Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9

1880-03-05 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1880:9, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9,

Ank. till Kiksd. Kansli den 6 Mars 1880, kl. 2 e. m.

Utlåtande,, i anledning af vädd motion om åtskilliga ändringar i

bankör eglement et.

Inom Riksdagens Andra Kammare bar Herr P. G. Sandberg, med

ii vilken Herrar J. Smedberg, Sven Håkansson, A. W. Westerdal och Anders

Larsson instämt, väckt motion, N:o 127, om åtskilliga ändringar i

bankoreglementet; och får Utskottet, till hvilket sagda motion blifvit

hänvisad, i anledning af densamma härmed till Riksdagen afgifva utlåtande.

Till en början föreslås i motionen, att Ö mom. i bankoreglementets

32 §, som bandiar om afbetalningslån, måtte erhålla följande lydelse:

»Ansökningar om lån af detta slag skola föredragas och pröfvas

i den ordning de inkommit senast åtta dagar efter det ansökningarna

blifvit till hufvud- eller afdelningskontoren aflemnade.»

1 anledning häraf får Utskottet meddela, att, vid behandling af

ett nästlidne riksdag väckt lika beskaffad! förslag, Utskottet i afgifvet

utlåtande ,N:o 13, sista punkten, yttrade, det Utskottet funne föreskrifter

om bestämmande af viss tid, hvarinom ansökningar af omförmälda

beskaffenhet borde pröfvas och vederbörande meddelas, icke böra inrymmas

i bankoreglementet, utan att i sådant hänseende möjligen erforderliga

föreskrifter borde af fullmäktige lemnas; och blef Utskottets

på grund häraf gjorda afstyrkande af sagda förslag utaf Riksdagen bifallet.

Såsom Utskottet i sitt till innevarande Riksdag afgifna memorial

N:o 2 meddelat, hafva fullmäktige under sist förflutna år föreskrifvit,

att ansökningar om afbetalningslån alltid skola vid Riksbankens särBih

till Riksd. Prof. 1880. 6 Smil. 1 Afl. ö Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Utlåtande Nio it.

skilda kontor pröfvas ocli afgöras i den ordning de inkomma ocli lånesökande,

så snart ske kan, lemnas besked om ansökningen blifvit bifallen

eller afslagen. Vid sådant förhållande och då det nu väckta förslaget,

enligt hvad af motiveringen till detsamma framgår, synes hafva

tillkommit af farhåga att eu dylik bestämmelse, som den sålunda redan

meddelade, icke skulle komma att, utan särskilt förständigande, af

fullmäktige meddelas, lärer

1:0

nu omförmälda del af motionen icke påkalla

någon Riksdagens åtgärd.

Vidare föreslås i sagda motion, att Utskottet måtte formulera och

föreslå Riksdagen till antagande de ändringar i § 59 af nu gällande

bankoreglemente och öfriga hit hörande föreskrifter, som kunna vara

erforderliga för att Riksdagen må återbekomma sin rätt att välja ledamöter

i styrelserna för afdelningskontoren.

Till stöd för detta förslag hafva motionärerne endast anfört, att

»erfarenheten visat», att den förändring, hvarigenom fullmäktige fingo

uppdrag att utnämna styrelseledamöterne vid afdelningskontoren, ingalunda

förbättrat handhafvandet af låneärenden och öfriga angelägenheter

inom afdelningskontoren.

Hörde öfver denna del af motionen, hafva fullmäktige uttryckt

önskvärdheten deraf, att motionären och de, som med honom instämt,

hvilka samtlige tillhöra riksbankskontorets i Göteborg område, närmare

angifvit de felaktigheter, deras erfarenhet beredt dem tillfälle iakttaga,

särdeles iförande öfriga riksbankens afdelningskontor, men att i det

skick, förslaget blifvit framstäldt, fullmäktige endast kunde, med erinran

att förslaget om nu gällande stadgauden rörande styrelseledamöternes

vid afdelningskontoren tillsättning icke utgått från fullmäktige, uttala

den mening, att, huru än Riksdagen må finna lämpligt bestämma, sättet

för tillsättning af nämnde styrelseledamöter, de fullmäktige, åt hvilka

riksbankens styrelse och förvaltning anförtros, otvifvelaktigt skola, i

hvad på dem kan ankomma, söka verka för ett allt mera förbättradt

handhafvande jemväl utaf afdelningskontörens angelägenheter.

