Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11

1880-04-30 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1880:11, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

i

N:o 11.

Ank. till Riksd. Kansli den 30 April 1880, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner

om ändring i 14 § Riksdagsordningen.

Då vid öfvergången från ståndsrepresentationen till nuvarande representationsform

den politiska rösträtten bestämdes efter hufvudsakligen

nya grunder, sökte lagstiftaren att uppdraga gränserna för densamma på

sådant sätt, att ett så ringa antal som möjligt af de förra valmännen

skulle uteslutas från den valrätt de förut egt. Att sätta gränsen lägre ned,

än som skedde, ansågs då ej höra ifrågakomma, så länge ännu icke något

mera allmänt behof deraf gifvit sig tillkänna.

Det kunde emellertid förutses, att vid öfvergången till en väsentligen

ny valprincip försöket att med andra rösträttsbestämmelser bibehålla

samtlige de förre valmännen vid deras rösträtt svårligen skulle krönas

med fullständig framgång. Under de öfverläggningar, som föregingo den

nya Riksdagsordningens antagande, påpekades också, såsom bekant, från

flere håll, att ett ej obetydligt antal valmän, särdeles inom de smärre

jordegarnes klass, genom de förändrade valbestämmelserna skulle komma

att förlora sin valrätt, och man fann redan häri en anledning att antaga

— hvad jemväl af andra orsaker syntes sannolikt — att anspråk

på nedsättning i census inom en icke aflägsen framtid skulle låta sig

förnimmas.

Dessa förutsägelser dröjde ej att gå i fullbordan. Redan vid 1869

års riksdag väcktes förslag om borttagandet af alla censusbestämmelser i

fråga om valen till Andra Kammaren, och vid ej mindre än 6 af de

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 3 Sami. 8 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

riksdagar, som derpå följt, hafva förslag framkommit, åsyftande vare

sig att helt och hållet utplåna eller att nedflytta dessa förmögenhetsgränser.

Hittills har dock intet förslag i denna rigtning lyckats vinna

Riksdagens bifall.

Vid innevarande Riksdag har behofvet af nedsättning i census ånyo

och med ökad styrka uttalats i tre särskilda, inom Andra Kammaren

väckta motioner.

I en af dem, N:o 36, föreslår Herr J. Andersson:

»att Riksdagen för sin del ville besluta, att Riksdagsordningens

14 § erhåller följande förändrade lydelse:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, en hvar

i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen

eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet eller

i stad, eller för lifstid eller minst 3 år arrenderar jordbruksfastighet till

taxeringsvärde ej understigande 3,000 kronor, eller ock erlägger till

staten bevillning för uppskattad årlig inkomst.»

Vidare hemställer Herr Gustaf Ericsson, i motionen N:o 83:

»att Riksdagen för sin del må i grundlagsenlig ordning besluta

sådan ändring af lydelsen i 14 § Riksdagsordningen, att valrätt, utom

andra qvalificerade, tillkommer en hvar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad man, som är förpligtad att erlägga direkt skatt

till stat och kommun, efter en till fyra hundra kronor uppskattad årlig

inkomst af kapital eller arbete, och som denna sin förpligtelse i föreskrifven

ordning fullgör.»

Slutligen har Herr S. A. Hedlund, med hvilken etl stort antal andre

bland Kammarens ledamöter förenat sig, i motionen N:o 146 föreslagit:

»att 14:de § i Riksdagsordningen må erhålla följande lydelse:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, en hvar

i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken eger

eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet eller i

stad till ett taxeringsvärde af minst femhundra kronor, eller för lifstid

eller för minst fem år arrenderar jordbruksfastighet till taxeringsvärde

ej understigande tre tusen kronor, eller ock erlägger till staten bevillning

för en till minst fyrahundra kronor uppskattad årlig inkomst.»

Då ifrågavarande motioner redan länge varit i tryck tillgänglige

och bland Riksdagens ledamöter utdelade och deras innehåll således, särskilt

med hänsyn till frågans synnerliga vigt, lärer få antagas vara allmänt

bekant, torde det icke vara nödigt att här ingå i en närmare redogörelse

för de skäl motionärerne, hvar för sig, till stöd för sina förslag anfört.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utslcottets Utlåtande N:o 11.

