Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Herr Westins motion om införande af ett ständigt Utskott i stället för de nuvarande tillfälliga. Ofvan berörda, inom Andra Kammaren väckta och till Utskottet remitterade motion

1880-05-03 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1880:13, Utlåtande, i anledning af Herr Westins motion om införande af ett ständigt Utskott i stället för de nuvarande tillfälliga. Ofvan berörda, inom Andra Kammaren väckta och till Utskottet remitterade motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

1

TV: o 13.

Ank. till Eiksd. Kansli den 3 Maj 1880, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af Herr Westins

motion om införande af ett ständigt Utskott i stället för

de nuvarande tillfälliga.

Ofvan berörda, inom Andra Kammaren väckta och till Utskottet remitterade

motion (N:o 156) synes närmast vara föranledd af den meningsskiljaktighet,

som vid åtskilliga riksdagar uppstått derom, huruvida

motioner, som innehållit skrifvelseförslag, bort till ständigt eller tillfälligt

Utskott öfverlemnas. Benägenheten att hänvisa dylika motioner

till ständigt Utskott anser motionären förnämligast bero på föreställningen,

att en grundlig utredning af saken i allmänhet snarare är

att förvänta af ett ständigt än af ett tillfälligt Utskott — en föreställning,

som, enligt motionärens förmenande, ej saknar skäl, enär de ständiga

Utskottens sammansättning erbjuder lättare tillfälle till en sammanjemkning

af meningarne och derigenom gör utsigten till vinnande af ett

praktiskt resultat större, hvartill kommer fördelen för de ständiga Utskotten

att till sitt biträde ega en sekreterare. I betraktande häraf och

då ett ständigt Utskott, om det erhåller tillräckligt antal ledamöter och

arbetet inom detsamma lämpligt anordnas, synes böra kunna åstadkomma

lika stor arbetsprodukt som de tillfälliga Utskotten, föreslår motionären,

att i stället för de hittills varande tillfälliga Utskotten ett ständigt

Ekonomi-Utskott, bestående af tjugufyra ledamöter, måtte vid Riksdags

början tillsättas för behandling af de ärenden, som nu tillhöra de tillfälliga

Utskotten; samt

att 53 § Regeringsformen och 37:de och dermed sammanhängande paragrafer

Riksdagsordningen måtte erhålla en sådan lydelse, som nu föreslagna

förändring påkallar.

Bill. till 11Usel. Prot. 1880. 3 Sami. 10 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

De åligganden, som under Frihetstiden tillkommo Allmänna Besvärsmed

flere deputationer, öfverflyttades genom 1810 års Riksdagsordning

till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, hvilket, enligt 53 § Regeringsformen,

egentligen hade att, i anledning af i stånden väckta frågor,

anmärka brister i de allmänna hushållningsanstalterna och förändringar

deruti föreslå. Dess verksamhet kom emellertid att i allmänhet omfatta

sådana ärenden, som icke bestämdt hörde under annat Utskotts behandling,

ehuru någon ovilkorlig bestämmelse härom icke förefans i grundlagen.

Enligt 56 § i Riksdagsordningen fingo nemligen »allmänna frågor»,

som uti Riksens Ständers plena väcktes, ej. till omedelbart afgörande

der upptagas, utan skulle de öfverlemnas till behörigt Utskott, som egde

att dem utreda och deröfver sig yttra; men förekomino ärenden af den

beskaffenhet, att de icke bestämdt tillhörde något visst Utskott, egde

Ständerna antingen, enligt 36 § 3 mom. Riksdagsordningen, att för deras

behandling tillsätta flera Utskott, eller ock att, jemlikt 34 § 2 mom. i

samma lag, anlita vare sig Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet

eller något af de öfriga, förut tillsatta Utskotten. Utom de gemensamma

Utskotten egde hvarje stånd för sig att utse ett Utskott till upptagande

af ståndets »enskilda besvär och angelägenheter».

En af de mera anmärkningsvärda detaljförändringar, som, i sammanhang

med representationsförändringen, vidtogos i afseende å formerna för

riksdagsarbetet, var afskaffandet af Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet.

