Sök i Ratio Lex

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 19

1880-05-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1880:19, Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 19

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 19.

1

N:o 19.

Ant. till Eiksd. Kansli don 8 Maj 1880, kl. 12 nödd.

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af gällande

bestämmelser angående prof ning skomités dispositionsrätt

öfver den s. k. bevillningsprocenten.

§ 75 mom. 1 i nu gällande Bevillningsstadga har följande lydelse:

“Till kostnader för tryckningen af formulär och blanketter till

taxeringslängder jemte sammandrag deraf samt arfvoden åt kronans

ombud och för protokollsföringen samt andra anteckningar under pröfningskomiténs

sammankomster med flera likartade utgifter äfvensom till

skälig af vederbörande taxeringskomitéer förordad vedergällning ej

mindre för sådana till ledning vid bevillningsafgifternas bestämmande

aflemnade, officiella uppgifter, som icke utan genomgåendet af vidlyftiga

handlingar eller räkenskaper kunnat meddelas, än till ordförandena

i bevillningsberedningarna, äfvensom för det vid taxeringsförrättning

för öfrigt lemnade biträde af tjensteman eller andra personer,

som icke ega att vid samma förrättning beräkna rese- och traktamentskostnadsersättning,

må hvarje pröfningskomité med undantag af

Stockholms stads, för hvilken nedanstående särskilda stadgande gäller,

använda och fördela högst ett belopp, motsvarande tre procent af de

första 75,000 kronor, hvartill hela länets bevillningssumma för året

uppgår, två och en half procent af de derpå följande 25,000 kronor,

två procent af de derpå följande 25,000 kronor, en och en half procent

af de derpå följande 25,000 kronor, en procent af de derpå följande

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 19.

50,000 kronor, samt slutligen en half procent af allt hvad bevillningssumman

öfverstiger 200,000 kronor; dock får, om än denna bevillningssumma

sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningskomitén

beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning

och vedergällning, än den då beviljade, för samma år utdelas,

eller ett sådant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmandet af enahanda

ersättning och vedergällning under ett följande år.“

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion

(N:o 157) anför Herr Aug. Bokström, att ehuru i öfverensstämmelse med vilkoren

för den lönereglering, som vid 1878 års riksdag beslutades för vissa

landsstatstjenstemän, landskamererares och kronofogdars rätt till arfvoden

af allmänna bevillningen i och för uppdrag såsom kronoombud vid

beskattningskomitéerna med 1879 års ingång skulle upphöra, deraf icke

föranledts någon ändring i Bevillningsstadgan. Deremot hade beslutet om

nämnda lönereglering medfört en emot ifrågavarande tjenstemäns bevillningsarfvoden

svarande minskning i sjunde hufvudtitelns förslagsanslag

till kostnader för allmänna bevillningens uttaxerande, nemligen från

117,500 kronor till 102,500 kronor. Innevarande års Riksdag hade jemväl i

sammanhang med sitt beslut om lönereglering för häradsskrifvarne, i

öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts proposition, ytterligare minskat

detta förslagsanslag från 102,500 kronor till 75,000 kronor, i följd

hvaraf en skenbar minskning af tillsammans 42,500 kronor uppkommit

i taxeringskostnaderna. Ifrågavarande förslagsanslag hade sålunda,

i följd af genom löneregleringarna förändrade förhållanden, ansetts

böra minskas med ungefär en tredjedel af hela sitt belopp, och hvad

särskild! taxeringskostnaderna för länen beträffar, reseersättningar oberäknad!,

så skulle dessa nedgå från omkring 78,925 till 36,425 kronor.

En motsvarande reduktion i den verkliga utgiften kunde dock

ingalunda förväntas, om icke de gränser, som Riksdagen uppdragit

för pröfningskomitéernas rätt att disponera öfver viss andel af bevillningen,

i samma mån inskränktes. Åtminstone gåfve en längre tids

erfarenhet vid handen — såsom ock af Riksdagens revisorer förut

påpekats — att den skäliga vedergällning, som pröfningskomitéerna

till vederbörande anvisade, mycket nära sammanfölle med det högsta

belopp, som dessa komitéer egde att inom de derför utstakade gränserna

disponera.

