Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels återremiss af 8:de punkten i Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 12, angående allmänna bevillningen, dels Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande 10:de och 14:de punkterna i samma Betänkande.

1880-04-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1880:17, Utlåtande, i anledning af dels återremiss af 8:de punkten i Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 12, angående allmänna bevillningen, dels Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande 10:de och 14:de punkterna i samma Betänkande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Vtskottets Utlåtande N:o 17.

1

N:o 17.

Ank. till Eiksd. Kansli den 27 April 1880, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels återremiss af 8:de punkten i Bevillning

s-Utskottets Betänkande N:o 12, angående allmänna

bevillningen, dels Kamrarnes skiljaktiga beslut

rörande 10:de och 14:de punkterna i samma Betänkande.

Enligt till Utskottet ankomna protokollsutdrag har 8:de punkten i

Utskottets Betänkande N:o 12, angående allmänna bevillningen, blifvifc

af Riksdagens båda Kamrar till Utskottet återförvisad; och hafva i afseende

på 10:de och 14:de punkterna i samma betänkande Kamrarne

fattat skiljaktiga definitiva beslut. I följd häraf får Utskottet nu afgifva

förnyadt utlåtande i ämnet.

l:o.

Uti 8:de punkten af Utskottets ofvannämnda betänkande hemstälde § u>.

Utskottet: tumT^is''

a) att Riksdagen måtte besluta följande förändrade lydelse af 16 §

Bevillningsstadgan:

»Utländing, som reser omkring i landet och för egen eller, såsom

utskickad, för annans räkning till inledande af handel samt med eller utan

varuprof bjuder ut eller slutar handel om utländska varor att framdeles

frän utlandet levereras, skall, vid ankomsten till riket, till närmaste kronouppbördsman

i stad aflemna skriftlig uppgift, huru länge han ämnar här

qvarstanna, samt dervid erlägga ett hundra kronor för rättigheten att

Bill. till Biksd. Prot. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 12 Häft. • 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utslcottets Utlåtande N:o 17.

under en tid af högst tre månader idka dylik handel; åliggande det

honom att, derest han efter nämnda tid vill samma rättighet utöfva,

förskottsvis betala ytterligare fyratio kronor i månaden, hvilken afgift

skall antingen för längre tid på en gång eller för minst en månad om

sänder, men alltid för full månad, inbetalas till kronans uppbördsman i

stad inom det län, der han vid betalningstiden sig uppehåller; skolande

qvittenset å den erlagda afgiften vara meddeladt å tryckta blanketter,

som, efter vederbörliga reqvisitioner, böra af Statskontoret Kong]. Maj:ts

Befallningshafvande tillsändas, för att kronans uppbördsman i städerna

tillhandahållas, och hvilka blanketter, som skola lyda dels å etthundra

kronor, dels å fyratio kronor hvardera, böra innehålla erinran om behörigt

iakttagande af hvad gällande författningar i afseende å dylik

handel stadga.

Den utländing, som, utan att hafva den stadgade afgiften behörigen

erlagt, Ueträdes med att bjuda ut eller sluta handel om utländska varor,

skall, jemte afgiftens erläggande, höta från och med etthundra till och med

femhundra kronor. Förbrytelser häremot upptagas af poliskammare, der

sådan finnes, och eljest af allmän domstol; och fördelas de ådömda böterna

lika emellan åklagaren och den kommun, hvarest förbrytelsen blifvit

begången.

De sålunda uppburna bevillningsmedlen åligger det uppbördsmännen

att, under titel: »Bevillning af utländske handlande och handelsexpediter»,

såsom andra kronomedel i behörig ordning uti länets ränteri leverera;

hvarförutom vid hvarje års slut bör uppgöras och till Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

insändas redovisning för de emottagna qvittensblanketterna,

hvilka redovisningar, sedan desamma blifvit till rigtigheten af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande styrkta, böra inom Januari månads

slut det följande året till Statskontoret insändas, för att med ränteriredogörelserna

jemföras och derefter aflemnas till Kongl. Maj:ts och rikets

Kammarrätt för att tjena till ledning vid räkenskapernas granskning.

