal må erhålla följande

förändrade lydelse:

“Citroner .......................................... 1 kilogram — 25 öre;

-Citronskal, torra ........................... 1 kilogram — 25 öre“.

16:o.

Artikeln Dadlar drager för närvarande eu tull af 20 öre per skålpund. ''

Kongl. Maj:t föreslår att denna tullsats måtte utbytas mot en afgift af 50

öre per kilogram. Friherre Klinckowström hemställer att tullen å Dadlar måtte

fortfarande bibehållas oförändrad vid 20 öre per skålpund.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna tullsats af 50 öre innefattar endast den obetydliga

afvikelse från nuvarande tull, som vid förvandling af vigtenheten från

skålpund till kilogram erfordrats för åstadkommande af eu jemn tullsats; hemställande

Utskottet,

att rubriken Dadlar måtte gifvas följande af Kongl. Maj:t

föreslagna lydelse:

“Dadlar .......................................... ] kilogram — 50 öre“.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

19

17:o.

Etuis, med eller utan tillbehör af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade

ämnen, äro för närvarande underkastade en tull af 35 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t föreslår att tullen å denna artikel måtte bestämmas till 80

öre per kilogram; Friherre Klinckowström åter att tullsatsen för densamma måtte

sättas till 75 öre per skålpund.

Utskottet anser lika med Friherre Klinckowström att artikeln Etuis lämpligen

kan vidkännas någon tullförhöjning, men då frågan härom är beroende af franska

han del straktaten, hemställer Utskottet alternativt:

a) att rubriken Etuis, derest den med Frankrike nu gällande

handelstraktat för nästkommande år kommer att förnyas, må

erhålla följande af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse:

“Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller, såsom

arbetade, ej specificerade ämnen... 1 kilogram — 80 öre“;

b) men att i motsatt fall tullafgiften för Etuis höjes till 1 krona

per kilogram utan förändring i öfrigt uti lydelsen af den här

ofvan föreslagna rubrik.

18:o.

Fenkål drager enligt nu gällande taxa en tull af 10 öre per skålpund. Kongl.

Maj:t föreslår å denna vara eu tullafgift af 24 öre per kilogram.

Denna tullsats synes Utskottet lämpligen kunna utjemnas till 25 öre per

kilogram, hvadan Utskottet hemställer,

att rubriken Fenkol må erhålla följande förändrade lydelse:

Fenkol............................................ 1 kilogram — 25 öre.

19:o.

Fikon drager för närvarande en tull af 10 öre per skålpund.

I fråga om denna artikel har dels Kongl. Maj:t föreslagit att tullen måtte

bestämmas till 24 öre per kilogram, dels ock Friherre Klinckowström hemstält att

nuvarande tullsats af 10 öre per skålpund måtte bibehållas oförändrad.

För vinnande af en jemnare tullsats hemställer Utskottet i öfverensstämmelse

med hvad förut vid åtskilliga tillfällen i likartade fall skett,

att rubriken Fikon måtte erhålla följande förändrade lydelse:
Fikon

............................................. 1 kilogram — 25 öre.

, 20:o.

Vidare föreslår Friherre Klinckowström uti sin ofta nämnda motion samt Herr

Etui».

Fenkol.

Fikon.

Fläsk.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

JBemllnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Johannes Andersson uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 84) att för

allt från utlandet hit infördt fläsk måtte erläggas en tullafgift af 5 kronor per

centner eller, som Herr Johannes Andersson uttrycker detta, 5 öre per skålpund,

hvarjemte Herr J. F. Fredricson, uti en likaledes inom Andra Kammaren framstäld

motion (N:o 99), hemställer att, från och med år 1881, från utlandet infördt fläsk

skall åsättas en tullafgift af 5 procent af värdet.

De allmänna skäl, som tala emot en införseltull å denna vara, hafva mångfaldiga

gånger blifvit såväl i Riksdagens Kamrar som af föregående Bevillningsutskott

påpekade, hvadan Utskottet nu icke anser nödigt att ånyo upprepa desamma.

Utskottet vill endast erinra derom, att af de 293,103 centner fläsk, som

enligt Kommerskollegii uppgifter under år 1878 importerats, större delen eller

167,595 centner införts ifrån Storbritannien och Irland. Sistberörda qvantitet

torde utan fara för misstag kunna1 antagas hafva till allrastörsta delen utgjorts

af amerikanskt fläsk, hvilket jemväl torde vara förhållandet med största delen af

de öfver Liibeck, Hamburg, Bremen m. fl. europeiska handelsplatser införda

qvantiteter. Detta slags fläsk är, som väl bekant, hos oss nästan uteslutande föremål

för den arbetande klassens förbrukning, under det deremot de mera bemedlade

klasserna hufvudsakligen använda inhemskt fläsk. Det amerikanska fläsket

är betydligt billigare än det inhemska. Att nu genom en tullsats å fläsk tvinga

arbetarne att antingen dyrare betala det amerikanska fläsket eller att för högre

pris inköpa sådan inhemsk vara, synes Utskottet icke vara med rättvisa och billighet

öfverensstämmande. Icke heller lärer väl med god hushållning öfverensstämma

att genom lagstiftningen söka förhindra det varubyte, som på samma gång

medgifver att billigare födoämnen från utlandet införas och att inhemska dyrbarare

kunna till utlandet afsättas. Exporten af fläsk är väl ännu icke af stor betydenhet,

men då exporten af svinkreatur år 1878 uppgick till mera än 20,000 st.,

lärer denna byteshandel otvifvelaktigt hafva ländt till landets fördel.

Hvad särskildt angår den af Herr Fredricson föreslagna tull af 5 procent

utaf varans värde, skulle ett sådant sätt för förtullning helt och hållet strida mot

de grunder för tullbeskattning, som i allmänhet hos oss tillämpas, och torde redan

af detta skäl nämnda förslag icke böra bifallas.

Utskottet får på grund af det nu anförda hemställa:

a) att Friherre Klinckowströms motion i nu anmärkta del icke

måtte af Riksdagen bifallas;

b) att Herr Johannes Anderssons motion N:o 84 i förevarande

hänseende icke heller måtte vinna Riksdagens godkännande

; samt

c) att hvad Herr J. Fredricson i afseende å artikeln Fläsk

föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

21:0.

Nu gällande tulltaxa innehåller rörande Frukter och Bär följande stadganden:

“Frukter och Bär, ej specificerade:

friska ...................................................................................... fria;

inlagda i bränvin eller ättika................................................ 1 skålp. — 30 Öre

torra.......................................................................................... 1 „ — 10 „

insyltade; hänföras under Konfityrer.“

Kongl. Maj:t har i fråga om denna artikel föreslagit de förändrade bestämmelser,

att tullen för Frukter och bär, ej specificerade, inlagda i bränvin eller

ättika, skulle bestämmas till 35 öre per kilogram bruttovigt, samt för frukter och

bär, ej specificerade, torra, till 24 öre, likaledes per kilogram.

Vidare har Friherre Klinckowström rörande denna artikel hemstält, att frukter

och bär, ej specificerade, friska, måtte åsättas en tull af 50 öre per centner,

inlagda i bränvin eller ättika, 30 öre per skålpund samt torkade, 10 öre, likaledes

per skålpund.

Då den undersökning och tidsutdrägt, som af en varas tullpligtighet alltid

förorsakas, skulle för en så beskaffad artikel som friska frukter lätteligen medföra

skada för sjelfva varan samt dessutom frågan om denna tullförhöjning är beroende

af franska handelstraktaten, synes Utskottet någon sådan icke nu böra ifrågakomma.

Beträffande åter öfriga här ofvan uppräknade slag af frukter anser Utskottet,

i likhet med motionären, desamma lämpligen kunna, äfven då bruttovigten, såsom

lämpligt, lägges till grund för tullberäkningen, draga något högre tullafgifter

än de af Kongl. Maj:t föréslagna. De af motionären föreslagna tullsatser synas

dock Utskottet allt för högt tilltagna; hemställande Utskottet

att rubriken frukter och bär må erhålla följande förändrade

lydelse:

“Frukter och Bär, ej specificerade:

friska ............................................. fria;

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens

vigt inberäknad ............ 1 kilogram — 50 öre

torra ............................................. 1 „ — 25 „

insyltade; hänföras under Konfityrer".

Frukter och

Bär.

22:o.

Rörande artikeln Glas föreslår Kongl. Maj:t följande förändrade bestäm

meker:

“ Glas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, äfvensom apotekareståndkärl

med inbränd signatur .................. 100 kilogram 2: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 16.

fönster-, oslipadt eller mattslipadt .............................. 1 kilogram — 7 öre,

kemiska .......................................................................... fria,

ljuskron- ........................................................................... 1 kilogram — 12 öre,

optiska, lösa och oinfattade.......................................... fria,

patent- och glastakpannor ............................................. fria,

sidventil- till fartyg, icke under 7 millimeters tjocklek

och ej öfver 10 qvadratdecimeters yta med eller

utan ramar .................................................................. fria,

spegel-:

råa och oslipade eller s. k. glasämnen .................. 1 kilogram — 7 öre,

slipade, ofolierade....................................................... 1 „ — 12 „

folierade ......................................................... 1 „ — 24 „

ur- ................................................................................... 1 „ — 24 „

andra slag, karafiner och pressade eller slipade flaskor

derunder inbegripna .......................................... 1 „ — 35 „ “

Härjemte hemställer Friherre Klinckowström att tullafgifterna måtte bestämmas

för ljuskronglas till 12 öre samt för spegelglas, slipade, ofolierade, till 10 öre

och för folierade till 20 öre, allt per skålpund.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet förut i afseende å de af Kongl.

Maj:t föreslagna vigtenheter för tullberäkningen yttrat, har Utskottet ansett den

af Kongl. Maj:t för bunkar, burkar m. m. föreslagna tullsats af 2 kronor per 100

kilogram lämpligen böra utbytas mot en tullsats af 2 öre per 1 kilogram.

Beträffande härefter de af Friherre Klinckowström för vissa slag af glas föreslagna

tullförhöjningar, delar Utskottet motionärens åsigt rörande lämpligheten af

en sådan åtgärd. Men då de slag af glas, hvarför motionären ifrågasatt förhöjda

tullafgifter, äro underkastade franska handelstraktatens bestämmelser, anser sig Utskottet

böra, på sätt förut skett, för dessa artiklar framlägga alternativa förslag

till tullsatser, hvarförutom Utskottet jemväl i afseende å tullsatsernas belopp något

afvikit från de af motionären föreslagna.

På grund af det nu anförda hemställer Utskottet,

a) att rubriken glas, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat

för nästkommande år kommer att förnyas, må erhålla

den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse, med den förändring

allenast, att den för bunkar, burkar, buteljer och flaskor,

äfvensom apotekareståndkärl med inbränd signatur föreslagna

tullsats, “100 kilogram 2 kronor", utbytes mot “1 kilogram

2 öre“;

b) men att, i motsatt fall, tullafgiften höjes för ljuskronglas

till 20 öre, för spegelglas slipade, ofolierade, likaledes till 20

öre, samt för folierade sådana, äfvensom för urglas till 40 öre,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillnings-UtshMets Betänkande N:o 16.

allt per kilogram, med bibehållande i öfrigt af rubrikernas

lydelse sådan den under litt. a) är föreslagen.

23:o.

“Gryn, andra slag än af spanmål åtnjuter för närvarande tullfrihet.

För dessa slag af gryn föreslår Friherre Klinckowström följande tullafgifter:

“ris-, äfvensom rismjöl ...................................................... 1 skålp. — 2 öre,

andra slag............................................................................ 1 „ — 4 „ “

Utskottet, som icke finner skäl att frångå den hittills följda grundsatsen om tullfrihet

för dessa äfven för den arbetande klassen icke ovigtiga näringsämnen, hemställer,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å dessa artiklar

föreslagit icke må af Riksdagen bifallas.

24:o.

Nu gällande taxa innehåller rörande artikeln Grönsaker följande stadgande!):

“Grönsaker, friska.......................................................................... fria.

inlagda i bränvin eller ättika................................................ 1 skålp. — 30 öre,

torkade eller saltade.................................................................. 1 skålp. — 10 öre.“

Kongl. Maj:t har i fråga om denna rubrik föreslagit de förändringar, att

tullafgiften för grönsaker, inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad,

bestämmes till 35 öre per kilogram och för torkade eller saltade grönsaker till

24 öre likaledes per kilogram.

Vidare har Friherre Klinckowström rörande nu ifrågavarande artikel hemstält

att grönsaker, friska måtte åsättas eu tull af 50 öre per centner, samt grönsaker,

inlagda i bränvin eller ättika, äfvensom torkade, de förra en tullafgift af 30

öre och de senare en tullafgift af 10 öre, allt per skålpund.

Under åberopande af hvad Utskottet förut i fråga om artikeln frukter och

bär anfört, hemställer Utskottet,

att rubriken Grönsaker må erhålla följande förändrade

lydelse:

“Grönsaker:

friska...................................................... fria.

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens

vigt inberäknad.......................... 1 kilogram — 50 öre,

torkade eller saltade..................... 1 kilogram — 25 öre.“

25:o.

Guld, arbetadt, är i nu gällande taxa åsatt eu tullafgift af 5 öre per ort,

hvarjemte bokguld, äkta och oäkta, äfvensom musiv-, puder- eller unsenguld drager

en tull af 1 öre per ort.

Grönsaker.

Guld.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Gulddrageri*

e arbeten.

Kong!. Maj:t har rörande ifrågavarande artiklar föreslagit, att tullsatsen

måtte bestämmas för arbetadt guld till 12 kronor, för bokguld, äkta och oäkta, till

2 kronor 40 öre samt för musiv-, puder- eller un senguld likaledes till 2 kronor

40 öre, allt per kilogram.

Friherre Flin ckow ström åter hemställer att guld, arbetadt, måtte beläggas

med en införseltull af 50 öre per ort.

Då genom Kongl. Maj:ts förslag tullsatserna å nu ifrågavarande artiklar

redan blifvit något, om ock obetydligt förhöjda, samt en tullafgift å arbetadt guld

af 50 öre per ort, i anseende till denna artikels särdeles smuggelbara natur, skulle

vara ur statskassans egen synpunkt mindre välbetänkt, hemställer Utskottet, som

icke har något att erinra mot hvad Kongl. Maj:t i afseende å nu förevarande

artiklar föreslagit,

att rubriken Guld måtte erhålla följande af Kongl. Maj:t

föreslagna lydelse:

“Guld, oarbetadt................................ fritt,

arbetadt...................................... 1 kilogram 12 kronor.

bok-, äkta och oäkta................ 1 kilogram 2 kr. 40 öre.

Anm. Yigten för pappersbladen, mellan hvilka guldet

ligger, inberäknas.

musiv-, puder- eller unsen-.... 1 kilogram 2 kr. 40 öre.

spinn-; se Träd.11

26:o.

Enligt nuvarande taxa äro Gtdddragarearbeten af guld eller silfver, kantiljer,

paljetter, fransar, galoner, gramaner, snören och andra ej specificerade, äkta eller

oäkta, åsätta en tullafgift af 1 öre per ort.

Rörande ifrågavarande artiklar har Kongl. Maj:t föreslagit, att tullsatsen

måtte bestämmas till 2 kronor 40 öre per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström

hemstält att desamma måtte åsättas en tullafgift af 8 öre per ort.

Åberopande hvad Utskottet i nästföregående moment rörande den af Friherre

Klinckowström likaledes föreslagna förhöjda tull för arbetadt guld yttrat och som

synes Utskottet jemväl på nu förevarande fråga ega tillämplighet, hemställer Utskottet,

att rubriken Gulddragarearbeten må erhålla följande af

Kongl. Maj:t föreslagna lydelse:

Gtdddragarearbeten af guld eller silfver:

kantiljer, paljetter, fransar, galoner, gramaner, snören

och andra ej specificerade:

äkta eller oäkta............... 1 kilogram 2 kr. 40 öre.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16. 25

27:o.

Nuvarande införseltull för Handskar, alla slag, är 1 krona per skålpund. A

denna artikel föreslår Kongl. Maj:t en nuvarande tullen nära motsvarande afgift

af 2 kronor 40 öre per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström hemställer att

handskar alla slag måtte åsättas en förhöjd tull af 3 kronor per skålpund.

Den nuvarande tullafgiften, bestämd genom franska handelstraktaten, är

onekligen i förhållande till varuvärdet ganska låg och bör derföre, äfven enligt

Utskottets åsigt, så snart ske kan, lämpligen förhöjas, dock ingalunda med ett så

betydligt belopp, som motionären föreslagit. Hvarken varuvärdet eller den tullsats,

som för beredningsämnet är gällande, och icke heller det å handsktillverkningen

nedlagda arbete synes Utskottet rättfärdiga eller påkalla en så hög beskattning.

Utskottet hemställer alternativt:

a) att införseltullen för handskar, alla slag, bestämmes till 2

kronor 40 öre per kilogram, derest den med Frankrike nu

gällande handelstraktat för nästkommande år kommer att

förnyas; och

b) att i motsatt fall afgiften liöjes till 4 kronor per kilogram.

28:o.

Nu gällande tulltaxa stadgar rörande artikeln Hattar följande:

••Hattar, färdiga eller halffärdiga:

af siden, halfsiden eller annan i följande momenter ej

specificerad väfnad, äfvensom monterade fruntimmershattar,

alla slag.......................................... 1 stycke — 1 kr. 50 öre,

af ull, hår, filt eller felb ................................................... 1 stycke — 40 öre,

af halm eller strå, äfvensom s. k. pauamahattar ............ 1 stycke — 40 öre,

andra slag, såsom af spån, rötter eller blad; vaxduks-,

vaxtafts- och oljade hattar eller s. k. sydvester m. fl. 1 stycke — 40 öre.

Anm. Aro hattarne sammansatta af flera materialier, förtullas de såsom

hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå."

Friherre Klinckowström föreslår uti sin oftanämnda motion att tullsatsen

för hattar af siden etc. måtte höjas till 4 kronor, för hattar af ull etc., färdiga eller

halffärdiga, till 2 kronor samt för hattar af halm eller strå etc. till 1 krona 50 Öre,

allt per stycke.

Om äfven, å ena sidan, villigt må medgifvas, att vissa slag af de hattar,

som importeras, kunna anses såsom lyxartiklar och från denna synpunkt ganska

väl vidkännas en högre tullbeskattning, så må likväl å andra sidan icke

Bih. till Biksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 4

Häri fiskar.

Hattar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Hattfoder.

Honing.

Hudar och

Skinn.

26 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

förbises att beskaffenheten och värdet af dessa artiklar i synnerligt hög grad

varierar och att den tullsats, som redan är stadgad, för vissa slag uppgår stundom

till nära hela varuvärdet och med något, om ock obetydligt, belopp öfverstiger

motsvarande tullafgifter i våra grannländer Norge och Danmark; äfvensom att

frågan om förhöjning af tullen å hattar är beroende af franska han delstraktaten.

Vid dessa förhållanden hemställer Utskottet,

att rubriken Hattar i nu gällande tulltaxa måtte bibehållas

oförändrad.

29:o.

Nuvarande tulltaxa innehåller näst efter rubriken Hattflätor en rubrik af

följande lydelse:

11 Hattfoder och Hattkullar af siden eller annan väfnad i förening

med annat material ............................................................ 1 skålpund 75 öre.

Uti sistnämnda rubrik föreslår Kongl. Maj:t de ändringar, att dels orden

“och Hattkullar” måtte ur rubriken utgå, dels ock tullafgiften bestämmas till 1

krona 76 öre per kilogram.

Med hänsyn till den större lätthet och beqvämlighet vid förtullningen, som

genom tullsatsens bestämmande till jemnare belopp skulle vinnas, och då något

hinder mot en definitiv förhöjning af tullen för ifrågavarande artikel med 4 öre

per kilogram icke synes Utskottet af franska handelstraktaten möta, hemställer

Utskottet, som mot hvad Kongl. Maj:t rörande ifrågavarande rubrik i öfrigt föreslagit

icke har något att erinra,

att rubriken Hattfoder och Hattkullar i nu gällande tulltaxa

må erhålla följande förändrade lydelse:

Hattfoder af siden eller annan

väfnad i förening med annat material 1 kilogram 1 krona 80 öre.

30:o.

Honing drager för närvarande en tullafgift af 4 öre per skålpund, hvilken

Friherre Klinckowström föreslagit att bibehållas oförändrad.

Någon annan förändring än den af tullsatsens utbytande mot närmast motsvarande

10 öre per kilogram är icke heller i Kongl. Maj:ts proposition föreslagen.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förslag bifalles.

31:o.

Tullafgiften för Hudar och Skinn, till pelsverk ej hänförliga, beredda, utgör

för närvarande: för sulläder och bindsulläder samt bvitgarlvade (alunerade)

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

äfvensom sämskade hudar och skinn 6 öre för skålpundet och för andra slag 20

ör^ för samma vigtqvantitet. Kongl. Maj:t har föreslagit, att dessa tullsatser måtte

utbytas mot satser af respektive 14 och 47 öre per kilogram.

För vinnande af större lätthet och beqvämlighet vid förtullningen hemställer

Utskottet,

att tullsatserna för Hudar och Skinn, till pelsverk ej hänförliga,

beredda, måtte bestämmas;

för sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade (alunerade)

äfvensom sämskade hudar och skinn till 15 öre per kilogram;

och

för andra slag, till 50 öre, jemväl per kilogram.

32:o.

Friherre Klinckowström föreslår vidare att Humle, för hvilken artikel tullfrihet

för närvarande eger rum, måtte åsättas en införseltull af 8 kronor per

centner.

Då humle utan att i egentlig mening utgöra eu nödvändighetsvara likväl i

egenskap af råmaterial för tillverkningen af maltdrycker är föremål för allmän

förbrukning, synes Utskottet denna artikel lämpligen kunna, då den utifrån införes,

underkastas beskattning.

Importen af humle uppgick enligt Kommerskollegii berättelser under

1874—1878 årligen i medeltal till 6,427 centner, hvadan äfven genom en, i förhållande

till de i våra grannländer Norge och Danmark för ifrågavarande artikel

bestämda tullsatser, låg afgift af 10 öre per kilogram en ganska betydlig statsinkomst

vore att förvänta.

Den inhemska hundeodlingen, hvilken under senaste årtionden mer och

mer aftagit, skulle derjemte genom en tullafgift ä utländsk humle erhålla en välbohöflig

uppmuntran;

hemställande Utskottet på grund äf det anförda,

att artikeln Humle måtte åsättas en införseltull af 10 öre

per kilogram.

33:o.

Hummer får enligt nuvarande taxa tullfritt införas.

Friherre Klinckowström har i fråga om denna artikel hemstält att densamma

måtte åsättas en tullafgift af 5 öre per stycke.

Då denna artikel hufvudsakligen är föremål för utförsel och, då den införes,

till största delen kommer från Norge samt dervid åtujuter tullfrihet, oafsedt tulltaxans

allmänna bestämmelser, hemställer Utskottet,

Humle.

Hummer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Hvitbeta)''.

Ingefära.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

att Friherre Klinckowströms motion i denna del må lemnas

utan afseende.

34:o.

Rörande artikeln Hvitbetor har Kongl. Maj:t föreslagit följande bestämmelser:

“Hvitbetor:

råa ................................................................................. 100 kilogram 1 krona,

sönderskurna och torkade........................................ 100 „ 5 kronor1''.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet i inledningen till betänkandet i fråga

om de af Kongl. Maj:t föreslagna vigtenheter för tullbeskattningen yttrat, hemställer

Utskottet,

att tulltaxerubriken Hvitbetor må erhålla följande förändrade

lydelse:

Hvitbetor:

råa ................................................... 1 kilogram — 1 öre,

sönderskurna och torkade............ 1 „ — 5 „

35:o.

Ingefära, torr, är uti nu gällande taxa åsatt en tullafgift af 10 öre och syltad

eu tullafgift af 40 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t föreslår att införseltullen å torr ingefära måtte bestämmas till

24 öre och å syltad sådan, kärlens vigt inberäknad, till 50 öre, allt per kilogram,

hvaremot Friherre Klinckowström hemställer, att nuvarande tullsats å syltad ingefära,

40 öre per skålpund, måtte fortfarande bibehållas.

Beträffande först torr ingefära, har Utskottet för vinnande af eu jemnare

tullsats höjt afgiften å denna artikel från 24 till 25 öre per kilogram.

Hvad derefter angår syltad ingefära torde den af Kongl. Maj:t föreslagna

förtullning af denna artikel efter bruttovigt till fullo uppväga den nedsättning i

nuvarande tullafgift, motsvarande för kilogram 94,i öre, som Kongl. Maj:t föreslagit;

hemställande Utskottet i öfverensstämmelse härmed,

att rubriken Ingefära må erhålla följande förändrade lydelse

:

Ingefära:

torr ................................................ 1 kilogram — 25 öre,

syltad, kärlens vigt inberäknad.. 1 „ — 50 „

s. 29 Kontrollera mot PDF

BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

29

36:o.

Införseltullen å Speldosor utgör för närvarande 50 öre per skålpund.

Rörande denna artikel föreslår dels Kongl. Maj:t att nuvarande tullsats

måtte utbytas mot en tullsats å 1 krona 20 öre per kilogram, dels ock Friherre

Klinckowström, att densamma måtte höjas till 1 krona 50 öre per skålpund.

Utskottet, som i likhet med motionären funnit denna artikel lämpligen kunna

vidkännas någon tullförhöjning, men ansett den af motionären derå föreslagna tullafgift,

vid jemförelse med de för musikaliska instrumenter i allmänhet bestämda,

nog hög, får med särskild hänsyn dertill, att frågan om tullförhöjning å speldosor

är beroende af franska handelstraktaten, alternativt hemställa,

a) att tullafgiften för Speldosor bestämmes till 1 krona 20 öre

per kilogram, derest nämnda traktat kommer att för nästkommande

år förnyas;

b) men i motsatt fall höjes till 2 kronor per kilogram.

37:o.

Friherre Klinckowström föreslår att Ister måtte åsättas en införseltull af 6

kronor per centner.

Då denna vara, hvilken allt sedan 1856—58 årens riksdag njutit tullfrihet,

utgör ett vigtigt födoämne för de mindre bemedlade samhällsklasserna, får Utskottet,

med åberopande i öfrigt af hvad här ofvan i fråga om artikeln Fläsk blifvit

anfördt, hemställa,

att den af Friherre Klinckowström föreslagna införseltull

å Ister icke måtte vinna Riksdagens bifall.

38:o.

I öfverensstämmelse med de åsigter, Utskottet i inledningen till detta betänkande

uttalat, har Utskottet i fråga om artikeln Jern, dels i de fall, der Kongl. Maj:t

såsom vigtenhet för tullberäkningen föreslagit 100 kilogram, utbytt denna qvantitet

mot 1 kilogram med deremot svarande reduktion af tullafgiftens belopp, dels ock

höjt de af Kongl. Maj:t för vissa slag af bearbetadt jern föreslagna tullsatser af

14 och 24 öre till respektive 15 och 25 öre, allt per kilogram;

hemställande Utskottet, som mot hvad Kongl Maj:t i afseende å rubriken

jern i öfrigt föreslagit, icke har något att erinra,

att rubriken Jern må erhålla den af Kongl. Maj:t föreslagna

lydelse med nedannämnda förändringar:

fritimme nter.