För att vinna rättelse i detta förhållande har motionären å en

motionen bilagd uppgift framlagt tvenne olika förslag till förändrad

beräkning af den s. k. bevillningsprocenten. Enligt den första af

dessa skulle den i 75 § 1 mom. omförmälda kostnadsersättning och

vedergällning utgå med 2 procent af de första 75,000 kronor af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 19.

länets bevillningssumma, med 1 procent af de derpå följande 25,000

kronor ocli med J procent af allt hvad bevillningssumman öfverstiger

100,000 kronor; enligt det senare åter med 11 procent af de

första 75,000 kronor, med 1 procent af de derpå följande 25,000

kronor samt med 1 procent af hvad som öfverskjuter 100,000 kronor.

Beräknad å de summor, hvartill bevillningen i de olika länen

år 1877 uppgick, skulle enligt dessa förslag bevillningsprocenten med

respektive 33,575 och 42,025 kronor understigit det belopp, hvarmed

den efter nu gällande grunder utgått.

Ehuru sålunda genom antagande af den senare förslagsberäkningen

en mot minskningen å sjunde hufvudtitelns förslagsanslag till

allmänna bevillningens uttaxerande svarande minskning i den verkliga

utgiften skulle vinnas, anser likväl motionären, att, då största delen

af de fortfarande utgående taxeringskostnaderna, som af bevillningsprocenten

bestridas, utgöres af ersättningar till ordförandena i bevillningsberedningarne,

det för vinnande af en jemn och rättvis taxering

torde vara af vigt, att berörda ersättningar fullt motsvara, om icke arbetet

i ett sådant förtroendeuppdrag, så åtminstone de dermed förenade

kostnader för resor och vivre utom hemorten, hvarjemte motionären,

af enahanda orsak, anser det mindre lämpligt att allt för mycket

inskränka pröfningskomitéernas rätt, att, sedan tryckningkostnaderna

blifvit godtgjorda, anvisa ersättning för sådana till beredningen

afgifna officiella uppgifter, hvarför sådan ersättning blifvit i Bevillningsstadgan

utlefvad.

Med afseende å hvad motionären sålunda anfört och under erinran

om behöfligheten af en sådan ändring i Bevillningsstadgan, som

af Riksdagens beslut om lönereglering för landsstaten föranledes, hemställer

motionären, att 75 § 1 mom. af Bevillningsstadgan må erhålla

följande förändrade lydelse:

“Till kostnader för tryckningen af formulär och blanketter till

taxeringslängder jemte sammandrag deraf samt arfvode för protokolls
föringen

— ---må hvarje pröfningskomité — — — använda och

fördela högst ett belopp motsvarande två procent af de första 75,000

kronor, hvartill hela länets bevillningssumma för året uppgår, en procent af

de derpå följande 25,000 kronor, samt slutligen en half procent af hvad

bevillningen öfverstiger 100,000 kronor; dock — — — — — under

ett följande år. Landsstatstjensteman, som i och för tjensten är skyldig att

närvara vid taxeringsjiirrättning, egen icke att derför åtnjuta arfvode af

bevillning en.a

Lika med motionären anser Utskottet de senast vidtagna löneregleringarne

för landskamererare, kronofogdar och häradsskrifvare,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 19.

genom hvilka regleringar dessa tjenstemäns rätt till arfvoden af allmänna

bevillningen upphört, böra föranleda en nedsättning i det belopp,

som pröfningskomité eger disponera till den i 75 § 1 mom. Bevillningsstadgan

omförmälda kostnadsersättning och vedergällning. Jemväl

derutinnan öfverensstämmer Utskottet med motionären, att denna

nedsättning icke bör göras så betydlig, att den fullt kommer att motsvara

den af löneregleringarne föranledda minskningen i sjunde hufvudtitelns

förslagsanslag till kostnader för allmänna bevillningens uttaxerande;

men Utskottet har icke ens ansett sig böra förorda en så

stor nedsättning som den af motionären föreslagna. Utskottet vill nemligen

fästa uppmärksamheten derpå, att löneregleringen för landskamererare

och kronofogdar först med 1879 års ingång trädt i kraft, samt

att, då ännu icke från alla län landtränteriernas specialräkningar för

nämnde år till Kammarrätten inkommit, man ännu icke kan ega full

kännedom om det sätt, hvarpå bevillningsprocenten under detta år i

jemförelse med det föregående blifvit af de olika pröfningskomitéerna

disponerad, och följaktligen icke torde böra, innan sådan kännedom

vunnits, alltför mycket inskränka pröfningskomitéernas dispositionsrätt

uti ifrågavarande afseende. Utskottet har derföre förestält sig, att bevillningsprocenten