Jemte omförmälande häraf, får Utskottet anföra, hurusom för enhet

och följ dugtighet i förvaltningen af eu bankinrättning oeftergifligen

erfordras, att anordningarna utgå från en styrelse och att till tillämpningen

häraf jemväl hörer, att styrelserna för bankinrättningens afdelningar

i orterna underordnas bankstyrelseu för det hela så, att afdel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9,

ningskontorens styrelser både af denna tillsättas och af den kunna entledigas,

om anledning dertill skulle förekomma. Då denna, enligt Utskottets

uppfattning, rigtiga åsigt, blifvit af 1873 års Riksdag i hvad

riksbanken rörer, gillad och antagen samt till den nu i omformälda

hänseende, beträffande tillsättningen af kontorsstyrelserna, ifrågastälda

förändring i nyssnämnda Riksdags beslut, några grundade skäl icke blifvit

anförda, finner Utskottet sig sakna all anledning att understödja

detta förslag, och hemställer derföre,

2:o

att motionen i denna del icke må bifallas.

1 motionen föreslås än vidare, att Utskottet måtte till Riksdagen

afgifva förslag derom, att styrelseledamöternes antal vid riksbankens

afdelningskontor i Göteborg och Malmö måtte ökas från fyra till fem,

hvaraf fyra skulle väljas af Riksdagen och en, bankoombudet, som

skulle handhafva den dagliga förvaltningen, utses af Fullmäktige; att

dessa styrelser skulle sammanträda för föredragning af låneärenden tre

gånger i veckan och för behandling af allmänna ärenden en gång i

månaden eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

sådant fordrade; att vid de allmänna sammanträdena, så vidt ske kunde,

samtlige styrelseledamöter borde vara närvarande, i andra fall minst

fyra; samt att vid föredragning af låneärenden tre ledamöter skulle

kunna fatta beslut, då de voro om beslutet ense.

I motiveringen till detta sist anförda förslag yttras, att det torde

vara billigt, att styrelseledamöterne vid de ifrågavarande afdelningskontoren,

i likhet med bankofullmäktige, erhålla någon tids semester.

Jemväl öfver denna del af motionen hafva fullmäktige i riksbanken,

på anmodan af Utskottet, afgifvit yttrande, och dervid anfört

följande:

»I anledning häraf anse sig fullmäktige böra fästa uppmärksamhet

derpå, att af sju fullmäktige endast de två deputerade, som vid hufvudkontoret

handhafva; den dagliga förvaltningen, åtnjuta semester och att

på enahanda sätt ibland de af fyra ledamöter bestående styrelserna för

Göteborgs och Malmö afdelningskontor inom hvardera styrelsen den

ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen, också åtnjuter semester

lika lång tid hvarje år som deputerade. Möjligheten för öfrige

fullmäktige att någon del af året hafva ledighet beror för dem, likasom

för styrelseledamöterne vid afdelningskontoren, derpå, att beslut kunna

fattas, utan att alla ledamöter behöfva vara närvarande. Men då, efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 9.

nu gällande stadgande!! vid låneärendenas behandling, utom den ledamot,

som handhafver den dagliga förvaltningen, endast två ledamöter af

tre behöfva vara tillstädes, synes motionärens förslag, ehuru med bibehållande

af nuvarande föreskrift, att ansökning om försträckning icke

må anses bifallen, så framt ej tre ledamöter äro om bifall ense, uppställa

såsom allmän regel, att i ärendenas behandling skola deltaga

minst fyra ledamöter, d. v. s. ledamoten för den dagliga förvaltningen

och tre ledamöter af de fyra, som, jemlikt förslaget, skulle af Riksdagen

väljas. Enligt nu gällande stadgande!! skulle således de styrelseledamöter,

som ej handhafva deri dagliga förvaltningen, kunna, om de så önskade,

årligen njuta fyra månaders ledighet från låneärendenas behandling;