3

Deri principiella rättmätigheten af de anspråk, som i ofvannämnda

motioner åter funnit uttryck, har varit föremål för så talrika och vidlyftiga

förhandlingar inom och utom representationen, att ett ordande

derom från Utskottets sida skulle blifva endast att upprepa hvad mången

gång förut blifvit sagdt. I denna fråga, likasom i så många andra

inom det statsrättsliga området, utgå för öfrigt anhängarne af deri

ena och andra åsigten från så skiljaktiga uppfattningar af statens och folkrepresentationens

begrepp och våsen, att en sammanjemkning af de olika

rneningarne på teoriernas väg näppeligen karl komma till stånd. Så

mycket torde väl emellertid kunna utan fara för misstag påstås, att

man ej på denna väg lärer förmå visa, att just de nu gällande censusbestärnmelserna

äro de rigtiga och med representationens ändamål mest

öfverensstämmande. Det har ock företrädesvis varit från praktiska synpunkter

man utgått vid motståndet mot hvarje föreslagen utvidgning

af den politiska rösträtten.

Då Konstitutions-Utskottet ej funnit sig kunna understödja de förslag

i detta syfte, som hittills kommit under dess behandling, så synes deri

hufvudsakliga bevekelsegrunden härtill hafva varit föreställningen, att

en så vigtig förändring i en jemförelsevis ny representationsordning icke

borde vidtagas, så länge ännu icke ett mera allmänt och lifligt kändt

behof deraf kunde antagas vara för handen. Tillvaron af ett sådant

behof kan emellertid numera svårligen förnekas. Huru lifligt intresset för

ett allmännare deltagande i vården om statens angelägenheter är bland den

för närvarande icke röstberättigade delen af vår befolkning, derom vittna

omisskänneliga tecken från landets skiljda delar. Det ligger ock i sakförhållandenas

egen natur, att intresset för det allmänna utbreder sig

inom allt vidare kretsar i den mån folkupplysningen stiger. Hvarje i

civilisation framåtskridande folks historia visar en sträfvan att småningom

allt mera utsträcka gränserna för den politiska fullmyndigheten,

och derpå kan samhällsordningen ej annat än vinna i verklig inre

fasthet och styrka. Hos oss betecknar — för att ej gå längre tillbaka —

upphörandet af den gamla ståndsrepresentationen ett steg i denna rigtning.

Ty om än å ena sidan, såsom ofvan anmärkts, en del valmän

förlorade sin rösträtt genom den nya riksdagsordningen, så var å andra

sidan en af dess måhända ej minst beaktansvärda fördelar just den utvidgning

i representationsrätt, som derigenom åt andra håll åstadkoms.

De förslag, som nu föreligga, kunna derföre, såsom i en af motionerna

sker, med rätta betraktas såsom ett steg vidare i en af den historiska

utvecklingen utstakad rigtning. Men lika betänkligt det må vara att af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

blott och bart teoretiska skäl företaga vigtiga reformer af det bestående,

hvilka icke motsvaras af något befintligt och mera allmänt kändt behof,

lika visst skall, enligt Utskottets åsigt, en sund och ostörd utveckling

af samhällslifvet bäst främjas genom att i tid tillmötesgå berättigade anspråk,

helst då de till sin natur äro sådana, att de ändock till sist icke

kunna annat än vinna framgång.

Man har ofta anmärkt, att en grundlagsförändring i det syfte,

hvarom nu är fråga, skulle vara mindre nödig derföre, att genom den

allmänna välmågans ökande och penningevärdets benägenhet att falla,

census af sig sjelf småningom sjunker i en grad, som motsvarar alla

billiga fordringar. Väl kan ej nekas, att berörda omständigheter öfva

ett visst inflytande i den antydda rigtningen. Men ingen lärer med fog

kunna påstå, att de göra tillfyllest, då det visat sig att t. ex. sedan år

1872 tillökningen af valmännens antal i förhållande till hela rikets folkmängd

ej uppgår till mera än 0,6 procent.

