Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5

1880-04-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1880:5, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

11

N:o 5.

Ant. till Riksd. Kansli den 6 April 1880, kl. 2 e. m.

Konstitutions- Utskottets Utlåtande, angående väckt motion om tillägg

till 53 § Regeringsformen och 42 § Riksdagsordningen.

Då vid 1866 års riksdag i § 57 Regeringsformen insköts ett stadgande om

betydelsen af kommunallagar och sättet för deras stiftande, meddelades icke särskild

bestämmelse, till hvilket af Riksdagens Utskott frågor rörande dylika lagar

borde hanvisas. Emellertid hafva begge Kamrarne plägat hänvisa sådana frågor

till förberedande behandling af Lag-Utskottet. Då i följd af en till innevarande

Riksdag afbiten nådig proposition det kunde antagas såsom sannolikt att § 42

Riksdagsordningen ändock komme att undergå någon förändring, har inom Första

Kammaren en motionär, Herr Lagerstråle, ansett tillfället vara lämpligt att i sagda

paragraf jemväl införa ett uttryckligt stadgande, hvilket lagligen befäste den

piaxis, som hittills, på sätt ofvan är nämndt, blifvit följd. Bemälde motionär har

derföre (i motionen N:o 48) föreslagit, att Konstitutions-Utskottet måtte utarbeta

och Riksdagen för sin del besluta ett tillägg till 53 § Regeringsformen och 42 §

Riksdagsordningen, innefattande bestämmelse om åliggande för Lag-Utskottet att

behandla dit hänvisade förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande

jemväl af kommunallagar.

Utskottet, som i likhet med motionären anser det vara i sin ordning att

genom ett uttryckligt Jagstadgande gifva helgd åt en konstitutionel sedvänja af

sådan betydelse som den ifrågavarande, har trott detta enklast och lämpligast

kunna ske derigenom, att dels i 53 § Regeringsformen 1 mom. sista satsen efter

orden: »civil-, kriminal-» införes ordet: »kommunal-», dels ock i 42 § Riksdagsordningen,

mom. 1, efter orden: »eller upphäfvande af allmän civil-, kriminal-» tilllägges:

»kommunal-».

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konslitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottet får alltså vördsamt tillstyrka,

att Riksdagen, med bifall till motionärens hemställan,

ville antaga att hvila till ytterligare grundlagsenlig behandling

följande ändringar i nedanstående grundlagsparagrafer, nemligen:
-

Regeringsformen.

§ ÖB.

(Nuvarande lydelse:)

Lagtima Riksdag skall för

ärendenas beredning tillsätta

dessa Utskott: ett Konstitutionsutskott,

att väcka och upptaga

frågor rörande förändringar i

grundlagarne och yttranden deröfver

till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i Statsrådet

förda protokoll; ett Statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och

riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning

och behof; ett Bevillnings-Utskott,

att behandla bevillningsfrågor;

ett Banko-Utskott,

att öfverse Bankens styrelse

och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen

gifva; samt ett Lag-Utskott, att

utarbeta de från Kamrarna remitterade

förslag till civil-, kriminal-

och kyrkolagarnes förbättring.

Å urtima riksdag skola ej

flera Utskott tillsättas, än som

erfordras för beredning af dervid

förekommande ärenden.

(Föreslagen lydelse:)

Lagtima Riksdag skall för

ärendenas beredning tillsätta

dessa Utskott: ett Konstitutionsutskott,

att väcka och upptaga

frågor rörande förändringar i

grundlagarne och yttranden deröfver

till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i Statsrådet

förda protokoll; ett Statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och

riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning

och behof; ett Bevillnings-Utskott,

att behandla bevillningsfrågor;

ett Banko-Utskott,

att öfverse Bankens styrelse

och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen

gifva; samt ett Lag-Utskott, att

utarbeta de från Kamrarna remitterade

förslag till civil-, kriminal-,

kommunal- och kyrkolagarnes

förbättring.

Å urtima riksdag skola ej

flera Utskott tillsättas, än som

erfordras för beredning af dervid

förekommande ärenden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Riksdagsordningen.

§ 42 mom. 1.

Lag-Utskottet skall meddela

utlåtande öfver de från Kamrarna

dit hänvisade förslag till

stiftande, ändring, förklaring eller

upphäfvande af allmän civil-,

kriminal- och kyrkolag; börande

under civil- och kriminallag

äfven förstås de delar

af krigslagar och författningar

rörande krigsväsendet, som ega

tillämpning till medborgare

utom krigsstaten.

Lag-Utskottet skall meddela

utlåtande öfver de från Kamrarna

dit hänvisade förslag till

stiftande, ändring, förklaring eller

upphäfvande af allmän civil-,

krimmal-, kommunal- och

kyrkolag; börande under civiloch

kriminallag äfven förstås de

delar af krigslagar och författningar

rörande krigsväsendet,

som ega tillämpning till medborgare

utom krigsstaten.

Amu. Derest det i Kongl. Majrts

nådiga Proposition N:o

18 framstälda och af Utskottet

i Utlåtandet N:o

4 tillstyrkta förslag till

ändring af denna paragraf

vinner Riksdagens

bifall, iakttages vid den

slutliga redaktionen af

paragrafen att ordet »allmän»

utgår.

Stockholm den 5 April 1880.

På Utskottets vägnar:

Magnus Hallenborg.

Reservationer:

af Herr Rundbäck: »Under hänvisning till hvad jag anfört i min reservation

emot det beslut, hvartill Konstitutions-Utskottet kommit i sitt Utlåtande N:o 4 angående

ändring i 42 § Riksdagsordningen, får jag vördsamt hemställa, att Riksdagen

behagade antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling följande förändrade

lydelse af sagda paragraf, nemligen:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 6.

§ 42. Riksdagsordningen.

1. Lag-Utskottet skall meddela utlåtande öfver de från Kamrarne dit hänvisade

förslag till ändring, förklaring eller upphäfvande af lag, som i 87 och 53 §§

Regeringsformen sägs».

Herrar S. Johnson, L. Jönsson och Norén hafva begärt få antecknadt, att

de ej närvarit vid detta ärendes behandling inom Utskottet.

N:o 6.

Ånk. till Riksd. Kansli den 6 April 1880, kl. 2 e. m,

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

af 30 § Regeringsformen.

Uti ett af Kongl. Maj:t för sistlidet års Riksdag framlagdt förslag till Förordning

angående tillsättande af presterliga tjenster hade ifrågasatts utsträckning

jemväl till de konsistoriel^ gällen af rättigheten att kalla fjerde profpredikant,

dock att, i de fall, då denna rätt utöfvades, med kyrkoherdebeställningens tillsättande

skulle förfaras på sätt om regal kyrkoherdetjenst funnes stadgadt. Med anledning

deraf att vid förslagets behandling inom Riksdagen tvekan uppstått, huruvida

eu dylik anordning läte förena sig med den i 30 § Regeringsformen konsistoriella

gäll utan vilkor eller inskränkning tillförsäkrade rätt att varda vid sin

valrätt bibehållna, väckte i Andra Kammaren en motionär, Herr Wieselgren, ett

förslag till ändring af berörda grundlagsstadgande, hvarigenom, enligt motionärens

förmenande, det hinder, man på vissa håll trott sig finna i grhndlagen för

antagande af den föreslagna ordningen för tillsättning af kyrkoherdebeställningar

i konsistoriella gäll, skulle undanrödjas. Motionärens förslag befans icke vara an
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.