För de ifrån Statskontoret till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

afsända qvittensblanketterna, hvilka, intill dess desamma till uppbördsmännen

utlemnas, skola i landtränteri förvaras, bör jemväl inom Januari

månads utgång behörig redovisning till Statskontoret insändas.

Hvad här ofvan i denna § är stadgadt rörande särskild bevillningsafgift

af utländing, som utbjuder eller försäljer utländska varor,

gäller icke för norrman, som idkar handel med norska produkter.

Utländing, som reser omkring i landet och för egen eller annans

räkning bjuder ut till försäljning eller försäljer af honom medförda eller

eljest i riket befintliga varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillning!!-Utskottets Utlåtande N:o 17.

3

§ 6 bestämda grunder; skolande hvad sålunda är vordet stadgadt ega

tillämpning äfven i det fall, att utländing medför utländska varor, som

förut blifvit under eu eller annan form reqvirerade;»

samt

b) att åt 16 § i Instruktionen för taxeringsförrättningarne måtte

gifvas följande förändrade lydelse:

»Så vida icke handlande, handtverkare eller annan näringsidkare

före den 1 Maj det år, taxeringen förrättas, upphört med sitt förut

idkade yrke och sådant hos vederbörande myndighet anmält, bör inkomstbevillning

för detsamma efter stadgad beräkningsgrund honom påföras;

dock att utländing, som ej är här i riket mantalsskrifven, skall, äfven om

han före den 1 Maj det är, taxeringen förrättas, upphört med sitt förut

idkade yrke och sådant vederbörligen anmält, taxeras till bevillning för den

tid, han yrket utöfvatx

Denna punkt har blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisad

i syfte hufvudsakligen, enligt hvad af de inom Kamrarne i ämnet

hållna öfverläggningar synes framgå, att äfven svenskar, som icke äro i

landet mantalsskrifne, men här resa för utländska hus, måtte i fråga om

den i 16 § stadgade bevillningsskyldighet underkastas samma vilkor som

utländingar. Förslag i enahanda rigtning hade äfven vid frågans behandling

inom Utskottet varit väckt, men mött betänklighet, dels på

grund af lättheten’för sådan handelsresande att genom mantalsskrifning

här i landet undgå den särskilda bevillningens utgörande, dels äfven af

hänsyn till de svårigheter, som skulle vållas svenske, här i landet mantalsskrifne

handelsresande genom nödvändigheten för dem att till undvikande

af obehag och förvecklingar ständigt vara försedde med intygom

sin mantalsskrifning. Då emellertid inom Kamrarne framhållits ej

mindre rättvisan och billigheten deraf, att utländska handelshus ej må

kunna genom att i sin tjenst antaga icke mantalsskrifne svenska undersåtar

undgå den ifrågavarande beskattningen, än äfven fördelen af att vid

afslutande af handelstraktater med främmande makter, hvilka icke ålägga

svenska handelsresande motsvarande afgifter, kunna påvisa, att icke blott

utländingar utan äfven svenska undersåtar här vore underkastade denna

särskilda bevillning, vill Utskottet icke underkänna vigten af dessa skäl,

utan går att hår nedan framlägga förslag till de uti ifrågavarande hänseende

erforderliga tillägg i § 16 Bevillningsstadgan, i sammanhang

hvarmed den öfver samma paragraf förekommande rubrik torde böra

undergå någon förändring.

Dessförinnan har likväl Utskottet ansett sig böra omnämna, att,

då Utskottet icke föreslagit något stadgande, hvarigenom här i landet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 17.

icke mantalsskrifven svensk undersåte i fråga om bevillningsskyldighet

uttryckligen ställes i jemnbredd äfven med sådan utländing, »som reser

omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder ut till försäljning

eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket befintliga

varor», detta skett af hänsyn till föreskriften i 9 § 3 mom. af Kong],

förordningen den 18 Juni 1864, sådant detta lagrum lyder enligt Kongl.

förordningen den 20 Juni 1879, att »den som vill, sjelf eller genom

annan, utom den ort, der han är bosatt, kringföra varor till salu annorledes

än å marknad, skall för hvarje år rättigheten att idka sådan handel

må af honom utöfvas, vara -skyldig att, efter de i mom. 1 och 2 bestämda

grunder, anmäla sig hos vederbörande i mantalsskrifningsorten» o. s. v.