Det har vidare, likaledes i syfte att visa obehöfligheten af en

censusnedsättning, plägat anmärkas att, om en hvar behörigen uppskattades

till erläggande af bevillning efter sin verkliga inkomst eller

förmögenhet, de valberättigades antal redan derigenom skulle ej obetydligt

stiga. Att äfven denna anmärkning ej saknar allt berättigande må medgifvas.

Men häremot måste fasthållas, att, äfven om det läte sig göra

att vid taxeringen i hvarje fall träffa den verkliga förmögenheten eller

inkomsten, ändock enligt nu gällande grunder för beskattningen en stor

mängd medborgare fortfarande skulle sakna rösträtt, hvilka på grund af sina

qvalifikationer i öfrigt ega ej mindre berättigade anspråk derpå än måhända

flertalet bland dem, som, under ofvannämnda förutsättning skulle

uppflyttas öfver rösträttsgränsen.

En af de vigtigaste anledningarna till motståndet mot utvidgningen

af den politiska rösträtten torde vara att söka i farhågan att element,

som vore för en normal och sund samhällsutveckling mindre betryggande,

derigenom möjligen skulle inkomma i representationen. Såvidt Utskottet

förmår bedöma, gifva förhållandena i vårt land intet stöd för en dylik

farhåga. Och skulle en gång äfven hos oss faran för brådstörtade

hvälfningar inträda, så lärer väl i allt fall den ena eller andra censusbestämmelsen

häremot erbjuda ett nog bräckligt värn.

Men om en närmare granskning af de skäl, man plägat anföra till

stöd för påståendet att nu gällande census ej är så hög, att något större

antal medborgare, hvilkas införlifvande i valkorporationerna öfverhufvud

kan anses öriskvärdt, derifrån utestänges, visar att de ej äro rätt hållbara,

och om, såsom Utskottet föreställer sig, tiden nu är inne att tillgodose

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-TJtshottets Utlåtande N:o It.

5

behofvet af en utvidgning i rösträtten, så inöter den grannlaga frågan, i

hvilken mån en nedsättning af census bör ega rum. Då det för bedömande

af denna fråga utan tvifvel är af synnerlig vigt att, så vidt möjligt är,

tillse, hvilka så att säga numeriska verkningar en censusnedsättning skulle

utöfva å valkorporationernas sammansättning, har Utskottet ansett sig

böra bifoga några på offentliggjorda statistiska data grundade tabeller

öfver beskattningsförhållandena, hvilka Utskottet trott kunna tjena till upplysning

i ämnet. Då emellertid de statistiska redogörelser och berättelser,

som varit att tillgå, utarbetats ur helt andra synpunkter, de der naturligen

vid primäruppgifternas insamlande varit bestämmande och Utskottet af

lätt insedda skäl icke varit i tillfälle att sjelf anskaffa det vidlyftiga

materiel, som för en exakt utredning af censusförhållandena varit erforderligt,

torde inses, att det icke varit för Utskottet möjligt att meddela

några absolut giltiga siffror rörande verkningarna af en nedsättning i

census. Emellertid vågar Utskottet föreställa sig, att de uppgifter, som

ur tillgängligt statistiskt materiel kunnat hemtas, i någon mån skola kunna

tjena till ledning vid bedömandet af frågan.

De nu föreligande förslagen skilja sig, såsom man finner, ej obetydligt

ifrån hvarandra i afseende å omfånget af den ifrågasatta utvidgningen

af rösträtten. Herr Ericsson föreslår nedsättning allenast i census

för inkomstbevillningen, med bibehållande af öfriga censusbestäimnelser

oförändrade. Men en dylik partiel nedsättning, hvilken helt och hållet

skulle rubba förhållandet emellan de särskilda arterna af census, vore

enligt Utskottets förmenande hvarken rättvis eller i öfrigt lämplig.