Speldosor.

Ister.

Jern.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

SeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

a) att i de fall, der Kong!. Maj:t såsom vigtenhet föreslagit

100 kilogram, denna vigtenhet måtte utbytas mot 1 kilogram

samt de af Kongl Maj:t för nämnda fall föreslagna tullafgifter

i motsvarande mån reduceras;

b) att tullafgiften å gröfre gjutgods, eldställshållare, fotskrapor,

hänglås, kaffeqvarnar, kopiepressar, paraplyställ, spottlådor

m. m. höjes till 15 öre per kilogram;

c) att tullafgiften för finare gjutgods, basreliefs, blomstervaser,

byster, fruktskålar, korgar, lampor, ljusstakar, medaljonger,

pappershållare, presenterbrickor, rökelsekar, urställningar m. m.

med eller utan målning eller lackering, höjes till 25 öre per

kilogram;

d) att tullafgiften för gjutgods, knappar, olackerade eller lackerade,

höjes till 15 öre per kilogram; samt

e) att tullafgiften för smidt eller valsadt jern, all annan spik

samt allt annat manufaktur- och handtverkssmide, ej specificeradt-,

andra slag, med eller utan bestrykning, höjes till 15

öre per kilogram.

39:o.

Jait. Jäst alla slag är för närvarande tullfri.

Friherre Klinckowström har å komprimerad jäst föreslagit eu införseltull

af 3 öre per skålpund.

Då jäst ingår såsom ett nödvändigt beredningsämne vid tillverkningen af det

vigtigaste af våra födoämnen, bröd, samt enligt Kommerskollegii berättelser importen

af denna vara, som 1874 utgjorde 436,565 skålpund, 1878 nedgått till endast

109,587 skålpund, under det samtidigt exporten deraf sedan förstnämnde år ökats

från 875 skålpund till 481,925 skålpund, hvartill densamma år 1878 uppgick, finner

Utskottet sig sakna skäl att tillstyrka den af motionären föreslagna tullafgift å jäst,

hvadan Utskottet hemställer,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å komprimerad

Jäst föreslagit icke måtte af Riksdagen bifallas.

40:o.

Kanel, Ka- Å Kanel, Kcmelknopp och Cassia lignea föreslår Kongl. Maj:t en införseltull

nClcZia af 82 öre per kilogram.

lignea. Under hänvisning till hvad Utskottet i inledningen till betänkandet yttrat

hemställer Utskottet,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

att införseltullen å Kanel, Kandknopp och Cassia lignea

måtte bestämmas till 85 öre per kilogram.

41:o.

Å Kastanier, som för närvarande äro tullfria, har Friherre Klinckowström

föreslagit en införseltull af 6 öre per skålpund.

Utskottet delar motionärens åsigt rörande lämpligheten att åsätta denna artikel

en införselafgift, men då frågan om denna förhöjning är beroende af franska

handelstraktaten, hemställer Utskottet alternativt,

a) att Kastanier må förblifva tullfria, derest den med Frankrike nu

gällande handelstraktat kommer att för nästkommande år förnyas;

men

b) att denna vara i motsatt fall åsättes en tullafgift af 15 öre

per kilogram.

42:o.

Kongl. Maj:t föreslår, att den för Kaviar nu bestämda tullsats 75 öre per

skålpund måtte utbytas mot en tullsats af 1 krona 80 öre per kilogram, hvarjemte

Friherre Klinckowström hemställer att införseltullen för denna vara måtte höjas till

1 krona per skålpund.

Då den af Kongl. Maj:t för kaviar föreslagna tullafgift innefattar en, om

än obetydlig, förhöjning af den nuvarande samt dessutom i förhållande till varans

värde är synnerligen hög, synes Utskottet en ytterligare förhöjning af tullen å

kaviar icke lämpligen böra ega rum, hvadan Utskottet hemställer,

att införseltullen å Kaviar bestämmes till 1 krona 80 öre

per kilogram.

43:o.

Friherre Klinckowström föreslår att nya Gångkläder, i taxan ej specificerade,

må förtullas med 50 procents förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget,

hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består, samt att för kläder eller delar deraf,

som äro försedda med guld- eller silfverbroderier eller galoner eller med fransar,

spetsar eller blonder, tullafgiften förhöjes med 100 procent utöfver den för tyget

bestämda.

Nuvarande tullsats för gångkläder utgår med 20 procents förhöjning i tullen

för öfvertyget, hvaraf klädespersedeln består.

Vid bedömande af denna fråga torde förtjena beaktas, att uti färdigsydda

kläder vanligen ingå, utom öfvertyget, jemväl foder och andra ämnen, hvilka draga

Kastanier.

Kaviar.

Kläder.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Konfityrer.

Konserver.

32 Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

betydligt lägre tull än öfvertyget, hvaraf följer, att nuvarande tullafgift i sjelfva

verket är betydligt högre än den synes. Men äfven från en annan synpunkt torde

en tullförhöjning å denna artikel vara mindre välbetänkt. Införseltullen å nu

ifrågavarande slag af kläder är i Norge redan nu icke obetydligt lägre än hos

oss. Då, såsom väl bekant är, uti Norge bearbetade varor få tullfritt hit införas,

skulle en förhöjd tull å kläder härstädes tvifvelsutan hafva till följd en förökad

import från Norge af denna vara.

I statskassans eget intresse torde likväl ett sådant ordnande af importen

böra undvikas.

Utskottet hemställer på grund af det nu anförda,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å artikeln

Kläder föreslagit icke må af Riksdagen bifallas.

44:o.

Kongl. Maj:t har rörande Konfityrer föreslagit, att den för desamma nu gällande

tullafgift 20 öre per skålpund måtte förändras till 50 öre per kilogram,

hvarjemte Friherre Klinckowström hemstält att nämnda varor måtte åsättas en förhöjd

tullafgift af 40 öre per skålpund.

I afseende å denna artikel har Utskottet icke funnit anledning till ytterligare

förhöjning af införseltullen utöfver den af Kongl. Maj:t härofvan föreslagna;

hemställande Utskottet,

att den af Kongl. Maj:t för Konfityrer föreslagna tullafgift

50 öre per kilogram måtte af Riksdagen godkännas.

45:o.

Tullafgiften för Konserver utgör för närvarande 16 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t har för denna artikel föreslagit en införseltull af 30 öre per

kilogram, kärlens vigt inberäknad, hvarjemte Friherre Klinckowström hemstält att

tullen å nämnda vara måtte höjas till 50 öre per skålpund.

Med hänsyn dertill att nu ifrågavarande artikel, om ock vissa slag deraf

användas såsom proviant å handels- och fyrfartyg, likväl hufvudsakligen förbrukas

af de mera bemedlade samhällsklasserna, finner Utskottet lika med motionären

eu förhöjning af tullen derå icke sakna skäl för sig.

Den af motionären föreslagna tullafgiften synes dock Utskottet vid betraktande

af varans värde och synnerligen om, såsom Kongl. Maj:t föreslagit och äfven

Utskottet för sin del anser lämpligt, bruttovigten lägges till grund för tullberäkningen,

alldeles för hög, hvadan Utskottet med anledning häraf och med särskild!

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

BeviUnings-Utskottds Betänkande N:o 16.

afseende fästadt derå, att frågan om denna tullförhöjning är beroende afhandelstraktaten

med Frankrike, alternativt hemställer,

a) att tullafgiften å Konserver bestämmes till 30 öre per kilogram

bruttovigt, derest nämnda traktat kommer att för nästkommande

år förnyas; men

b) att i motsatt fall denna tullafgift höjes till 50 öre per kilogram.

46:o.

Enligt nu gällande tulltaxa hänföres artikeln Korf under Metvurst. För

sistnämnda artikel utgår tullen med 10 öre för skålpundet.

Kongl. Maj:t bar i fråga om dessa artiklar föreslagit, dels att tullsatsen må

utsättas vid den mera omfattande rubriken Korf och för rubriken Metvurst i stället

lemnas en hänvisning till förstnämnda rubrik; dels att den nuvarande tullsatsen

för dessa artiklar må utbytas mot en sats å 24 öre per kilogram. Derjemte har

Friherre Klinckowström hemstält, att den vid rubriken Metvurst nu stadgade tullsats

af 10 öre måtte höjas till 25 öre per skålpund.

Utskottet, som anser tullsatsen för denna vara lämpligen kunna afjemnas

till 25 öre, men icke böra derutöfver ytterligare förhöjas, hemställer,

a) att rubriken Korf må erhålla följande förändrade lydelse:

Korf ..................................................................... 1 kilogram — 25 öre;

b) att vid rubriken Metvurst hänvisning må lemnas till rubriken

Korf.

47:o.

Kongl. Maj:t föreslår att införseltullen för Koriander måtte bestämmas till

24 öre per kilogram.

Under hänvisning till hvad Utskottet uti inledningen till detta betänkande

anfört, hemställer Utskottet,

att tullen å Koriander måtte bestämmas till 25 öre per

kilogram.

48:o.

För Korinter föreslår Kongl. Maj:t en tullafgift af 24 öre per kilogram.

Under åberopande af förut anförda skäl hemställer Utskottet,

att införseltullen å Korinter måtte bestämmas till 25 öre

per kilogram.

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afä. 11 Höft. 5

Korf och

Metvurst.

Koriander.

Korinter.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kreatur.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

49:o.

Friherre Klinckowström föreslår att Kreatur, hvilka alltsedan 1856—58 års

riksdag varit tullfria och äfven i Kongl. Maj:ts förslag upptagas till tullfrihet, måtte

åsättas följande införseltullar:

“Kreatur:

hästar, utom hingstar ............................................. 1 stycke 15 kronor

oxar........................................................................... 1 „ 12 „

kor...........................................;................................. 1 ,, 6 „

ungboskap .............................................................. 1 „ 3 „

kalfvar ..................................................................... 1 „ 1 krona 50 öre

svin, utom fargaltar,................................................ In 3 kronor

digrisar .................................................................... 1 „ 1 >

får.............................................................................. 1 „ — 90 öre

lam .......................................................................... 1 „ — SO „ .

Införseln af kreatur, i förhållande till utförseln numera jemförelsevis mindre

betydlig, afser i allmänhet dels förbättring af inhemska kreatursracer, dels

fyllande af landtbrukets behof å vissa orter, dels ock beredande af tillgång för

konsumtionsbehofvet, och torde ur ingen af dessa synpunkter böra med någon

tullafgift fördyras.

För importen och exporten af kreatur, sådant detta förhållande gestaltat

sig vid början, medlet och slutet af sist förflutna 20 års period torde en närmare

redogörelse lämpligen böra meddelas.

År 1858 uppgick importen af kreatur till:

203 stycken hästar,

2,240 „ nötkreatur,

547 „ svin,

och exporten till:

72 stycken hästar,

139 „ nötkreatur,

376 „ svin,

men år 1868 hade exporten stigit till:

1,385 stycken hästar,

16,416 „ nötkreatur,

7,401 „ får,

3,076 „ svin,

under det importen samtidigt utgjorde allenast:

374 stycken hästar,

11 „ nötkreatur,

6 „ får,

350 „ svin,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

och 1878 belöpte sig exporten af kreatur till:

1,322 stycken hästar,

31,884 „ nötkreatur,

24,321 „ får och

20,761 „ svin,

medan importen för sistnämnde år stigit till endast

1,770 stycken hästar,

2,202 „ nötkreatur,

200 „ får och

4,650 „ svin.

Af förestående sammanställning framgår, att medan importen sedan år 1858

jemförelsevis obetydligt ökats, exporten deremot stigit högst ansenligt. Då således

den inhemska boskapsskötseln för sin utveckling visat sig icke vara i behof af

skydd mot utländsk täflan och således den af motionären föreslagna klilafgift jemväl

från denna synpunkt saknar fog, hemställer Utskottet,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å artikeln

Kreatur föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

50:o.

För Krita, hvit, och Kristen, malen, föreslår Kongl. Maj:t en tullsats af 50

öre per 100 kilogram.

Då malen krita utgör ett beliöfligt beredningsämne för vissa näringar samt

genom tillämpningen af den utaf Utskottet hittills följda grundsats om bestämmande

af vigtenheten för tullberäkningen till 1 kilogram, tullafgifteni förevarande

fall skulle komma att lyda å brutet öretal, hvilket synts Utskottet böra så vidt

möjligt i tulltaxan undvikas, har Utskottet ansett den för öfriga slag af krita,

utom infattad sådan, hvilken tullbehandlas som blyertspennor, nu medgifna tullfrihet

äfven böra till förstnämnda slag af krita och kritsten utsträckas.

Hemställande Utskottet i följd häraf,

att tulltaxerubrikerna Krita och Kritsten må erhålla följande

förändrade lydelse:

Krita, hvit, och Kritsten, omalen och malen, äfvensom röd och svart

samt pastellkrita.................................................................... fri.

infattad; tullbehandlas såsom Blyertspennor.

51:o.

Kongt. Maj:t föreslår att införseltullen för Kummin måtte bestämmas till 4

kronor per 100 kilogram.

Krita, och

Kritsten.

Kummin.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kött.

Leksaker.

Likör.

Bevillnings-Utsleottets Betänkande N:o 16.

Under hänvisning till hvad Utskottet uti inledningen till detta betänkande

yttrat rörande vigtenheten hemställer Utskottet,

att tullafgiften för Kummin måtte bestämmas till 4 öre

per kilogram.

52:o.

För Kött, alla slag, föreslår Friherre Klinckowström en införseltull af 5 kronor

per centner.

Då denna vara, hvarför tullfrihet alltsedan 1856—1858 årens riksdag åtnjutits,

utgör ett af de vigtigaste födoämnen och föremål för en allmän förbrukning, hemställer

Utskottet,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å artikeln

Kött föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

53:o.

För Leksaker af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan betsning, målning

eller lackering föreslår Kongl. Maj:t en tullsats af 50 öre per kilogram bruttovigt,

hvarjemte Friherre Klinckowström hemställer, att nämnda artiklar måtte åsättas

en införseltull af 1 krona 50 öre per skålpund.

Nuvarande tullsats är å ifrågavarande slag af leksaker 25 öre per skålpund.

Utskottet, som lika med motionären funnit dessa artiklar lämpligen kunna

vidkännas en tullförhöjning, men anser den af motionären derå föreslagna tullafgift,

i betraktande af dessa varors jemförelsevis obetydliga värde, för hög, får,

under hänvisning till hvad Utskottet vid sistlidet års riksdag rörande leksaker

yttrat samt då frågan om denna tullförhöjning är beroende af franska handelstraktaten,

alternativt hemställa,

a) att tullafgiften för Leksaker af trä eller sammansatta ämnen

med eller utan betsning, målning eller lackering bestämmes

till 50 öre per kilogram, derest nu gällande handelstraktat med

Frankrike kommer att för nästkommande år förnyas; och

b) att i motsatt fall tullafgiften för denna artikel höjes till 1

krona 50 öre per kilogram, i begge fallen med tillägg af den

under artikeln Leksaker af Kongl. Maj:t föreslagna anmärkning,

så lydande:

Vid förtullning af leksaker, alla slag, eger afdrag ej rum

för askar, papper och dylikt omslag, hvari de äro inlagda.

54:o.

Kongl. Maj:t har rörande artikeln Likör föreslagit, att nuvarande tullsats,

2 kronor per kanna, måtte utbytas mot en tullsats af 76 öre per liter, hvarjemte

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 16.

Friherre Klinckowström hemstält, att nämnda vara måtte åsättas en förhöjd införseltull

af 4 kronor per kanna.

Då likör är en öfverflödsvara, som uteslutande af de förmögnare förbrukas,

finner Utskottet lika med motionären, denna vara lämpligen kunna vidkännas drygare

tullbeskattning.

Emot den af motionären föreslagna tullafgift 4 kronor per kanna torde likväl

med skäl kunna anmärkas, att densamma, vare sig såsom grund för tullbeskattningen

antages alkoholhalten eller varans egenskap af öfverflödsvara, är i

förhållande till såväl tullafgifterna för bränvin och sprit som till de införseltullar,

hvilka Utskottet här nedan för vin föreslår, oskäligt hög.

Då dessutom frågan om denna tullförhöjning är beroende af franska handelstraktaten,

finner Utskottet sig böra, på sätt förut skett, alternativt hemställa,

a) att införseltullen å Likör bestämmes till 76 öre per liter,

derest nämnda traktat kommer att för nästkommande år förnyas;

men

b) att införseltullen ä likör i motsatt fall höjes till 1 krona

per liter.

55:o.

Friherre Klinckowström föreslår att Lin, hvarför tullfrihet för närvarande eger Lin.

rum, måtte åsättas följande tullsatser:

“Lin:

ohäckladt................................................................................. 1 centner — 45 öre,

häckladt ................................................................................. 1 >, — 90 öre“.

Då den inhemska linneindustrin genom en tull å lin skulle få sitt råmaterial

betydligt fördyradt, vore enligt Utskottets åsigt en tullbeskattning å denna artikel särdeles

olämplig.

Hemställande Utskottet i följd häraf:

att Riksdagen ville, med afslag å Friherre Klinekowströms

ifrågavarande motion, fortfarande bibehålla tullfrihet för artikeln

lin.

56:o.

För Luktvatten, alla slag, föreslår Kongl. Maj:t en tullsats af 1 krona per kilo- Luktvatten.

gram, flaskornas vigt inbegripen, hvarjemte Friherre Klinckowström hemställer, att

nämnda vara måtte åsättas en förhöjd tull af 60 öre per skålpund.

\

s. 38 Kontrollera mot PDF

Mats.

38 Bevillnings-UtsTwttcts Betänkande N:o 16.

Då den af Kongl. Maj:t föreslagna tullsats innefattar en mindre förhöjning

i den nuvarande, 40 öre per skålpund bruttovigt, hemställer Utskottet, som finner någon

ytterligare tullförhöjning å denna vara icke böra ega rum,

att införseltullen å Luktvatten, alla slag, måtte bestämmas

till 1 krona per kilogram, flaskornas vigt inbegripen.

57:o.

Rörande artikeln Melis hafva framställningar inom Riksdagen blifvit gjorda,

af Friherre Klinkowström, att omalen mais måtte åsättas en införseltull af 20 öre

kubikfoten samt malen mais, gryn, en tull af 1 krona 30 öre och mjöl en tull af

75 öre per centner; af Herr Pehr Pehrsson (motion N:o 61) om en tullafgift å mais

af 1 krona per centner; af Herr Carl Magni (motion N:o 77) att mais måtte påläggas

en införseltull af 30 öre kubikfoten samt af Herr J. F. Fredricson (motion

N:o 99) att från och med år 1881 måtte till statsverket erläggas för all från utlandet

till Sverige införd omalen mais en tullafgift af 60 öre per centner och för mjöl

af nämnde sädesslag en tullafgift öfverstigande med 15 procent den af motionären

för omalen mais här ofvan föreslagna.

Friherre Klinckowström och Herr Fredricson hafva såsom skäl för de af

dem föreslagna tullafgifter å mais åberopat den inhemska jordbruksnäringens behof

af skydd mot utländsk täflan, hvaremot Herrar Magni och Pehr Pehrsson till stöd

för sina förslag dels anfört, att den mais, som importerades, nästan uteslutande

användes till bränvinstillverkning, dels ock påpekat de skadliga följder, som af en

medelst utländskt råämne bedrifven bränvinsfabrikation skulle uppkomma. Dessutom

har Herr Pehr Pehrsson framlagt en jemförelse mellan råämneskostnaden

för bränvin, tillverkadt af mais och af potates, hvaraf framgår, att medelpriset å

mais vore hos köpmannen här i landet 5 kronor per centner; att vid bränvinsfabrikation

1 centner mais lemnade omkring 11 kannor 65 kubiktum 50 % bränvin,

hvilket, maltet oberäknad!, visade en råämneskostnad af 43 öre per kanna; att

6,3 kubikfot potates, som i allmänhet kunde anses kosta 4 kronor, vid tillverkning

af bränvin lemnade 8 kannor sådant om 50 % styrka, hvadan i detta fall, maltet

oberäknad!, kostnaden för råämnet blefve 50 öre per kanna samt att följaktligen

bränvin kunde tillverkas 7 öre billigare per kanna af mais än af potates, hvarförutom

sistbemälde motionär framhållit sannolikheten af att vid sådant förhållande snart

nog hela den qvantitet bränvin, som åtginge i vårt land, skulle komma att tillverkas

af mais.

Utskottet, som anser de af sistnämnda motionärer anförda skäl i hög grad

beaktansvärda, har tagit frågan om införseltull å mais i noggrant öfvervägande.

Importen af mais, som före år 1874 endast uppgick till högst obetydliga

belopp, utvisar från och med nämnde år följande, särdeles anmärkningsvärda

siffror eller:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16. 39

för 1874 ............................................... 49,552 kubikfot,

* 1875 8,731 »

» 1876 233,301 »

» 1877 200,434 »

» 1878 ............................................................................................... 384,204 »

» 1879 ............ 255,958 »

hvarförutom, enligt en från Kongl. Generaltullstyrelsens revisionsbyrå lemnad

uppgift under loppet af sistlidne Januari och Februari månader af ifrågavarande

artikel importerats 265,024 kubikfot.

Då, såsom är väl bekant, mais hos oss endast högst obetydligt användes till

födoämne samt, enligt hvad Utskottet inhemtat, inom vissa delar af riket, ehuru

äfven detta i ringa mån, till utfodring af hästar, torde med säkerhet kunna antagas,

att på sätt af åtskilliga utaf motionärerna påpekats, största delen af den

betydliga importen af mais åtgått till bränvinstillverkning.

Denna tillverkning uppgick under åren 1874—1878 årligen i medeltal till

17,589,800 kannor samt för år 1879 till 13,750,000 kannor, hvaraf endast en jemförelsevis

obetydlig del till utlandet exporterats.

Genom den inhemska bränvinsfabrikationen har, såsom denna fabrikation

hittills bedrifvits, användning beredts för åtskilliga jordbruksprodukter, hvilka inom

landet frambringas i större mängd än att desamma kunna härstädes för annat

ändamål vinna skälig afsättning samt derjemte äro af den beskaffenhet, att de

icke lämpa sig för utförsel. Det förnämsta råmaterialet för den inhemska bränvinstillverkningen

utgöres af potates.

Om, såsom Utskottet icke håller för osannolikt, den större prisbilligheten

hos maisen inom kortare eller längre tid komme att uttränga användningen af

potates vid bränvinsfabrikationen, skulle enligt Utskottets åsigt, ett sådant förhållande

för det svenska jordbruket inom vissa delar af landet medföra mycket menliga

följder.

Potatesodlingens vigt för den svenska jordbruksnäringen inses lätteligen,

om man betänker dels hvilka ofantliga qvantiteter potates, som för närvarande i och

för bränvinsbräuning odlas, men som genom maisens användning såsom råämne

för tillverkningen af denna;''vara skulle sakna afsättning, dels ock att potatesodlingen

framför allt är för de mindre jordbrukarne af vigt, äfvensom att inom vissa

trakter af landet befolkningen, till följd af jordens beskaffenhet, är nästan uteslutande

hänvisad till odlingen af detta jordbruksalster.

Till undvikande af nu omförmälda olägenheter har Utskottet ansett mais

böra och i betraktande af den höga skyddstull, hvarmed den inhemska bränvinsbränningen

är gynnad, skäligen kunna vid införsel åsättas en så hög införseltull,

att kostnaden för användandet af mais såsom råmaterial vid bränvinstillverkningen

under vanliga förhållanden icke må understiga den för användandet af potates.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Maltdrycker.

Masker.

Maskinerier,

redskap och

verktyg.

40 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Hemställande Utskottet i öfverensstämmelse härmed,

att artikeln Mats, omalen och malen, i taxan måtte åsättas

en införseltull af 1,5 öre per kilogram.

58:o.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 123, har Herr Anders Nilsson,

under förutsättning af Riksdagens bifall till ett af motionären framlagdt förslag

angående beskattning af den inhemska öltillverkningen, föreslagit, »att Riksdagen

beslutar en tull å från utlandet inkommande Öl och porter med 20 öre för

hvarje kanna''1.

Då emellertid Herr Anders Nilssons ofvauberörda förslag om beskattning

å tillverkningen af maltdrycker, blifvit af Riksdagen i enlighet med BevillningsUtskottets

tillstyrkan, afslaget, hemställer Utskottet,

att nu ifrågavarande motion må få anses förfallen.

59:o.

Friherre Klinckowström föreslår att införseltullen å Masker måtte höjas från

nuvarande 10 öre till 40 öre per stycke.

Denna artikel synes jemväl Utskottet kunna lämpligen vidkännas någon, om

ock ej så stor, tullförhöjning, som den af motionären föreslagna, men då frågan

härom är beroende af franska handelstraktaten, hemställer Utskottet alternativt,

a) att tullen å Masker bibehålies oförändrad vid 10 öre per

stycke, derest nämnda traktat kommer att för nästkommande

år förnyas; men

b) att tullafgiften å denna artikel i motsatt fall höjes till 2S öre

per stycke.

60:o.

Uti motion (N:o 82) inom Andra Kammaren hemställer Herr L. J. Larsson,

»att Riksdagen måtte besluta en tull på maskinerier, redskap och verktyg till 10

procent af värdet». Såsom skäl för detta yrkande anför motionären, att ehuru vårt

land egde tillgång på de ypperligaste råämnen och den mest utvecklade arbetsskicklighet

i fråga om maskinex-s och redskaps tillverkning, detta arbetsfält likväl under

en följd af år blifvit allt mer inkräktadt af utländska fabrikanter. Under det andra

länder, exempelvis Frankrike, Ryssland, Danmark och Tyskland, med hvilka vi hade

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

BemUnings-Utslcottets Betänkande N:o 16.

liflig beröring, vetat att genom lämpliga tullsatser skydda sig emot konkurrens från

våra tillverkares sida, saknade vi deremot all tullskranka emot den påtryckning, som

från dessa länders sida kunde till förfång för våra inhemska tillverkare utöfvas.