enligt motionärernes förslag skulle de i allmänhet icke kunna lå mer

än tre månader hvarje år. Att motionärens förslag således ej stålhatt

väl tillsammans med det augifna syftet att bereda styrelseledamöterne

förut saknad semester, lärer lätt inses. En annan lättnad anse sig

motionärerne bereda styrelsens ledamöter derigenom att de ej, såsom nu,

skulle för låneärendenas handläggning sammanträda hvarje söknedag,

utan endast tre gånger i veckan. Då nu likväl allmänheten sedan långtid

varit van att kunna påräkna beslut öfver låneansökningar för hvarje

dag, skulle den förändring, motionärerne föreslagit, innebära eu verklig

försämring i riksbankens förhållande till och bemötande af allmänheten,

och redan ur denna synpunkt anse fullmäktige sig böra afstyrka förslaget.

Men derjemte torde ej böra lemnas oanmärkt, att genom förslaget

styrelseledamöternes göromål icke minskades, utan endast den ändring

åstadkommes, att de i medeltal hvarannan dag finge arbeta dubbelt så

länge, som nu hvarje dag. Huru denna ändring bör bedömas, kan till

någon del bero på personligt tycke eller personliga förhållanden, men

icke lärer det billigtvis kunna anses såsom en sådan lindring i arbetet,

att den skulle berättiga till nedsättning i arvodet för ett dylikt tillfälligt

uppdrag, som ledamotskap för ett år i en bankstyrelse, hvilket

snarare borde anses tyngre, när under ständigt anspråk på en ledamots

omtanke det trägnare arbetet, ojemnt fördeladt, fordrade, att vissa dagar

skulle mera uteslutande egnas åt uppdragets fullgörande)).

Hvad Fullmäktige sålunda anfört, har Utskottet, vid slutlig behandling

af frågan, funnit sig böra till alla delar biträda, och hemställer

derföre,

3:o

att berörda förslag icke må godkännas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

o

På nyss antydda grunder har motionären ytterligare föreslagit,

att aflöningarne till styrelserna för Riksbankens afdelningskontor i Göteborg

och Malmö måtte utgå med följande nedsatta belopp, nemligen

i Göteborg:

fem styrelseledamöter, hvardera ....................................... kronor 1,800: -—■

den ledamot, som handhafver dagliga förvaltningen,

fri bostad och............................................................... » 4,200: —

i Malmö:

fem styrelseledamöter, hvardera .......................................... kronor 1,200: —

den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,

fri bostad och ................................................................ » 3,800: —

Med erinran att till följd af det ökade antal ledamöter, som enligt

motionärens förslag skulle aflönas, den besparing, som skulle beredas, icke

blir större än 1,000 kronor vid kontoret i Göteborg och 1,400 kronor vid

kontoret i Malmö, hafva fullmäktige i afseende å detta förslag fäst uppmärksamhet

derpå, att frågan här icke gäller att bestämma lön för fortfarande

tjenstebefattningar, afsedda att innehafvas lifvet igenom, derest de

icke utbytas mot bättre afiönade och i ena och andra fallet medförande

pensionsrätt, utan för tillfälliga uppdrag, hvilkas fortfarande utöfver de tolf

månader, för hvilka de lemnas, icke är så tryggad, att icke den, som innehar

arvodet, städse måste vara beredd på att snart kunna gå i mistning af

detsamma. »Om», andraga Fullmäktige vidare, »redan dessa förhållanden

i allmänhet anses föranleda dertill, att dylika uppdrag vanligen godtgöras

efter annan beräkning, än som gäller för bestämmande af tjenstemäns

löner, kommer dertill, att riksbanken icke är den enda banken i

vårt land, som fastmer af sådana har ett ganska stort antal. Vid sådant

förhållande vore det måhända icke en väl beräknad hushållning att alldeles

lemna å sido det sätt, hvarpå andra banker godtgöra dylika uppdrag,

under behörigt afseende på de större eller mindre mått af arbete,

nit och omvårdnad, som för den ena eller andra befattningen jemförelsevis

må anses erforderlig, äfvensom de mer eller mindre tryggade omständigheter,

under hvilka den inneliafves. Finnes nu på en ort äfven flera

andra bankinrättningar jemte riksbanken, så är det i regeln ej rätt

lämpligt att i styrelsen för riksbankens kontor insätta dessa andra, på

platsen varande bankers direktörer eller större aktieegare. Då nu andra

bankinrättningar icke underlåta att söka i sina styrelser insätta de dugligaste

de kunna erhålla, vållas härigenom en afsevärd minskning i den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Utlåtande N:o .9.