Enhvar lärer säkerligen medgifva, att t. ex. en daglönare, som med

sitt arbete förskaffar sig en årlig inkomst af 400 kronor, i allmänhet

ingalunda kan i ekonomiskt hänseende anses likstäld med arrendatorn af

eu fastighet om 6,000 kronors taxeringsvärde. Att åter valrätten för

fastighetsegare blifvit i förhållande till skattebidragen utsträckt längre

ned än i fråga om andra, hvilar på goda grunder, enär, såsom i motiven

till nu gällande Riksdagsordning anmärkes, »egandet af fastighet

i allmänhet kan antagas dels utvisa en mera tryggad och oberoende ställning

än den vanliga daglönarens, äfven om denne för tillfället eger god

förtjenst, och dels medföra ett stort intresse för samhällets förkofran och

välgång, hvarigenom äfven eu ringa fastighets värde kan betydligt ökas.»

Herr Anderssons förslag åsyftar visserligen en allmän nedsättning af

census, men är ur andra synpunkter mindre tillfredsställande. Om nemligen,

på sätt motionären yrkat, egandet af fastighet, huru lågt dennas taxeringsvärde

än må vara, skulle medföra valrätt, så vore dermed i sjelfva verket

all census för fastighetsegare borttagen och vägen öppnad för missbruket

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

att genom inköp af det obetydligaste jordområde, hvars besittning icke

kan hafva något miirkbart inflytande på egarens ekonomiska eller sociala

ställning, bereda sig eller andra eu den vigtigaste medborgerliga rättighet.

— Det torde vidare ej vara lämpligt att binda rösträtten vid erläggande

af bevillning för uppskattad årlig inkomst utan att angifva

något visst belopp. Slutligen synes den föreslagna arrendetiden, tre år, vara

väl knappt tilltagen.

Herr Hedlunds förslag har deremot synts Utskottet tillfredställande.

Såsom ett bestämdt företräde måste betraktas att nedsättningen enligt

detsamma skulle blifva likformig för de olika arterna af census och således

ur denna synpunkt icke innebära någon rubbning af de nuvarande

förhållandena. Ifrågasättas kunde möjligen, huruvida icke nedsättningen

i census för inkomstbevillning är väl betydlig. Men deremot kan, enligt

Utskottets åsigt, med fog erinras, att, hvarhelst gränsen dragés mellan

800 och 400 kronor, man endast utbyter en godtycklighet mot en annan,

under det att vid den punkt, der erläggande af inkomstbevillning tager sin

början, en så att säga naturlig gräns förefinnes. En annan betänklighet härvid

har man velat finna i den omständigheten, att, i händelse framdeles

gränsen för erläggande af inkomstbevillning skulle af eu eller annan orsak

flyttas högre upp, än den för närvarande är, grundvalen för den politiska

rösträtten med detsamma skulle rubbas. Dervid bör dock ihågkornmas,

å ena sidan, att, då Första Kammaren medelbart utses af dem,

som å kommunalstämma ega rösträtt, men denna är bunden vid erläggande

af bevillning, ofvan antydda fara i viss mån redan nu förefinnes,

samt, å den andra, att just den betydelse, erläggande af bevillning har

för den politiska rösträtten, är egnad att göra den nuvarande gränsen för

inkomstbevillning mera fast.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får Utskottet vördsamt hemställa:
-

l:o att Herr Anderssons ifrågavarande motion icke

må af Riksdagen bifallas;

2:o att Herr Ericssons motion icke inå af Riksdagen

bifallas; men

3:o att Riksdagen, med bifall till Herr Hedlunds

motion, ville antaga att hvila till grundlagsenlig behandling

följande förändrade lydelse af 14 § Riksdagsordningen

:

s. 7 Kontrollera mot PDF

konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

7

Riksdagsordningen:

§

(Nuvarande lydelse:)

Valrätt tillkommer inom den kommun,

der han bosatt är, en hvar i

kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad man, hvilken antingen

eger eller med stadgad åborätt innehafver

fast egendom på landet eller

i stad till ett taxeringsvärde af minst

ett tusen riksdaler, eller för lifstid

eller för minst fem år arrenderar

jordbruksfastighet till taxeringsvärde,

ej understigande sex tusen riksdaler,

eller ock erlägger till staten bevillning

för en till minst åttahundra

riksdaler uppskattad årlig inkomst.