Det hufvudsakliga skälet härtill var, såsom i motiven till

1866 års Riksdagsordning angifves, olämpligheten af ett ©vilkorligt stadgande

om uppdrag åt samma personer att utreda alla de olikartade

frågor, som tillhörde detta Utskotts handläggning. I stället upptogs en

inom de flesta utländska representantförsamlingar med fördel använd

institution — som hos oss fick namn af Tillfälliga Utskott. I sammanhang

härmed stadgades äfven, att motion, som tillhörde dylikt Utskotts

upptagande, finge när som helst under Riksdagens sammanvaro väckas,

men kunde, utan remiss till Utskott, genast afgöras af den Kammare,

inom hvilken densamma blifvit väckt.

Den nya institutionen synes emellertid ej rätt hafva velat slå rot i

våra förhållanden. En af de hufvudsakligaste fördelar, man med tillfälliga

Utskott hoppades vinna, torde hafva varit möjligheten att för

utredning af hvarje särskild fråga kunna påräkna specielt sakkunniga

personers medverkan. För sådant ändamål afsåg lagstiftaren att ett tillfälligt

Utskott skulle för hvarje särskild fråga eller åtminstone hvarje

grupp af sammanhörande frågor tillsättas — ordalagen i 37 § 3 mom.

Riksdagsordningen angifva otvetydigt att meningen varit sådan. Praxis

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Ut.skottets Utlåtande N:o 13.

3

liar emellertid icke utvecklat denna tanke; redan den stora mängd motioner,

som hos oss gemenligen plägar vid hvarje riksdag väckas, har gjort ett förfaringssätt,

sådant lagstiftaren synes hafva tänkt sig det, så godt som omöjligt.

Följden häraf har blifvit, att ej sällan tillfälliga Utskott genom det

betydliga antal olikartade ärenden, som kommit under deras behandling,

erhållit karakteren af fasta eller ständiga Utskott. Men under sådana

förhållanden synes ett ständigt Utskott med afseende å så väl sin sammansättning

som sitt arbetssätt ega obestridliga fördelar framför de tillfälliga.

I ett Utskott, som är sammansatt af ledamöter från begge Kamrarne,

kunna, såsom motionären anmärker, de olika meningarne lättare

sammanjemkas och frågorna snarare bringas till lösning än i Utskott,

som väljes af blott den ena Kammaren. Jemväl med hänsyn till det

ringare antal ledamöter, hvaraf de tillfälliga Utskotten bestå, synas de

erbjuda mindre säkerhet för frågornas noggranna skärskådande från

olika synpunkter. Äfven den af motionären påpekade omständigheten,

att de ständiga Utskotten ega till sitt förfogande ett särskilt kansli,

torde i sin män främja fortgången af utskottsarbetet.

Emot återinförande af ett ständigt Utskott i stället för de tillfälliga

talar visserligen fortfarande hvad som, på sätt ofvan anmärkts, utgjorde

den förnämsta anledningen till afskaffandet af det forna Besvärs- och

Ekonomi-Utskottet, nemligen svårigheten för ett enda Utskott att behandla

alla de olikartade frågor, som skulle komma att dit hänvisas.

Häremot kan dock erinras, att denna olägenhet knappast kan sägas vara

genom det nuvarande förfaringssättet i någon betydligare grad häfd, då

gemenligen ett ringa fåtal tillfälliga Utskott vid början af Riksdagen

tillsättas och dessa få till sig hänvisade de till ständigt Utskott icke

hörande frågor, som väckts eller under fortgången af Riksdagens sammanvaro

kunna väckas. Om, såsom motionären påpekar, i det ständiga

Utskott, som skulle ersätta de tillfälliga, insättes ett tillräckligt antal

ledamöter, hvilka eg a att ordna sig på särskilda afdelningar, till underlättande

af arbetet, synes man icke böra befara, att detta skall blifva

för Utskottet öfverväldigande. Till förebyggande häraf torde äfven

motionstiden för hithörande frågor lämpligen kunna och böra inskränkas

till likhet med hvad för väckande af andra motioner, som ej röra grundlagsfrågor,

är föreskrifvet.

