Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 14

1880-04-13 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1880:14, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 14

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 14.

L

N:o 14.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 April 1880, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om införande i bankoreglementet

af stadganden rörande storleken af Riksbankens

sedlar.

Under åberopande af önskvärdheten deraf, att samtlige ett lands

banksedlar af samma valör hafva samma storlek och form, hvilket numera

hos oss icke är förhållandet, enär Riksbankens nya sedlar i dessa

hänseenden afvika från de enskilda sedelutgifvande bankernas, har

Herr A. O. Wallenberg uti en hos Riksdagens Första Kammare väckt

och till Banko-Utskottet hänvisad motion, N:o 35, hemstält, att i

reglementet för Riksbankens styrelse och förvaltning- måtte rörande

riksbankssedlarnes storlek och form införas bestämmelser, att tjena

Fullmäktige i Riksbanken till efterrättelse, när nästa upplaga af sedlar

skall tryckas ; varande af motionären i sådant hänseende föreslaget:

l:o) att fem- och tiokronesedlar skola hafva en längd af 134

millimeter och eu bredd af 74 millimeter;

2:o) att femtio- och hundrakronesedlar skola hafva en längd af

148 millimeter och en bredd af 134 millimeter; samt

3:o) att ettusenkronesedlar skola hafva en längd af 223 millimeter

och en bredd af 134 millimeter.

Utskottet har öfver motionen inhemtat yttrande af Fullmäktige i

Riksbanken, hvilka, med afstyrkande af motionen, såsom skäl för den

vidtagna minskningen i måtten å Riksbankens nya sedlar hufvudsakBih

till Biksd. Prof. 1880. 6 Samt. 1 Afd. 8 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Banko-Utskottets Utlåtande B:o 14.

ligen anfört följande: »För den, som iakttager gången af förändringarna

med sedelformaten, visar det sig snart att, från den tid sedlar

med dubbla blad brukades, förändringarna gått ut på att minska

formaten. Vid den tid, då de format på riksbankssedlar, hvilka motionären

nu så mycket framhåller, kornmo i bruk, var det allmän sed

att förvara sedlar i plånböcker, i hvilka vanligen nyssnämnda format

lätt kunde utan vanvård förvaras. Numera förvarar allmänheten mestadels

sedlarne i portmonnäer med vida mindre utrymme och der sedlarne

vikas och ofta illa handteras, desto värre ju större de äro.

Hvad beträffar sammanläggandet med andra sedlar, lärer det vara nog

att erinra, att, derest härutinnan någon verklig svårighet förefunnes,

denna skulle värst drabba Riksbanken, som jemte sina egna sedlar

torde hafva större rörelse med enskilda bankernas sedlar, än de flesta

af dessa banker sjelfva. Det torde dessutom ej böra förgätas, att Riksbankens

förra sedelformat, som motionären synes så lifligt sakna, voro

sådana, att för flera valörer Riksbankens sedlar måste behandlas, sorteras

och räknas alldeles skilda från de enskilda bankernas. Men det är ock en

väl känd sak, att till följd af det större formatet för flera valörer af

Riksbankens sedlar, dessa icke så gerna begagnades för remisser emellan

orterna, utan att enskilda bankernas sedlar i och för sin mindre tyngd

och deraf beroende mindre porto oftast föredrogos.)) Fullmäktige, som på

dessa skäl funnit sig hafva egt fullgiltig anledning att med skyldigt

iakttagande af Riksbankens intresse vidtaga nu ifrågavarande förändring,

hafva vidare med afseende å motionärens förslag rörande tidpunkten,

hvarifrån de af honom föreslagna nya bestämmelserna skulle

gälla, eller när nästa upplaga af Riksbankens sedlar skola tryckas, anfört

följande: »Härvid är att märka, att af den nu under arbete varande

upplagan återstå tusen- och femtiokronesedlarne, båda snart färdiga,

och att, om motionärens förslag nu vunne framgång, följden deraf

blefve, att de på sistnämnda valörers tillverkning nedlagda kostnader

till största delen vore onyttiga, och att Riksbanken för kortare eller

längre tid måste antingen använda sedlar, hvilkas mått icke stämde

tillsammans, eller ock göra än större onödiga kostnader för sedeltillverkning.

Om således under alla förhållanden de nu snart färdiga

plåtarne till tusen- och femtiokronesedlar böra få fullbordas, lärer någon

tillämpning af det föreslagna stadgandet icke under nästa tolf

månader behöfva ifrågakomma)).

Jemte meddelande af hvad Fullmäktige sålunda till stöd för den

af d em vidtagna förändring i afseende å formaten på riksbankssedlarne

och för afstyrkande af motionen andragit, får Utskottet för egen del

anföra, att då vid jemförelse emellan måtten å Riksbankens nya sedlar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utslcottets Utlåtande N:o 14.

3

och de enskilda bankernas, skilnaden i storlek dem emellan är så obetydlig,

att den af motionären anförda enda olägenheten af denna skilnad,

eller att Riksbankens sedlar »vid sammanläggande med de enskilda

bankernas, lätt skulle kunna borträknas till skada för dem, som

hafva en utbetalning att göra», icke kan utan bristande uppmärksamhet

vid uppräknandet komma att förefinnas, samt då i öfrigt det, enligt

Utskottets uppfattning, måste i regel befinnas rigtigare och klokare

att öfverlemna en sådan detaljbestämmelse, som den om lämpligaste

måtten på Riksbankens sedlar till bepröfvande och afgörande

af bankens styrelse, än att stadganden derom i reglementet för samma

styrelse införa, föranlåtes Utskottet hemställa,

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 13 April 1880.

På Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.