lämpligen kunde bestämmas att utgå med 2 procent

af de första 100,000 kronor, hvartill hela länets bevillningssumma för

året uppgår, med 11 procent af de derpå följande 25,000 kronor, med

1 procent af de derpå följande 25,000 kronor samt med £ procent af

allt hvad bevillningssumman öfverstiger 150,000. kronor. Enligt denna

beräkningsgrund, genom hvilken äfven i någon mån skulle undanrödjas

den ofta öfverklagade olägenheten af nu gällande bestämmelser, att

de län, som eg a de största bevillningssummorna, i afseende å bevillningsprocenten

befunne sig uti en, i jemförelse med länen med mindre

bevillningssummor, mindre gynnad ställning, skulle bevillningsprocenten,

Upsala

län

med ........................................

............2,345

Stockholms

.99

.............2,285

Södermanlands

.............2,165

Östergötlands

>9

99 .......................................

.............3*165

Gotlands

99

99 ..........................................

............. 860

Kalmar

11

*> 9 ........................................

...........2,495

Blekinge

99

99 ..........................................

............. 1,960

Jönköpings

99

99 ........................................

............2,300

Kronobergs

99

99 .........................................

............1,440

Kristianstads

99

............2,525

Malmöhus

99

99 .........................................

............3,865

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

5

för Hallands

„ Göteborgs

„ Elfsborgs

,, Skaraborgs

„ Örebro

,, Wermlands

„ Westmanlands

„ Kopparbergs

„ Gefleborgs

„ Westernorrlands

„ Jemtlands

„ Westerbottens

„ Norrbottens

län med

n

ii

n

ii

11

v

11

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

v

ii

ii

ii

ii

................... 1,660 kronor

..................4,015 „

................... 2,660 „

................... 2,650 „

...................2,615 „

.................. 2,700 „

.................. 2,285 „

.................. 2,555 „

................... 2,870 „

................... 2,760 „

.................. 820 „

...................1)180 „

.................. 1,000 „

Summa 55,175 kronor.

Då enligt nu gällande grunder bevillningsprocentens maximibelopp

för år 1877 uppgick till 78,925 kronor, skulle alltså skilnaden

utgöra 23,750 kronor.

Då kronoombuden vid taxeringskomitéerna i städerna, hvilka särskilt

för hvarje gång förordnas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

fortfarande lära vara berättigade till andel af bevillningsprocenten, torde

de af motionären till borttagande föreslagna orden: “samt arfvoden åt

kronans ombud“ böra i paragrafen qvarstå. Någon tvetydighet lärer

deraf icke kunna vållas, då paragrafen, enligt dess af motionären föreslagna

lydelse, uttryckligen stadgar, att landsstatstjensteman, som i

och för tjensten är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning, icke

eger att derför åtnjuta arfvode af bevillningen.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet hemställa,

att § 75 mom. 1 Bevillningsstadgan må erhålla

följande förändrade lydelse:

“Till kostnader för tryckningen af formulär och

blanketter till? taxeringslängder jemte sammandrag

deraf samt arfvoden åt kronans ombud och för proto
kollsföringen---—

må hvarje pröfningskomité

— — använda och fördela högst ett belopp motsvarande

två procent af de första 100,000 kronor, hvartill

hela länets bevillnings summa för året uppgår, en och

Bih. till Biksd. Prot. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 19.

ev/half procent af de derpå följande 25,000 kronor, en

procent af de derpå följande 25,000 kronor, samt slutligen

en half procent af allt hvad bevillnings summan

öfverstiger 150,000 kronor; dock -----7 under

ett följande år. Landsstatstjensteman, _ som i och för

tjensten är skyldig att närvara vid taxerings förrättning,

eqer icke att derför åtnjuta arfvode af bevillning en

Stockholm den 8 Maj 1880.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

STOCKHOLM, ISAAO MAROUS1 BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.