Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ovilkorlig b el aning sr ätt i Riksbanken för svenska statens och Allmänna Hypoteksbankens obligationer.

1880-03-11 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1880:10, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ovilkorlig b el aning sr ätt i Riksbanken för svenska statens och Allmänna Hypoteksbankens obligationer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1

N:o 10.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Mars 1880, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ovilkorlig b el aning sr ätt

i Riksbanken för svenska statens och Allmänna Hypoteksbankens

obligationer.

I en hos Riksdagens Första Kammare väckt motion, N:o 37, har

Herr A. O. Wallenberg föreslagit, att Riksdagen måtte besluta intagande

i bankoreglementet af följande stadganden:

1 ro mot svenska statens och Allmänna Hypoteksbankens räntebärande

obligationer, stälda till innehafvaren, erhåller eu hvar lån hos Riksbanken

på minst femton dagar, högst tre månader, till det lånevärde och den

räntefot, som i Riksbanken är gällande, när lånet sökes;

2:o bankofullmäktige skola i allmänna tindningarna tillkännagifva

det lånevärde, som fullmäktige bestämt för de olika slagen af svenska

statens och Allmänna Hypoteksbankens obligationer. Sådant kungjordt

lånevärde är gällande, intilldess beslutad ändring blifvit i allmänna tidningarna

offentliggjord; samt

3:o ej må med afseende på låntagaren uti Riksbanken belånas

svenska statens och Allmänna Hypoteksbankens obligationer till högre

eller lägre belåningsvärde eller räntefot, än som blifvit i allmänna tidningarna

kungjordt.

Efter att hafva i frågan inhemtat yttrande utaf fullmäktige i Riksbanken,

hvilka af anförda skäl på det allvarsammaste afstyrkt det väckta

Bill. till Jtiksd. Prof. 1880. G Sami. 1 Afd. G Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 10.

förslaget, får Banko-Utskottet, som fått omförmälda motion till sig hänvisad,

härmed öfver densamma till Riksdagen afgifva utlåtande.

Af så väl motiveringen till förslaget, som af den här ofvan omnämnda

formulering af detsamma framgår, hurusom med förslaget afses

att Bereda ovilkorlig belåningsrått i Riksbanken till oinskränkt belopp

mot säkerhet efter faststälda belåningspris af svenska statens och Allmänna

Hypoteksbankens obligationer.

Enligt hvad i motionen uppgifves, skall en dylik lånerätt för närvarande

finnas i bankoreglementet meddelad vid ansökningar om lån

mot pant af vågförda effekter och jemväl hafva varit uti äldre bankoreglementen

tillerkänd vissa i motionen uppräknade slag utaf obligationer

och aktier. Denna uppgift är dock icke med en riktig tolkning af sagda

reglementens bestämmelser i nämnda hänseende öfverensstämmande. De

stadganden, på hvilka motionären stöder sagda sitt förmenande, innehöllo

i hvad lån mot värdepapper angår endast föreskrifter om hvilka

slag af sådana papper fingo af vederbörande bankstyrelse antagas såsom

säkerhet för lån, men visserligen icke att lånesökande, som erbjödo

dylika säkerheter, ovilkorligen skulle vara berättigade till erhållande af

lån på desamma. Detta ådagalägges tydligen deraf, att när vid 1862—

1863 årens riksdag då gällande föreskrifter om belåning af vissa slags

aktier och obligationer ändrades och hvarmed ingalunda afsågs inskränkning

utan tvärtom utsträckning af förut varande bestämmelser härom, såsom

skäl för förändringen just anfördes, att under närmaste tiderna derförut

tillkommit obligationer, hvilka inneburo lika fullgod säkerhet som flertalet

af de till belåning då antagliga, och att derföre en vidsträcktare

rättighet syntes böra bankstyrelserna meddelas för att icke nödgas afslå

ansökningar om lån på säkra papper. Sålunda tillkom den ännu gällande,

i nuvarande bankoreglementes 29 § intagna bestämmelse i fråga om belåning

af »aktier, publika papper eller annat hypotek», men hvilken bestämmelse,

oaktadt den deri meddelade större belåningsrätten för värdepapper,

ju icke ens af motionären anses innefatta ovilkorlig lånerätt

för något slag af sådana papper, eftersom motionen just åsyftar en

förändring af detta stadgande. På enahanda sätt förhåller sig ock med

regleinentsbestämmelserna rörande belåning af vågförda effekter; dylika

effekter äro väl enligt reglementets 30 § belåningsbara i Riksbanken,

men någon som helst rätt att ovilkorligen erhålla lån mot slik säkerhet

har lika litet för sådana effekter som för värdepapper blifvit vare sig i

äldre bankoreglementen eller i det nu gällande lemnad.