Då vid 1856—1858 årens riksdag maskinerier och redskap befriades från tull,

anfördes af dåvarande Bevillnings-Utskott såsom grund härför, bland annat, att det

för den svenska fabriksindustrin och dess täflan med utländska fabrikat vore framför

allt af vigt att icke anläggningen och underhållet af de inrättningar, der fabrikaten

skulle tillverkas, genom tullumgälder fördyrades. Uppenbart är ock att man genom

att med tull belägga maskinerier och redskap, hvilka med skäl kunna räknas till

fabriksindustrins råämnen, skulle underkasta nämnda industri en dryg beskattning,

likasom ock jordbruket, hvilket under senare år i allt större utsträckning begynt ersätta

det kroppsliga arbetet med maskinarbete, skulle genom en tull å maskinerier

hämmas i denna sin utveckling. Ett sådant betungande af fabriksindustrin och jordbruket

till fromma för de mekaniska verkstäderna synes så mycket mindre af behofvet

påkalladt, som under tiden efter år 1857, då den förut bestående tullen å

maskinerier och redskap upphäfdes, nämnda verkstäder vunnit en synnerlig grad af

utveckling. Huru raskt denna utveckling fortgått torde framgå af följande siffror,

som utvisa tillverkningsvärdet vid gjuterier och mekaniska verkstäder under nedannämnda

år:

1856—1860 i medeltal

1861—1865 »

1866—1870 »

1871—1875 >

1876

1877

1878

4,340,317 kronor,

6,213,872 »

7,884,569 »

21,251,537 »

29,459,845 »

25,637,782 »

21,590,243 >

Att tillverkningarne vid de mekaniska verkstäderna äfven begynt utgöra föremål

för en icke obetydlig export inhemtas deraf, att under år 1878 utfördes maskinerier,

redskap och verktyg till ett värde af 959,347 kronor.

Utan fara att misstaga sig torde man kunna påstå, att tullfriheten för maskinerier

i sin mån medverkat till denna de mekaniska verkstädernas utveckling. Lätt
-

heten att från utlandet erhålla nya slag af maskinerier har framkallat förut icke förefintliga

behof af sådana, och sedan dessa behof vunnit sådan stadga, att för dessa

maskinerier en säker afsättning varit att inom landet påräkna, hafva de inhemska

maskinverkstäderna derigenom . erhållit en kraftig maning att söka tillfredsställa den

inhemska förbrukningens kraf.

Slutligen tillåter sig Utskottet såsom sin åsigt uttala att införandet af en

maskintull med nödvändighet skulle framkalla ett system af licenser för tullfri införsel

af maskinerier, med alla af ett sådant system följande olägenheter. I detta afseende

vill Utskottet erinra om de förhållanden, som''i fråga om införsel af maskinerier

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillnings- TJtslcottets Betänkande N:o 16.

före år 1855 egde rum. Redskap och maskinerier voro då i sjelfva taxan upptagna

med 25 procent införseltull af värdet, men i underrättelserna till taxan var föreskrifvet,

att för nya fabriksanläggningar erforderliga maskinerier fingo med Kommerskollegii

särskilda tillstånd tullfritt införas i de fall, då sådana alldeles icke eller ej

till full godhet vid inhemska maskinfabriker tillverkades eller ock från dem icke kunde

inom lämplig tid erhållas, samt att likaledes med Kommerskollegii särskilda tillstånd,

redskap, maskinerier och verktyg, som i öfrigt för inhemska näringar erfordrades,

fingo af vederbörande slöjdidkare införas mot 5 procent tull af värdet. Att den vida

öfvervägande delen af införda redskap och maskinerier ock inkommo utan tull

framgår deraf att under det sammanlagda värdet af redskap och maskinerier, som

under åren 1852, 1853 och 1854 infördes, utgjorde omkring 1,241,000 riksdaler, deraf

infördes mot 25 procents tull för 55,000 riksdaler, mot 5 procents för 457,000 riksdaler

och utan tull för 729,000 riksdaler.

Utskottet hemställer,

att Herr L. J. Larssons ifrågavarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Giro.

Musslor. För Musslor, friska, hvilka enligt gällande tulltaxa äro tullfria, föreslår

Friherre Klinckowström en tullafgift af 9 öre för 1 skålpund brutto.

Enligt Kommerskollegii berättelse för år 1878 infördes nämnde år friska

musslor till ett värde af 74,102 kronor.

• Då de musslor, som från utlandet importeras, otvifvelaktigt så godt som

uteslutande konsumeras af de förmögnare klasserna, synas de utan olägenhet

kunna draga en tullafgift, hvilken Utskottet likväl icke ansett böra bestämmas

så hög som den af Friherre Klinckowström föreslagna, utan lämpligen kunna

sättas till 5 öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad. Utskottet hemställer

derföre,

att ifrågavarande rubrik i taxan må erhålla följande lydelse:

“Musslor, friska, kärlens vigt inberäknad, 1 kilogram — 5 öre.“

62:o.

Nötter. I fråga om artikeln Nötter innehåller gällande tulltaxa föjande bestäm
melser:
“Nötter:
kokos-.

.......................................................................... 1 stycke —10 öre.

hassel-, val- och andra slag .................................... 1 skålp. — 10 öre.“

Härutinnan är af Kongl. Maj:t ingen annan ändring föreslagen, än att ofvanstående

tullsats för nötter, hassel-, val- och andra slag, måtte utbytas mot eu

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

tullsats af 24 öre för 1 kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström föreslagit

tullens bestämmande för kokosnötter till 20 öre per stycke samt för hassel-, valoch

andra slag af nötter till 15 öre per skålpund.

Då införseln af kokosnötter icke är större än att deraf under år 1878

allenast infördes 870 stycken, skulle statens inkomst af den för dessa nötter af Friherre

Klinckowström föreslagna tullförhöjningen blifva så ytterst obetydlig, att Utskottet

måste anse en sådan förhöjning ändamålslös. Hvad åter beträffar öfriga slag

af nötter, torde den nu bestämda tullen å desamma1 kunna anses tillräckligt hög

att icke väsentligen böra förhöjas; hvaremot Utskottet anser den af Kongl.

Maj:t föreslagna tullsatsen 24 öre lämpligen kunna afjemnas till 25 öre. Utskottet

hemställer,

att rubriken nötter må erhålla följande lydelse:

“Nötter:

kokos- ............................................. 1 stycke —10 öre;

hassel-, val- och andra slag ...... 1 kilogram — 25öre“.

63:o.

Oliver draga för närvarande eu tull af 10 öre för skålpundet. Kong]. Oliver.

Maj:t har föreslagit utbytande af denna tullsats mot en sats af 24 öre för 1 kilogram,

hvarjemte Friherre Klinckowström föreslagit, att tullen å ifrågavarande vara

måtte höjas till 17 öre för skålpundet.

Utskottet, som anser tullsatsen för oliver lämpligen kunna afjemnas till 25

öre, men icke böra derutöfver ytterligare förhöjas, hemställer,

att rubriken oliver må erhålla följande lydelse:

“Oliver ...................................................... 1 kilogram — 25 öre.“

64:o.

För artikeln Ost, alla slag, hvilken för närvarande åtnjuter tullfrihet, före- Ost.

slår Friherre Klinckowström en tullafgift af 7 kronor 50 öre centnern, och är

uti ofvan omförmälda, af Herrar Johannes Andersson och J. F. Fredricson väckta

motioner beträffande samma artikel föreslaget, af Herr Johannes Andersson, “att

från och med år 1881 för all från utlandet införd ost må erläggas eu tullafgift

af 5 öre per skålpund11, och af Herr J. F. Fredricson, “att från och med år 1881

från utlandet införd ost må åsättas en tullafgift af 5 procent af värdet.11 Tillika

har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 70) Herr Anders August

Audersson föreslagit, “att från och med år 1881 för ost, som från utlandet införes,

skall till statsverket erläggas en tullafgift af 1 krona per centner".

Då vid 1856—1858 årens riksdag tullfrihet för ost medgafs, anfördes af Be
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Paraplyer

och

Paratoller.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

villnings-Utskottet såsom stöd för dess tillstyrkande af denna åtgärd, att, enligt

hvad kändt vore, bland arbetsklassen och den mindre bemedlade befolkningen i

eu del af landet en betydlig och stigande förbrukning egde rum af ett visst slag

billigare holländsk ost, och att det derföre, ehuru i detta afseende någon upplysning

af tullspecialerna icke erhölles, dock kunde med visshet antagas, att den

vida öfvervägande delen af införseln utgjordes af detta slags ost. Ej heller nu

kan ur de statistiska uppgifterna säker upplysning vinnas angående de olika slag

af ost, som utgöra föremål för import, hvarföre man i detta afseende är hänvisad

till mer eller mindre sannolika antaganden. Och om då hänsyn tages till den

storartade utveckling smörproduktionen inom landet under de senaste årtiondena

vunnit — exporten af smör, som år 1857 omfattade 524 centner, hade år 1879

stigit till 109,269 centner — vill det förefalla sannolikt, att den skummjölksost, som

i sammanhang med denna smörberedning tillverkas, bör vara fullt tillräcklig att

tillfredsställa den inhemska konsumtionens behof. Om, såsom Utskottet håller

före, detta antagande är rigtigt, lärer man deraf kunna sluta, att den ost, som

från utlandet införes numera hufvudsakligen utgöres af sötmjölksost, hvilken

i många fall kan betraktas som en verklig lyxartikel och i allmänhet endast

utgör föremål för de förmögnare klassernas förbrukning. Utskottet har derföre

ansett sig böra för artikeln ost föreslå en tullafgift, hvilken synts lämpligen kunna

bestämmas till 7 öre för 1 kilogram, ungefärligen motsvarande 3 öre för 1 skålpund.

Då importen af ost år 1879 uppgick till 9,347 centner, torde, äfven under antagande,

att den föreslagna tullafgiften skulle vålla någon minskning af importen,

genom samma afgift en icke obetydlig statsinkomst kunna erhållas.

Utskottet hemställer,

att Ost, alla slag, må äsättas eu tull af 7 öre per kilogram.

65:o.

Gällande tulltaxa stadgar för Paraplyer och Parasoller “af siden eller halfsiden,

utan afseende i senare fallet på silkets större eller mindre qvantitet11

en tull af 75 öre stycket samt för “andra slag" en tull af 25 öre likaledes för 1

stycke.

I dessa bestämmelser är af Kongl. Maj:t ingen ändring föreslagen, hvaremot

Friherre Klinckowström hemställer, att tullen måtte bestämmas för paraplyer

och parasoller af siden eller halfsiden till 3 kronor stycket samt för andra

slag till 1 krona stycket.

Beträffande sistnämnda slag af paraplyer och parasoller har Utskottet icke

funnit någon förhöjning af den nu bestämda tullsatsen af behofvet påkallad, men

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

då Utskottet framdeles i detta betänkande kommer att alternativt föreslå en förhöjd

tull å väfnader af helsiden, torde i öfverensstämmelse dermed äfven tullen

å paraplyer och parasoller af siden böra undergå någon förhöjning; och har Utskottet,

som icke funnit skäl att föreslå olika tullafgifter för paraplyer och parasoller

af helsiden och af halfsiden, ansett tullen för dessa slag af paraplyer och

parasoller kunna bestämmas till 1 krona stycket. Frågan om denna tullförhöjning

är likväl beroende af den franska handelstraktaten; och hemställer Utskottet

derföre alternativt,

a) att för den händelse den med Frankrike nu gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas, tullen

å paraplyer och parasoller af siden eller halfsiden må bibehållas

oförändrad; men

b) att i motsatt fall tullsatsen må höjas från 75 öre till 1 krona

för 1 stycke;

hemställande Utskottet vidare,

c) att Friherre Klinckowströms motion i hvad den afser förhöjd

tull å paraplyer och parasoller, andra slag, icke må af Riksdagen

bifallas.

66:o.

För Perlemor, arbetad, oinfattad, hvilken enligt nuvarande tulltaxa drager Perlemor.

tull af 35 öre skålpundet, har Friherre Klinckowström föreslagit en tullsats af 1 krona

50 öre för samma vigtqvantitet. Kongl. Maj:t har föreslagit, att den nuvarande

tullsatsen måtte utbytas mot en tullsats af 80 öre per kilogram.

Ifrågavarande artikel, deraf införseln år 1878 allenast utgjorde 790 skålpund

och hvarå en tullförhöjning sålunda icke kunde antagas komma att inbringa

staten något nämnvärdt inkomstbelopp, utgör dessutom föremål för franska handelstraktaten;

och hemställer Utskottet derföre,

att, med afslag å Friherre Klinckowströms motion i denna

del, tullen å perlemor, arbetad, oinfattad, må bestämmas

till 80 per kilogram.

67:o.

Oäkta perlor äro för närvarande belagda med eu tullafgift, de af glas utaf Perlor, oäkta.

15 öre samt “andra slag11 utaf 50 öre, allt för skålpund. Kongl. Maj:t har föreslagit

utbytande af dessa tullsatser mot tullsatser å respektive 35 öre samt 1

krona 20 öre per kilogram; och har Friherre Klinckowström hemstält, att tullen

måtte höjas å oäkta perlor af glas till 40 öre samt för andra slag till 2 kronor

per skålpund.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o. 16.

År 1878 inlördes i riket 11,764 skålpund oäkta perlor af glas samt 247

skålpund andra slag.

Oäkta perlor synas, såsom utgörande egentliga öfverflödsartiklar, kunna

draga en icke obetydlig tull. Då likväl tullen för oäkta perlor, andra slag än af

glas, allaredan är bestämd till ett ganska högt belopp, hvilket, med den af Kongl.

Maj:t föreslagna förändrade tullsats, komme att än ytterligare undergå någon förhöjning,

har Utskottet endast i fråga om oäkta perlor af glas ansett sig böra

föreslå någon väsentligare tullförhöjning; och har Utskottet ansett tullen för

detta slag af perlor böra bestämmas till 50 öre för kilogram. Frågan om denna

förhöjning är emellertid beroende af franska handelstraktaten; och hemställer Utskottet

derföre alternativt,

a) att, derest den med Frankrike gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas, tullen å perlor,

oäkta, af glas, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag bestämmes

till 35 öre för 1 kilogram; men

b) att i motsatt fall tullsatsen sättes till 50 öre per kilogram;

hemställande Utskottet vidare,

c) att tullsatsen å perlor, oäkta, andra slag, må i enlighet med

hvad Kongl. Maj:t föreslagit bestämmas till 1 krona 20 öre

för 1 kilogram.

68:o.

Pil/mer. Nuvarande tulltaxa stadgar för Plymer, alla slag, en tullafgift af B kronor

för skålpund. Denna tullsats skulle enligt Kongl. Maj:ts förslag utbytas mot en

tullsats å 7 kronor per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström hemställer,

att tullen å plymer, struts- och andra slag, må höjas till 15 kronor per skålpund.

Importen af plymer utgjorde år 1878 1,573 skålpund.

Utskottet anser plymer såsom verkliga lyxartiklar kunna draga en något

högre tull än den nu bestämda; och torde denna tull lämpligen kunna sättas till

10 kronor per kilogram. Denna fråga är emellertid beroende af den franska

handelstraktaten, hvarföre Utskottet alternativt hemställer,

a) att för den händelse den med Frankrike ännu gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas, tullen

å plymer, alla slag, må i enlighet med hvad Kongl. Maj:t

föreslagit bestämmas till 7 kronor per kilogram; men

b) att i motsatt fäll nämnda tullafgift må höjas till 10 kronor

per kilogram.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 16.

69:o.

47

Tullen å Pomada, utgör för närvarande 15 öre per skålpund, burkarnes vigt Pomada.

inberäknad. Kongl. Maj:t har föreslagit utbytande af denna tullsats mot en sats

af 35 öre per kilogram; hvaremot Friherre Klinckowström hemstält att tullen måtte

höjas till 1 krona per skålpund, allt efter bruttovigt.

Då likväl den för ifrågavarande artikel nu stadgade tull torde befinnas tillräckligt

hög, hemställer Utskottet,

att, med afslag å Friherre Klinckowströms motion i denna

del, tullen å pomada må bestämmas till det af Kongl. Maj:t

föreslagna belopp 35 öre per kilogram, burkarnes vigt inberäknad.

70:o.

Kongl. Maj:t har föreslagit, att den nuvarande tullsatsen för Pomeranser, pomeranter.

10 öre per skålpund, måtte utbytas mot en tullsats å 24 öre per kilogram.

Af skäl, som Utskottet i inledningen till detta betänkande anfört, hemställer

Utskottet,

att tullen å Pomeranser må bestämmas till 25 öre per

kilogram.

71:o.

I fråga om artikeln Pomeransknoppar och Skal, hvilken för närvarande Pomeransdrager

en tull af 10 öre skålpundet, har Kongl. Maj:t föreslagit att. med ändring koppar och

af rubriken till: “Pomeransknoppar och Pomeransskal, torra", nyssnämnda tull- ‘ “ ''

sats måtte utbytas mot en tullsats af 24 öre per kilogram.

Den sålunda föreslagna tullsatseu lärer kunna afjemnas till 25 öre; hemställande

Utskottet i öfverensstämmelse i öfrigt med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

att ifrågavarande rubrik må erhålla följande förändrade

lydelse:

“Pomeransknoppar och Pomeransskal,

torra ............................................. 1 kilogram — 25 öre.“

72:o.

Nu gällande tulltaxa innehåller i fråga om artikeln Porslin följande bestäm- Porslin.

melser:

“Porslin:

oäkta, sten- eller fayence:

hvitt eller eufärgadt, men omåladt:

talrickar ....................................................................... 1 skålp. — 3 öre,

andra pjeser................................................................ 1 „ — 5 „

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

BevUlnings-UtsJcottets Betänkande N:o 16.

måladt eller tryckt:

talrickar..........

andra pjeser .

äkta: 1

1 skålp. — 6 öre,

1 „ — 8 „

hvitt eller enfärgad!............................................................ 1 „ — 10 „

förgyldt, försilfradt eller måladtifigurerellermedblommor 1 „ — SO „

Kongl. Maj:t har föreslagit dessa tullsatsers utbytande mot tuilsatser å resp.

7, 12, 14, 19, 24 och 47 öre per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström hemstält,

att rubriken måtte erhålla följande lydelse:

“Porslin:

oäkta, sten- eller fayence:

omåladt:

talrickar .....................................................................

. 1

skålp.

— 6

öre,

andra pjeser................................................................

1

59

— 15

11

måladt eller tryckt:

talrickar .....................................................................

. 1

99

— 19

11

andra pjeser ................................................................

1

11

— 25

11

äkta:

hvitt eller enfärgad! .......................................................

1

11

— 30

It

förgyldt eller måladt .......................................................

.. 1

11

— 40

11

Då nuvarande tullafgifter å porslin äro i förhållande

till

varans

värde

gan-

ska höga samt den betydliga export, som af denna artikel egerrum, visar att porslinsfabrikationen

hos oss icke för sin utveckling fordrar ökadt tullskydd, finner

Utskottet sig sakna skäl att tillstyrka någon allmän tullförhöjning å porslin.

Endast beträffande äkta porslin, förgyldt eller försilfradt eller måladt i figurer

eller med blommor, hvilket artikelslag dels varit föremål för en jemförelsevis

betydlig import, dels ock framför andra slag af porslin torde vara att anse såsom

en lyxartikel, har Utskottet, jemväl med fästadt afseende å fördelen af en jemnare

tullsats, ansett sig böra föreslå en förhöjning i den af Kongl. Maj:t föreslagna

tullsats från 47 till 50 öre per kilogram. Men då frågan om denna tullförhöjning

är beroende af franska handelstraktaten, hemställer Utskottet,

«) att de af Kongl. Maj:t föreslagna tullsatser för oäkta porslin

äfvensom för äkta, hvitt eller enfärgad!, må vinna Riksdagens

godkännande; samt alternativt

b) att, derest den med Frankrike ännu gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas, tullen för

äkta porslin, förgyldt, försilfradt eller måladt i figurer eller

med blommor, må i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit

fastställas att utgå med 47 öre per kilogram; men

c) att i motsatt fall nämnda tullsats må höjas till 50 öre per

kilogram.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16. 49

73:o.

Uti sin ofta omförmälda motion föreslår Friherre Klinckowström, att Potates

måtte åsättas en införseltull af 10 öre kubikfoten.

Då denna vara likväl otvifvelaktigt utgör ett af vårt folks vigtigaste födoämnen,

hemställer Utskottet, som anser den under senare årtionden inom vår tullagstiftning

tillämpade grundsats om tullfrihet för de oundgängligaste lifsförnödenheterna

icke höra öfvergifvas,

att Friherre Klinckowströms motion i denna del må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

74:o.

I fråga om artikeln Russin har Kongl. Maj:t föreslagit, att den nuvarande

tullsatsen af 10 öre skålpundet måtte utbytas mot en tullsats af 24 öre per kilogram.

Under hänvisning till hvad Utskottet i inledningen till detta betänkande

yttrat, hemställer Utskottet,

att tullsatsen å russin må bestämmas till 25 öre per kilogram.

75:o.

Silfver, arbetadt, förgyldt eller oförgyldt, är i gällande tulltaxa åsatt en

införselafgift af 3 öre per ort. Kongl. Maj:t har föreslagit utbytande af denna

tullsats mot en tullsats af 7 kronor per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström

hemstält, att tullen måtte höjas till 7 öre för ort.

Då det i allmänhet, äfven ur synpunkten af statsverkets eget intresse,

måste anses af vigt att icke genom höga tullsatser å varor, som inom en ringa

volym innefatta ett jemförelsevis högt värde, framkalla frestelse till smuggling, kan

Utskottet icke biträda Friherre Klinckowströms förslag om förhöjning i tullen å

ifrågavarande artikel. Utskottet, som icke har något att erinra mot den af Kongl.

Maj:t föreslagna tullsats, hemställer derföre,

att Riksdagen, med afslag å hvad Friherre Klinckowström

i förevarande hänseende föreslagit, men med bifall till Kongl.

Maj:ts förslag må bestämma tullsatsen å Silfver, arbetadt,

förgyldt eller oförgyldt till 7 kronor per kilogram.

76:o.

1 den nådiga propositionen har Kongl. Maj:t föreslagit alt den i gällande

tulltaxa för Sirap, alla slag, bestämda tullafgift af 4 öre för skålpund måtte utbytas

mot en tullsats af 9 kronor 50 öre per 100 kilogram.

Bill. till Rihsd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 7

Potates

Russin

Silfver

Sirap.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Skor af ylle■

filt.

Smink och

Smink flor.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Af skal, som Utskottet i inledningen till detta betänkande anfört, anser

Utskottet den af Kongl. Maj:t för beräkningen af tullen å ifrågavarande artikel

föreslagna qvantitet af 100 kilogram böra ersättas af eu vigtsats om 1 kilogram.

Då Utskottet derjemte ansett sig böra hemställa, att den af Kongl. Maj:t föreslagna

tullsatsen af 9 kronor 50 öre för 100 kilogram eller 9,5 öre för 1 kilogram

måtte höjas till 10 öre per kilogram, har detta skett icke allenast af önskan

att så vidt möjligt i tulltaxan undvika bråk af öretal, utan äfven af hänsyn

till den af Utskottet i inledningen till betänkandet framhållna nödvändigheten att afvinna

tullbeskattningen ökad afkastning. Bland de egentliga s. k. kassaartiklarne

har artikeln sirap synts i detta hänseende så mycket mer böra ifrågakomma, som

vid den fördidet år beslutade förhöjningen i sockertullen tullen å sirap bibehölls

vid oförändradt belopp. Utskottet har visserligen icke förbisett, att vid nämnde

tillfälle tullen å sirap ingått i beräkningen öfver det tullskydd, som ansågs böra

sockerraffinaderierna medgifvas, samt att derföre genom den nu föreslagna tullförhöjningen

samma beräkning skulle till raffinaderiernas förmån något rubbas,

men i anseende ej mindre till det jemförelsevis låga värdet å ifrågavarande artikel

(3 skålpund sirap antagas i värde motsvara 1 skålpund raffineradt socker), än

äfven till förhöjningens obetydlighet har någon betänklighet i detta hänseende icke

synts böra möta.

Då enligt Kommerskollegii berättelse införseln af sirap år 1878 utgjorde

16,047,128 skålpund, torde den föreslagna förhöjningen, hvilken noga räknadt utgör

0,59 öre per kilogram eller 0,25 öre per skålpund, kunna beräknas inbringa en

ökad inkomst af omkring 40,000 kronor.

På grund af det ofvan anförda hemställer Utskottet,

att rubriken Sirap må erhålla följande lydelse:

“Sirap, alla slag........................ 1 kilogram — 10 öre“.

77:o.

Vid rubriken Skor af yllefilt, utan lädersulor, leninas, ej mindre i nu gällande

tulltaxa än äfven i det af Kongl. Maj:t afgifna förslag till ny sådan, hänvisning

till rubriken “Yllefilt*. Då någon sådan rubrik emellertid icke i tulltaxan

förekommer, torde

nämnda hänvisning böra utbytas mot eu hänvisning till

rubriken Väfnader, ylle-, filtar och mattor.

78:o.

Friherre Klinckowström föreslår, att artiklarne Smink och Sminkflor, hvilka

för närvarande äro tullfria, må åsättas en införselafgift af 65 öre skålpundet.

Då importen af ifrågavarande artiklar år 1878 allenast uppgick till 422 skål
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

0

BevUlnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

pund, kumme den af motionären föreslagna tullafgiften att för statsverket sakna

så godt som all betydelse. Utskottet anser sig derföre böra hemställa,

att hvad Friherre KlinckoAvström i fråga om dessa artiklar

föreslagit icke må vinna Riksdagens bifall.

79:o.

Samme motionär föreslår vidare, att artikeln Smör måtte åsättas en införseltull

af 7 kronor per centner.

Såsom bekant har denna vara allt sedan år 1855 åtnjutit tullfrihet.

Enligt Generaltullstyrelsens uppgifter utgjorde år 1879 importen af smör

53,249 centner och exporten af samma vara 109,269 centner; öfverskottet af exporten

öfver importen alltså 56,020 centner. Att denna smörexportens öfvervigt öfver importen

numera torde kunna betraktas som ett konstant förhållande, lärer få anses

framgå af följande ur Kommerskollegii berättelser hemtade sifferuppgifter, som utvisa

öfverskott af import (—) eller export (+) för nedannämnde femårsperioder och år:

Åren 1856 — 1860 ........................................................................... — 87,649 centner

„ 1861—1865 ........................................................................... — 106,098 „

„ 1866—1870 ........................................................................... — 22,983 „

„ 1871—1875 ........................................................................... + 189,406 „

„ 1876 + 31,882 „

1877 + 28,390 „

„ 1878 + 49,677 „

Med temlig visshet kan antagas, att det smör, som från Sverige exporteras, till

den vida öfvervägande delen utgöres af dyrare mejerismör, under det att det importerade

åter utgöres af billigare vara. Detta bekräftas äfven af den utaf Kommerskollegium

i dess ofvannämnde berättelse meddelade uppgift å de på Stock
-

holms börs för vissa varor år 1878 noterade medelpris, utvisande att det exporterade

smöret noterats till 90, men det importerade allenast till 65 kronor per

centner. Att detta förhållande ur statsekonomisk synpunkt måste för landet anses

fördelaktigt är lätteligen insedt, likasom att eu införseltull å smör skulle i

väsentlig mån rubba detta gynsanuna förhållande. Då nemligen genom en sådan

tull möjligheten att från utlandet införa billigare smör skulle motverkas, komme

smörpriset inom landet att stegras och en del af det dyrare smör, som eljest skulle

exporterats, att inom landet vinna afsättning. Denna förändring! marknaden komme

emellertid icke att tillskynda producenten af detta smör någon fördel, ty för

honom måste det vara likgiltigt, om han för sin vara finner afnämare inom eller

utom landet, blott han i begge fallen kan betinga samma pris. Det blefve derföre

hufvudsakligen konsumenten, och i synnerhet den fattigare, som företrädesvis

lärer få åtnöja sig med den sämre varan, som komme att af den föreslagna tullen

röna inverkan derigenom att priset å smör för honom fördyrades.