Stockholm den 30 April 1880.

14.

(Föreslagen lydelse:)

Valrätt tillkommer inom den kommun,

der han bosatt är, en hvar i

kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad man, hvilken antingen

eger eller med stadgad åborätt innehafver

fast egendom på landet eller

i stad till ett taxeringvärde af minst

femhundra riksdaler eller för lifstid

eller för minst fem år arrenderar

jordbruksfastighet till taxeringsvärde,

ej understigande tre tusen

riksdaler eller ock erlägger till staten

bevillning för eu till minst fyrahundra

riksdaler uppskattad årlig

inkomst.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS IIALLENBORG

Reservationer:

_ af Herrar Hallenborg, Afzelius, Burenstam, de Maré, Il ammar hjelm,

Friherre Hierta, von Möller, Odelberg, von Ehrenlieim och Robson:

. "Då eu grundlagsändring af här föreslagen beskaffenhet otvifvelaktigt

kommer att leda derhän, att den politiska maktens tyngdpunkt,

åtminstone i städerne med en talrikare arbetarebefolkning, förlägges hos

personer, ^ som, huru; samhällsnyttiga och aktningsvärde de än för öfrigt

äro, dock till sitt stora flertal lefva under förhållanden, som icke kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

anses lemna håg och tid öfriga för ett sjelfständigt deltagande i det

politiska lifvet, och förändringen således icke kan anses verka till betryggandet

af en normal och sund utveckling af vart konstitutionella

samhällsskick, hafva vi afstyrkt hvad Utskottet här ofvan föreslagit;

dervid vi jemväl erinrat att värdet af nuvarande ininimibestämmelser i

afseende på årsinkomst och taxeringsvärde så småningom, till följd af

penningevärdets fortgående fall, sjunker och i verkligheten nedsättes,

utan alla grundlagsförändringar, i jemnbredd med den ekonomiska utvecklingens

fortgång, så att följaktligen nu gällande censusbestämmelser

skola, om de förblifva oförändrade, under tidens lopp i sjelfva verket

blifva allt lägre och således af allt flere medborgare kunna uppnås. Att

detta förhållande redan i verkligheten på ett ganska märkbart sätt inträdt

bevisar den officiella valstatistikens upplysning derom, att då på

landsbygden de valberättigas antal år 1872 utgjorde 5,7 procent af hela

folkmängden, hade samma antal år 1878 högjt sig till 5,9 procent af dåvarande

ökad folkmängd, och att i städerna, der de valberättigades antal

år 1872 utgjorde 5,3 procent af hela folkmängden, detta antal år 1878

uppgick till 6,5 procent af dåvarande icke obetydligt tillökade folkmängd.»

af Herr Friherre Nordenfalk emot vissa delar af Utskottets motivering.

. .

Herr Gahn har begärt få antecknadt;, att han ej närvarit vid detta

ärendes behandling inom Utskottet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

9

Tall). I a.

Landsbygden,

År

1876 taxerade för inkomst af kapital och arbete.

I

under

600

kronor.

II

600 ä

799

kronor.

III

800

kronor

och der- utöfver.

Summa.

i procent uttryckt.

I

II.

I och II.

III.

Stockholms län......

3,627

827

1,788

6,242

58,i i

13,25

71,36

28,64

IJpsala .....................

2,145

504

862

3,511

61,09

14,3 5

75,4 4

24,5 6

Södermanlands ......

1,639

461

1,024

3,124

52,4 7

14,7 6

67,2 3

32,7 7

Östergötlands .........

3,465

1,108

2,035

6,608

52,4 3

16,7 7

69,2 0

30,8 0

Jönköpings...............

1,289

331

864

2,484

51,89

13,3 2

65,21

34,7 9

Kronobergs ............

