Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5

1880-03-02 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1880:5, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.

1

N:0 5.

Ant. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1880, kl. 10 f. m.

Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 2,

i anledning af väckt motion om skärpning af bestämmelserna

i Kongl. kungörelsen den 30 Maj 1873, angående

hvad iakttagas bör till förekommande af boskapspests

och andra smittosamma husdjurssjukdomars införande

i riket.

Uti en inom Första Kammaren under N:o 26 väckt motion har

Herr Friherre Hochschild föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig

skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. kungörelsen den 30 Ma j

1873 må i sina bestämmelser skärpas sålunda:

l:o att införsel till Sverige af kreatur, kommande från land, som

förklarats smittadt. af boskapspest, förbjudes; och

2:o att kreatur, hvilka till Sverige införas från land, som förklarats

misstänkt för boskapspest, eller annan smittosam husdjurssjukdom,

samt kreatur, hvilka vid anländande till Sverige, då de ovilkorligen

skola undergå besigtning af veterinär, befinnas icke vara i fullgod!

helsotillstånd, skola å lossningsorten undergå den karantän, som

af vederbörande sundhetsmyndighet varder bestämd.

Jemte förmälan att den stora betydelse, som exporten af lefvande

kreatur från Sverige till England under de senaste åren vunnit,

gjorde det synnerligen önskvärdt, att denna vigtiga handelsrörelse må

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 8 Samt. 2 Afä. 1 Band. 2 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.

vara fullt försäkrad om eu oafbruten fortvaro; att Sverige visserligen

ätnjöte den undantagsförmånen att få exportera lefvande boskap till

England, men att de åtgärder, hvilka här vore anbefalda för att tillförsäkra

oss bevarandet af denna förmån, tvifvelsutan skulle kunna

med fördel underkastas en strängare kontroll, har motionären -— till

stöd för sin framställning — vidare anfört, hurusom Hushållningssällskapet

i Kristianstads län förliden sommar hos Kongl. Maj:t gjort underdånig

hemställan om anbefallande af ytterligare skärpta åtgärder i

berörda afseende; att Kongl. Landtbruksakademiens förvaltningskomite

uti häröfver afgifvet utlåtande ansett Kongl. kungörelsen af år 1873

åtminstone i tillämpningen lemna åtskilligt öfrigt att önska och fördenskull

i vissa delar förordat bifall till Hushållningssällskapets framställning,

under framhållande af nödvändigheten deraf att karantän ovilkorligen

bör ega rum å lossningsorten, men att Kongl. Medicinalstyrelsen, hvars

yttrande jemväl infordrades, förklarat sig anse hvarje ändring af nu

gällande bestämmelser i ämnet vara obehöflig; och har motionären

slutligen förmält sig hysa den förhoppning, att, ehuru Medicinalstyrelsens

utlåtande legat till grund för Kongl. Maj:ts nådiga beslut i

ämnet, en ny pröfning af detsamma skall kunna lända till anbefallande

af åtgärder i öfverensstämmelse med de af Kongl. Landtbruksakademien

förordade; varande det i motionärens tanke mindre väl betänkt

att uppskjuta sådana åtgärders vidtagande till den dag, då undantagsförmåner

vid införseln af lefvande kreatur ej längre medgifvas oss i

England.

För bedömande deraf, huruvida giltiga skäl må vara för handen

att vidtaga någon särskild åtgärd till betryggande af ett fortsatt

åtnjutande af den Sverige medgifna rättigheten att utföra lefvande

boskapskreatur till England, har Utskottet- förskaffat sig upplysningom

och får bär nedan redogöra för de förhållanden, som kommit under

öfvervägande vid beviljandet åt vårt land af de undantagsförmåner

med afseende å utförsel af lefvande boskap till England, hvars

orubbade bibehållande motionären afsett att medelst de af honom föreslagna

åtgärder befästa.