Då således motionärens förslag icke synes böra gifva anledning till

några betänkligheter af vigt, men deremot medför ej oväsentliga fördelar,

hvaribland, utom de ofvan anförda, bör räknas förenklingen i

formen för frågornas afgörande inom Kamrarne, anser Utskottet sig ega

skäl understödja detsamma, och detta så mycket hellre, som förslaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

innebär, ej införande af någon ny form för riksdagsarbetet, utan allenast

ett återupptagande af en gammal och länge pröfvad institution. I öfverensstämmelse

med denna sin uppfattning har Utskottet utarbetat ett

förslag till förändrad lydelse af de grundlagsparagrafer, som innehålla

bestämmelser uti förevarande ämne.

Dervid har Utskottet först haft att öfverväga, hvilken benämning

bordé för det återupptagna Utskottet väljas; och har denna ansetts

lämpligen böra, såsom äfven motionären föreslagit, blifva EkonomiUtskott.

För denna benämning tala — utom svårigheten att finna en

annan, mera passande — dels fördelen af att undvika införandet af ett

i vår riksdagshistoria hittills okändt namn, och dels den omständigheten,

att Utskottets hufvudsakliga verksamhet skulle komma att omfatta

frågor inom området för den lagstiftning, som enligt vedertaget

bruk kallas den ekonomiska. I sammanhang härmed bör anmärkas, att

enligt nedan framlagda förslag de Utskott, som skola behandla hvardera

Kammarens enskilda angelägenheter, ansetts böra kallas: tillfälliga. Visserligen

skulle benämningen »enskilda» kunna synas vara närmare till

hands liggande och mera egentlig. Men om den valdes, så borde följdrigtigt

de ständiga Utskotten kallas till exempel »gemensamma», och derigenom

skulle framkallas nödvändigheten att vidtaga ändring af en

mängd grundlagsstadganden, hvilka nu kunnat bibehållas oförändrade.

Helt och hållet oegentlig kan i allt fall den föreslagna benämningen

ingalunda sägas vara, då ju ifrågavarande Utskott hafva karakteren af

tillfällighet.

Då de ämnen, som tillhöra Ekonomi-Utskottets upptagande, äro för

talrika och olikartade, att lämpligen kunna i eu lagtext fullständigt uppräknas,

har det varit nödvändigt att bestämma området för ETtskottets

verksamhet negativt, d. v. s. endast såsom begränsadt af de öfriga Utskottens

i grundlagen redan utstakade verksamhet. I en ny, under N:o

43 i Riksdagsordningen införd paragraf, som närmare angifver området

för Utskottets verksamhet, har det dock synts lämpligt att särskildt omnämna

de lagstiftningsärenden, som företrädesvis skulle komma att utgöra

föremål för Ekonomi-Utskottets behandling; och hafva dervid ordalagen

i 89 § Regeringsformen blifvit följda.

För undvikande af den rubbning i paragrafföljden, som införandet

af en ny paragraf efter den 42:dra i Riksdagsordningen skulle föranleda,

har nuvarande § 43 insatts såsom ett särskildt femte moment i § 37.

Detta har Utskottet förestält sig så mycket hellre kunna ega rum, som

§ 43 till sitt innehåll snarast hör samman med § 37, hvilken innefattar

allmänna bestämmelser om Utskotten och deras bildande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

5

Genom uteslutande af andra punkten i § 56 Riksdagsordningen kommer

den Kamrarne medgifna rätt att utan remiss afgöra sådana frågor,

Indika tillhöra de nuvarande tillfälliga Utskottens handläggning, att upphöra.

Denna förändring synes dock desto mindre böra väcka någon betänklighet,

som Kamrarne endast i sällsynta fall begagnat ifrågavarande

rättighet.

Då enligt nedanstående förslag tillfälligt Utskott hädanefter skulle

tillsättas allenast för beredning af Kammares enskilda angelägenheter,

hvilka tydligen kunna blifva föremål för öfverläggning och beslut allenast

inom den Kammare, som de röra, har andra stycket i § 59 Riksdagsordningen

ansetts kunna såsom helt och hållet öfverflödigt utgå.