1,204

362

820

2,386

50,4 6

15,13

65,5 9

34,41

Kalmar.....................

1,847

529

1,341

3,717

49,6 9

14,2 3

63,9 2

36,0 8

Gotlands..................

262

137

395

794

32,9 9

17,26

50,2 5

49,7 5

Blekinge..................

1,003

325

520

1,848

54,2 7

17,5 8

71,85

28,15

Kristianstads............

2,887

743

1,212

4,842

59,6 2

15,34

74,96

25,0 4

Malmöhus ................

4,424

1,081

2,076

7,581

58,3 5

14,2 5

72,6 0

27,4 0

Hallands.................

1,470

270

591

2,331

63,06

11,50

74,5 6

25,44

Göteborgs och Bohus

4,289

878

1,873

7,040

60,9 2

12,4 7

73,3 9

26,61

Elfsborgs.................

1,953

540

1,318

3,811

51,24

14,17

65,41

34,5 9

Skaraborgs...............

1,623

571

1,432

3,626

44,7 6

15,74

60,5 0

39,5 0

Wermlands ............

4,833

1,004

2,020

7,857

61,51

12,7 9

74,30

25,7 0

Örebro .....................

3,615

1,002

1,844

6,461

55,9 5

15,50

71,45

28,5 5

Westmanlands........

2,928

683

1,179

4,790

61,12

14,2 5

75,3 6

24,6 4

Kopparbergs............

3,469

1,237

2,056

6,762

51,30

18,2 9

69,5 9

30,41

Gefleborgs...............

5,620

1,215

1,782

8,617

65,21

14, i o

79,31

20,6 9

Westernorrlands ...

5,757

744

1,838

8,339

69,03

8,9 2

77,9 5

22,05

Jemtlands ..............

2,322

237

577

3,136

74,04

7,55

81,5 9

18,41

W esterbottens........

1,278

228

690

2,196

58,19

10,3 8

68,5 7

31,4 3

Norrbottens ............

2,085

350

588

3,023

68,9 7

11,57

80,5 4

19,4 6

Hela landsbygden...]

65,034

15,367]

30,725

111,126

58,5 2

13,83]

72,35

27,6 5

Uih. till Miksd. Prof. 1880. 3 Sami. 8 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 11.

Tab. I b.

År 1876 taxerade för inkomst af kapital och arbete.

Städer.

I

under

600

kronor.

II

600 ä

799

kronor.

III

800

kronor

och der- utöfver.

Summa.

i

procent uttryckt.

i.

II.

I och II.

III.

Stockholm...............

23,141

2,287

12,757

38,185

60,60

5,9 9

66,5 9

33,41

Göteborg..................

7,788

1,725

4,936

14,449

53,90

11,94

65,84

34,16

Malmö ...................

4,091

762

2,109

6,962

58,7 7

10,94

69,71

30,2 9

Norrköping ............

3,578

586

1,263

5,427

65,9 3

10,7 9

76,7 2

23,2 8

Geile........................

3,519

385

973

4,877

71,95

7,89

79,84

20,16

Karlskrona..............

1,349

573

1,065

2,987

45,19

19,18

64,3 7

35.6 3

Ilpsala .....................

1,403

281

920

2,604

53,8 7

10,7 9

64,66

35,3 4

Helsingborg ...........

987

216

725

1,928

51,19

11,20

62,3 9

37,61

Lund.......................

864

278

739

1,881

45,9 3

14,7 7

60,7 0

39,30

Söderhamn...............

182

899

747

1,828

9,9 6

49,17

59,13

40,8 7

Landskrona ...........

981

175

504

1,660

59,0 9

10,54

69,63

30,3 7

Sundsvall ..............

961

158

534

1,653

58,13

9,5 7

67,7 0

32,3 0

Örebro .....................

613

295

643

1,551

89,5 3

19,02

59,5 5

41,4 5

Samt!, rikets städer

65,071

13.452! 42,627

121,150

53,71

11,10

64,81

35,19

Hela landsbygden...