Smör.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Snörmakarearbeten.

Beviltnings-Utskottds Betänkande N:o 16.

Då sålunda den af motionären ifrågasatta tullen å smör, utan att bereda

smörproducenterna någon förmån, blott komme att beröfva landet åtminstone en

del af den årliga vinst, som nu för detsamma uppstår derigenom att det kan till

konsumtion inom landet införa utländskt smör för lägre pris än dess eget smör i

utlandet betingar, anser sig Utskottet ega fullt giltiga skäl att hemställa,

det Friherre Klinckowströms motion i denna del icke må

af Riksdagen bifallas.

80:o.

Rubriken Snörmakarearbeten har i nu gällande tulltaxa följande lydelse:

“Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramauer, aiguilletter, snodder, snö
-

ren m. fl., ej specificerade:

af hel- och halfsiden ................................................................. 1 skålp. 1: 50,

andra slag, derunder inbegripna sådana äfven af silke, hvari

kautschuk, guttapercha eller likartade ämnen ingå......... 1 skålp. — 75“.

I fråga om denna rubrik är föreslaget, dels af Kongl. Maj:t, att tullafgifterna

måtte beräknas efter varans bruttovigt samt bestämmas för snörmakarearbeten af

hel- och halfsiden till 3 kronor 50 öre och för “andra slag1'' till 1 krona 10 öre

per kilogram; dels af Friherre Klinckowström, att de nuvarande tullsatserna för

nyssnämnde båda kategorier af snörmakarearbeten måtte höjas till resp. 4 kronor

och 1 krona 50 öre per skålpund.

Införseln af snörmakarearbeten utgjorde enligt Kommerskollegii berättelse

år 1878:

af hel- och halfsiden 13,514 skålpund, i värde upptagna till 209,467 kronor;

samt

andra slag 39,067 skålpund, värderade till 187,522 kronor.

Dessa siffror ådagalägga, att de nuvarande tullsatserna för snörmakarearbeten

motsvara, för arbeten af hel- och halfsiden i det närmaste 10 och för audra

slag något öfver 15 procent af varuvärdet. Då sålunda tullsatsen för den förra

kategorien redan uppnår det belopp, hvartill tullsatserna å bearbetade varor i allmänhet

blifvit bestämda, och tullafgiften för den senare kategorien icke obetydligt

öfverstiger samma belopp, anser Utskottet någon förhöjning af ifrågavarande tullsatser

icke böra ega rum och kan fördenskull icke biträda det af motionären i sådant

afseende framstälda förslag.

Hvad derefter beträffar de af Kongl. Maj:t afgifna förslag till förändringar

i förevarande rubrik, har Utskottet inhemtat, att enligt de grunder, som vid beräkningen

af afdrag för tara i allmänhet iakttagits, tullsatsen för snörmakarearbeten,

andra slag, efter bruttovigt rätteligen skulle utgöra 1 krona 50 öre per kilogram,

till hvilket belopp nämnde tullsats följaktligen torde böra bestämmas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 16. 53

Utskottet hemställer,

att rubriken Snörmakarearbeten må erhålla följande förändrade

lydelse:

“Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramaner,

aiguilletter, snodder, snören m. fl., ej specificerade:

af hel- och halfsiden..................... 1 kilogram 3: 50;

andra slag, derunder inbegripna sådana äfven af

silke, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade

ämnen ingå................................. 1 kilogram 1: 50.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och

inlägg."

81:o.

Rubriken Socker har i gällande tulltaxa följande lydelse:

“Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak- samt krossadt eller pul
veriseradt

socker............................................................... 1 centner 14 kr.

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln gällande

holländska standard, hvarå normalprof genom Generaltullstyrelsens

föi’sorg hållas vederbörande tullkammare till hända 1 centner 14 kr.

I) till färgen mörkare än nämnde standardnummer, äfven om varan inkommer

i upplöst eller flytande tillstånd ........................ 1 centner 10 kr.

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda sockerslag, underkastade

olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela

innehållet

I deu merberörda nådiga propositionen har Kongl, Maj:t föreslagit utbytande

af ofvannämnde tullsatser mot tullsatser af resp. 33 kronor, 33 kronor samt

23 kronor 50 öre för de trenue olika kategorierna af socker.

Hänvisande till hvad Utskottet i fråga om qvantiteterna för tullberäkningen

i inledningen till detta betänkande yttrat, hemställer Utskottet:

att rubriken socker må erhålla följande lydelse:

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kaksamt

krossadt eller pulveriseradt socker

........................................ 1 kilogram — 33 öre.

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln

gällande holländska standard, hvarå normal
-

set?''.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Soja och

Säter.

Solfjädrar.

54 Beoillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

prof genom Generaltullstyrelsens försorg hållas vederbörande

tullkammare tillhanda

................................... 1 kilogram — 33 öre.

i) till färgen mörkare än nämnda standardnummer, äfven

om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd

................................... 1 kilogram — 23,5 öre.

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda sockerslag,

underkastade olika tullafgifter, tillämpas den

högre tullsatsen för hela innehållet.11

82:o.

För artiklarne Soja och Såser, hvilka enligt nuvarande tulltaxa draga en införseltull

af 16 öre per skålpund efter nettovigt, har Kongl. Maj:t föreslagit en

tullsats af 30 öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad. Friherre Klinckowström

åter hemställer att tullen å samma artiklar må höjas till 25 öre för skålpund.

Under år 1878 infördes enligt Kommerskollegii berättelse 18,073 skålpund

soja och såser, i värde upptagna till 9,037 kronor. Den nuvarande tullsatsen af

16 öre per skålpund motsvarar sålunda 32 procent af varans värde, en tullbeskattning

enligt Utskottets mening tillräckligt hög att icke ytterligare böra ökas.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, må

besluta följande förändrade lydelse af förevarande rubrik:

“Soja och såser, kärlens vigt inberäknad

.............................. 1 kilogram — 30öre“.

83:o.

I fråga om rubriken Solfjädrar har Kongl. Maj:t föreslagit utbytande af den

nuvarande tullsatsen, 50 öre per skålpund, mot eu tullsats af 1 krona 20 öre per

kilogram, samt Friherre Klinckowström tullsatsens höjande till 3 kronor för skålpund.

Tullen å ifrågavarande artikel, hvilken i 1863 års tulltaxa utgjorde 3 kronor

per skålpund, nedsattes genom 1865 års franska handelstraktat till sitt nuvarande

belopp.

År 1864, då sålunda den af Friherre Klinckowström till återinförande föreslagna

högre tullsatsen var gällande, infördes i riket allenast 40 skålpund solfjädrar,

hvilka inbragte en tullinkomst af 138 kronor. År 1878 deremot utgjorde

införseln 993 skålpund med en tullinkomst af 496 kronor. I betraktande af dessa

siffror synes det föga sannolikt att den af motionären föreslagna högre tullafgif
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

55

ten skulle inbringa statsverket någon nämnvärd tillökning i inkomst, hvarför Utskottet

anser sig böra hemställa,

att, med afslag å Friherre Kiinckowströms motion i denna

del, tullen å solfjädrar må i enlighet med hvad Kongl. Magt

föreslagit bestämmas till 1 krona 20 öre per kilogram.

S4:o.

Uti sin ofta omförmäla motion föreslår Friherre Klinckowström, att införseltull

måtte åsättas Spanmål, omalen och malen, till nedannämnda belopp:

omalen:

hvete ................................................................................ 37 öre för 1 kubikfot.

.................................................................................... 25 „ „ „

korn och malt.................................................................. 25 „ „ „

hafre och blandsäd......................................................... 25 „ ,, „

b oh vete.............................................................................. 25 „ „ „

ärter, bönor och vicker ................................................ 20 „ „ „

in ais ................................................................................ 20 „ ,, „

malen:

gryn, korn- ............................................................ 1 kr. 50 öre för 1 centner.

hafre-............................................................ 1 „ 85 „ „

alla andra slag .......................................... 1 „ 30 „ „

mjöl, hvete- ......................................................... 1 „ 50 „ ,,

råg- ............................................................ — 75

alla andra slag .......................................... — 75 „ „

Till stöd för detta yrkande anför motionären hufvudsakligen, att jordbruksnäringen

i Sverige i längden icke kan bestå i kampen mot lyckligare länder, synnerligen

de transoceaniska, hvad klimat, läge, jordmån, arbetspris, beskattning,

räntefot med mera dylikt beträffar, utan att erhålla ett rättvist och billigt skydd

för sin produktion; att detta tullskydd intet inflytande har å lifsmedelsprisen för

den konsumerande allmänheten, men bildar en dräglig, om ock svag dam till

förekommande af den inhemska marknadens öfversvämmande med de produkter,

som landet sjelft kan producera uti tillräcklig myckenhet; samt att genom eu dylik-

å importerade landtmannaprodukter åsatt tull en väl behöflig inkomst vinnes

för statsverket, hvilket annars snart ej förmår i skatteväg bestrida sina utgifter.

Under erinran, att införseln af hvetemjöl ökats från 339,097 centner år

1873 till 823,234 centner år 1877 samt att importen af rågmjöl under samma tid

ökats från 742,386 till 1,795,447 centner, hvaraf vållats, att den svenske jordbrukaren

nödgats företrädesvis odla hafre för export till föga fromma för jordbruksnäringens

förkofran, har Herr Anders August Anderson föreslagit, att från och

Spunmål.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

med år 1881 för afl från utlandet införd malen spanmål af råg och hvete måtte

till statsverket erläggas en tullafgift af 75 öre per centner hvetemjöl och 50 öre

per centner rågmjöl.

Vidare har Herr Johannes Andersson, under åberopande af motiveringen i

en af Herr L. M. Carlsson vid sistlidet års riksdag inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 66) föreslagit, “att från och med år 1881 för all från utlandet hit

till Sverige införd omalen spanmål, med undantag af hafre, skulle till statsverket

erläggas en tullafgift af 60 öre per centner för hvete och 40 öre per centner för

alla öfriga spanmålsslag; “samt att “för från utlandet införd malen spanmål måtte

erläggas en tullafgift, öfverstigande den för omalen föreslagna med 15 procent för

mjöl af hvete och 10 procent för mjöl af alla andra slags spanmål".

De skäl, som uti den af Herr Johannes Andersson åberopade motionen finnas

anförda, äro hufvudsakligen, att, när för omkring 20 år sedan skyddstullarne

borttogos från landtbrukets produkter, man antog, att frihandelsprincipen skulle

fullständigt kunna genomföras och det skydd, som lemnades utom jordbruket stående

näringar, snart kunna indragas; häruti hade man dock misstagit sig, ty alla

de näringar, som vid nämnda tidpunkt voro i åtnjutande af skyddstull, hade fortfarande

behöft skydd qvar. Det vore derför hög tid, att landtbruket, som länge

varit uti eu tryckande och skadlig undantagsställning, återginge till dess förra

jemlikhetstillstånd beträffande tullsystemet.

Slutligen har rörande samma ämne Herr J. F. Fredricson anfört, att, då flere

af de större kulturstaterna skyddat sina näringar medelst tullar, dessa staters åtgöranden

borde väcka och uppmana oss att jemväl söka skydda våra näringar, hvilka,

till följd, bland annat, af ofördelaktigare klimatiska förhållanden, höga räntor och

drygare lånevilkor för erhållande af nödigt rörelsekapital, icke kunde bestå i täflan

med andra lyckligare lottade länders. Betraktade vi vårt lands ställning gent emot

utlandet, så funne vi att, ehuru från de stora och mäktiga länder, som vore våra

närmaste grannar, hit infördes betydliga skeppslaster af spanmål samt från det aflägsna

Nordamerika af majs, och detta utan någon slags tullafgift, så finge ej våra

exportartiklar till nämnda länder utföras på samma liberala vilkor, utan vore de der

belagda med höga införseltullar. Men icke nog härmed, Sveriges jordbrukare saknade

till och med för sina förädlade varor, såsom malen spanmål och ladugårdsprodukter,

allt skydd af införseltullar. I anledning häraf föreslår motionären i fråga

om artikeln spanmål, “att från och med år 1881 för all från utlandet till Sverige

införd omalen spanmål skall till statsverket erläggas en tullafgift af 60 öre per centner

af hvete och mais och af 40 öre per centner för alla öfriga sädesslag; samt att

från ofvan sagda tid för malen spanmål, införd från utlandet, likaledes skall till

statsverket erläggas en tullafgift, öfverstigande den här för omalen spanmål föreslagna

med 15 procent för mjöl af hvete och mais samt JO procent för mjöl af alla

andra slag utaf spanmål".

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Grunden för den tullfrihet, som år 1855 provisoriskt och år 1857 definitivt

medgafs spanmålsinförseln i vårt land, har naturligen varit att söka uti omsorgen

derom, att spanmålen, såsom menniskans oundgängligaste lifsmedel icke måtte genom

konstlade åtgärder för landets befolkning fördyras. Synnerligen talande måste

ock de skäl vara, h vil ka simla kunna föranleda staten, hvars uppgift det är att befordra

sina medlemmars andliga och kroppsliga välfärd, att genom åtgärder, direkt

åsyftande fördyrandet af de oundgängligaste lifsmedlen, försvåra medborgarnes sträfvan

för sitt lifsuppehälle. Ett sådant skäl kan vara, att staten för sitt ekonomiska

bestånd med nödvändighet krafvel’ uppbärandet af den statsinkomst, som genom en

tull på spanmål vinnes, men då, enligt hvad Utskottet tillåter sig anse obestridligt,

en sådan tull stegrar priset icke blott på den importerade, utan äfven på all den

inom landet producerade spanmålen, och sålunda blott en ringa del af de uppoffringar

spanmålskonsumenterna nödgats underkasta sig kommer staten under form

af skatt till godo, måste denna skatteform, såsom stridande mot en af de främsta

beskattningsreglerna, eller den, att skatterna böra förorsaka de skattskyldige de minsta

möjliga omkostnader utöfver sjelfva skattebeloppet, betraktas som en ren nödfallsutväg.

Ett annat skäl skulle kunna sökas uti statens pligt att sörja för jordbruksnäringens

förkofran, men om ock ingen vill förneka, att omsorgen härom utgör

ett vigtigt och staten värdigt föremål för dess verksamhet, torde likväl, innan för

vinnandet af detta ändamål tillgripes en utväg, som ålägger alla landets invånare

skattskyldighet till jordbruksnäringens idkare, behöfva åvägabringas en stark bevisning

ej mindre derom, att för desse högsta nöd föreligger, en nöd som utan samtlige

öfriga statsinbyggares — äfven de ringastes — mellankomst skulle vålla undergång

för landets modernäring, än äfven derom, att icke andra medel till jordbrukets

upphjelpande, mindre betungande för den icke jordbrukande befolkningen,

stå staten till buds. Statsmakterna hafva under de båda senaste årtiondena ansett

en sådan bevisning icke kunna åstadkommas och hafva ej heller funnit statskassans

kraf fordra åläggandet af den synnerligen tryckande beskattning, som under form af

spanmålstullar uppbäres. Motionärerna hysa deremot en annan mening.

Nu uppgifver visserligen Friherre Klinckovvström — och förmenar sig också

hafva bevisat —- att tullskyddet för jordbruksnäringen “intet inflytande har å lifsmedelsprisen

för den konsumerande allmänheten.“ Resultatet af den bevisning motionären

i detta hänseende förebragt må befinnas tillfredsställande för den sats han

velat framställa om önskvärdheten för statsverket af en införseltull å landtmannaprodukter;

huruvida icke detta resultat vunnits på bekostnad af den sak — skydd

för jordbruket — motionären jemväl och hufvudsakligen förfäktar, är åter en annan

fråga.

Då motionären nemligen förklarar, att tullskyddet ej utöfvar något inflytande

å lifsmedelsprisen för den konsumerande allmänheten, kan han svårligen undgå

att frammana frågan på hvad sätt i detta fall tullen verkar till skydd för jord
Bili.

till ffiicsd. Prof. 1880. 6 Sand. 1 Afd. 11 ljuft, 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

BevUlnings-TJtskottets Betänkande N:o 16,

bruket? Härpå svarar motionären, att “den bildar en dräglig, om ock svag dam till

förekommande åt den inhemska marknadens öfversvämmande med de produkter,

som landet sjelf kan producera uti tillräcklig myckenhet.“ Om man vidare frågar,

i hvad hänseende öfversvämuingen af utifrån införda landtbruksprodukter utöfvar

ett för det inhemska jordbruket menligt inflytande, kan på denna fråga icke gifvas

mer än ett svar eller det, att den nedtrycker priset på de inhemska landtmannaprodukterna;

ty, om än i fråga om vissa öfverflödsartiklar en utländsk import kan

förhindra afsättningen af de inom landet producerade, är för jordbruksnäringen eu

sådan verkan af den utländska importen otänkbar, då efterfrågan efter dess produkter

praktiskt taladt — är obegränsad. Alltför låga spanmålspris äro alltså

den fara för jordbruket, mot hvilken spanmålstullarne skola bilda en dam. Motionären

synes nu förmena, att höga spanmålspris för producenterna icke med nödvändighet

äro liktydiga med höga lifsmedelspris för den konsumerande allmänheten,

eller med andra ord, att, da naturligtvis någon måste betala det ökade pris. som

kommer producenten till godo, mellanhänderna mellan producenten och konsumenten

spanmålshandlaren, mjölnaren, bagaren m. fl. — men icke konsumenten sjelf

drabbas af prisförhöjningen. Svårligen torde dock denna sats låta bevisa sig. Hvar

och en som pa marknaden uppträder som säljare af en vara sträfvar naturligtvis

att i det pris han för varan betingar sig vinna godtgörelse för de kostnader han

sjelf nödgats på varan nedlägga och måste således söka att betinga sig högre pris

ju större dessa kostnader varit. Då priset på marknaden bestämmes af tillgång

och efterfrågan, är det vid hvarje särskildt tillfälle ovisst hvad framgång denna

sträfvan kan ega, men lika visst är att i längden och såsom en allmän regel de af

tillgång och efterfrågan beroende vexlingarne i pris måste någorlunda utjemna hvarandra,

så att producenten får sina produktionskostnader betäckta; eljest skulle han

uppenbarligen sakna intresse att fortfara med sin produktion. Om det sålunda

måste anses obestridligt, att ökade produktionskostnader i regeln höja priset på den

producerade varan, frågar man sig, om det för dem, hvilka af spanmålsproducenterne

i första hand öfvertaga spanmålen och i oförädlad eller förädlad form tillhandahålla

den allmänheten, gifves något särskildt undäntagsförhållande, hvilket skulle verka

till upphäfvande af den allmänna regeln och sålunda hindra dem att på köparne

af deras vara skjuta öfver den ökade kostnad de för varan sjelfva måst vidkännas.

Besinnar man emellertid att den konsumerande allmänheten för tillfredsställandet

af sina allra oundgängligaste lefnadsbehof är hänvisad till dessa mellanhänder, skall

man finna, att denna klass af säljare långt ifrån att gent emot afnämarne af deras

vara befinna sig i en svagare ställning än säljarne af andra varor, tvärtom befinna

sig i eu starkare och förty böra i de flesta fall kunna af allmänheten bereda sig

godtgörelse för den kostnad det förhöjda spanmålspriset vållat dem.

Då således höga spanmålspris för producenterna äro liktydiga med höga spanmålspris

för konsumenterna, måste skyddstullen å landtmannaprodukter för att bilda

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

eu dam mot den inhemska marknadens öfversvämmande med främmande produkter

stegra lifsmedelsprisen för den konsumerande allmänheten; dessa båda uttryck äro

blott olika sidor af eu och samma sak. Om derföre motionären lyckats bevisa, att

en tull å landtmannaprodukter icke har något inflytande å dessa produkters pris

för konsumenterna, har han dermed ock bevisat, att tullen icke förmår uppfylla det

dermed afsedda ändamålet att skydda jordbruksnäringen, men då han icke desto

mindre i sådant syfte föreslår tullens införande, måste han anses hafva medgifvit

otillräckligheten af den bevisning, han i förstnämnda hänseende förebragt. Utskottet

anser sig derföre åt denna bevisning endast behöfva egna några få ord.

Motionären har med en mängd sifferuppgifter visat, att prisen på spanmål

efter spanmålstullarnes upphäfvande icke minskats utan tvärtom stegrats och drager

deraf den slutsats, att tullarne på dessa pris icke utöfvat någon inverkan. Att

efter nämnde tidpunkt prisen på spanmål ej mindre än på de flesta andra varor

stigit är obestridligt och lika obestridligt lärer vara, att orsaken till denna allmänna

prisstegring är att söka uti penningevärdets successiva sjunkande, hvilket i synnerhet

efter upptäckten af guldgrufvorna i Californien (1848) och Australien (1851) varit

betydligt. De faktorer, hvilka samverka till spanmålsprisets bildande äro dessutom

af så mångfaldig art, att det ofta måste vara förenadt med svårighet att bland dem

spåra verkan af den faktor, som med en spanmålstull på marknaden införes; men

deraf att tullens verkan icke alltid direkt kan spåras följer visserligen icke att en

sådan verkan uteblifvit, lika litet som den omständigheten, att på spån målstullens

upphäfvande icke må hafva följt en prisförminskning å spanmålen bevisar annat än

att de faktorer, som bidragit till prisets stegrande, varit starkare än den verkan i

motsatt rigtning, som utöfvats af tullens upphäfvande. Än svårare måste det vara

att genom alla de förvandlingar spanmålen måste undergå, innan den i form af

bröd tillhandahålles konsumenten, följa verkan af en tull på sjelfva spanmålen; men

ej heller här kan denna svårighet tjena som bevis för uteblifvandet af tullens inverkan

på brödpriset. Den af motionären såsom stöd för hans påstående i sistnämnda

hänseende åberopade stora prisskilnaden mellan samma slag bröd hos olika

bagare inom eu och samma ort bevisar blott att dessa bagare haft sinsemellan olika

stora produktionskostnader, hvilka en hvar sökt att i priset för sin vara få ersatta,

samt att konkurrensen icke varit tillräckligt stark att utjemna de af de olika producenterna

uppstälda olika prisfordringarne.

Motionären har äfven “såsom möjlighet, men ej såsom sannolikhet" medgifvit,

att tullen något obetydligt kunde öka brödets pris. Men, säger motionären, om man

äfven skulle medgifva, att genom tull å spanmål brödets pris skulle höjas, så skulle

detta säkerligen utjemnas genom en motsvarande tillökning af den inländska produktionen

och genom höjandet af hela det nationella näringslifvets verksamhet. Likaledes

skulle genom den sålunda ökade efterfrågan på arbetskrafter och deraf föl
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

jande tillökning i aflöning de arbetande klasserna rikligen ersättas denna tillökning

i brödets pris.

Att eu naturenlig utveckling af jordbruket skall medföra dessa för landet gynsamma

verkningar, derom är Utskottet med motionären ense; icke så deremot, då han förväntar

samma verkningar af en på skyddets väg åstadkommen konstlad uppblomstring

af jordbruksnäringen. Då motionären anser, att hela det nationella näringslifvets

verksamhet skall höjas genom det för jordbruket vunna skydd kan detta endast

tänkas ske derigenom, att jordbrukarnes förmåga att konsumera de öfriga näringarnes

produkter ökas. Genom spamnålstullen hafva emellertid lefnadskostnaderna för öfriga

samhällsklasser fördyrats, deras konsumtionsförmåga följaktligen minskats och intet

berättigar till det antagandet, att förhöjningen i spanmålsproducenternas konsumtionsförmåga

skall i betydelse öfverträffa eller ens uppväga minskningen i de öfriga samhällsklassernas.

Det torde derföre få anses synnerligen ovisst, om den förväntade

större lifligheten i efterfrågan på arbetskrafter och deraf följande tillökning i arhetarnes

aflöning verkligen skall komma att inträda. Att åter stegringen i lifsmedelsprisen

i längden skall medföra en höjning i arbetslönerna lärer nog vara visst, men

denna höjning, hvilken icke framkallats af större efterfrågan på arbete måste för

det nationella näringslifvets verksamhet vara allt utom gagnelig, ty en gifven följd

deraf måste blifva ökade produktionskostnader för näringsidkarne, hvarigenom desse

tvingas att höja prisen på sina tillverkningar och följaktligen komma i en mindre

gynsam ställning gent emot den utländska konkurrensen. Äfven torde det vara

tvifvelaktigt, huruvida ens för arbetarne sjelfve den ökade arbetslönen kan komma

att innebära full godtgörelse för lifsmedelsprisens stegring, åtminstone kan, då storleken

af arbetarens familj icke inverkar på arbetslönens bestämmande, detta dragas

i tvifvel beträffande de arbetare, hvilka ega stor familj.

Af hvad Utskottet ofvan anfört lärer framgå, att Utskottet anser en tull på

spannmål vara en synnerligen olämplig form för det understöd staten kan vilja lemna

jordbruket. Allra minst torde i vårt land en sådan ytterlig och för landet i dess

helhet skadlig utväg för jordbrukets upphjelpande behöfva tillgripas. Det svenska

jordbrukets kraftiga uppblomstring under senaste årtionden bar så många gånger

blifvit framhållen och med statistiska uppgifter ådagalagd, att Utskottet icke nu

anser sig behöfva dertill återkomma; i detta hänseende hänvisande till förberedande

skattejemkningskomiténs utlåtande och Utskottets vid sistlidet års riksdag afgifna

betänkande angående tullbevillningen, vill Utskottet nu blott erinra derom, att enligt

Kommerskollegii berättelse angående utrikes handeln och sjöfarten för år 1878

nämde år från Sverige utfördes 23,031,724 kubikfot omalen spannmål, i värde upptagna

till 37,420,614 kronor, samt 94,400 centner malen spanmål, värda 1,003,702

kronor, hvaremot till riket samma år infördes 9,739,386 kubikfot omalen spanmål

till ett värde af 22,372,881 kronor samt 1,297,827 centner malen spanmål, i värde

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 16.

upptagna till 12,353,900 kronor. Dessa siffror ådagalägga, att Sverige numera är

ett öfvervägande spanmålsexporterande land och kunna således äfven anses bevisa,

att den svenska jordbruksnäringen icke är i behof af något skydd, Det har emellertid

framhållits såsom eii missrigtning i vårt jordbruk, att under det den allra hufvudsakligaste

delen (20,520,163 kubikfot) af exporten utgöres af hafre, största delen af importen

utgöres af omalen råg (7,967,505 kubikfot) samt mjöl af samma sädesslag

(533,835 centner) och af hvete (742,136 centner), och otvifvelaktigt är äfven, att

verkan af en spanmålstull för jordbruket komme att hufvudsakligen yttra sig deruti,

att eu stor del af den jord, hvarå nu hafre odlas, i stället komme att användas till

odling af råg och möjligen äfven hvete. Utskottet håller likväl före, att jordbrukets

utveckling bäst främjas, om den utan att förryckas af en genom konstlade medel framkallad

prisstegring på vissa af jordens produkter, tillätes ostörd fortgå i den rigtning,

som landets naturliga beskaffenhet och verldsmarknadens tillstånd vid hvarje

särskild tid angifva såsom den ändamålsenligaste.