I 62 § och andra stycket af 63 § Riksdagsordningen hafva bestämningarne

»ständigt eller i dess ställe särskildt tillsatt» (nemligen Utskott)

bort utgå, såsom obehöflig^, då, på sätt ofvan anmärkts, fråga, som af

tillfälligt Utskott handlagts, ej kan blifva föremål för begge Kamrarnes

beslut. Att 3:dje stycket af 63 § Riksdagsordningen, som innehåller föreskrifter

om sättet för afgörande af fråga, som behandlats af tillfälligt

Utskott, uteslutits, torde ej behöfva särskildt motiveras.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, med bifall till syftet åt Herr Westins

ifrågavarande motion, ville antaga att hvila till

grundlagsenlig behandling följande förändrade lydelse

af nedannämnda grundlagsstadganden:

Regeringsform eu.

§ 53.

Nuvarande lydelse:

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa Utskott:

ett Konstitutions-Utskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne och yttranden

deröfver till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i Statsrådet

förda protokoll; ett Stats
-

Föreslagen lydelse:

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa Utskott:

ett Konstitutions-Utskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne och yttranden

deröfver till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i Statsrådet

förda protokoll; ett Stats
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Utskott, att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och

riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning

och behof; ett Bevillningsutskott,

att behandla bevillningsfrågor;

ett Banko-Utskott, att öfverse

Bankens styrelse och tillstånd

samt föreskrifter om bankoförvaltningen

gifva; samt ett Lag-Utskott,

att utarbeta de från Kamrarne remitterade

förslag till civil-, kriminal-0och

kyrkolagarnes förbättring.

A urtima Riksdag —--- —

Utskott, att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och

riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning

och behof; ett Bevillningsutskott,

att behandla bevillningsfrågor;

ett Banko-Utskott, att öfverse

Bankens styrelse och tillstånd

samt föreskrifter om bankoförvaltningen

gifva; ett Lag-Utskott, att

utarbeta de från Kamrarne remitterade

förslag till civil-, kriminaloch

kyrkolagarnes förbättring; samt

ett Ekonomi-Utskott, att upptaga sädana

frågor, som icke tillhöra annat

ständigt, ej heller tillfälligt Utskotts

handläggning.

Ä urtima Riksdag — — — —

— — — — — — — — ärenden.

Anm. 1 händelse det från innevarande

Riksdag förut hvilande förslag

till ändring af denna § antages,

bör vid den slutliga redaktionen

iakttagas, att efter orden »civil-,

kriminal-» inskjutes »kommunal».

Riksdagsordningen.

§ 37.

Nuvarande lydelse:

1. A hvarje lagtima Riksdag skola,

inom åtta dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett Konstitutionsutskott,

ett Stats-Utskott, ett Bevillnings-Utskott,

ett Banko-Utskott,

samt ett Lag-Utskott. Dessa Riksdagens

ständiga Utskott skola bestå:

Konstitutions-Utskottet af tjugo,

Föreslagen lydelse:

o

1. A hvarje lagtima Riksdag skola,

inom åtta dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett Konstitutionsutskott,

ett Stats-Utskott, ett Bevillnings-Utskott,

ett Banko-Utskott,

ett Lag-Utskott, samt ett EkonomiUtskott.

Dessa Riksdagens ständiga

Utskott skola bestå: Konstitutions
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

7

Stats-Utskottet af tjugofyra, Bevillnings-Utskottet

af tjugo, BankoUtskottet

af sexton och Lag-Utskottet

af sexton ledamöter, hvilka

hvardera Kammaren till halfva antalet

inom sig väljer antingen omedelbart

eller, om Kammaren så beslutar,

genom elektorer; ankommande

på Kamrarnes sammanstämmande

beslut att, när sådant finnes

vara af nöden, tillsätta särskildt

Utskott för upptagande af fråga,

som tillhör ständigt Utskotts behandling,

så ock att, derest Utskott

anmäler behof af förstärkning i

ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren — —

3. Derest i någondera Kammaren

fråga räckes, som icke tillhor

förenämnda Utskotts behandling, men

är af beskaffenhet att Utskotts yttrande

deröfver erfordras, skall för

frågans beredande ett tillfälligt ''Utskott,

bestående af så många ledamöter,

som Kammaren nödigt aktar,

mom Kammaren tillsättas.

4. A urtima — — — — —

--— —----- — ärenden.