Efter dessa meddelanden öfvergår Utskottet till undersökning

deraf, huruvida en förpligtelse för Riksbanken att vid påfordran belåna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 10.

3

nu ifrågastälda slag af värdepapper skulle varda lämplig och ändamålsenlig

och på sådan grund böra i reglementet för Riksbanken dess vederbörande

styrelser till efterrättelse meddelas. Motionären anför såsom stöd

för sitt förslag i berörda hänseende i främsta rummet den fördel, som

dymedelst skulle svenska statens och Allmänna Hypoteksbankens obligationer

tillgodokomma, att nemligen derigenom blifva tillerkända egenskapen

att kunna tjena såsom kassareserv. Det har visserligen icke undgått

Utskottet, hurusom genom förslagets antagande en obestridlig fördel skulle

beredas dessa obligationer och deras innehafvare, deribland icke minst

de enskilda penningeinrättningarna i riket och särskildt de enskilda sedelutgifvande

bankerna, hvilka genom rättigheten att när som helst kunna

få sina innehafvande förråd af sådana obligationer belånade samt med afseende

å de nuvarande lätta kommunikationerna faktiskt skulle kunna få den

med skyldigheten för dessa banker att hålla metallisk kassa för inlösen af

deras sedlar förenade kostnad till stor del på Riksbanken Överflyttad. Utskottet

anser emellertid, att vid afgörande af ifrågavarande förslag hänsyn

icke företrädesvis bör tagas til! detta förhållande, utan att rätta synpunkten

vid förslagets bedömande är de verkningar detsamma genom att

antagas skulle komma att utöfva på såväl Riksbankens trygghet och utveckling

som dess förmåga att med denna förpligtelse tillgodose landets

affärs- och penningerörelse på det hela. I sådant hänseende anför motionären,

att ett bifall till hans framställning skulle kunna anses såsom

början till ett mera betryggande banksystem och komma Riksbanken att

uppträda såsom centralbank, äfvensom att de sexton millioner kronor,

hvaraf Riksbankens obegagnade sedelutgifningsrätt enligt motionärens förmenande

i medeltal skall utgöra, lemnade full tillgång för den af honom

föreslagna utsträckta belåningsskyldigheten för Riksbanken. Lika med

fullmäktige lemnande derhän, hvarifrån motionären fått nämnda medeltalssiffra

för Riksbankens obegagnade sedelutgifning, har Utskottet i anledning

af motionärens nyss berörda anförande jemväl funnit sig böra

med fullmäktige erinra derom, att, i betraktande af Riksbankens åligganden

med afseende å myntutvexlingens fortgång och bestånd, det är till

kassaförhållandena, ingalunda till den obegagnade sedelutgifningsrätten,

som hänsyn måste tagas vid hvarje ifrågakommande utsträckning af Riksbankens

förpligtelser såsom långifvare. Vid öfvervägande häraf och då

sammanlagda beloppet af Riksgäldskontor^ och Allmänna Hypoteksbankens

utelöpande obligationer för närvarande uppgå till mellan 4 och 5

hundra millioner kronor, skulle en sådan förpligtelse gent emot låuesökande,

som den af motionären utan all hänsyn till kassaställningen

föreslagna, långt ifrån att befrämja det af motionären antydda önsknings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

''4

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 10.

målet för Riksbanken att eu gång kunna uppträda såsom centralbank,

tvärtom, såsom ock fullmäktige påpekat, ej blott kunna allvarsamt blottställa

Riksbankens ställning och kredit, hvars upprätthållande likväl just

för den större rörelsens trygghet och framgång utgör ett väsentligt vilkor,

än ock kunna sätta Riksbanken ur stånd att fullgöra en cirkulationsbanks

första, oeftergifiiga pligt att när som helst med gällande metalliskt

mynt inlösa alla de utelöpande sedlar, som för sådant ändamål i banken

företes.

Då således ifrågavarande förslag lärer befinnas ej mindre med hänsyn

till Riksbankens säkerhet och utveckling än den allmänna rörelsen

allt annat än välbetänkt, och derjemte vid jemförelse emellan Riksbankens

kassaförhållanden, å ena sidan, och beloppet af utelöpande obligationer

af nu ifrågavarande slag, å andra sidan, praktiskt outförbart, samt

dertill kommer att nyssnämnda värdepapper, på sätt fullmäktige i sitt

yttrande till Utskottet jemväl anfört, i Riksbanken belånas mot lägsta

gällande ränta och i allmänhet till belåning antagas utan hänsyn till låntagaren,

så långt med eu jemn och oafbruten fortgång af lånerörelsen

låter sig förena, föranlåtes Utskottet vördsamt hemställa,

att motionärens förslag måtte lemnas utan allt afseende.

Stockholm deri 11 Mars 1880.

På Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.