65,034

15,367 30,725

111,126

58,5 2

13,83

72,35

27,6 5

Hela riket...............

130,105

28,819

73,352

232,276

56,12

12,47

68,5 8

31,42

Anmärkning:

I de å Tabellerna I a. och b. med I och II betecknade kolumnerna upptagas endast

sådana fall, i hvilka bevillningsafdrag jemlikt 8 § i Bevillningsförordningen eger rum,

således bland annat icke bolag. Dessa hafva, på grund af uppställningen i den på Kongl.

Finansdepartementets försorg utarbetade »Öfversigt af 1876 års bevillningstaxering», hvarur

förestående sifferuppgifter liemtats, måst inräknas i kolumnen III.

i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

11

Tal). II.

Jordbruksfastigheter å landet,

med taxeringsvärde år 1876.

I.

under 1,000

kronor.

II.

1,000

kronor och

derutöfver.

Grupp I, i

proc. af hela

antalet.

1,700

8,317

16,9 7

1,066

6,834

13,49

863

7,916

9,83

2,173

14,194

13,2 8

1,750

14,469

10,7 9

2,595

11,422

18,51

2,418

13,830

15,04

1,488

5,497

21,50

2,439

6,315

27,8 6

6,358

16,520

27,7 9

11,258

22,710

33,14

2,406

10,481

18,6 7

3,853

13,271''

22.50

5,593

20,737

21,24

6,152

20,006

23,5 2

7,119

16,329

30,3 6

2,765

10,013

21,64

656

7.452

8,09

4,321

7,191

37,54

2,414

9,969

19,5 0

5,631

11,197

33,4 6

2,552

6,478

28,2 6

2,829

9,284

23,3 6

1,040

6,161

14,44

81,469

276,593

1 22,75

Län.

Stockholms......

Upsala ............

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings .....

Kronobergs ...

Kalmar............

Gotlands.........

Blekinge .........

Kristianstads...

Malinölms ......

Hallands ........

Göteborgs och Bolms’

Elfsborgs............

Skaraborgs.........

YVermlands........

Örobro ...............

Westmanlands ..

Kopparbergs......

Gefleborgs ........

Westernorrlands

Jemtlands ..................

Westerbottens............

Norrbottens ..............

Hela landsbygden......

Anmärkningar:

Jemväl denna tabell är grundad på den genom Kongl. Finans departementets försorg

utgifna »öfversigt af 1876 års bevillningstaxering». Då hvarje hemman o. d.,

derå särskild! taxeringsvärde varit satt, uppförts såsom särskild fastighet, kommer fastig
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

heternas antal uppenbarligen att ej obetydligt öfverstiga fastigbetsegarnes. Dock torde,

såsom i nämnda »Öfversigt» anmärkes, det störande inflytande, hvarjehanda förhållanden

utöfva på proportionen mellan antalet fastigheter och fastighetsegare, icke vara större, än

att de anförda siffrorna »gifva en ganska god föreställning jemväl om styrkan af de olika

kategorierna af fastighetsegare». — Att särskilja fastigheter med taxeringsvärde mellan

500 och 1,000 kronor från de mindre fastigheterna har med tillgängligt materiel ej varit

möjligt.

Rörande antalet arrenderade jordegendomar, dessas värden m. m. förefinnas, såvidt

Utskottet har sig bekant, ej så fullständiga eller omfattande statistiska uppgifter, att några

för nu ifrågavarande ändamål giltiga slutsatser derur kunna dragas. Icke heller har Utskottet

sett sig i tillfälle att lemna några uppgifter om stadsfastigheter eller andra fastigheter

å landet än jordegendomar. I ofvaii åberopade »Öfversigt af 1876 års bevillningstaxering»,

som skulle utgöra den egentliga källan för beräkningar i detta hänseende, äro

nemligen dylika fastigheter med taxeringsvärden intill 8,000 kronor sammanförda i en grupp.