1 sammanhang med utfärdandet, år 1878, i konungariket Storbritannien

af en förändrad lag om smittosamma djurssjukdomar, »Contagious

Diseases (animals) Act», enligt hvilken Act, som trädde i gällande

kraft den 1 Januari 1879, all främmande boskap, som efter

nämnde dag infördes till Storbritannien, skulle vara underkastad

nedslagtning i ankomsthamnen, så framt ej särskild!- undantag från

detta stadgande beviljats det land, från hvilket boskapen anländt, underrättades

Kongl. Svenska Regeringen, genom härvarande Kongl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

törsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande X:o 5.

Storbritanniske minister, att de regeringar, som önskade utverka ett

dylikt undantag för boskap från deras hemland, borde derom göra framställning

före den 1 November 1878, beledsagad af uppgifter angående

de inom landet gällande lagar och förordningar rörande införsel

af kreatur, äfvensom beträffande de åtgärder, som vore inom landet

anbefalda till förhindrande af smittosamma kreaturssjukdomars spridande.

Innan någon framställning med anledning häraf gjordes hos

Kongl. Storbritanniska Regeringen, infordrades underdåniga utlåtanden

i ämnet från så väl Kongl. Medicinalstyrelsen, som Kongl. Kommerskollegium

och Kongl. Generaltullstyrelsen, hvilka utlåtandens hufvudsakliga

innehåll Utskottet ansett sig böra meddela.

Medicinalstyrelsen anförde, efter inhemtande af veterinär-institutets

lärarekollegii yttrande, att styrelsen ansåge, det rättigheten att

till England införa lefvande boskapskreatur från Sverige borde för

närvarande vara betryggad, då vårt land vore fritt från epidemier bland

boskapen och sådana försigtighetsmått vid införsel deraf i våra hamnar

tillämpades, att de erbjöde säkerhet för kreaturens friska helsotillstånd

vid hitkomsten från utlandet; att, hvad anginge de farligaste

epidemierna bland husdjuren, så hade boskapspest veterligen aldrig förekommit

här i riket, den elakartade lungsjukan endast två gånger

uppträdt inom Sverige, nemligen år 1847 i Halland och Skåne, samt

år 1856 i Skaraborgs län, båda gångerna införd från Storbritannien,

men genom nedslagtning af både sjuka och friska nötkreatur på

de egendomar, der sjukdomen uppträdt, snart upphört, samt den

farsotartade mul- och klöf sjukan under de senaste 40—50 åren endast

vid två tillfällen förekommit, åren 1869 och 1875, vid hvilka tillfällen

sjukdomen dock till följd af vidtagna spärrningsåtgärder snart upphörde

; att, beträffande försigtighetsmåtten mot införande af ofvannämnda

sjukdomar, dessa syntes vara fullt betryggande till följd af

de i Kongl. kungörelsen den 30 Maj 1873 meddelade föreskrifter; samt

att Kongl. förordningarne den 19 April och den 21 Maj 1875, angående

hvad iakttagas bör till förekommande och hämmande af smittosamma

sjukdomar bland husdjuren, och Sundhetskollegii kungörelse

den 13 Mars 1876, innefattande råd och anvisningar för kommunalmyndigheter,

veterinärer och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, angående

deri föreskrifna åtgärder, likaledes erbjödo den relativt bästa säkerhet

mot ifrågavarande sjukdomars spridning inom landet; på grund

hvaraf allt Medicinalstyrelsen ansåge några andra åtgärder för underlättande

af kreaturs utförsel från Sverige icke böra vidtagas, än att de

i ämnet gällande författningar blefve vederbörande engelska myndig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande A:o 5.

heter meddelade; dock hemstälde styrelsen att, till beredande af tillfälle

för exportörer att angående kreaturens helsotillstånd vid utskeppningen

erhålla tillförlitliga och officiella intyg, Kongl. Maj:t måtte föreskrifva,

att vederbörligen antagen veterinär, som enligt Kongl. kungörelsen

den 30 Maj 1873 § 4 mom. 1 vore af Konungens Befallningshafvande

utsedd att öfvervaka importen, äfven skulle vara pligtig att,

då så påfordrades, omedelbart före kreaturens inskeppning desamma

besigtiga och undersöka samt om deras helsotillstånd afgifva skriftligt

intyg, mot ersättning af exportören.

Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen förklarade att, då de i

1873 års kungörelse samt i Kongl. förordningarne den 19 April och

den 21 Maj 1875 meddelade föreskrifter till förhindrande af boskapspests

och andra smittosamma husdjurssjukdomars införande i riket,

samt till förekommande och hämmande åt smittosamma husdjurssjukdomars

spridande, syntes vara fullt betryggande, samt, med undantag

af det vilkorliga stadgandet om nedslagtning af från främmande land

ankommande kreatur, i allt väsentligt jemförliga med de föreskrifter

i ämnet, som innefattades uti ifrågavarande i Storbritannien utfärdade

”Contagiös Diseases (animals) Act”. Embetsverken, som instämde .i

hvad Medicinalstyrelsen föreslagit i afseende å skyldighet för veterinär

att tillhandagå med besigtning vid inskeppning af till utförsel afsedda

kreatur, ansågo några särskilda, till allmän efterrättelse gällande

åtgärder, utöfver de här i landet redan anbefalda, för närvarande icke

vara erforderliga till förekommande af sjukt eller för sjukdom misstänkt

kreaturs utförande till nämnda land.

Sedan derefter i ministeriel väg framställning skett, att, på grund

af de ändamålsenliga anordningar, som enligt ofvan omförmälda författningar

voro här i riket vidtagna, så väl till förekommande af smittosamma

husdjurssjukdomars införande, som ock till förhindrande af

sådana sjukdomars spridning, undantag, hvad Sverige anginge, måtte

medgifvas från berörde i England från och med år 1879 gällande stadgande

om nedslagtning af boskap, som från främmande land ankommer

till engelsk hamn, blef genom en den 6 December 1878 utfärdad

»Order in Council» Sverige (och Norge) uppfördt bland de länder,

hvilkas boskap är vid ankomst till England befriad från nedslagtning

eller karantän; varande sedermera, under den 24 Januari 1879, af

Kongl. Maj:t förordnadt att, i enlighet med hvad The Lords of Her

Majestys Privy Council fordrat, efter utgången af Mars, Juni, September

och December månader hvarje år, skall af Medicinalstyrelsen upprättas

och till Kongl. Civildepartementet, så fort ske kan, insändas ett

sammandrag af de under hvarje förflutet qvartal till styrelsen inkomna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kamma,rens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5. 5

uppgifter rörande husdjurssjukdomar, innehållande upplysning beträffande

de bland husdjuren inom riket möjligen inträffade fall af boskapspest,

elakartad lungsjuka, mul- och klöfsjuka, fårkoppor och fårskabb,

äfvensom att, derest styrelsen skulle vinna kännedom om att något

fall af sjukdomarne boskapspest, elakartad lungsjuka samt mul- och

klöfsjuka inträffat, derom oförtöfvadt insända skriftlig underrättelse till

nämnda departement, i ändamål att genom Kong!. Utrikesdepartementet

vederbörande engelska myndigheter meddelas.

Enär af hvad sålunda anförts framgår, att vederbörande myndigheter

i England funnit sig tillfredsstälda med de anordningar, som här

i riket redan blifvit vidtagna till förekommande af smittosamma husdjurssjukdomars

införande och till förhindrande af sådana sjukdomars

spridning inom landet, samt för den skull medgifvit vårt land obehindrad

införsel i England af lefvande boskap, så och då icke blifvit

ådagalagdt, att under den sedermera förflutna tiden sådana förändrade

förhållanden inträdt, som skäligen må gifva anledning till vidtagande

af särskilda åtgärder, i ändamål att åt landet fortfarande bevara omförmälde

undantagsförmån, anser Utskottet giltiga skäl icke förefinnas

att för sådant ändamål underkasta de till förekommande af boskapspests

och andra smittosamma husdjurssjukdomars införande i riket

meddelade föreskrifter någon skärpning.