Slutligen anser sig Utskottet böra erinra: att då, enligt hvad kändt är, jordstyckningen

i Sverige i allmänhet är ganska långt drifven och följaktligen ett stort

antal jordbrukare icke odla mer säd än som för deras eget behof åtgar, desse jordbrukare

i de flesta fall icke kunna af tullen draga ens någon nytta och i alla händelser

icke större nytta än de lida men af den genom tullen vållade prisstegring

på varor i allmänhet; att tullen å de icke obetydliga qvantiteter spån in ål, hvilka

införas för att tjena till utsäde, skulle å jordbruket utöfva eu direkt skadlig inverkan

; samt att, då åvägabringandet af eu ordnad och liflig spanmålshandel utan

tvifvel utgör ett af de väsentligaste vilkoren för jordbrukets utveckling och förkofran,

det är af högsta vigt att bereda denna handel full trygghet mot de rubbningar i

dess frihet, som måste framkallas genom tid efter annan vexling underkastade tullar.

Utskottet, som här ofvan i detta betänkande meddelat yttrande angående de

af motionärerna väckta förslag, så vidt de afse införseltull å mais, hemställer,

att Friherre Klinckowströms samt Herrar Anders August

Andersons, Johannes Anderssons och J. F. Fredricsons förevarande

motioner, i hvad de afse åsättande åt införseltull å

andra slag af spanmål än mais, icke må af Riksdagen bifallas.

85:o.

För Speglar och Lampetter är uti nu gällande taxa bestämd en tullsats af

10 öre per skålpund.

Denna tullsats föreslår Kong!. Maj:t måtte utbytas mot 24 öre per kilogram.

Derjemte hemställer Friherre Klinckowström att införseltullen å nämnde artiklar

måtte höjas till 25 öre per skålpund.

Då speglar och lampetter, som utifrån införas, äro lyxartiklar, hvilka ute
-

Speglar och

Lampetter.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Spetsar,

Uddar och

Blonder.

Bevillnings-Utskottds ''Betänkande N:o 16.

slutande ingå uti de mera bemedlade klassernas förbrukning, synes Utskottet desamma

lämpligen kunna vidkännas en drygare tullbeskattning.

Den af Friherre Klinckowström föreslagna tullafgift 25 öre per skålpund

anser Utskottet likväl för hög. Med anledning häraf och då frågan om förhöjning

af tullen å dessa varor är beroende af franska handelstraktaten, hemställer

Utskottet alternativt,

a) att tullafgiften å Speglar och Lampetter bestämmes till 24

öre per kilogram, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas; men

b) att tullafgiften i motsatt fall höjes till 40 öre per kilogram.

86:o.

Spetsar, Uddar och Blonder af silke och linne med eller utan blandning af

annat ämne äro uti nu gällande tulltaxa belagda med en införseltull af 1 krona

50 öre per skålpund och för nämnda varor, andra slag, är nuvarande tullafgift

1 krona per skålpund.

Kongl. Maj:t har i fråga om dessa artiklar föreslagit följande förändrade

bestämmelser:

“Spetsar, Uddar och Blonder:

silkes-, med eller utan blandning af annat ämne 1 kilogram 3 kronor 50 öre

andra slag ............................................................... 1 » 2 » 30 »

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och iulägg.“

Härjemte hemställer Friherre Klinckowström att tullafgiften för spetsar,

uddar och blonder af silke och linne med eller utan blandning af annat ämne

måtte bestämmas till 6 kronor och för sådana, andra slag, till 2 kronor per skålpund.

Den för sistnämnda artikelslag nu bestämda tullsats är i förhållande till

varans värde så hög, att någon ytterligare förhöjning af densamma icke torde

böra ifrågakomma.

Beträffande åter spetsar, uddar och blonder af silke, får Utskottet, under

hänvisning till hvad Utskottet förut i fråga om band af siden och sammet yttrat och

hvilket Utskottet anser ega tillämpning jemväl å dessa artiklar samt då frågan

om förhöjning af tullen å sistnämnda artiklar äfvenledes är beroende af franska

handelstraktaten, alternativt hemställa,

a) att rubriken Spetsar, Uddar och Blonder må erhålla den af

Kongl. Maj:t föreslagna lydelse, derest den med Frankrike nu

gällande handelstraktat kommer att för nästkommande år förnyas;

men

b) att tullafgifterna i motsatt fall höjas för Spetsar, Uddar och

Blonder silkes- med eller utan blandning af annat ämne till

5 kronor per kilogram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

87:o.

Enligt nu gällande tulltaxa äro Strumpor och andra på strumpstol eller

genom stickning tillverkade arbeten, ej specificerade, af hel- eller halfsiden, underkastade

en införseltull af 1 krona 50 öre samt strumpor, andra slag, en tullafgift

af 50 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t föreslår att derför ifrågavarande artiklar bestämda tullafgifter

måtte förändras för strumpor, hel- och halfsiden, till 3 kronor 50 öre och för

strumpor, andra slag, till 1 krona 20 öre, allt per kilogram.

Derjemte hemställer Friherre Klinckowström, att strumpor af hel- och halfsiden

måtte åsättas en tullafgift af 4 kronor 50 öre för skålpundet, samt strumpor,

andra slag, en tullafgift af 1 krona för skålpundet.

Under hänvisning till hvad af Utskottet blifvit uti detta betänkande rörande

artikeln band yttradt, samt då strumpor andra slag, såsom i allmänhet icke till

lyxartiklar hänförliga, icke'' torde böra vidkännas någon ökad tullbeskattning,

hemställer Utskottet, med fästadt afseende derå, att nu ifrågavarande artiklar äro

underkastade franska handelstraktatens bestämmelser, alternativt,

a) att tullsatserna för Strumpor bestämmas^ till de af Kongl.

Maj:t föreslagna belopp, derest den med Frankrike nu gällande

handelstraktat kommer att för nästkommande år förnyas;

men

h) att tullafgiften för strumpor af hel- och halfsiden i motsatt

fall höjes till 5 kronor per kilogram.

88:o.

Kongl. Maj:t föreslår att den för Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska

ämnen nu bestämda tullsats 6 öre pr skålpund måtte utbytas mot eu

tullsats af 14 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström föreslår, att nuvarande

tullafgift måtte höjas till 7 kronor 50 öre per centner.

Då stärkelse, hvarunder jemväl hänföres potatesmjöl, utgör ett för flera

industrigrenar vigtigt beredningsämne samt, bland annat, äfven användes vid tillveikning

af pi essjäst, men denna numera hos oss ansenliga produktionsartikel

icke åtnjuter något skydd, anser Utskottet den af motionären ifrågasatta förhöjning

i den leaan synnerligt höga tullafgiften å stärkelse sakna hvarje skäl för sig.

Hemställande Utskottet, som deremot icke har något att erinra mot hvad

Kongl. Maj:t i fråga om nämnda artikel föreslagit,

att införseltullen å Stärkelse bestämmes till 14 öre per

kilogram.

Strumpor.

Stärkelse.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

89:o.

%

Talg åtnjuter för närvarande hos oss tullfrihet.

Uti sin ofta nämnda motion föreslår Friherre Klinckowström att denna vara

måtte åsättas eu införseltull af 3 kronor per centner.

Då talg, hvarför tullfrihet vid införsel allt sedan 1855 medgifvits, särdeles

hos oss utgör eu nödvändighetsartikel samt dessutom är råmaterial för vissa näringar,

skulle denna varas beläggande med tull strida mot hos oss under senaste

årtionden tillämpade tullagstiftningsgrundsatser.

Men äfven från en annan synpunkt synes Utskottet en tullafgift å talg mindre

lämplig.

Exporten af nötkreatur, har, enligt hvad Utskottet förut i betänkandet under

rubriken kreatur påpekat, under sista 20-års perioden ansenligen stigit. Importen

af talg har deremot under samma tid bibehållit sig nästan oförändrad.

Att nu genom tullafgift å talg motverka detta tvifvelsutan för landet fördelaktiga

ordnande af importen och exporten i förevarande hänseende, vore, enligt Utskottets

åsigt, i hög grad oklokt.

På grund af* det nu anförda hemställer Utskottet,

att hvad '' Friherre Klinckowström i fråga om artikeln

Talg föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

90:o.

Kongl. Maj:t föreslår, att nuvarande tullsats å The 60 öre per skålpund,

måtte förändras till 1 krona 40 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström

hemställer om förhöjning af tullen å denna vara till 1 krona per skålpund.

Om äfven å ena sidan må villigt medgifvas att thé ännu hufvudsakligen af

de mera bemedlade samhällsklasserna förbrukas och från denna synpunkt kunde

utan olägenhet påläggas ökad tullbeskattning, bör å andra sidan ej förbises att

thé numera utgör en ganska betydande proviantartikel å våra fartyg och att en

allmännare förbrukning af denna artikel äfven hos de mindre bemedlade klasserna

ingalunda bör motverkas genom ytterligare förhöjning af den redan, i förhållande

till varans värde, ganska höga tullen å denna artikel.

Med anledning häraf, hemställer Utskottet,

att, med afslag å Friherre Klinckowströms förslag, den af

Kongl. Maj:t föreslagna införseltull å Thé 1 krona 40 öre per

kilogram måtte af Riksdagen bifallas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Betänkande, N:o 16. 65

91:o.

Kongl. Maj:t har uti sin ofta nämnda nådiga proposition rörande artikeln

Tobak föreslagit, att nuvarande tullsatser höjas för tobak, oarbetad, blad och

stjelk, till 1 krona 25 öre per kilogram samt för tobak, arbetad, cigarrer och cigaretter,

till 3 kronor 50 öre och för arbetad tobak, andra slag, till 1 krona 50

öre per kilogram. Derjemte har Friherre Klinckowström hemstält, att införseltullen

å cigarrer och cigaretter måtte bestämmas till 2 kronor skålpundet.

Vid sistlidne års riksdag blef, likaledes på förslag af Kongl. Maj:t, tullen

å oarbetad tobak böjd från 29 öre till 42 öre skålpundet, motsvarande 98,si öre

per kilogram, hvarjemte bestämmelserna för arbetad tobak, utom cigarrer och cigaretter

undergingo åtskilliga förändringar. Denna tullförhöjning beräknades inbringa

400,000 kronor och uti den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga

proposition angående statsverkets tillstånd och behof bar den af Kongl. Maj:t nu

föreslagna tullförhöjning beräknats skola tillföra statskassan en ytterligare inkomst

af 600,000 kronor.

Då tobak utgör ett af de få njutningsmedel, som ingå jemväl i de fattigas

förbrukning, vill det synas Utskottet icke med rättvisa och billighet öfverensstämmande

att ånyo pålägga denna artikel en så betydligt ökad tullbeskattning, som

den af Kongl. Maj:t föreslagna, helst den deraf påräknade inkomst åtminstone till

en betydligare del torde erhållas genom de tullförhöjningar, Utskottet å andra

artiklar föreslagit.

Beträffande särskilt den af Friherre Klinckowström utan sammanhang med

förslag om råtobakstullens förhöjning ifrågasatta stegring af tullen å cigarrer och

cigaretter, må endast erinras, att den nuvarande tullsatsen härå redan är så

hög, att den import af tobak, som under denna form eger rum, i förhållande till

konsumtionen måste betraktas såsom ytterst obetydlig. Sålunda uppgick importen

af cigarrer och cigaretter år 1878 till endast 106,874 skålpund, under det importen

af oarbetad tobak, blad, för samma år utgjorde 5,937,802 skålpund. Det

synes Utskottet vid sådant förhållande i hög grad tvifvelaktigt, huruvida en särskild

förhöjning af tull å cigarrer och cigaretter vore i statskassans eget intresse

önskvärd, likasom en sådan förhöjning ingalunda kunde rättfärdigas ur synpunkten

af skydd för den inhemska cigarrtillverkningen.

På grund af det nu anförda hemställer Utskottet,

att rubriken Tobak må, i nära öfverensstämmelse med

nu gällande tullsatser, erhålla följande lydelse:

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk ............ 1 kilogram 1 krona,

arbetad: cigarrer och cigaretter... 1 » 3 kronor,

andra slag ..................... 1 »1 krona 20 öre.

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

Tobak.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 16.

Tryffel.

Trävaror.

92:o.

Kongl. Maj:t föreslår att nuvarande tullafgift å Tryffel, 16 öre per skålpund

måtte förändras till 30 öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad, hvarjemte Friherre

Klinckowström hemställer, att tullen å nämnda vara måtte höjas till 1 krona

per skålpund.

Denna artikel, som uteslutande af de förmögnare förbrukas, anser Utskottet

skäligen böra vidkännas någon tullförhöjning, men då frågan härom beror af

franska handelstraktaten, hemställer Utskottet alternativt,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas, tullafgiften å Tryffel

bestämmes till 30 öre per kilogram; men

i) att tullafgiften å denna vara i motsatt fall höjes till 50 öre

per kilogram, allt bruttovigt.

93:o.

För alla mer eller mindre arbetade Trävaror, ej specificerade, derunder inbegripna

snickare- och stolmakarearbeten, föreslår Kongl. Maj:t följande förändrade

tullsatser: För trävaror af furu eller gran med eller utan betsning, målning eller

lackering 2 öre; af alm, ask, björk, bok, ek, valnöt och andra inhemska träslag,

med eller utan betsning, målning eller lackering eller med fanering af nämnda

träslag 7 öre; af mahogny, jakaranda och andra utländska träslag, massiva eller

dermed fanerade, äfvensom arbeten försedda med äkta eller oäkta förgyllning

12 öre, allt per kilogram. ,

Derjemte hemställer Friherre Klinckowström att tullafgiften för förstnämnde

artikelslaget måtte höjas till 3 öre samt för de tvenne sistnämnde till respektive

10 och 15 öre, per skålpund, äfvensom att möbler försedda med stoppning, men

utan öfvertyg måtte förtullas efter sistnämnde bestämmelser, men med 15 procents

förhöjning, samt möbler försedda jemväl med öfverdrag efter samma bestämmelser,

men med 50 procents förhöjning.

De af Friherre Klinckowström här ofvan föreslagna tullsatser äro, med undantag

af den å möbler med stoppning, men utan öfvertyg, desamma, som i 1863

års tulltaxa återfinnas. Dessa tullsatser blefvo genom traktaten med Frankrike

nedsatta till deras nuvarande belopp eller för förstnämnda slag af arbetade trävaior

1 öre samt för de tva sistnämnda slagen respektive 3 och 5 öre äfvensom

för möbler försedda med stoppning och öfvertyg till 20 procent utöfver sjelfva

trävarutullen. 1865 års tullkomité, i öfverensstämmelse med hvars tillstyrkan

dessa tullnedsättningar egde rum, yttrar i sitt förslag till ny tulltaxa rörande tull
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 16.

afgifterna å arbetade trävaror, att komiterade icke ur synpunkten af hvad i öfrigt

blifvit tillämpadt, vare sig i afseende å varuvärdet eller i fråga om tillverkningskostnaden,

funnit sig föranledda att i de genom traktaten antagna tullsatser föreslå

någon förändring.

Då den inhemska industrin i nu förevarande hänseende icke för sin utveckling

kan anses behöfva högre skydd mot utländsk täflan än det nu medgifna

samt förhöjda tullar å dessa artiklar ej heller i andra hänseenden synas Utskottet

af behofvet påkallade, hemställer Utskottet,

a) att tullafgifterna må bestämmas för alla mer eller mindre

arbetade trävaror, ej specificerade, derunder inbegripna snickare-

och stolmakarearbeten:

af furu eller gran med eller utan

betsning, målning eller lackering till... 1 kilogram — 2 öre,

af alm, ask, björk, bok, ek, valnöt

och andra inhemska träslag, med eller

utan betsning, målning eller lackering

eller med fanering af nämnda träslag

till ............................................................ 1 kilogram — 7 öre,

af mahogny, jakaranda och andra

utländska träslag, massiva eller dermed

fanerade, äfvensom arbeten försedda

med äkta eller oäkta förgyllning till ... 1 kilogram — 12 öre;

b) att hvad Friherre Klinckowström i afseende å artikeln

möbler föreslagit icke måtte vinna Riksdagens bifall.

94:o.

Kongl. Maj:t föreslår att nuvarande tullsats å parfymerad Tvål, 12 öre per

skålpund, måtte utbytas mot en tullsats af BO öre per kilogram, hvarjemte Friherre

Klinckowström hemställer, att tullen å nämnde artikel måtte höjas till 50

öre per skålpund.

Utskottet, som icke anser sig böra tillstyrka någon tullförhöjning å denna

artikel utöfver den obetydliga, som Kongl. Maj:t för tullsatsens jemnande vidtagit,

hemställer,

att tullafgiften å parfymerad Tvål måtte bestämmas till

30 öre per kilogram.

95:o.

Tvål.

Enligt nu gällande tulltaxa äro Väggur och Studsare i foder af brons eller Ur.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

annan metall, äfvensom af alabaster och porslin, åsätta en införseltull af 30 öre

samt af trä eller andra slag en tull af 20 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t har föreslagit att ofvannämnda tullsatser måtte utbytas mot

respektive 70 och 50 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström hemstält,

att tullafgiften å väggur och studsare i foder af något af förstnämnda ämnen,

måtte bestämmas till 1 krona 50 öre samt af trä eller andra slag till 80 öre

per skålpund.

I afseende å dessa artiklar har Utskottet icke ansett sig böra tillstyrka någon

tullförhöjning.

Hemställande Utskottet,

att Riksdagen måtte, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, men med afslag å Friherre Klinckowströms motion,

bestämma införseltullen å Väggur och Studsare i foder af

brons eller annan metall äfvensom af alabaster och porslin

till 70 öre per kilogram, samt för sådana af trä, eller andra

slag till 50 öre per kilogram.

96:o.

Vägnar ooh Uti rubriken Vagnar och Åkdon föreslår Kongl. Maj:t den förändring att

Åkdon, näst efter Åkdon insättas orden “Jernvägsvagnar inbegripna".

Härjemte hemställer Friherre Klinckowström att införseltullen måtte höjas

å trillor och slädar från nuvarande 25 kronor till 37 kronor 50 öre, å mindre,

halftäckta, fyrhjuliga vagnar från 50 kronor till 100 kronor samt å fyrhjuliga vagnar,

andra slag, från 100 till 150 kronor.

Då nuvarande tullsatser för ifrågavarande artiklar motsvara ungefärligen

10 procent af dessas värde, synes Utskottet någon förhöjning af tullen å desamma

icke böra ifrågakomma, hvadan Utskottet hemställer,

att Riksdagen ville, med afslag å hvad Friherre Klinckowström

föreslagit, åt rubriken Vägnar och Åkdon gifva följande

af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse:

Vagnar och Åkdon, jernvägsvagnar inbegripna:

arbetsfordon och lastvagnar ......... 1 stycke 5 kronor,

tvåbjuliga och slädar ..................... 1 „ 15 „

fyrhjuliga:

trillor............................................. 1 „ 25 „

halftäckta mindre ........................ 1 „ 50 „

andra slag.......................................... 1 „ 100 „

Anm. Uppstår tvifvel till hvad slag ett åkdon är att hänföra,

utgår tullen med 10 procent af dess värde, dock ej

utöfver 100 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16. 69

97:o.

Vantar af hel- och halfsiden äro för närvarande underkastade en införseltull

af 1 krona 50 öre, samt vantar, andra slag, en tull af 50 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t föreslår, att tullafgiften för vantar af först nämnda slag måtte förändras

till 3 kronor 50 öre samt för vantar, andra slag, till 1 krona 20 öre per

kilogram.

Derjemte hemställer Friherre Klinckowström, att hel- och balfsiden-vantar

måtte åsättas en införseltull af 4 kronor 50 öre samt vantar, andra slag, en tull

af 1 krona, allt per skålpund.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet rörande den likartade artikeln

Strumpor här ofvan anfört, hemställer Utskottet, med fästadt afseende derå, att

nu ifrågavarande artiklar äro i fråga om tullsatserna beroende af franska handelstraktaten,

alternativt,

a) att rubriken Vantar må erhålla den af Kongl. Maj:t föreslagna

lydelse, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas; men

b) att i motsatt fall tullafgiften för Vantar af hel- och halfsiden

höjes till 5 kronor per kilogram.

98:o.

Enligt gällande taxa utgör tullen för Vin, alla slag, af till och med 21 procents

alkoholhalt, på fastager 7 öre per skålpund och på buteljer 55 öre per

kanna samt för Vin af högre alkoholhalt, på fastager, 20 öre per skålpund och

på buteljer 2 kronor per kanna.

Kongl. Maj:t har rörande denna artikel föreslagit följande förändrade bestämmelser:
Vin,

alla slag:

af till och med 21 procents alkoholhalt:

på fastager ...................................................... 100 kilogram 16 kronor 50 öre,

på buteljer ...................................................... 1 liter — 21 „

af mer än 21 procents till och med 25 procents

alkoholhalt:

på fastager...................................................... 100 kilogram 47 kronor

på buteljer...................................................... 1 liter — 76 öre,

af högre alkoholhalt än 25 procent; tullbehandlas såsom Likör.

Derjemte föreslår Friherre Klinckowström uti sin ofta nämnda motion, att

införseltullen måtte bestämmas för Vin af till och med 21 procents alkoholhalt,

på fastager, till 14 öre per skålpund, och på buteljer till 1 krona 75 öre per

Vantar.

Vin.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Vindrufvor.

Bevillnings-UtsJcottets Betänlcande N:o 16.

kanna, äfvensom för Vin af högre alkoholhalt, på fastager, till 28 öre per skålpund

och på buteljer till 2 kronor 50 öre per kanna.

I enlighet med hvad Utskottet i inledningen till detta betänkande i fråga

om vigtenheten för tullberäkningen yttrat, har Utskottet utbytt den af Kongl. Maj:t

för Vin på fastager föreslagna vigtenhet 100 kilogram mot en vigtenhet af 1 kilogram.

I sammanhang härmed och då Vin af högre alkoholhalt än 21 procent vid

sistlidne års riksdag undergick en icke obetydlig tullförhöjning, har Utskottet ansett

de af Kongl. Maj:t för Vin af mer än 21 procents till och med 25 procents

alkoholhalt föreslagna tullsatser, 47 kronor per 100 kilogram och 76 öre per liter

lämpligen kunna afjemnas till respektive 45 öre per kilogram och 80 öre per

liter. Deremot har Utskottet af skäl, som finnas angifna uti Bevillnings-Utskottets

vid senaste riksdag afgifna betänkande angående tullbevillningen å Vin af till

och med 21 procents alkoholhalt ansett sig böra föreslå någon förhöjning i de af

Kongl. Maj:t föreslagna tullsatser, för den händelse att gällande traktat med Frankrike

icke komme att för nästkommande år förnyas.

Hemställande Utskottet, som i öfrigt icke har något att erinra mot de förändringar

Kongl. Maj:t i afseende å rubriken Vin föreslagit,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas, rubriken Vin

må erhålla följande förändrade lydelse:

Vin, alla slag:

af till och med 21 procents alkoholhalt:

■ på fastager................................. 1 kilogram — 16,5 öre,

på buteljer................................. 1 liter — 21 öre,

af mera än 21 procents till och med

25 procents alkoholhalt:

på fastager ................................. 1 kilogram — 45 öre,

på buteljer ................................. 1 liter — 80 öre,

af högre alkoholhalt än 25 procent;

tullbehandlas såsom Likör; men

b) att i motsatt fall tullafgiften å vin af till och med 21 procents

alkoholhalt höjes, för vin på fastager till 25 öre per

kilogram och för vin på buteljer till 30 öre per liter, hvaremot

rubriken i öfrigt bibehålies sådan densamma blifvit af Utskottet

här ofvan föreslagen.

99:o.

Friherre Klinckowström föreslår å Vindrufvor en införseltull af 20 öre per

skålpund.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

JBeviUnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Derom artikel, som för närvarande åtnjuter tullfrihet, anser Utskottet lämpligen

kunna åsättas en tullafgift af 10 öre per kilogram, men icke böra derutöfver

tullbeskattas. Då emellertid frågan om tull å vindrufvor är beroende af franska

handelstraktaten, hemställer Utskottet, alternativt,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat kommer

att för nästkommande år förnyas, Vindrufvor fortfarande

må åtnjuta tullfrihet; men

V) att denna artikel i motsatt fall åsättes en införseltull af 10

öre per kilogram.

100:o.

Kongl. Maj:t föreslår att nu gällande införseltull å Visitkort och Adresskort, Visitkort och

8 öre per skålpund, måtte utbytas mot en tullsats af 20 öre per kilogram, hvar- Adresshort.

jemte Friherre Klinckowström hemställer att tullen å visitkort måtte bestämmas

till 25 öre per skålpund.

Då den af Kongl. Maj:t föreslagna förändrade tullsats innebär en icke obetydlig

förhöjning i den nu för dessa artiklar utgående tullafgiften, anser Utskottet

någon ytterligare förhöjning icke böra ifrågakomma, utan hemställer,

att tullafgiften å Visitkort och Adresskort måtte, i enlighet

med Kongl. Maj:ts förslag, bestämmas till 20 öre per kilogram.

101:o.

För Väfnader, hel- och halfsiden-, föreslår Kongl. Maj:t uti nu gällande tull- vä/nador,

afgifter följande förändringar: att införseltullen å helsiden-, felb och plys, bestäm-hel'' och haV''

mes till 2 kronor 40 öre; å helsiden-, andra slag, guld- och silfvertyg derunder

inbegripna, till 3 kronor 50 öre samt å halfsiden-, felb och plys äfvensom filtar till

2 kronor 40 öre och å halfsiden-, andra slag, likaledes till 2 kronor 40 öre per

kilogram.

Derjemte hemställer Friherre Klinckowström, att felb och plys «åväl helsom

halfsiden måtte åsättas en tull af 1 krona 50 öre, helsiden, andra slag, guldoch

silfvertyg derunder inbegripna, en tullafgift af 4 kronor 50 öre samt halfsiden,

andra slag, en tullafgift af 3 kronor, allt per skålpund.

Förutom de allmänna skäl, som Friherre Klinckowström anfört till stöd för

de af honom föreslagna förhöjningar af nuvarande tullafgifter å åtskilliga såsom

njutnings- eller lyxartiklar påpekade varor, har motionären i afseende å dessa artiklar

särskilt åberopat ett i sista Riksdagens Bevillnings-Utskotts Betänkande

N:r 6^ angående tullbevillningen med anledning af då ifrågasatt förhöjning af tullen

å siden och sammet, förekommande yttrande, att vissa silkesvaror i förhållande

till sitt värde skäligen kunde åsättas högre tullsats än som nu vore stadgad

s. 72 Kontrollera mot PDF

Väfnader,

bomulls-.