Af detta stadgande följer nemligen, att svensk undersåte icke utan att

vara här i riket mantalsskrifven kan förvärfva rätt att »resa omkring i

landet och för egen eller annans räkning bjuda ut till försäljning eller

försälja af honom medförda varor.» Deremot skulle det kunna sättas i

fråga, huruvida icke svensk undersåte, äfven utan att vara här i riket

mantalsskrifven kunde anses berättigad att på nyssnämnda sätt drifva

handel med af honom icke medförda, men »eljest i riket befintliga varor»

och följaktligen böra uti ifrågavarande moment af 16 § särskild! omförinälas.

Visserligen synas ordalagen i ofvan åberopade § 9 mom. 3

af Kongl. förordningen den 18 Juni 1864 sakna full tillämplighet på

detta sistnämnda slag af kringresande handlande, men å andra sidan

skulle, om detta finge antagas vara förhållandet, all föreskrift saknas om

de vilkor, hvarunder behörighet till sådan handel kunde förvärfvas, ty

de bestämmelser, som i mom. 1 och 2 i § 3 af samma Kong], förordning

meddelas i fråga om förvärfvande af behörighet att i stad eller å

landet idka grosshandel eller försälja varor i bod eller från annat upplagsställe

o. s. v., kunna här icke gerna ega tillämplighet. Alla skäl

synas likväl tala derför, att handelsresande af denna kategori böra i

fråga om behörighetsvilkoren vara likstälda med sådana handlande, hvilka

sjelfva medföra sina varor, men då det icke lärer tillkomma Bevillningsutskottet,

att afgifva förslag till i öfverensstämmelse härmed ändrad lydelse

af § 9 mom. 3 i merberörda Kongl. förordning, har Utskottet här

blott velat fästa uppmärksamheten på önskvärdheten af en sådan förändring,

hvarigenom skulle undanrödjas all den tvekan, som möjligen

skulle kunna tänkas uppstå rörande desse handelsresandes bevillningsskyldighet.

På grund af en vid ärendets behandling inom Kamrarne gjord

hemställan har Utskottet uti sista punkten af § 16 inlagt en erinran

derom, att sådan utländing, som i punkten omförmäles, skall,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillning s- Vt skottets Utlåtande N:o 17.

5

innan han börjar sin handel, hafva dertill i behörig ordning förvärfvat

tillstånd. &

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet här ofvan anfört hemställer

Utskottet,

a) att 16 § Bevillningsstadgan och den öfver samma

paragraf förekommande rubrik må erhålla följande förändrade

lydelse:

»E) Bevillning af utländske eller andra här i riket icke

mantalsskrifne handlande och handelsexpediter.

§ 16.

Utländing eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals-

och skattskrifven svensk undersåte, som reser omkring

i landet och för egen eller, såsom utskickad, för

annans räkning till inledande af handel samt med eller

utan varuprof bjuder ut eller slutar handel om utländska

varor att framdeles från utlandet levereras, skall, vid

ankomsten till riket, till närmaste kronouppbördsman

i stad aflemna skriftlig uppgift, huru länge han ämnar

här qvarstanna, samt dervid erlägga etthundra kronor

för rättigheten att under en tid af högst tre månader

idka dylik handel; åliggande det honom att, derest

han efter nämnda tid vill samma rättighet utöfva, förskottsvis

betala ytterligare fyratio kronor i månaden,

hvilken afgift skall antingen för längre tid på en gång

eller för minst en månad om sänder, men alltid för

full månad, inbetalas till Kronans uppbördsman i stad

inom det län, der han vid betalningstiden sig uppehåller;

skolande qvittenset å den erlagda afgiften vara

ineddeladt å tryckta blanketter, som, efter vederbörliga

reqvisitioner, böra af Statskontoret Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