Härtill kommer att Utskottet, vid granskning af de i berörda afseende

af motionären föreslagna bestämmelser, funnit desamma vara

af beskaffenhet att icke kunna af Utskottet tillstyrkas.

Uti första punkten har motionären nemligen föreslagit, att införsel

till Sverige af kreatur, kommande från land, som förklarats smittadt

af boskapspest, skall förbjudas; men då i § 5 af Kongl. kungörelsen den

30 Maj 1873 redan finnes stadgadt, att införsel af idislande djur från

främmande land eller distrikt deraf, som i vederbörlig ordning förklarats

smittadt af boskapspest, skall vara alldeles förbjuden, samt, enligt

hvad Utskottet inhemtat, andra kreatur än idislande djur, hvartill hänföras

nötboskap, får och getter, äfvensom hjortar och kameler med

flera här mera sällan förekommande djur, icke äro mottagliga för boskapspesten,

lärer det icke finnas vara behöflig!, att förbjuda införsel

från land, som förklarats smittadt af boskapspest, äfven af andra djur,

än som redan finnas i författningen upptagne, eller utsträcka förbudet

till kreatur i allmänhet.

Enär i andra punkten af motionärens förslag talas om kreatur,

hvilka till Sverige införas från land, som förklarats misstänkt för boskapspest

eller annan smittosam husdjur ssjukdom, föranlåtes Utskottet

Bil). Ull Tliksd. Prål. 1880. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Käft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

6. Första Kammarms Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.

erinra derom, att enligt gällande författningar Kommerskollegium val

har att, när någon ort förklarats smittad af boskapspest och, med afseende

å denna orts belägenhet, sjukdomens utbredning eller andra

förhållanden, anledning finnes att befara, det smitta äfven från annan

eller andra orter, som icke ännu förklarats pestsmittade, må kunna hit

till riket spridas, bestämma om och i hvilken utsträckning ett eller

flera länder, ehuru icke förklarade pestsmittade, likväl böra, i fråga

om införsel derifrån af idislande djur eller smittoförande varor, såsom

för smitta misstänkta anses samt derom utfärda kungörelse; men att

deremot sådant förklarande icke eger rum i fråga om orter, som gränsa

intill länder eller ställen, hvilka förklarats vara smittade af annan

smittosam husdjurssjukdom, än boskapspest. Den förutsättning, hvarpå

motionärens förslag i denna punkt hvilar, är sålunda icke i fult

öfverensstämmelse med i ämnet gällande föreskrifter; och hvad angår

idislande djur, som införas från främmande ort, som blifvit förklarad

misstänkt för smitta af boskapspest, så finnas redan i Kongl. kungörelsen

den 30 Maj 1873 stadgade ganska stränga bestämmelser, deribland

äfven att, om karantän ifrågakommer, djuret skall undergå sådan å

lossningsorten. Att, på sätt motionären vidare ifrågasatt, föreskrifva

att kreatur, som vid anländandet till Sverige befinnas icke vara i fullgodt

helsotillstånd, skola, utan undantag och af hvad slag sjukdomen

än må vara, underkastas karantän å lossningsorten, skulle, enligt Utskottets

tanke, innefatta eu alltför stor utsträckning af karantänsskyldigheten,

ledande till betydliga kostnader och tidspillan, utan motsvarande

fördelar, samt onödigtvis försvåra införsel af djur äfven från

sådana länder, der ingen kreaturssjukdom är rådande.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,

att Friherre Hochschilds ifrågavarande motion icke

må till någon åtgärd, föranleda.

Stockholm den 2 Mars 1880.

På Utskottets vägnar:

W. STRÅLE.

STOCKHOLM, ISAAO MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.