Antalet fastigheter uppskattade till värden mellan 500 och 1,000 kronor torde dock kunna

antagas ej vara synnerligt betydande, åtminstone i de större städerna och å landet. År

1876 uppgick hela antalet »andra» fastigheter med taxeringsvärde under 8,000 kronor å

landet till 46,658 och i städerna till 25,990 eller sammanlagdt 72,648. I Stockholm funnos

år 1879 ej mera än 31 fastigheter i värde från och med 500 kronor till oöh med

999 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

lå

Tall). III a.

L ii ii.

Stockholms ....................

Opsala.............................

Södermanlands ................

Östergötlands,...................

Jönköpings ......................

Kronobergs ......................

Kalmar ...........''...........

Gotlands........................

Blekinge............................

Kristianstads ...................

Malmöhus.........................

Hallands............................

Göteborgs och Bohus ....

Elfsborgs ..........................

Skaraborgs .......................

Wermlands .....................

Örebro................................

Wcstmanlands .................

Kopparbergs ....................

Gefleborgs..........................

Westcrnorrlands ..............

Jemtlands.........................

Westerbottens..................

Norrbottens .......................

Samtlig^ landskommuner

Anmärkningar:

Uppgifterna rörande den

Byrån utgifna berättelse rörande

Antalet myndige män är

år 1870.

Å landet kommunalt

röstberättigade år 1871.

Å, landet valberättigade

till Andra Kammaren

år 1872.

i proe. af

folkmäng- den.

i proc. af

antalet 21- åriga män

cirka.

i proc. af

folkmäng- den.

i proc. af

antalet 21- åriga män

cirka.

8,9 7

37,7

1,4

18,5

8,3 9

35,5

1,5

19''o

(5,68

26,7

3,1

12,4

7,31

28,8

3,8

11,9

9,81

38,4

7,2

28,2

9,16

31,9

6,2

23''7

7,59

16,38

28,1

69,8

5.2

8.2

19,2

31,9

7,7 1

28,3

1.5

16,5

10,40

11,4

5,6

22*3

13,2 0

50,9

6,0

23,i

10,9 5

13,7

6,7

26,7

11,30

13,8

6,4

21,8

9,5 7

37,1

6,1

23 6

9,4 5

35,8

6,3

23,8

9,2 9

o£),o

5,4

20,3

8,1 6

31,3

1,0

15,3

8,0 9

15,30

33,3

63,o

1,8

6,1

19,7

25,1

11,10

17,5

6,2

26,;>

11,30

13,8 0

57,0

57,4

7,3

8,2

29,i

34, i

12,4 0

10,5

5,’7

18,6

9,62

29,5

6,3

19,3

10,11 |

39,3

5,7

21,2

kommunala rösträtten äro hemtade ur den

kommunala rösträtten år 1871.

approximativt beräknad efter resultaten af

af Statistiska

folkräkningen

Bill. till Iliksd. Prof. 1880. 3 Sami. 8 Håft.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Tab. III b.

Städer.

I städerna

kommunalt

röstberätti- gade i proc.

af folkmäng- den år 1871.

I städerna

valberättiga- de till Andra!

Kammaren i

proc. af folk- mängden

år 1872.

Stockholm.................................................................................

18,6 8

5,3

Göteborg.......................................................................................

19,8 9

5,2

Malmö ......................................................................................

17,14

4,9

Norrköping ..............................................................................

11,00

3,7

5 städer med 10,000—20,000 invånare ..............................

18,0 5

5,3

17 ,, ,, 5,000—10,000 „ .............................

1(5,34

5,1

51 „ „ 1,000— 5,000 „ ..............................

17,8 2

5,5

11 „ med mindre än 1,000 „ ..............................

20,5 7

7,4

Samtlige rikets städer...............................................................

17,65

5,3

Anmärkning:

I samtlige rikets städer voro år 1871 af 21-årige män 62,8 proc. kommunalt röstberättigade

och c:a 18,s proc. valberättigade till Andra Kammaren. För de särskilda

städerna har förhållandet mellan antalet myndige män och röstberättigade ej kunnat ur tillgängligt.

statistiskt materiel beräknas.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.