Utskottet af tjugo, Stats-Utskottet

af tjugofyra, Bevillnings-Utskottet

af tjugo, Banko-Utskottet af sexton,

Lag-Utskottet af sexton och Ekonomiutskottet

af tjugofyra ledamöter, hvilka

hvardera Kammaren till halfva antalet

inom sig väljer antingen omedelbart

eller, om Kammaren så beslutar,

genom elektorer; ankommande

på Kamrarnes sammanstämmande

beslut att, när sådant finnes

vara af nöden, tillsätta särskildt

Utskott för upptagande af fråga,

som tillhör ständigt Utskotts behandling,

så ock att, derest Utskott

anmäler behof af förstärkning i

ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren —■ —

3. Kamrarne ega hvar för sig

tillsätta ett eller flera tillfälliga Utskott,

bestående af sä många ledamöter,

som Kammaren aktar nödigt,

för upptagande af frågor rörande

Kammarens enskilda angelägenheter.

4. Å urtima — — — — —

— — ■— —----ärenden.

5. Ej må statsrådsledamot eller

justitieråd i Utskott eller val till Utskott

deltaga; ej heller någon, af hvilken

Riksdagen kan fordra redo och

ansvar; inväljas i Utskott, der redovisning

för hans egna embetsåtgårder

kan förekomma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstiiutions-Utåkottets Utlåtande N:o 13.

§

Nuvarande lydelse:

Ej må statsrädsledamot eller justitieråd

i Utskott eller val till Utskott

deltaga; ej heller någon, af

hvilken Riksdagen kan fordra redo

och ansvar, inväljas i Utskott, der

redovisning för hans egna. embetsåtgärder

kan förekomma.

§ -r

Nuvarande lydelse:

Konungens propositioner, så ock

motioner i ämnen, som tillhöra

ständigt Utskotts behandling, kunna

icke till afgörande i Kammare företagas,

innan Utskott deröfver afgifva

yttrande. Angår motion annat

ämne, och rörer det ej Kammaren

enskildt, kan motionen ej utan

remiss till Utskott bifallas. Frågor,

som röra någondera Kammaren enskildt,

må genast afgöras.

§

Nuvarande lydelse:

Betänkande —--— — —

Föreslagen lydelse:

Ekonomi- Utskottet skall meddela

utlåtande öfver dit från Kamrarne

hänvisade frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphäfvande

af lagar och författningar, som rikets

allmänna hushållning röra, äfvensom

om grunderna för allmänna inrättningar

af alla slag, så ock öfriga

inom Riksdagen väckta frågor, hvilka

icke äro af beskaffenhet att tillhöra

annat ständigt, ej heller tillfälligt

Utskotts handläggning.

Föreslagen lydelse:

Konungens propositioner, så ock

motioner i ämnen, som tillhöra

ständigt Utskotts behandling, kunna

icke till afgörande i Kammare företagas,

innan Utskott deröfver afgifva

yttrande. Frågor, som röra

någondera Kammaren enskildt, må

genast afgöras.

59.

Föreslagen lydelse:

Betänkande--— —

— företagas.

företagas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

9

Betänkande, som afgifvits af till- Utskotts —--— — — —

fälligt Utskott, föredrages i den Kam- — — — — — — — — begär.

mare, som Utskottet tillsatt, och förfares

derefter vidare med målet, såsom

nyss är sagdt.

Utskotts--— — — — —

— — — — — — — — begär.

Nuvarande lydelse:

Kammares beslut i fråga, som

icke rörer Kammaren enskildt, skall

Medkammaren genom utdrag af protokollet

delgifvas. Har målet varit

af ständigt eller i dess ställe särskilt

tillsatt Utskott handlagdt, skall

och detta om beslutet på enahanda

sätt underrättas. Derest ledamot,

som i Kammarens beslut ej instämt,

vill sin särskilda mening hos Medkammaren

anmäla, skall sådant vara

honom obetaget; börande han i

slikt fall sin skiljaktiga mening

skriftligen till protokollet aflemna,

hvarefter den genom protokollsutdrag

Medkammaren delgifves; men

ej må häraf i något fall beslutets

expedierande uppehållas.