72 BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

och att, derest förhöjningen stannade vid någorlunda måttliga belopp, en ökad

statsinkomst derigenom skullé kunna beredas.

Utskottet, som delar de i nämnda betänkande uti omförmälda hänseende

uttalade åsigter har, för den händelse gällande traktat med Frankrike icke komme

att för nästa år förnyas, för helsiden, andra slag, ansett sig böra föreslå eu förhöjning

i nuvarande tullsats till 5 kronor per kilogram, hvaremot Utskottet i fråga

om öfriga slag af hel- och halfsidenvaror icke funnit skäl tillstyrka några tullförhöjningar.

Importen af felb och plys af såväl hel- som halfsiden uppgår nemligen

enligt Kommerskollegii uppgifter för år 1878 till jemförelsevis obetydliga belopp,

eller för förstnämnda artikelslag till 1,324 och för sistnämnda artikelslag

till 173 skålpund och för halfsiden, andra slag, är nuvarande tullsats i förhållande

till varans värde redan icke obetydligt högre än de för andra slag af silkesvaior

stadgade afgifter.

På grund af det nu anförda och då de af Kongl. Maj:t för ifrågavarande

artiklar, utom helsiden, andra slag, föreslagna tullafgifter, innefatta en om ock

obetydlig förhöjning af de nuvarande, hemställer Utskottet, alternativt,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat

kommer att för nästkommande år förnyas, tullafgifterna å

Väfnader, hel- och halfsiden-, bestämmas i enlighet med Kongl.

Maj:ts förslag; men

b) att, i motsatt fall, uti berörda förslag den förändring vidtages,

att införseltullen å väfnader, helsiden-, andra slag, guld och silfvertyg

derunder inbegripna, höjes till 5 kronor per kilogram.

102:o.

Öfvergår Utskottet härefter till väfnader af bomull, har Kongl, Maj:t för

gaz, halflinon, musslin, nettelduk och batist föreslagit en tullsats af 1 krona 76

öre och för tyll en tullsats af 2 kronor 90 öre per kilogram, hvarjemte Kongl.

Maj:t uti nuvarande hufvudafdelning, “med blandning till större eller mindre del af

lin eller hampa", dels vidtagit de förändringar i uppställningen att, jemte det

ordet “eller" utgått, näst efter “hampa" tillagts “eller jute" samt att under nämnda

hufvudafdelning befintliga artiklar, damast och dräll, för hvilka i gällande taxa

särskilda tullsatser finnas utsatta, sammanförts under en gemensam tullsats, dels

ock för sistberörde två artiklar föreslagit en tullafgift af 1 krona 20 öre, äfvensom

för artikeln mattväfnad under samma hufvudafdelning en tull af 40 öre per

kilogram. Vidare har Friherre Klinckowström hemstält, att tullen för bomullsväfnader,

gaz, halflinon, musslin, nettelduk och batist höjes till 1 krona, för tyll

till 2 kronor 25 öre samt för bomullsväfnader med blandning af lin eller hampa,

damast till 90 öre och mattväfnad till 25 öre, allt per skålpund.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Då de nu ifrågavarande tullsatserna redan i förhållande till varuvärdet

äro ganska betydliga och högre än de uti tulltaxan i allmänhet förekommande

afgifter, finner Utskottet sig ingalunda ega skäl att understödja motionärens förslag

om ytterligare förhöjningar.

Af de utaf Kongl. Maj:t föreslagna förändringar torde endast den, som afser

sammanförandet af damast och dräll under en gemensam tullsats af 1 krona

20 öre per kilogram, behöfva särskildt här närmare afhandlas. Såsom motiv för

denna förändring, hvilken redan af 1865 års tullkomité förordades, anför nuvarande

tullkomité i sin förut omförmälda skrifvelse att komiterade ansett sistberörde

slag af artiklar med hänsyn dertill att dräll vore högre tullbeskattad än damast,

under det i afseende å linneväfnader af samma beskaffenhet ett motsatt förhållande

vore iakttaget, och då i följd af franska traktatens bestämmelser någon

väsentlig förhöjning af tullen å damast icke kunnat ifrågasättas, borde de begge

varuslagen dräll och damast sammanföras under en gemensam tullsats, till beloppet

motsvarande den af Kongl. Maj:t föreslagna.

Då Utskottet anser de af Kongl. Maj:t i fråga om nu omförmälda slag af

damast och dräll vidtagna förändringar lämpliga, samt mot hvad Kongl. Maj:t rörande

samtliga ifrågavarande artiklar i öfrigt föreslagit icke har något att erinra,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville, med godkännande af hvad Kongl.

Maj:t föreslagit, och med afslag å Friherre Klinckowströms

motion, besluta:

a) att tullen för bomullsväfnader, gas, halflinon, musslin, nettelduk

och batist måtte bestämmas till 1 krona 76 öre och för

tyll till 2 kronor 90 öre per kilogram;

b) att uti rubriken väfnader, bomulls-, med blandning till större

eller mindre del af lin eller hampa, jemte det ordet “eller" utgår,

näst efter “hampa11 insättas orden “eller jute11; att damast

och dräll under en gemensam rubrik åsättas en införseltull af

1 krona 20 öre per kilogram samt mattväfnad en tull af

40 öre per kilogram.

103:o.

För Väfnader, ylle-, af ull allena eller blandad till större eller mindre del

med bomull, lin eller andra ämnen, utom silke : filtar och mattor, föreslår Kongl.

Maj:t att nuvarande tullafgift 25 öre per skålpund måtte utbytas mot eu tullsats af

60 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström hemställer, att mattor af

nämnda slag måtte åsättas eu förhöjd införseltull af 40 öre per skålpund.

Bih. till Riksä. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Raft.

Väfnader,

ylle-.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Äfven i afseende å dessa slag af väfnader har Utskottet icke ansett sig böra

tillstyrka några tullförhöjningar utan hemställer,

att Riksdagen med afslag å Friherre Klinckowströms motion

ville, i enlighet med hvad Kohgl. Maj:t föreslagit, bestämma

införseltullen å Väfnader, ylle-, af ull allena eller blandad till

större eller mindre del med bomull, lin eller andra ämnen, utom

silke: filtar och mattor, till 60 öre per kilogram.

104:o.

Väfnader, Vidare har Kongl. Maj:t dels föreslagit att uti hufvudafdelningen “Väfnader,

linne- eller linne-, eller hamp-“ måtte näst efter sistnämnde ord införas följande tillägg: “med

lump-, ejjer inblandning af jute“, dels ock hemstält, att nuvarande tullafgift för ba
tist,

flor, kammarduk, linon, damast och lärft, alla slag, måtte förändras till 1

krona 76 öre per kilogram samt för artikeln mattväfnad, äfven om annat i taxan

specificeradt ämne deri ingår, till 40 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström

föreslagit, att tullen för Väfnader, linne-, och hamp-, batist, flor, kammarduk,

linon måtte höjas till 3 kronor, för lärft af alla slag till 1 krona och för mattväfnad

till 24 öre, allt per skålpund.

Då nuvarande tullsats för batist, flor, kammarduk och linon af ifrågavarande

slag utgör mer än 12 procent af dessa varors värde och tullafgiften å det

slag af mattväfnad, hvarom nu är fråga, uppgår till närmare 2/s af varuvärdet, finner

Utskottet sig jemväl för dessa artiklar sakna skäl att tillstyrka någon förhöjning

i nuvarande tullsatser.

Hemställande Utskottet i följd häraf,

att, med afslag å Friherre Klinckowströms motion, Riksdagen

måtte godkänna hvad Kongl. Maj:t i nu omförnmlda

hänseenden föreslagit.

105:o.

Ägg. Friherre Klinckowström föreslår att Ägg, hvarför tullfrihet nu eger rum, måtte

åsättas en införseltull af 6 kronor per centner.

Då denna vara utgör ett af de mest närande födoämnen och föremål för

allmän förbrukning samt, enligt hvad Kommerskollegii berättelser utvisa, exporten

af ägg högst betydligt öfverstiger importen häraf, saknar Utskottet giltiga skäl att

tillstyrka den af motionären för denna artikel föreslagna tullafgift.

Hemställande Utskottet i följd häraf,

att artikeln Ägg i taxan fortfarande må förblifva tullfri.

s. 75 Kontrollera mot PDF

BevUlmngs-Utskottets Betänkande N:o 16. 75

106:o.

Kong]. Maj:t liar rörande artikeln Ättika, alla slag, föreslagit, att nuvarande införseltull

8 öre per skålpund måtte utbytas mot en tullsats af 20 öre per kilogram.

Derjemte har Herr A. Adlercreutz uti eu inom Andra Kammaren väckt motion, N:o

06, hemstält, “att för ättiksyra eller ättika tullafgiften må sättas till 0,8 öre per

skålpund för hvarje procent ättiksyra, men alltid utgå med minst 8 öre per skålpund*''.

Uti denna motion, dervid voro fogade Henne bilagor, innehållande upplysningar

och utredningar i ämnet, anför Herr Adlercreutz till stöd för förslaget, att

det enda råmaterialet för framställning af sprit- och matättika vore bränvin och då

för hvarje kanna deraf, som vid ättikfabrikationen inom landet förbrukades, staten

uppburit antingen en tillverkningsafgift af 1 krona eller en tullafgift af 1 krona 50

öre, så hade, för att staten skulle hafva en lika inkomst, vare sig det färdiga fabrikatet

ättika eller råmaterialet bränvin infördes, samt, på det att tillverkning af ättika

inom landet skulle kunna ega rum, eu tullsats för ättika blifvit faststäld af 8 öre per

skålpund. Denna tullsats hade man dock vetat att kringgå. Under namn af ättiksyra

hade nemligen de senaste åren i stora partier införts ett fabrikat, som,

ehuru det endast vore koncentrerad ättika och endast behöfde utspädas med tillräcklig

myckenhet vatten för erhållande af spritättika och matättika till hushållsbehof,

dock allenast förtullades såsom kemiskt-tekniskt preparat. Sålunda hade

på sätt bilagan N:o 1 utvisade för 50 procent ättiksyra endast erlagts en tullafgift

af i ett fall l,ia öre och i ett annat 1,3 öre per skålpund. Då nu af 1 skålpund

dylik syra erhölles genom utspädning 5 å 10 skålpund spritättika, så motsvarade

nämnda afgift en tullsats af endast 0,26 å 0,i3 öre per skålpund spritättika

i stället för förstnämnda 8 öre per skålpund. Importören erhölle följaktligen

derigenom en vinst af omkring 73/4 öre per skålpund. I öfverensstämmelse

med den uti ofvannämnda bilagor verkstälda utredning borde alltså ättiksyra förtullas

efter dess styrka och dervid nuvarande tullsats gälla för ättika af högst 10

procents styrka, men ökas med 8/i0 öre för hvarje procent ättikan eller ättiksyran

derutöfver innehöll, så att till exempel 1 skålpund 50 procents ättiksyra skulle

draga en tullsats lika med 5 skålpund af 10 procents styrka, hvarjemte motionären

påpekat, att, derest ej en dylik afgift faststäldes, staten ginge förlustig dels

all den inkomst, som i annat fall erhölles för bränvin, som förbrukades vid ättiksberedningen,

dels tullafgift vid införsel af ättika och ättiksyra och hvilken inkomst,

enligt motionärens förmenande, kunde uppskattas till minst 200,000 kronor; äfvensom

att ättiketillverkningen inom landet omöjliggjordes.

Den nuvarande tullsatsen å ättika är i enlighet med vid 1859—1860 årens

riksdag verkstäld utredning faststäld till samma belopp som införseltullen å 2/15

skålpund alkohol, med den jemkning i beloppet, som för undvikande af bråkdelar

af öre erfordrats. Kemisk-tekniska preparater åter, under hvilken rubrik ättiksyra,

Ättika.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Tulltaxe
underrättel
serna.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

enligt motionärens uppgift, plägade vid förtullning hänföras, draga för närvarande

en tull af 5 procent af varans värde.

Enligt den motionen vidfogade bilagan Nio 2 skall den i handeln förekommande

så kallade dubbla spritättikan innehålla endast 4 till 6 procent ättiksyra och den så

kallade tre-å fyrdubbla 7 till 9 procent; och vore styrkan af den franska vinättikan,

som infördes, ej öfver 9 procent, vanligen ej ens så stor. Först under de senaste

åren förekomme i handeln ättika af 10 till 11 procents styrka.

Utskottet, som vid anstäld undersökning väl inhemtat, att något allmännare

missbruk i deri af motionären antydda rigtning ännu icke förelupit, men tilllika

vunnit bekräftelse derom, att sådant lätteligen skulle kunna inrota sig, derest

icke lagstiftningen lämpade tullafgiften å ättika efter dess syrehalt, har derjemte

af sakkunnige män inhemtat, att någon nämnvärd praktisk svårighet icke bör möta

för noggrann tillämpning af en sålunda förändrad lagstiftning.

Vid detta förhållande och med antagande af den utaf Kongl. Maj:t, föreslagna

afgift af 20 öre per kilogram för ättika af till och med 10 procents syrehalt,

hemställer Utskottet,

att rubriken Ättika må erhålla följande förändrade lydelse:

Ättika och Ättiksyra, alla slag:

aftillochmed 10 procents syrehalt 1 kilogram — 20 öre;

för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften med 2

öre per kilogram.

107:o.

Enligt bestämmelserna i 9 § af tulltaxeunderrättelserna eger tillverkare af

raffineradt socker att under vissa vilkor af tullmedlen restitutionsvis återbekomma

den tullafgift, som erlagts för det uti det raffinerade sockret ingående råsocker.

Detta restitutionsbelopp har af Kongl. Maj:t föreslagits till 28 kronor 20 öre

för 100 kilogram. I öfverensstämmelse med den af Utskottet vidtagna förändring

uti den af Kongl. Maj:t för råsocker föreslagna tullsats från 23 kronor 50 öre för

100 kilogram till 23,5 öre för 1 kilogram torde jemväl restitutionsafgiften för raffineradt

socker böra bestämmas till 28,2 Öre för 1 kilogram.

För arbetad tobak är äfven restitution vid utförsel medgifven. Beloppet af denna

restitution utgör för närvarande, för cigarrer och cigaretter 42 öre eller samma belopp,

hvartill tullafgiften för råvaran är bestämd, för tobak, spunnen, hopvriden eller

pressad äfvensom i stänger 30 öre, för malen tobak eller snus 20 öre samt för arbetad

tobak, andra slag, 25 öre, allt per skålpund. Kongl. Maj:t har i sammanhang

med den för råtobak föreslagna förhöjning af införseltullen till 1 krona 25 öre per

kilogram hemstält, att restitutionsbeloppen för arbetad vara af nämnde slag måtte

fastställas till respektive 1 krona 25 öre, 90, 60 och 55 öre, allt per kilogram. Då

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

emellertid berörda tullförhöjning blifvit af Utskottet afstyrka bär Utskottet ausott

nuvarande restitutionsbelopp för arbetad tobak icke böra undergå andra förändringar

än som af vigtenhetens förändring från skålpund till kilogram betingas och således

böra utgå för cigarrer och cigaretter med 1 krona, för tobak, spunnen, hopvriden

oller pressad äfvensom i stänger med 70 öre, för malen tobak eller snus med 48 öre

samt för tobak, andra slag, med 55 öre, allt per kilogram.

Vidare har Kongl. Magt föreslagit, att den för maskinsydda bomulls- och linneartiklar,

såsom skjortor, kragar, manschetter m. fl., under vilkor att de icke hufvudsakligen

!>estå af lägre tullbeskattad väfnad än oblekt bomullslärft, beviljade restitution

måtte fastställas till 50 öre per kilogram. Den för ifrågavarande artiklar

nu bestämda restitution utgör 25 öre per skålpund eller samma belopp, som

den för oblekt bomullsväfnad gällande tullsats. Då berörde belopp icke synes Utskottet

böra förminskas eller nedsättas under införseltullen å oblekt bomullsväfnad, hvilken

af Utskottet föreslagits till 58 öre per kilogram, bar Utskottet funnit restitutionsboloppet

för nu ifrågavarande artiklar jemväl böra till enahanda belopp fastställas.

För åtnjutande af den för punsch vid utförsel medgifna restitution är

för närvarande stadgadt, att den qvantitet, som till export angifves och på en gång

afsändes, skall utgöra i allmänhet minst 100 buteljer. Kongl. Maj:t har i afseende

härå föreslagit den förändring, att minimiqvantiteten, hvarför restitution vid utförsel

erhålles, måtte höjas till en hektoliter (08,21 kanna). Då en sådan förändring som

den af Kongl. Maj:t föreslagna skulle kunna menligt inverka på den hos oss numera

ganska betydliga exporten af punsch, har Utskottet trott sig böra nedsätta berörda

minimum till hälften af det utaf Kongl. Maj:t föreslagna belopp eller 50 liter.

I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställer Utskottet:

a) att för följande i § 9 af tulltaxe-underrättelserna förekommande

artiklar må vid sjöväga utförsel från stapelstad åtnjutas restitution

till nedannämnde belopp:

för 1 kilogram raffinerad t socker: topp-, kandi-och kak-28,2 öre,

„ 1 „ tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter................................................... 1: —

spunnen och hopvriden eller pressad äfvensom i stänger — 70,

malen eller snus............................................................ — 48,

andra slag .................................................................... — 55,

„ 1 kilogram maskinsydda bomulls- och linneartiklar,

såsom skjortor, kragar, manschetter, m. fl., under vilkor

att de icke hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad

väfnad än oblekt bomullsväfnad ............... — 58.

6) att den i mom. 1 af samma paragraf stadgade minimiqvantitet af

punsch, hvarför restitution vid utförsel erhålles, bestämmes i allmänhet

till 50 liter.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

108:o.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 20) föreslår Herr C. Adelsköld

med anledning af den utaf Kong]. Maj:t gjorda nådiga framställning omförhöjning

af tullen å tobak, “att Riksdagen, om en ytterligare tillökning i tullen å

tobak bifalles, må i sammanhang dermed besluta, att den förhöjda tullsatsen skall

utgå från den dag, den Kongl. propositionen härom till Kammaren öfverlemnades.“

Då emellertid den af Kongl. Maj:t föreslagna tullförböjning å tobak blifvit

af Utskottet afstyrka får Utskottet, under förutsättning af Riksdagens bifall till

hvad Utskottet i afseende å denna artikel föreslagit, härmed hemställa,

att Herr Adelskölds ifrågavarande förslag må anses förfallet.

109:o.

Emot hvad Kougl. Maj:ts förslag i alla nu icke särskildt omförrnälda hänseenden

innehåller har Utskottet icke funnit något att erinra, hvarföre Utskottet

hemställer,

att berörde förslag i dessa delar må af Riksdagen godkännas.

110:o.

Slutligen anser sig Utskottet böra meddela, att enligt verkstäld beräkning,

grundad på de i Kommerskollegii berättelse angående utrikes handeln och sjöfarten

år 1878 meddelade uppgifter rörande importen af de olika varuslagen, tillämpningen

af de utaf Utskottet härofvan föreslagna tullsatser skulle för statsverket

medföra en ökad tullinkomst af något öfver 400,000 kronor, hvilket belopp genom

antagandet af de tullsatser, som Utskottet föreslagit för det fall att handelstraktaten

med Frankrike icke komme att för nästkommande år förnyas, skulle

ökas med ytterligare omkring 600,000 kronor.

Stockholm den 28 April 1880.

På Utskottets vägnar:

A. H. Fock.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

79

Reservationer:

Vid lista punkten (angående Herr Carlsunds motion om en inregistreriugs
afgift):
af

Herr G. H. Stråle, med hvilken Herrar N. G. Fock, P. O. Beutersvärd,

C. O. Berg, Pehr Ericsson, J. F. Fredricson och E. G. Boström instämt: “Ehuru

jag, lika med Utskottets majoritet, ansett Herr Carlsunds motion om “en inregistreringsafgift

af fem procent af varuvärdet å alla de varor som från utländsk

ort införas här i landet" icke böra i sin helhet vinna Riksdagens bifall, har jag

dock, i motsats mot samma majoritets åsigt, förestält mig att en inregistreringsafgift

å vissa i större mängd inkommande, för närvarande tullfria varor vore både ur

principal synpunkt rigtig och under närvarande förhållanden särdeles lämplig till

fyllande i sin mån af statsbehofven.

De skäl emot den ifrågavarande afgiften, som vid öfverlägguingen inom

Utskottet anförts, kunna hufvudsakligen sammanfattas deruti:

att då en inregistreringsafgift till sin natur närmast vore att jemföra med

en tullsats, det vore oegentligt och orätt att i tulltaxan införa två särskilda afgifter,

hvarigenom vid debitering och uppbörd in. m. en onödig och besvärlig vidlyftighet

förorsakades;

att den 60 § Regeringsformen tillerkänner Kongl. Maj:t rättighet att utan

Riksdagens samtycke kunna förhöja tullen å inkommande och utgående spanmål,

men att då grundlagen i hvarje fall bör efter ordalydelsen tolkas, Kongl. Maj:t

ej skulle ega samma rätt i afseende å en inregistreringsafgift, hvadan alltså den

i ofwannämnda § Kongl. Maj:t medgifna makt skulle inskränkas eller kringgås genom

införandet af eu dylik afgift;

att kontrollen deröfver, huruvida en dylik afgift för alla densamma underkastade

varor äfven erlades och komme statsverket till godo, skulle på många ställen

förorsaka hinder i trafiken samt medföra en högst väsentlig tillökning i tullpersonalens

antal med ty åtföljande aflöningsförmåner, ökad pensionsstat och

andra dylika omkostnader;

att genom en, om ock obetydlig inregistreringsafgift å spanmål och andra

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 BevUlnings-TJtskottets Betänkande N:o 16.

lifsförnödenheter, den talrika och obemedlade arbetsklassen i värt land skulle få

vidkännas en deremot svarande förböjd lefnadskostnad; och slutligen

att staten icke för närvarande bar behof af ökade inkomster och att följaktligen

skapandet af nya sådana endast skulle medföra ökade utgifter och stegrade

anspråk af hvarjehanda slag på bidrag från statskassan.

Det torde vara nödigt att hvar för sig granska och pröfva dessa invändningar.

Vår nuvarande tulltaxa innehåller två slag af tullsatser, nemligen dels de

så kallade finanstullar ne, hvilka uteslutande hafva till syfte att bereda staten inkomster

och dels sådane, hvilkas hufviulsakliga uppgift är att i mer eller mindie

grad bereda skydd åt de olika slagen af svensk fabriksnäring eller, som den numera

kallas, storslöjd, äfvensom åt de svenska handtverkerierna. Då det enda

syftemålet med mitt yrkande om en inregistreringsafgift å en del nu tullfria varor

såsom t. ex. spanmål, omalen eller malen, fläsk, metaller, gjutna, valsade eller

smidda, ångmaskiner, andra maskiner, redskap eller verktyg, likaledes är att förskaffa

statsverket väl behöfliga inkomster, synes det mig som om de förr omnämnda,

med finanstull åsätta artiklarne fast hellre borde ur tulltaxan förflyttas

och införas antingen bland tulltaxeunderrättelserna — dit man ansett lämpligt

förflytta den föreslagna inregistreringsafgiften — eller också under eu särskild

rubrik, som jemväl för dem utan olägenhet kunde bära namn af inregistreringsafgift.

Mig synes det nemligen vara särdeles önskvärdt att de tullsatser, hvilkas

hufvudsakliga syftemål är att bereda våra näringar ett lämpligt, visserligen ej

öfverdrifvet, men å andra sidan väl behöflig! skydd, erhölle all den stadga, som

för dessa näringars rätta trefnad är af så stor betydelse, hvaremot de afgifter för

utifrån inkommande varor, hvilkas förnämligaste syfte är att bereda staten inkomster,

till följd af sin natur böra vara mera föränderliga och kunna underkastas

eu mera ofta återkommande granskning samt höjas eller sänkas i samma mån

som statens behof af inkomster på denna väg till- eller aftaga. Långt ifrån således

att en inregistreringsafgift å de af mig föreslagna eller andra s. k. kassaartiklar

bör sammanblandas med eller göras öfverflödig genom tullsatser å det

ena eller andra utländska fabrikatet eller produkten, synes det mig särdeles önskvärdt

att man, medelst ett särskild! namn och en i tulltaxan afskild plats, tydligt

och bestämdt skiljer emellan de olika afgifternas olika natur och ändamål.

I afseende å den Kongl. Maj:t i 60 § Regeringsformen förbehållna rätt att

förhöja tullen å inkommande och utgående spanmål, så erinras att, då denna §

skrefs, var Sverige ännu alltför ofta i behof af utländsk spanmål, för att fylla

landets behof af lifsmedel, hvarförutan Representationen då endast sammanträdde

hvart femte år, hvilka begge omständigheter nödvändiggjorde ifrågavarande undantag

från svenska folkets sjelfbeskattningsrätt. En längre tids lyckligare erfarenhet

bär numera gjort detta undantag till ett betydelselöst stadgande, och eu

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

under mera än trettio år icke utöfvad rättighet, hvarförutan de årligen återkommande

riksdagarne väl äfven göra nämnda stadgande tämligen öfverflödigt och

böra minska farhågan för en kollision emellan statsmakterna på detta område.

Att införandet af en inregistreringsafgift å en del nu tullfria varor skulle

förorsaka något hinder uti trafiken, synnerligen vid mindre hamnplatser eller kustorter

samt möjligen nödvändiggöra någon tillökning uti tullpersonalens besvär, kanske

äfven antal, må vara sant. Men dervid måste likväl ihågkommas att tulltjenstemännen

redan nu, för att kunna lemna de erforderliga statistiska uppgifterna

öfver alla till riket inkommande varor, deras qvantitet, beskaffenhet och värde,

äro nödsakade att taga kännedom om allt som hit införes och deröfver föra ganska

noggranna anteckningar, hvadan en dylik undersökning och anteckning i afseende

å några få större grupper af importen ej bör kunna medföra någon synnerligen

ökad tidsutdrägt, möda eller arbete. Dessutom inhemtas af Kommerskollegii

berättelser öfver den utrikes handeln t. ex. för år 1878, att de flesta och

mest skrymmande af ifrågavarande artiklar till allra största delen införts till

landets större stapelstäder, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping,

Gefle och Sundsvall, hvilka städer redan torde ega tillgång på en ganska talrik

tullpersonal. För öfrigt äro alla dessa varor redan vid lossning underkastade

hamnafgifter och måste således i allt fall vägas eller mätas, hvadan tullpersonalens

åtgöranden härutinnan ej gerna kunna blifva öfver höfvan betungande. I

allt fall vill det synas som om, äfven för den händelse att ökade aflöningar eller

dylika utgifter skulle blifva en följd af inregistreringsafgiftens åsättande å ofvannämnda

varor, de staten genom afgiftens införande tillflytande inkomsterna i rikt

mått skola komma att uppväga dessa jemförelsevis mindre betydliga utgifter.