personal, inom hvilken riksbanken, dess val må nu ske af Riksdagen

eller af Fullmäktige, har att göra sitt val. Om då godtgörelsen lör de

uppdrag, Riksbanken behöfver få med nit och god vilja utförda, ställes

alltför ofördelaktig, inskränkes lätteligen den krets, inom hvilken valet

måste göras, ytterligare på ett sätt, som kan förorsaka vida mera svårigheter

och verklig skada, än som uppväges af vida större besparingar,

än dem motionärerne förmått uttänka och föreslå. Då de nu bestämda

arvodena för styrelseledamöterne vid afdelningskontoren, vid ett rätt

öfvervägande af hithörande förhållanden, icke lära kunna bedömas såsom

för höga, torde det allra minst vara rätt att, för beredande af skäl för

en nedsättning i dessa arvoden, vidtaga andra förändringar, som rubba

rörelsens jemna gång och lätt kunna framkalla missnöje hos allmänheten,

då pröfningen af inkomna låneansökningar derigenom ofelbart skulle

fördröjas »

Med biträdande af hvad fullmäktige sålunda anfört, hemställer

Utskottet,

4:o

att detta förslag icke må vinna afseende.

Slutligen har motionären, utan att framställa något bestämdt förslag

eller yrkande, dels uttalat den mening, att det vore alldeles onödigt,

att revisionen af afdelningskontorens affärer skall kräfva så långtid,

då hela stats-, banko- och riksgäldsrevisionen kan försiggå på två

månader, dels ock hemstält till Utskottet, att »taga i närmare ompröfvande,

om icke de alltför höga arvodena till bankofullmäktige, i jemförelse

med arfvodena till Riksgäldsfullmäktige», borde nedsättas.

Hvad härvid först angår tiden för revisionen vid Riksbankens

afdelningskontor, skall, enligt instruktionen för dessa kontors revisorer,

deras granskningsarbete vara verkstäldt och afslutadt: vid kontoret i

Göteborg inom eu månad, vid kontoret i Malmö inom tre veckor samt

vid kontoren i Luleå och Visby inom åtta dagar. På sätt fullmäktige

i afseende härå anfört, finnes således icke stadgadt, att revisionen skall

räcka någon lång tid, utan är det endast bestämdt, att den ej får räcka

utöfver en viss tid. Om nu revisioner måste erkännas vara både nyttiga

och nödvändiga, vore det väl besynnerligt att förmena de personer,

som erhålla och åtaga sig förtroendet att verkställa dylika revisioner,

den tid som skäligen kan erfordras för arbetets ordentliga verkställande.

Då redan finnes bestämdt den längsta tid, utöfver hvilken förrättning-en

vid hvart och ett afdelningskontor ej får utdragas, och dessa tider icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

7

synas lemna större rådrum, än som skäligen kan erfordras, lärer dervid

desto mindre något vara att åtgöra, som erfarenheten torde visat, att det

kan vara en ganska illa beräknad hushållning att icke sätta revisorer i

den ställning, att de kunna ordentligt fullgöra sitt vigtiga uppdrag.

Beträffande åter arvodena till Fullmäktige i Riksbanken för deras

vigtiga och ansvarsfulla uppdrag, äro dessa arvoden för närvarande

desamma som redan år 1874 af Riksdagen bestämdes och några omständigheter

af beskaffenhet att föranleda till nedsättning af samma arvoden

hafva sedan dess visserligen icke förekommit.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet funnit

sig sakna skäl föreslå någon förändring uti hvad i nämnda hänseenden

för närvarande finnes stadgadt; hvilket Utskottet velat

5:o

anmäla.

Stockholm den 5 Mars 1880.

På Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.