Föreslagen lydelse:

Kammares beslut i fråga, som

icke rörer Kammaren enskildt, skall

Medkammaren genom utdrag af protokollet

delgifvas. Har målet varit

af Utskott handlagdt, skall ock detta

om beslutet på enahanda sätt underrättas.

Derest ledamot, som i Kammarens

beslut ej instämt, vill sin

särskilda mening hos Medkammaren

anmäla, skall sådant vara honom

obetaget; börande han i slikt

fall sin skiljaktiga mening skriftligen

till protokollet aflemna, hvarefter

den genom protokollsutdrag

Medkammaren delgifves; men ej må

häraf i något fall beslutets expedierande

uppehållas.

§ 63.

Nuvarande lydelse:

När fråga ■—• — — — — —

— — — •— — — — återförvisa.

Stanna Kamrarne öfver någon

fråga, deri ständigt eller i dess ställe

Bill. till Riksd. Prot. 1880. 3 Sami. 10 Haft.

Föreslagen lydelse:

När fråga — — — -— — —

- — — — — — — återförvisa.

Stanna Kamrarne öfver någon

•äga, deri Utskott sig yttrat, uti

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

särskildt tillsatt Utskott sig yttrat,

uti hufvudsakligen eller till vissa

delar olika beslut, då skall Utskottet

söka att de olika meningarne,

såvida möjligt är, sammanjemka

och med förslag derom till Kamrarne

inkomma.

Om frågqn varit af tillfälligt Utskott

handlagd och den Kammare,

som Utskottet tillsatt, icke af slår den

i frågan väckta motion, skall heslutet

genom utdrag af protokollet delgifvas

Medkammaren, som derpå om

frågan beslutar antingen genast eller

efter dess hänvisning till ett för frågans

vidare utredning inom Kammaren

tillsatt Utskott. Derest Kammaren

då icke antager det af den Kammare,

som saken först handlagt, fattade

beslut, varder det af slaget eller

med ändring äterlemnadt till sistnämnde

Kammare, hvilken i senare

fallet har att målet till ny öfverläggning

företaga samt egen att, om Medkammarens

beslut icke oförändradt

antages, ärendet dit ånyo öfverlemna

till förnyad ompröfning.

Hvad Kamrarne sammanstämmande

— — — — —• — — —

— — — — — — — — förfallit.

Stockholm den 3 Maj 1880.

hufvudsakligen eller till vissa delar

olika beslut, då skall Utskottet

söka att de olika meningarne, såvida

möjligt är, sammanjemka och

med förslag derom till Kamrarne

inkomma.

Hvad Kamrarne sammanstäm—

— — — — — — — förfallit.

V

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

11

Reservationer:

af Herr von Möller;

af Herrar Borg, Danielsson, S. Johnson, L. Jönsson och Norén:

»Oaktadt de fördelar i vissa afseenden, som ett Ekonomi-Utskott

möjligen skulle medföra och Indika äro af Konstitutions-Utskottets majoritet

angifna, hafva vi dock icke kunnat gilla en så genomgripande

förändring i Riksdagens arbetssätt, som den hvilken blifvit af Utskottet

tillstyrkt, dels emedan vi anse den största varsamhet vara af nöden i

fråga om återupptagande af en redan förkastad form för Riksdagens

verksamhet, dels emedan, åtminstone hitintills, olägenheterna vid de nuvarande

tillfälliga Utskottens arbetssätt icke varit af den beskaffenhet,

att de kunna anses göra den föreslagna förändringen högst nödig, och

nyttan af förändringen torde kunna betraktas såsom ytterst tvifvelaktig;

dels emedan andra nationer, som ega en längre erfarenhet af dylika Utskotts

verksamhet, icke funnit skäl förkasta desamma samt välja ett annat

arbetssätt än medelst sådana Utskott. Härtill kommer slutligen ett,

som oss synes, än väsentligare skäl mot den föreslagna förändringen,

nemligen den deri förekommande betydliga inskränkning i tiden för väckande

af sådana motioner, som, enligt nu gällande bestämmelser, af tillfälliga

Utskott behandlas. På dessa grunder få vi reservera oss mot

det beslut, hvartill Konstitutions-Utskottet i denna fråga kommit.»

Herrar Friherre Nordenfalk, Gahn och Svensén hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i detta ärendes slutliga handläggning inom

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.