Det efter majoritetens förmenande kraftigaste skälet emot en inregistreringsafgift

å lifsförnödenlieter skulle vara att hemta derutinnan, att man i samma

mån fördyrar lifsmedlen för den obemedlade arbetaren, som uteslutande beror af

sina händers arbete, och nekas kan ju ej heller att detta skäl har den fördelen

att klinga vackert och gifva dem, hvilka motsätta sig all afgift vid införsel af utländsk

spanmål m. m., ett lätt förvärfvadt tillfälle att uppträda såsom de arbetande

klassernas målsmän och välgörare.

Påståendet att t. ex. en afgift af 3/i0 öre per kilogram å omalen spanmål

skulle i nämnvärd mån fördyra priset å en kilogram rågbröd, kan icke bevisas

och man har derföre äfven i Utskottet ej för detsamma kunnat anföra något annat

skäl än att sådant skulle vara ett axiom, hvilket i och för sig ej erfordrade något

bevis. Då den tyska riksdagen, på regeringens förslag, ansåg med sitt fäderneslands

bästa förenligt att åsätta all omalen spanmål vid införsel i landet en tull

af 1 mark per 100 kilogram, motsvarande omkring 9/10 öre per kilogram, och medlemmar

af nämnda representation, der likasom här, framförde talet om det upprörande

uti att fördyra de oundgängligaste lifsmedlen, så utbad sig en medlem

Bih. till Biksd. Prof. 1880. 5 Sami 1 Afä. 11 Raft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

af Riksdagen svar på den frågan, huru mycket en pfennig per kilogram i tull

förökade priset vid brödets försäljning i bagarboden och der, likasom bär, bar

svaret ännu uteblifvit. Och detta är lätt förklarligt, ty det gifves så många andra

faktorer, hvilka tillsammans bilda icke det pris, som i första eller andra hand

kan betingas för t. ex. en tunna spannmål eller en centner fläsk, utan det pris,

hvartill arbetaren inköper sitt förråd af ett eller ett hälft lispund rågbröd, mången

gång mindre, att icke blott en inregistreringsafgift till nu föreslagna obetydliga belopp

utan äfven åtskilliga andra omkostnader säkerligen endast utgöra en bråkdel af minutpriset.

Detta beror nämligen till så väsentlig del på mera eller mindre goda

skördar inom landet, huru många mellanhänder spanmålstunnan, malen eller omalen,

måste passera innan den i form af bröd förtäres vid arbetarens bord, huru

stark konkurrensen är vid försäljningen i minut, om arbetaren förmår att köpa i

något större parti eller ej, om han kan köpa kontant eller nödgas anlita den för

honom framför andra så dyra krediten o. s. v. Så att, med ett ord, talet om den

upprörande verkan af inregistreringsafgiften, sådan den inom Utskottet föreslagits,

torde, vid närmare granskning, befinnas vara, hvad det verkligen är, ett ord som

åtminstone i de flesta fall saknar stöd af erfarenheten. Men ännu mera, den

ojämförligt största delen af den svenska arbetarebefolkningen utgöres af de mindre

jordbrukarne sjelfva, deras familj och tjenstefolk, eller också af torpare och statkarlar,

och alla dessa, liksom den talrika skaran af dem, som med ett gemensamt namn

benämnas tjenstehjon, erhålla sin brödföda in natura och erlägga endast i sällsynta

fall derföre någon kontant betalning. Den öfriga arbetarebefolkningen, som

till största delen utgöres af fabriksarbetare och handtverkare med deras biträden, köper

sitt bröd hos bagaren till ett pris, som i de aldra flesta fall, efter hvad redan nämndt

är, bestämmes af helt andra omständigheter, än en inregistreringsafgift af 3/io öre å en

kilogram omalen spanmal. För dessa är det dessutom af oändligt större vigt att

ega tillgång till ett jemnt och skäligen betaldt arbete, samt att icke pk annat sätt

betungas med skatter, hvilka kunna kännas långt tyngre, då de ålägga dem att

försaka någon del af de få njutningar, hvilka stå dem till buds. Och då man

ömmar så mycket för den fattige arbetaren, hvarför då fördyra hans lofliga behof

af kaffe, socker, tobak och bränvin, tilläggsbevillningen icke att förglömma? Då

ordades mycket om statens behof af inkomster, men intet om det upprörande uti

att fördyra så nödvändiga artiklar för arbetaren som de nyssnämnda.

Och härmed kommer jag slutligen till det sista och hardt obegripliga skälet,

att staten ej skulle vara i behof af ökade inkomster. Genom Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 63 förlidet ar, erhöll Riksdagen den föga hugnande upplysningen

att för statsverkets behof måste genom en tillfällig upplåning anskaffas icke mindre

än 13 millioner, hvaraf åtminstone, hvad namn man än deråt försöker gifva, en

del erfordrades för betäckande af en verklig brist, uppkommen dels genom ej influtna

inkomster dels genom öfverskridna förslagsanslag. Samtidigt dermed för
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bevillniwgs- Utskottets Betänkande N:o 16.

höjdes såväl tullen å kaffe och tobak som bränvinsafgiften, hvarjemte Riksdagen

åtog sig både för år 1879 och innevarande år den nogsamt kända tilläggsbevillningen.

Äfven för nästkommande år har Kongl. Maj:t ansett tilläggsbevillningen

ej kunna undvaras samt begärt en ytterligare, af Bevillnings-Utskottet likväl afstyrkt,

förhöjning uti tobaksskatten. Uti Kongl. Maj:ts tal vid öppnandet af nu pågående

Riksdag, liksom uti de båda chefernes för Landt- och Sjöförsvarsdepartementena

anföranden till statsrådsprotokollen i och för uppgörandet af den Kongl. propositionen

om statsverkets tillstånd och behof, betonas oförtydbart att endast det

tryckta tillstånd, hvaraf våra näringar lidit, hindrat framläggandet redan nu af

större fordringar på statens kassa och att den vidare utvecklingen af landets försvar

jemte andra delar af statsförvaltningen måste “lemnas åt en tid med mindre

knappa tillgångar1''. Komma så dertill de öfverhängande frågorna om grundskatternas

successiva afskrifvande samt indelningsverkets aflyftande från jorden, och

det må billigt frågas, om ej staten behöfver hvarje inkomst som utan de skattskyldiges

oskäliga betungande kan åt densamma beredas! Och lika väl som tobak

eller bränvin, kaffe eller socker än ytterligare fördyras eller den direkta beskattningen

än mera stegras, torde andra inkomstkällor för staten kunna och böra uppsökas

på den väg jag här nedan tillåtit mig att anvisa.

Och det är inga obetydliga tillflöden, som genom en jämförelsevis ringa

inregistreringsafgift skulle falla i statens kassa och fylla åtskilliga nu påvisade

behof. Medelimporten under åren 1874—1878 af omkring 130 millioner kilogram

omalen spanmål skulle, belagd med en inregistreringsafgift af endast 3/10 öre per

kilogram, hafva medfört en årlig inkomst för staten af omkring 390,000 kronor;

omkiing /O millioner kilogram malen spanmål, gryn och bönor, införda

årligen under samma period och åsätta en afgift af ä/j0 öre per kilogram, mera

an 350,000 kronor, de 300,000 centner fläsk, till ett ungefärligt värde af 9 millioner

kronor, hvilka infördes endast under år 1879, öfver 250,000 kronor och de under

de senare åren införda maskiner och redskap, uppgående allenast år 1874 till

17,217,873 kronor, skulle jemväl under form af inregistreringsafgift till ett belopp

af fem procent af värdet hafva lemnat staten en god ersättning för både den

ökade tobakstullen och tilläggsbevillningen.

Och är det då verkligen så origtigt, oklokt och stridande mot sunda statsmaunagrundsatser

att äfven de nu ifrågavarande artiklarne vid införseln till vårt

land måste ^ underkastas en billig men bestämd afgift till staten. Man har i detta

hänseende åberopat det liberala England och vårt grannland Danmark. Men om

England, som genom att hafva under nära två århundraden ganska betydligt skyddat

och uppmuntrat den inhemska industrien och derigenom lyckats att åt densamma

gifva den ofantliga utveckling och kapitalstyrka, hvarigenom dess produkter

unna framgångsrikt täfla på de flesta utländska marknader, numera icke inom egna

landamären kan åstadkomma ens hälften af den föda som den industriella befolk
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

ningens alla millioner kräfva och således finner med sin fördel förenligt att ej med

någon afgift betunga införseln af lifsmedel, hvad hafva vi dermed jämförligt? Det

engelska folket får deremot uti en för oss okänd afgift nemligen accis å'' malt

m. m. till staten erlägga mer än 10 % af hela statsinkomsten och uti stämpelafgift

tre gånger så mycket i proportion som det svenska, men derom hafva de

som yrka all möjlig frihet från tullar intet att förtälja. Man ihågkomme dessutom

att de åtgärder, hvarigenom tullen å lifsmedel i England först sänktes och sedermera

alldeles upphäfdes, mera eller åtminstone lika mycket voro förestafvade af

statsklokhet gent emot de stora adliga godsegarnes öfverväldigande inflytande som

af omtanka för den lägre befolkningens bästa. Af Danmarks exempel hafva vi i

detta hänseende lika litet att hämta. Danmark är ett litet i klimatiskt hänseende

gynnadt land, bebodt af ett välmående, idogt folk med små behof och tarfliga lefnadsvanor

och dertill kommer att, då inga lifsmedel i nämnvärda qvantiteter dit införas,

en afgift sådan som den ifrågasatta derstädes ej eller skulle medföra någon

nämnvärd statsinkomst. Det oaktadt har Danmark likväl ansett lämpligt att åsätta

artikeln Ost en tull af icke mindre än 18 öre per kilogram samt icke dragit i betänkande

att underkasta alla slags maskinerier, ångmaskiner deruti inbegripna,

en införselafgift af icke mindre än tio procent af värdet. Långt mera lärorika synas

mig likväl andra länders exempel vara för oss och våra förhållanden. Om det

rika Frankrike, gynnadt af naturen med en bördighet långt större och mångfaldigare

än vårt, med en befolkning, åtminstone lika intelligent som den svenska förmenas

vara, men långt förmögnare, långt flitigare och framför allt sparsammare än

vår, detta oaktadt ansett sig icke allenast mot utländsk införsel böra skydda sitt

jordbruk medelst en tull af 6/i0 centime å 1 kilogram omalet hvete, spelt och blandsäd

— råg lärer väl näppeligen odlas eller i form af bröd förtäras i Frankrike —

och ll/4 centime å malen dylik spanmål, utan jemväl genom en inregistreringsafgift

å alla dit införda varor af hvad slag som helst, söka en ersättning för statens besvär

vid deras inträde i landet, äro vi då förmer än de? Likaså det bördiga Italien,

Österrike med sina kornbodar i Ungern och arfländerna, det Tyska Riket, ja

till och med Schweiz, mönstret för så många i afseende å frihet äfven från tullar,

för att icke nämna Amerika och Ryssland, alla hafva de ansett nödigt att genom

inregistreringsafgifter å de flesta slags jordbruksalster eller lifsförnödenheter eller

tullar eller begge delarne förskaffa staten väl behöfliga inkomster, på samma gång

som de i någon mån derigenom lemna skydd åt inhemsk industri.

Det vore oändligt mycket mera att säga i denna, i ordets egentliga mening,

lifsfråga för vårt land eller huruvida vi ensamma bland så många långt mera gynnade

och långt mera kapitalstarka länder, skola allt framgent och med framgång

kunna hålla vårt land afgiftsfritt öppet för hvarje inhemsk spekulationslusta eller

främmande förvärfsbegär. Det vore af den mest allvarliga betydelse att undersöka

huruvida den tid som förgått, sedan det friare systemet med den franska traktaten

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

gjorde sitt inträde i vårt land, varit för vårt fosterland välsignelsebringande

eller om ej fast heldre den hastiga, man må väl säga, föga naturliga uppblomstringen

åstadkommits medelst den slags kraftgödning, som i dagligt tal benämnes skuldsättning,

men ämnet är alltför rikt, allvarligt oah svårlöst för att kunna eller böra inrymmas

inom den trånga ramen af en reservation, som i allt fall vuxit utöfver

tillbörliga gränsor.

Jag måste alltså inskränka mig till att, på grund af hvad jag nu tillåtit mig

anföra, föreslå,

att Riksdagen ville besluta följande inregistreringsafgifter, nem
-

ligen :

å omalen spanmål, alla slag ........................ 3/io öre pr kilogram.

„ rågmjöl ......................................................... 5/io „ „ »

„ hvetemjöl, gryn alla slag samt bönor ...... \ „ „ „

„ Fläsk .......................................... ^ » » »

,, Jern, gjutet: tack- och barlast- samt obrukbara

kanoner, bomber, mörsare och

kulor................................................... °l 10 » » »

„ ., smidt eller valsadt: i stänger, alla

slag, utan afseende på form eller

dimensioner, häri inbegripna balk-,

band-, spant-, s. k. T-, hörn- och

vinkeljern äfvensom smältstycken ... 1 „ „

„ „ plåtar, galvaniserade, förtente eller

oförtente, utan vidare bearbetning,

äfvensom plåtar af 3 millimeters tjocklek

och deröfver, mer eller mindre

bearbetade, samt andra ämnen för

ytterligare bearbetning ..................... 3 „ „ „

„ Metaller, såsom bly, koppar, tenn och zink,

gjutet ................................................... 2 „ „ „

„ Metaller andra slag, plåtar ........................ 4 „ „ „

„ Maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf,

ej specificerade.......................................... 5 % af värdet.

„ Ångmaskiner och ångpannor .............................. 5 „ „ „

I händelse af Riksdagens bifall till en eller flere af de här ofvan föreslagna

inregistreringsafgifterna torde plats för dem kunna tillsvidare inrymmas ibland tulltaxeunderrättelserna,

ehuru desamma jemte i tulltaxan befintliga finanstullar måhända

borde utgöra en särskild afdelning af nämnda tulltaxa.

2:o. Vidare nödgas jag reservera mig mot Utskottets beslut att, beroende af

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bemllnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

den franska handelstraktatens förlängande eller förnyande, föreslå alternativa tullsatser

å en del i tulltaxan upptagna artiklar.

Såsom skäl för dessa alternativa tullsatser har Utskottet — ehuru den med

Frankrike under den 14 Februari 1865 afslutade handelstraktat, hvilken sednast blifvit

förlängd för en tid som skall utlöpa sex månader efter utfärdandet af den nya

a Inränna tulltariff, hvilken är underställd franska kamrarne, icke utan ny särskild

öfverenskommelse kan utsträckas utöfver den 1 Januari 1881 — likväl ansett sig

ro013 ..ta?a hänsJn möjligheten af dess förlängning utan att Riksdagen dessförinnan

tar tillfälle att yttra sig deröfver. Mig synes deremot alla skäl tala för att Riksdagen,

alldeles oberoende af franska handelstraktatens förlängning eller icke, faststäler

sådana tullsatser i allo, som Riksdagen finner för vårt land lämpliga och nyttiga.

Man har såsom skäl för Kongl. Maj:ts rätt att, utan Riksdagens hörande, afsluta eller

ytterligare förlänga dylika handelstraktater åberopat dels den 12 § Regeringsformen

els förfarandet vid afsilande af nu gällande traktat. Men härvid erinras:

. att den 12 § Regeringsformen endast talar om af handlingar och förbund

men icke om handelstraktater, hvilka kunna inverka på Riksdagens i samma grundag

erkända sjelfbeskattningsrätt, och att grundlagen i hvarje fall bör tolkas efter

dess ordalydelse. Att ifrågavarande afhandlingar och förbund dessutom förutsättas

vara af mera politisk än ekonomisk natur framgår deraf att Utrikesministern, jemte

någon annan tillkallad Statsrådsledamot, deröfver skall höras, men det kan lätt tänkas

att ingendera af dessa besitter just de egenskaper och den erfarenhet, hvilka

erfordras for att afsluta en handelstraktat, lämpad efter svenska förhållanden: samt

att Kongl. Maj:t visserligen den 14 Februari 1865 afslöt den franska traktaen

utan att först deröfver hafva hört dåvarande Riksens Ständer må vara sant, men

ervi öi icke förglömmas dels att svenska folkets dåvarande representanter endast

sammantradde hvart tredje år, till följd hvaraf svårighet ofta nog kunde uppstå att

a vakta en föregående pröfning af Riksdagen, dels också att Kongl. Maj:t i allt fall,

uti den 16 artikeln af nämnda traktat förbehöll traktatens underställande den svenska

och äfven norska — Representationens godkännande i sin helhet, hvaraf temligen

uppenbart framgår att Kongl. Maj:t ansåg erforderligt att för traktatens giltighet och

bestånd erhålla Riksdagens bifall.

Förhållandena äro nu annorlunda. I anledning af en af Herr Sääf inom Andra

Kammaren vid 1879 års riksdag väckt motion l:o om uppgörandet af förslag till

ny tulltaxa och 2:o att någon handelstraktat med främmande makt icke måtte afslutas

förr an Riksdagen blifvit i tillfälle att pröfva och godkänna nyssnämnda förslag

till tulltaxa, beslöt nämnda Kammare den 2 April sagda år, efter en sakrik och omfattande

öfverläggning, att Riksdagen i underdånig skrifvelse skulle anhålla, det

Kongl. Maj:t måtte åt en komité af sakkunnige män uppdraga en ganska omfattande

och noggrann undersökning i afseende å de svenska näringarnes tillstånd m. in.,

dock att, t händelse före af slutandet af komiténs arbeten, fråga skulle uppstå om af

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

slutande af ny handelstraktat med främmande makt, komiténs utlåtande deröfver skulle

särskild! komma Riksdagen till hända innan Kongl. Maj .ds proposition om godkännande

af grunderna for den tdlämnade traktaten förelädes Riksdagen.

Har beslöt således Andra Kammaren icke blott att bevara Riksdagens prof.

nmgsratt af grunderna för den tdlämnade traktaten, utan till och med att den begärda

kommen skulle få tillfälle att dessförinnan för Riksdagen framlägga sin mening om

den ifrågasätta traktatens antaglighet eller icke. Detta Andra Kammarens beslut

hvilket icke kunde delgifvas Första Kammaren, enär frågan derstädes redan förut blifvit

a gjord och som följaktligen ej kunde till någon Riksdagens åtgärd föranleda, måste

likväl tillerkännas sa mycken betydelse, att Riksdagens grundlagsenliga rätt att före

afgorandet pröfva ett ifrågasatt afslutande eller förnyande af hvarje handelstraktat

engenom blifvit adagalagd och bevarad och torde ligga i öppen dag. Och dessutom

äfven om denna grundlagsenliga rätt icke förelåge, fordrar väl vanlig mensklig

klokhet att icke genom ett omotiveradt, på förhand gifvet medgifvande, afsäga sig

de fordelar, hvilka genom de af Riksdagen redan nu bestämda högre tullsatserna å

en del franska artiklar kunna, vid köpslåendet och då traktaten skall förnyas förefannas

till gagn för våra intressen, men hvilka icke stå till buds om de endast alternativt

asattas Ty ostridigt är att den svenska Riksdagen i och genom åsättande

af alternativa tullsatser ovilkorligen äfven afsagt sig all rätt att vidare blifva hörd

ore afslutandet af en ny traktat med Frankrike eller den nuvarandes vidare förlängande

och derigenom äfven bortkastat alla möjligen till buds stående medel att vid

någon ai de nämnda eventualiteterna bereda vårt land några fördelar.

Under „infa förhållanden kan jag derför med min röst deltaga i en sådan

i sdagens pa förhand gjorda afsägelse af sin grundlagsenliga pröfningsrätt uti en

truga som sa djupt ingriper uti alla våra näringsförhållanden och så allvarsamt beror

var ekonomiska sjelfbestämningsrätt och minst af allt då frågan måhända gäller

att for kommande tolf ar eller ännu längre tid genom en traktat binda våra händer

oberoende af allt som derunder kan inträffa och alla de okända öden som vårt fosterland

under en så lång framtid kan gå till mötes.

På nu anförda skäl vågar jag derföre vördsamt föreslå:

att Riksdagen utan hänsyn till den franska traktatens möjliga förlängande

eller förnyande ville åsätta nedannämnda artiklar följande

tullsatser:

Band, silkessammets och helsiden..................... 5 kr pr kilogram.

Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver,

enkla eller sammansatta, såsom armband,

bröstnålar, kedjor, kors, ringar, sigiller,

spännen, urhakar m. m. ............ i

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar

och fodraler, hvari bijouteriva
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

ror inkomma, eller för kartor,

hvarå de äro uppfästade.

Blommor, konstgjorda, af tyg, papper, halm,

fjäder eller andra dylika ämnen ............

Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta

eller, såsom arbetade, ej specificerade

ämnen .............................................

Glas, ljuskron- ...................................................

spegel-: slipade, ofolierade.....................

folierade .....................

ur- ............................................................

Handskar, alla slag ..........................................

Instrumenter: speldosor.......................................

Kastanier............................................................

Konserver, i hermetiskt slutna eller lufttäta

kärl förvarade ätbara varor, kärlens vigt

15 kr. pr

1 „

20 öre

40 „

40 „

40 „

4 kr.

)>

V

V

2 „ „

15 öre „

kilogram.

1)

J)

n

Jf

inberäknad.................................................. SO „ „ »

Leksaker, af trä eller sammansatta ämnen,

med eller utan betsning, målning eller

lackering ...................................................1: 50 „ „ „

andra slag förtullas lika med det ämne,

arbetadt, hvaraf de bestå.

Anm. Vid förtullning af leksaker, alla

slag, eger afdrag ej rum för

askar, papper och dylikt omslag,

hvari de äro inlagda.

Likör.................................................................. 1 kr. pr liter.

Masker............................................................... 25 öre „ stycke.

Paraplyer och Parasoller: af siden eller halfsiden,

utan afseende i senare fallet på

silkets större eller mindre qvantitet...... 1 kr. pr stycke.

Perlor: oäkta, glas-.......................................... 50 öre pr kilogram.

Plymer, alla slag............................................. 10 kr. „ „

Speglar och lampetter....................................... 40 öre „ „

Spetsar, uddar och blonder.............................. 5 kr. „ „

Strumpor och andra på strumpstol eller genom

stickning tillverkade arbeten, ej

specificerade:

af hel- eller halfsiden-........................ 5 „ „ „

50 öre

Tryffel

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevill,nings-Utskottets Betänkande N:o lfl.

S9

Vantar:

hel- eller halfsiden-.................................

Vin, alla slag:

af till och med 21 procents alkoholhalt:

på fastager ..........................................

på buteljer ...........................................

Vindrafvor........................................................

Väfnåder:

helsiden-:

felb och plys .......................................

andra slag, guld- och silfvertyg derunder

inbegripna...........................

Anm. Sammet tullbehandlas såsom

helsiden, andra slag, då hela

ytan utgöres af silke, ehuru

frånsidan utvisar bomull,

halfsiden:

felb och plys, äfvensom filtar ..........

andra slag..........................................

5 kr. pr kilogram.

25 öre „ ,,

30 „ „ liter.

10 „ „ kilogram.

5 kr. pr kilogram.

tt tt It tt

tt ty yt tt

tt tt >> yy

Vid öde punkten (angående artikeln band):

af Herr J. Säd/: “Då jag inom Utskottet ej kunnat dela flertalets mening

om att, ehuru kändt är att franska handelstraktaten med detta år kommer att utlöpa,

Utskottet det oaktadt skulle med hänsyn till möjligheten af dess förlängning

föreslå alternativa tullsatser, der det ansetts att högre sådana än de hittills under

traktatstiden gällande borde åsättas, får jag härmed reservera mig mot denna i

motiveringen uttryckta åsigt samt dess tillämpning i såväl denna som följande

punkter, der alternativa förslag till tullsatser blifvit framstälda.

Jag anser nemligen att Riksdagen icke på en lös förutsättning längre bör

afhända sig eller fördröja iakttagandet af dess grundlagsenliga rätt att, der så

anses nödigt och nyttigt, bestämma en högre tullsats såsom fast och ovilkorlig.

Då jag derför tillåter mig föreslå att artikeln “band, silkessammets- och

helsiden-11 må åsättas den högre tullsatsen af 5 kronor pr kilogram såsom fast;

torde jag, för att ej behöfva återkomma med samma mening vid hvarje artikel,

der alternativa tullsatser i detta betänkande föreslås, få här angifva, det jag anser

att den högre tullsatsen af de alternativt föreslagna bör som fast och ovilkorlig

af Riksdagen bestämmas/1

Vid 57:de punkten (angående artikeln mats);

af Herrar C. S. Carlheim-GgUenskiöld, W. Croneborg, L. Kockum, Friherre C.

F. K. Barnekow och S. A. Hedlund: “Under yrkande af afslag på Utskottets beslut

Bill. till llihsd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

att ålägga artikeln mats en införseltull, få vi påyrka fortfarande tullfrihet för denna

råvara, enär den såsom sådan på senare tider börjat användas vid bränvinstillverkningen

och äfven i åtskilliga delar af landet användes till kreatursfoder, samt

sålunda på flera sätt visat sig vara för jordbruket särdeles nyttig, i det densamma

tillfört jordbruket ett värdefullt kreatursfoder och i följd deraf ett kraftigt tillskott

af gödningsämne, hvadan det synes oss orätt att genom åsättande af en införseltull,

som kan sägas verka nästan som ett införselförbud, beröfva jordbruket de

fördelar det ansett sig kunna hemta af denna införsel."

Vid 64:de punkten (angående artikeln ost):

af Herr S. A. Hedlund, som icke kunnat förena sig med flertalet i fråga

om införseltull å detta allmännyttiga näringsämne.

Vid 109:de punkten (allmän hemställan):

af Herr J. Sääf: “Då Utskottets betänkande icke upptager andra artiklar än de

som varit föremål för ändringsförslag, antingen af Kongl. Maj:t eller enskilda motionärer,

eller ock af Utskottets flertal ansetts böra undergå förändring, föranlåtes jag

att härigenom reservera mig i afseende på förbigåendet af de flerahanda artiklar, för

hvilka efter min mening ytterligare bort föreslås eu, om än ringa ändring; dels

“för vinnande af större lätthet och beqvämlighet vid tullberäkningen“ såsom Utskottet

flerstädes uttrycker sig, då eu lägre olämplig tariffsiffra utbytts mot en

högre, som ock genom åsättande af eu måttlig förhöjning å sådana artiklar, som

äro föremål för svensk industri men hvilka, genom en allt jemt tilltagande import

af samma slag, måste sakna nödig och tillräcklig afsättning i vår inhemska marknad

; hvarigenom den sedan några år fortgående aftyningen i mången näringsgren

än ytterligare ökas, som dock genom en klok och omtänksam tullagstiftning

skulle kunna i väsendtlig mån förekommas, ja, förändras till en lifskraft^ utveckling

af den industriella verksamheten i landet."

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottbts Betänkande N:o 16.

!)1

Bil. Litt. A.

De enligt gällande Tulltaxa tullpligtiga varor,

torda efter de tullsatser de draga.

samman
-

Införsel 1878.

Skålpund.

1 öre skölp. (= 2,35 öre kg.)

*1. Klorkalk ......................................................................................

1,455,280

*2. Oljor: feta icke flygtiga, bom- eller oliv-olja på fastager .....