tillsändas, för att Kronans uppbördsman

i städerna tillhandahållas, och hvilka blanketter,

som skola lyda dels å etthundra kronor, dels å fyratio

kronor hvardera, böra innehålla erinran om behörigt

iakttagande af hvad gällande författningar i afseende

å dylik handel stadga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o IT
Deri

utländing eller med utländing, enligt hvad här

ofvan är sagdt, likstälde svenske undersåte, som, utan

att hafva den stadgade afgiften behörigen erlagt, beträdes

med att bjuda ut eller sluta handel om utländska

varor, skall, jemte afgiftens erläggande, bota från

och med etthundra till och med femhundra kronor. Förbrytelser

häremot upptagas af poliskammare, der sådan

finnes, och eljest åt allmän domstol; och fördelas de

ådömda böterna lika emellan åklagaren och den kommun,

hvarest förbrytelsen blifvit begången.

De sålunda uppburna bevillningsmedlen åligger det

uppbördsmännen att, under titel: »Bevillning af utländske

eller andra här i riket icke mantalsskrifne handlande

och handelsexpediter», såsom andra kronomedel i behörig

ordning uti länets ränteri leverera; hvarförutom

vid hvarje års slut bör uppgöras och till Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande insändas redovisning för de emottagna

qvittensblanketterna, hvilka redovisningar, sedan

desamma blifvit till rigtigheten af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

styrkta, böra inom Januari månads

slut det följande året till Statskontoret insändas, för

att med ränteriredogörelserna jemföras och derefter

aflemna» till Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarrätt för

att tjena till ledning vid räkenskapernas granskning.

För de ifrån Statskontoret till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

afsända qvittensblanketterna, hvilka, intilldess

desamma till uppbördsmännen utlemnas, skola

i landtränteriet förvaras, bör jemväl inom Januari månads

utgång behörig redovisning till Statskontoret insändas.

Hvad här ofvan i denna § är stadgadt rörande särskild

bevillningsafgift af utländing, som utbjuder eller

försäljer utländska varor, gäller icke för norrman, som

idkar handel med norska produkter.

Utländing, som efter dertill enligt särskild författning

förvärf vad rätt reser omkring i landet octf. förtegen, eller

annans räkning bjuder ut till försäljning eller försäljer

af honom medförda eller eljest i riket befintliga varor,

skall erlägga bevillning i enlighet med de i § 6 bestämda

grunder; skolande hvad sålunda är vordet stadgadt ega

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 17.

7

tillämpning äfven i det fall, att utländing medför utländska

varor, som förut blifvit under en eller annan

form reqvirerade;»

samt

_ at’t åt 16 § i Instruktionen för taxeringsförrättningarne

inå gifvas följande förändrade lydelse:

»Så vida icke handlande, handtverkare eller annan

näringsidkare före den 1 Maj det år, taxeringen förrättas,

upphört med sitt förut idkade yrke och sådant

hos. vederbörande myndighet anmält, bör inkomstbevillning

för detsamma efter stadgad beräkningsgrund

honom påföras; dock att utländing, som ej är liär i riket

mantalsskrifven, skall, äfven om han före den 1 Maj det

ar, taxeringen förrättas, upphört med sitt förut idkade

yrke och sådant vederbörligen anmält, taxeras till bevillning

för den tid, han yrket utöfvat.»

2:o.

Uti 10:de punkten hemstälde Utskottet, att § 24 litt. b) mom. 1

Bevnlnmgsstadgan måtte erhålla följande förändrade lydelse: »af styrelserna

öfver brandförsäkringsinrättningarne eller deras agenter eller vederbörande

brandstodskomitéer: uppgift rörande försäkringsvärdet å de i

stad och på dess områden eller i köping befintliga egendomars åbyggnad

samt a bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å ändra

der uppförda hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och

dess binäringar tillhörande rörelse; börande denna uppgift afse samtliga

hithörande byggnader, hvilka blifvit mot brandskada försäkrade, sedan

enahanda uppgift af samma styrelse eller komité nästföregående året

meddelades.»