4,015,771

*3. Papper: kardus-, makulatur-, poler- och smergel- ...........

395,861

4. Rör, rottingar, vass och andra slag..........................................

65,466

*5. Trävaror, arbetade, ej specificerade, af furu eller gran........

1,693,040

2 öre skölp. (=r 4,71 öre kg.)

1. Cikorierot ..................................................................................

762,367

2. Kakel, alla slag.........................................................................

19,676

3. Lök, alla slag, ej specificerade...................................................

272,058

4. Maltdrycker på fat, andra slag...................................................

199,932

5. Maskin- och vagnsmörja ............................................................

217,576

*6. Oljor: feta, icke flygtiga, bom- eller oliv-olja på flaskor eller

andra kärl.............................................................................

35,789

7. Dito dito hamp-, kokos-, palm och sparmaceti .....................

1,363,192

8. Dito fossila genom rectificering renade....................................

25,646,085

9. Papp..................................................................................

162,736|

! *10, Papper: sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck- och plansch-......

699,539

1 *11. Tändstickor ..........................................................................

25,328

'') De med * utmärkta artiklar beröras i fråga om tullsatserna af franska traktaten.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

\

Införsel 1878. j

3 öre skölp. (— 7,06 öre kg.)

Skålpund. J

*1. Bly, oarbetad^ ej specificeradt, omåladt och olackeradt

3,311

*2. Färger och färgningsämnen: blyhvitt, zinkhvitt och kremzer-

hvitt...............

1,899,258

*3. Glas: fönster-, alla slag

4,323,907

i 4. Dito spegel-, råa eller oslipade

17,5211

5. Gräs: färgadt, trensadt eller upprispadt

438,650!

: 6. Hagel..........

20,225

*1. Jern: gjutet, gjutgods, allt annat ej speciticeradt, gröfre a)

80,242

8. Dito dito skostift

- 2,845

*9. Jern: smidt eller valsadt, skostift

41,230

*10. Krukmakarearbeten, ej specificerade

1,539,793

11. Ljus: talg- och palmvin-.

3,009

12. Maltdrycker på fat. porter .

38,295

13. Mattor af spån etc.

76,853!

14. Oljor: feta icke flygtiga, andra icke specificerade slag

2,949,9881’

*15. Porslin: oäkta, hvitt eller enfärgadt men omåladt, talrickar

12,478

16. Senap, omalen

78,030

17. Såpa.....

27 11 3

18. Terpentinolja och Terpentinspiritus

379,956!

t *19. Trävaror: arbetade, ej specificerade, af alm, ask, björk etc.

681,605!

*20. Zink: arbetad, omålad och olackerad

21,221;

4 öre skölp. (— 9,41 öre kg.)

1. Frö: kanarie

84.213

2. Honing..........

l’566

3. Korgar och korgmakarearbeten af oskalade qvista!1 och

gröfre spån ,

10,849

*4. Papper: tapet-

7,312

5. Sirap, alla slag

16,047,128

6. Stearin , .

256,659

7. Tamarinder

725

5 öre skölp. (— 11,76 öre kg.)

*1. Bläck: skri!''-.

19,127

*2. Borstbindarearbeten med infattning af opoleradt eller måladt

trä eller jern

29,541

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Ut-skottets Betänkande N:o 16.

93

Införsel 1878.

Skålpund.

*3. Garn: jute-, fargalt eller blekt ...............................

50

*4. Glas: ljuskron- .......................................................

1 0,796

*5. Dito: spegel-, slipade, ofolierade .........................

135,351

6. Krut och s. k. patroner ...............................................

50,604

7. Lagerblad och Lagerbär ............................................

26,934

*8. Lakrits...............................................................................

154,020

*9. Ljus, andra slag................................................................

841,179

10. Pomeransblomvatten..................................................

3,565

*11. Porslin: oäkta, hvitt eller enfärgadt men omåladt, andra

pjeser .........................................................................

114,276

*12. Trävaror: arbetade, ej specificerade, af mahogny, jakaranda etc.

89482

*13. Tvål, andra slag ...............................................

89,143

’ i

6 öre skölp. (— 14,12 öre kg.)

1

| *1. Hudar och skinn ej hänförliga till pelsverk: beredda, sul-

läder etc..............................................................................

3,563,981

! *2. Jern: gjutet, gjutgods, ej specificeradt. gröfre b)................

81,634

i *3. Jern: gjutet, knappar.................................................................

4,473

4. Jern: smult eller valsadt, all annan spik samt allt annat

manufaktur- och haudtverkssmide, ej specifik, andra slag

658,596

5. Kimrök.........................................................................................

6,914

*6. Knifvar: tälj-, sjömans- etc. ...................................................

9,359

7. Lim, andra slag...........................................................................

282,251

*8. Porslin: oäkta, måladt eller tryckt, talrickar.......................

34,696

9. Rör: bambu- och spanska ...........................................

6,826

10. Stärkelse .................................................

1,823,094

11. Väfnader: bomulls-, segelduk.............................................

15,567

7 öre skölp. (— 16.47 öre kg.)

*1. Vin: alla slag, af till och med 21 % alkoholhalt på fastager

5,038,705

8 öre skölp. (= 18,82 öre kg.)

*1. Brodérmönster......................................

392

j *2. Garn: bomulls-, ofärgadt..............................................

2,392,930

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Bevittuings-UtskotMs Betänkande N:o 16.

Införsel 1878. j

Skålpund. j

3. Hår: häst- eller tagel .................................................

72,728

*4. Papper: alla andra slag ....................................................

1,208,892

*5. Papperstapeter och border..............................................

211,015

6. Plommon, torra ......................................................

1.153,047

*7. Porslin: oäkta, måladt eller tryckt, andra pjeser........

203,555

*8. Visitkort och adresskort..................

7,650

9. Väfnader: linne, segel- och tältduk..........................

275,728

, 10. Ättika, alla slag........................................................

80,247

9 öre skålj). (— 21,n öre kg.)

1. Färger och färgningsämnen: indigo ...........................

67,207

10 öre skölp. (== 23,53 öre kg.)

1. Anis .............................................................................................

81,661

2. Apelsiner......................................................................................

633,605

3. Apelsinskal, torra........................................................................

Ingen införsel.!

*4. Bleckslagarearbeten, ej specificerade, olackerade ,

116,185

*5. Borstbindarearbeten med infattning af poleradt eller lackeradt

trä..........................................................................................

7,655

*6. Brefkuverter och papperspåsar...................................................

117,233

7. Citroner .......................................................................................

109,579

8. Citronskal, torra...........................................................................

684

9. Fenkol ..........................................................................................

174,042

10. Fernissa ......................................................................................

176,568

11. Fikon .........................................................................................

383,481

12. Frukter, torra..............................................................................

54,826

*13. Garn: ull-, ofärgadt.....................................................................

241,672

*14. Dito: linne-.ofärgadt.....................................................................

51,856

15. Dito: segel-och bind-..................................................................

104,004

*16. Glas: spegel-, slipade, folierade ................................................

98,872

*17. Glas: ur.......................................................................................

2,151

18. Grönsaker, torkade....................................................................

9,028

19. Hudar: pelsverk: beredda, get m. fl...........................................

6,705

20. Ingefära, torr .............................................................................

58,658

s. 95 Kontrollera mot PDF

BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

95

Införsel 1878.

■

Skålpund.

*21. Jern: gjutet, gjutgods, ej specificerad!, finare a)..

34,673

*22. Knifvar: bords-, med skaft af andra ämnen

82,712

23. Koriander

8,146

24. Korinter

44,956

25. Metvurst

71,124

26. Nötter: hassel-, val- och andra slag

156,339

27. Oliver.......

2,454

28. Pomeranser ..

2,731

29. Pomeranskuoppar

135,540

*30. Porslin: äkta, hvitt eller enfärgad!

80,215

| 31. Russin

2,071,630

*32. Saxar: opolerade

9,443

33. Socker: oraffineradt, mörkare än n:o 18

43,653,500

*34. Speglar och lampetter

46,365

*35. Strumpstickor

12,158

*36. Strängar af metall

3,207

*37. Stålarbeten, opolerade

9,545

38. Vadd: andra slag

1,491

! *39. Väfnader: ylle-, pressduk

3,438

40. Dito: linne-, pressduk

1,997

41. Dito: vaxade mattor ................

108,409

11 öre skölp. (— 25,88 öre kg.)

1. Kaffe

24,920,420-

12 öre skölp. (— 28,21 öre kg.)

1. Kakao

108,055

2. Peppar

509,592

*3. Tvål: parfymerad

16,466

14 öre skölp. (~ 32,94 öre kg.)

*1. Garn: bomulls-, färgad!

645,279

2. Socker: raffiueradt

30,524,449

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Införsel 1878.

Skålpund.

3.

Socker: oraffineradt, ljusare än n:o 18

109,4171

164

4.

Vismut

15 öre skål)). (— 35,29 öre kg.)

•1.

Ben: arbetadt, andra slag

20,627

168,501

137

*2.

Bleckslagarearbeten: lackerade

*3.

Bly: arbetadt, måladt

*4.

Blyertspennor, alla slag

24,305

2

5.

Bläckpulver

*6.

Brodérduk af papper

1,793

3,506

3,012

848!

7.

Bronspulver

*8.

Fingerborgar

9.

Fjäder, spritad.

10.

Folier

5,574

909,517

486,685!

8,809

51,050

407,677!

14,756

57,350!

77!

: *n.

Garn: ull-, färgadt

*12.

Glas: andra slag

*13.

*14.

15.

Häktor, hakar och hyskjor

Jern: handtverkssmide, poleradt

Kaffe, brändt

*16.

Koppararbeten, opolerade

17.

Korkar: skurna, utan beslag

18.

Korksulor

19.

Mandel

539,041''

225,852

43,093

21,284

11,764

Ingen införsel.

5,946;

4,279

1,478

2,269

43,883

*20.

*21.

Metaller: arbetade, andra slag utan bestrykning

Papparbeten: olackerade

22.

Paraplyställningar

*23.

Perlor: oäkta, glas-

24.

Persikokärnor

*25.

Pomada

26.

Qvicksilfver

27.

*28.

Rör: arbeten deraf, ej specific., som ej äro korgmakarearbeten

Tenlikor

*29.

Tenn: arbetadt, olackeradt

30.

Väfnader: linne, blaggarn

180,239

119,087

*31.

Zink: arbetad, målad

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

97

1

Införsel 1878.

Skålpund.

16 öre skölp. (~ 37,64 öre kg.)

;

*1. Champignoner

1,040:

*3. Konserver

257,665

*3. Soja och såser

18,073

4. Svampar

8,539

i *5. Tryffel

899

18 öre skölp. (— 42,ss öre kg.)

:

1. Väfnad er: bomulls-, mattväfnad

130

2. Väfnader: linne-, mattväfnad

5,523

3. Väfnader: linne, jutegarnsväfnad, blekt eller färgad

73,236!

20 öre skölp. (■= 47,os öre. kg.)

*1. Askar och dosor af sammansatta ämnen

14,195

*2. Borstbindarearbeten med infattning af ben, horn eller andra

ämnen

5,4101

3. Dadlar

4,595!

*4. Garn: linne, färgadt

101,754

5. Gevär

14,675

G. Horn: skifvor till lvktor m. in.

48

*7. Horn: knappar

69,372

*8. Hudar och skinn: ej pelsverk, beredda, andra slag

299,486

9. Hudar och skinn: pelsverk, oberedda, andra slag

4,253

''*10. Konfityrer .....

44,711

*11. Lack ............

16.977

*12. Lackerade arbeten, andra ej specificerade

385

13. Nattsäckar, kappsäckar etc.

47,362

14. Neglikor

25,070

*15. Nålar...............

37,668

*1G. Porslin: äkta, måladt

177,306

j *17. Sadelruakarearbeten: andra slag

15,643

*1B. Tråd: bomulls-, alla slag

243,049

*19. Tråd: linne-, oblekt

3,091

*90. Ur: vägg-, i foder af trä eller andra slag

152,881

1 21. Väfnader: bomulls-, bokbindarecloth

13,926

22. Vin af högre alkoholhalt än 21 % på fastager

315,721

Bth. till Flik sd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afä. 11 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BevHbrings-. Utskottets Betänkande N:o 16

1 " ......1 J 1 ........• .----—*———-—-———

Införsel 1878.

25 öre skölp. (== 58, si öre kg.)

Skålpund.

1. Bildhuggeriarbete!),andra slag af annat ej specifik ämne än trä

'' 8

2. Bokpermar, lösa

6,278''

3. Fisk: saltad, anjovis etc.

16,712

4. Fyrverkeriarbeten

178

*5. Knappar af sammansatta ämnen

121,446

*6. Knifvar: rak-

2,630

''*1. Korgar: andra slag

19.208

"8. Leksaker af trä eller sammansatta ämnen

122,796

9. Oljor: flvgtiga. ej specificerade

18,360

*10. Papparbeten: lackerade

14,533

11. Pennor: skrift, alla slag

11,197

12. Pennskaft

3,668

*13. Portföljer, andra slag

58,612

j *14. Sadelmakarearbeten med förgylda beslag

2,011

i *15. Saxar: polerade

502

| 16. Senap: malen

19,313

17. Siktar och såll

894

| *18. Stålarbeten: polerade

4,643

*19. Trävaror: svarfvarearbeten

36,117

i *20. Vätnader: bomulls-, andra slag, oblekta och ofärgade

112,510''

*21. Väfnader: ylle, filtar och mattor

304,784

*22. Väfnader: hår eller tagel, andra slag

1,069

23. Väfnader: vaxade, andra slag

79,878

SO öre skölp. (= 70,as öre kg.)

1. Chokolad

18 534

2. Frukter och bär: inlagda

12,048

3. Grönsaker: inlagda

3,550

*4. Handskinn, tillskurne

6

*5. Koppararbeten, polerade

1611

*6, Metallarbeten, andra slag. förgylda

1 30,471

*7. Tenn: arbetadt, lackeradt

11,433

*8. Tråd: linne, blekt

42,554

*9. Ur: vägg-, i foder af brons etc.

8.645

*10. Zink: arbetad, förgyld

375

s. 99 Kontrollera mot PDF

B&villnings- Utskottets Betänkande N:o 16. 99

■

Införsel 1878.

35 öre skalp. (82,34 öre kg.)

Skålpund.

*1. Bijouterivaror

48,323

*2. Etuis

21,770

3. Färger, cochenilj.....

33,639

4. Färglådor

4,848

w ...............................

*5. Hår- eller tagelarbeteii

61

6. Kanel.....................

185,093

7. Kapris ........................

3,990

*8. Perlemor: arbetad.....................

790

40 öre skölp. (94,io öre kg.)

1. Album ...........................................................

48,338

2. Gardiner: rull-, målade eller tryckta

20^450

1 *3. Guttaperchaarbeten, andra slag

25,083

*4. Hattflätor.....................

5,759

5. Ingefära, syltad ...............................................

5,090;

6. Kautschuk i skifvor under 0,4 linie .............

616

7. Kautschuk i trähylsor, infattad .................

85

*8. Kautschuk: arbetad, andra slag .

353,018

9. Luktvatten..................................................

29,015

10. Piphufvuden, andra slag ............................. ..

30,323

*11. Silke, färgad!

11,115

*12. Skomakarearbeten, andra slag ... .

29^647

13. Väfnader: bomulls-, felb- och plys-

1,405

*1.4. Dito dito, andra slag, blekta

926,860

15. Dito dito, bolstervar

19.187

16. Dito linne-bolstervar

7,716

42 öre skölp. (— 98,si öre kg.)

■

1. Tobak, oarbetad, blad och stjelk

7,829,268

50 öre skölp. (— 117,63 öre kg.)

*1. Band. andra slag

178,757

*2. Ben: elfen- och hvalrosständer

902

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevittnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Införsel 1878.

Skålpund.

*3. Brodérduk. audra slag .............................................

13,729

*4. Horn: arbetadt, audra slag.......

18,954

*5. Hängslen: audra slag..................................................................

62,216

*6. Instrumenter: speldosor..............................................................

1,776

7. Kardeinuinmor........................................................................

16,721

8 Karkasser och karkassband..

1,347

9. Knallhattar...................................................................................

15,372

*10. Ivnifvar: peun-..........................................................................

8 j 8 3 2

*11. Knifvar: bords-, med skaft af silfver, etc................................

l’672

12. Korkar: skurna med beslag........................................................

607

13. Muskott.........................................................................................

6,637

14. Paraplyfodraler af läder..............................................................

2

*15. Perlor: oäkta, andra slag...........................................................

247

*16. Perukmakarearbeteo....................................................................

141

*17. Solfjädrar......................................................................................

993

*18. Strumpor, andra slag.................................................................

219,542

*19. Strängar, andra slag.....................................................................

379

20. Tobak: arbetad, andra slag........................................................

170,845

*21. Vantar: andra slag .....................................................................

16,338

*22. Väfuader: bomulls-, andra slag, tryckta eller pressade........

315,098

| *23. Väfuader: bomulls-, damast-...................................................

16,859

60 öre skalp. (~ 141,15 öre kg.)

1. Glasflusser, oslipade, etc............................................................

Ingen införsel.

2. Munlack......................................................................................

1,386

*3. Skomakarearbeten af audra tyger...........................................

27,297

4. The............................................................................................

115,852

65 öre skölp. (— 152,vi öre kg.)

i

1. Väfuader: bomulls-, dräll-..........................................................

628:

2. Väfuader: linne, andra slag .....................................................

29,638|

70 öre skölp. (— 164,as öre kg.)

.

1. Vekar: lump- och ljus-.........................................

5,492

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

101

Införsel 1878. i

Skålpund.

75 öre skölp. (— 176,44 öre kg.)

*1. Brodérduk af ull...........

1

*2. Hattfoder..............................

1,108

3. Kaviar ..................................

18,667!

4. Lim: husbiås och gelatiu

11,781

*5. Snörmakarearbeten: andra slag

39,0671

*6. Urdelar, ej specificerade..

3,307!

*7. Väfnader: bomulls-, gaze- in. fl.

120,271

*8. D:o ylle-, andra slag ....

2,893,6771

*9. D:o linne-, batist- in. fl.

105,680i

10. D:o vattentäta ......

[■

l,548i

j

1 krona skölp. (— 285,zs öre kg.)

j *1. Band: halfsiden.......................................

6,846

| *2. Brodérduk af silke och annat material

Ingen införsel.:

3. Halsduksvalkar..............................

Ingen införsel.;

j *4. Handskar....................................................................

7,040

*5. Hudar och skinn: pelsverk, oberedd», bäfver m. fl.

877

*6. Hängsle!) af siden.............................

1,428

7. Piphufvuden af sjöskum..............

1,374

*8. Portföljer af siden .

323

*9. Skomakarearbeten af siden

281

*10. Spetsar, andra slag............................................

7,383

*11. Tråd: koppar-, förgyld............................................

Ingen införsel.

*12. Väfnader: helsiden: felb- och plys

1,324

*13. Dito halfsiden: felb- och plys ......

173

*14. Dito dito : andra slag........................

126,410

1 krona lo öre skölp. (— 270,54 öre kg.)

1. Käppar, alla slag,

7,466

1 krona 25 öre skölp. (— 294,ot öre kg.)

*1. Väfnader: bomulls-, tyll-

44,480:

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillniugs-Utskottäs Betänkande lS'':o 16.

Införsel 1878. ;

Skålpund.

1 krom 60 öre skölp. (— 305,83 öre kg.)

1. Tobak: arbetad, cigarrer............................

106,874;

1 krona 50 öre skölp. (= 352,88 öre kg.)

*1. Band: silkessammets- och helsiden

9,215 i

*2. Brodérduk: af silke..........................

Ingen införsel.

*o. Snörmakarearbeten: af siden.......

13,5141

*4. Spetsar: silkes-.......................................

1,0601

! *5. Strumpor: af siden...........................

954

6. Vadd: silkes- .........................................

1

7. Vantar: af siden..............................................................

73

| *8. Väfnad er: af siden, andra slag........................

39,821

2 kronor skölp. (== 470,so öre kg.)

*1. Blommor: konstgjorda delar deraf...................

680

2. Saffran................................................................

2,7 0 71

3: Sköldpadd, arbetad.............................

X|

3 kronor skölp. (— 705,tu öre kg.)

i!

*1. Plymer, alla slag ............ .... .

1,573

5 kronor skölp. (— 1,176,2a öre kg.)

*J. Blommor: konstgjorda ..........

3,831

5 kronor 50 öre skölp. (= 1,203,89 öre kg.)

1. Vanilj...................................................................................

668

20 öre centnern (— 47,os öre för 100 kg.)

1. Krita, hvit, malen.....................

Gentil. 5,038

40 öre centnern (= 94, io öre pr 100 kg.)

1. Hvitbetor: råa

Ingen införsel.

50 öre centnern == (117,03 öre pr 100 hg.)

1. Jern: gjutet, kanoner.................................................................

Ceutn. 988

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bevittmngs- Utskottets Betänkande N:o 16. 103

75 öre centnern (— 176,44 öre pr 100 kg.)

*1. Bensvart, benkol och bister

1

t Införsel 1878.

1

Centn, 3,442

Dito 4,881

2. Glas: bunkar, burkar etc.

1 krona centnern (— 285,25 öre pr 100 kg. )

1. Jern: gjutet: grytor, pannor etc.

Dito 5,434

1 krona 25 öre centnern (— 294,07 öre pr 100 kg.)

1. Jern: gjntet: bomber och kulor

Dito 12

1 krona 50 öre centnern (= 852.ss öre pr 100 kg.)

1. Jern: smult eller valsätt: spik af 1,6 tums längd och der- öfver

Dito 15,384

2. Kummin

Dito 56

|

2 kronor centnern (= 470,so öre pr 100 kg.)

1. Hvitbetor: sönderskurna

Dito 344

5 kronor centnern (1,176,7a öre pr 100 kg.)

1. Jern: smult eller valsadt: kedjor med iänkjernet under

samt till och med 0,2 tums diameter

Dito 160;

1 öre pr ort ■(— 235,35 öre kg.)

*1 • Guld: bok, äkta och oäkta

Ort: 90,794

Dito 1,100

Dito 103,099;

Dito 3001

*2. Dito musiv-, puder- eller unsen-

*3. Gulddragarearbeten af guld och silfver

4. Tråd: guld- och silfver-

3 öre pr ort (''— 705pa öre kg.)

*1. Silfver: arbetad!, förgyldt eller oförgvldt

Dito 81,13?!

5 öre pr ort (~ 1,176,26 öre kg.)

*1, Guld: arbetadt

Dito 4,003!

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

j -..... • * ----- • ,n ..... ■■

Införsel 1878.

20 öre pr kanna (= 7,64 öre litern.)

1. Maltdrycker på buteljer: andra slag..........................................

Kan:r 29,502

26 öre kannan (— 9,sa öre pr liter.)

1. Mjöd ........................................................

Dito 8

30 öre, kannan (— 11,46 öre pr liter.)

1. Maltdrycker på buteljer: porter................................................

Dito 4,793

40 öre kannan (— 15,28 öre pr liter.)

1. Musslor: insyltade........................................................................

Ingen införsel.

1 . 55 öre kannan (» 21,02 öre pr liter.)

Kannor.

*1. Vin af till och med 21 % på buteljer.....................................

i

403,721

1

1 krona 15 öre. kannan (— 43,94 öre pr liter.)

i *1. Bränvin på fastager af franska vindrufvor..............................

1

008,500

1 krona 50 öre kannan (— 57,32 öre pr liter.)

1. Bränvin och sprit på fastager af säd etc.................................

88,496

2. Dito dito dito af ris: arrack...........................

400,329

3. Dito dito dito af socker: rum..........................

87,186

4. Dito dito dito af vindrufvor, då varan ej är

fransk eller direkt importerad............................................

8,857

5. Bränvin och sprit på fastager af annan frukt ........................

1,370

2 kronor kannan (=*= 76,42 öre pr liter.)

'' *1. Likör .......................................................................................

8,503

2. Vin öfver 21 % på buteljer........................................................

2,229

2 kronor SO öre kannan (— 87,ss öre pr liter.)

•l. Bränvin på buteljer eller krus: alla slag................................

56,308

opaginerad Kontrollera mot PDF

B$i^fngs-1Jksfagtt$ts Betgpkgnik M- 1Q5

1

Införsel 1878.

3 kronor kannan (— 114,an öre- pr, liten.)-,

1. iEtber och »ther spirituosus......................................................

Kannor 2,514

2. iÉtlherarter, sammansatta ..........................................................

Dito 705

10 öne. stycket,

Stycken:

*1. Masker .......................................................................................

7,910

2. Nötter: kokos- ............................................................................

870

25 öre stycket.

*1. Paraplyer och parasoller, andra slag.......................................

180,242

40 öre stycket..

*1. H^jitar: af ull, hår etc. ..............................................................

187,885

*2. Hattar: af halm eller strå etc...................................................

128,666

*3. Hattar: andra slag.......................................................................

24,393

50 öre stycket.

.

*1* Instrumenter: musikaliska, flöjter etc.........

639

*2., Ur: med boett af annat ämne.................................

27,443

75 öre stycket.

*1. Paraplyer och parasoller: af siden

25,319

1 krona stycket.

*1. Instrumenter: musikaliska: gitarrer etc.

1,368

*2. Ur: fick-, med boett af guld

6f748

*3- D:o: skeppskronometrar......................

6

1 krona 50 öre stycket.

*1. Hattar af, siden,,och monterade fruntimmers- .

1,380

5 kronor stycket.

il;

*1. Vagnar och åkdon: arbetsfordon och Jastvagnar

37

15 kronor stycket.

*1. Vagnar: tvåhjuliga och slädar

— * * i* • •••''- • ■ •• -------*’**> f»

30

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

BevUlnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

25 kronor stycket.

Införsel 1878.

*1. Vagnar; fyrhjuliga, trillor

Stycken 26

Dito 358

40 kronor stycket.

*1. Instrumenter: musikaliska: fortepianon, tafflar

50 kronor stycket.

*1. Vagnar och åkdon: fyrhjuliga, kalftäckta mindre

Dito 7

60 kronor stycket.

*1. Instrumenter: musikaliska: fortepianon, flyglar

Dito 4 8

100 kronor stycket.

*1. Vagnar och åkdon: andra slag

Dito 25

18 kronor pr gross.

1. Kort, spel-

Ingen införsel.

Kronor.

27 304

5 % af värdet.

1. Gasmätare

*2. Instrumenter: musikaliska: orgelverk

42,697

507,061

77,194

24 587

3. Kemiskt-tekniska preparater

4. Sprutor: brand-

5. Vattenglas

10 % af värdet.

*1. Jern: kassakistor och sängar

31,388

174

2. Korksulor i förening med väfnad eller skinn

3. Skriftaflor, innefattade i permar

495

*4. Slöjdvaror, hvars hufvudbeståndsdel icke kan urskiljas

*5. Varor, som icke kunna hänföras till någon af tulltaxans |

bestämmelser, mer eller mindre arbetade

221,986

94,178

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.