„ Denna hemställan har blifvit af Första Kammaren oförändrad bifallen

hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets förslag efter vidtagande

af den förändring, att slutmeningen erhöll följande lydelse:

»börande denna uppgift afse samtliga hithörande byggnader, hvilka blifvit

mot brandskada försäkrade under den tid af samma år och det nästföregående

för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats.»

. , De“ förändring som sålunda blifvit af Andra Kammaren vidtagen

i den af Utskottet föreslagna formulering af ifrågavarande §, föranled
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utshottets Utlåtande N:o 17.

des, enligt hvad det vid ärendets behandling i Kammaren hållna protokoll

utmärker, af en inom Kammaren framstäld anmärkning, att, då

enligt Utskottets förslag den nu stadgade skyldigheten för brandförsäkringsinrättningarne

att årligen aflemna uppgift rörande försäkringsvärdet

å de byggnader, som i stad eller i köping blifvit, brandförsäkrade, sedan

enahanda uppgift af inrättningen nästföregående året meddelades, skulle

sålunda utsträckas, att den äfven komme att omfatta vissa byggnader å

landet, föreskriften om den tid uppgiftsskyldigheten i sistnämnda hänseende

skulle afse, icke egde tillämplighet det år, med hvilket författningen

trädde i gällande kraft, enär sådana uppgifter då icke förut blitvit

aflemnade; samt att enahanda förhållande egde ruin, derest ett nytt

försäkringsverk, som borde afgifva sådan förteckning, uppstode, ty i

paragrafen saknades föreskrift om första uppgiftens aflemnande.

Medgifvande befogenheten af den framstälda anmärkningen, får

Utskottet till Första Kammaren hemställa,

att Kammaren ville, med frånträdande af sitt förra

beslut, instämma i det beslut Andra Kammaren i ämnet

fattat.

3:o.

Med anledning af en utaf Herr C. Ekström inom Första Kammaren

väckt motion (N:o °28) hemstälde Utskottet i 14:de punkten af dess betänkande

N:o 12, att Riksdagen måtte besluta, att § 70 mom. 1 i Bevillningsstadgan

skulle erhålla följande förändrade lydelse:

»Öfver pröfningskomiténs beslut må så väl af kronans ombud, som

af den skattskyldige anföras besvär, hvilka, stälda till Kongl. Kammarrätten,

böra, för att varda till pröfning upptagna, ingifvas till Kongl.

Matos Befallningshafvande i länen inom utgången af Februari manad och

för Stockholms stad till Öfverståthållareembetet inom utgången af Mars

månad det påföljande året. Öfver de anförda besvären skola utlåtanden

från vederbörande infordras så skyndsamt, att besvären, jemte vederboran‘des

utlåtanden samt de upplysningar och erinringar, som besvären anses

påkalla, må kunna till Kongl. Kammarrätten insändas från Kongl. Matos

Befallningshafvande i länen inom utgången af Mars manad och från öfver

ståt hållar eembetet inom utgången af April månad samma ar; kommande

derefter målen att i laga ordning af Kongl. Kammarrätten handläggas

och afgöras».

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 17.

9

Detta Utskottets förslag har blifvit af Första Kammaren bifallet

med den förändring, att orden »ingifvas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länen inom utgången af Februari månad, och för Stockholms

stad till Öfverståthållareembetet inom utgången af Mars månad det påföljande

året» utbyttes emot orden »ingifvas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länen och för Stockholms stad till Öfverståthållareembetet

inom utgången af Februari månad det påföljande året». Andra

Kammaren har deremot afslagit Utskottets hemställan uti ifrågavarande

punkt.

Då dessa Katnrarnes olika beslut icke kunna sammanjernkas och

den väckta frågan om förändrade bestämmelser rörande besvär öfver

pröfningskomités beslut, såsom icke afseende någon ändring i grunderna

för bevillningen, sättet för deras tillämpning eller bevillningens fördelning

till utgörande, icke är af beskaffenhet att jemlikt 71 § Regeringsformen

och 65 § Riksdagsordningen böra genom gemensam omröstning afgöras,

lärer frågan hafva förfallit; hvilket Utskottet får

för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 26 April 1880.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Herr E. G. Boström har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i behandlingen af detta utlåtande.

Bih. till Rissel. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 12 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.