Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 30 § Regeringsformen.

1880-04-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1880:6, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 30 § Regeringsformen.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 6.

§ 42. Riksdagsordningen.

1. Lag-Utskottet skall meddela utlåtande öfver de från Kamrarne dit hänvisade

förslag till ändring, förklaring eller upphäfvande af lag, som i 87 och 53 §§

Regeringsformen sägs».

Herrar S. Johnson, L. Jönsson och Norén hafva begärt få antecknadt, att

de ej närvarit vid detta ärendes behandling inom Utskottet.

N:o 6.

Ånk. till Riksd. Kansli den 6 April 1880, kl. 2 e. m,

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

af 30 § Regeringsformen.

Uti ett af Kongl. Maj:t för sistlidet års Riksdag framlagdt förslag till Förordning

angående tillsättande af presterliga tjenster hade ifrågasatts utsträckning

jemväl till de konsistoriel^ gällen af rättigheten att kalla fjerde profpredikant,

dock att, i de fall, då denna rätt utöfvades, med kyrkoherdebeställningens tillsättande

skulle förfaras på sätt om regal kyrkoherdetjenst funnes stadgadt. Med anledning

deraf att vid förslagets behandling inom Riksdagen tvekan uppstått, huruvida

eu dylik anordning läte förena sig med den i 30 § Regeringsformen konsistoriella

gäll utan vilkor eller inskränkning tillförsäkrade rätt att varda vid sin

valrätt bibehållna, väckte i Andra Kammaren en motionär, Herr Wieselgren, ett

förslag till ändring af berörda grundlagsstadgande, hvarigenom, enligt motionärens

förmenande, det hinder, man på vissa håll trott sig finna i grhndlagen för

antagande af den föreslagna ordningen för tillsättning af kyrkoherdebeställningar

i konsistoriella gäll, skulle undanrödjas. Motionärens förslag befans icke vara an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-UtsJcottets Utlåtande N:o 6. 15

tågligt, utan blef, på Konstitutions-Utskottets hemställan, af Riksdagens begge Kamrar

förkastadt.

^ Samme motionär har nu åter, uti eu inom Andra Kammaren väckt motion

(N.o 22), upptagit frågan. Utan att närmare inlåta sig på spörsmålet, huruvida

BO § Regeringsformen i sin nuvarande lydelse låter förena sig eller icke med

stadgandet i nyssnämnda nådiga förslag om tillsättning af kyrkoherde i konsistorielt

pastorat, har motionären såsom grund för återupptagandet af frågan anmärkt,

att skyldig förtänksamhet syntes bjuda att i tid företaga sådan ändring af 30 §

Regeringsformen, att frågan om »ordnandet af kyrkoherdetillsättningar i konsistoriella

gäll»^ icke vidare i något afseende vore eller behöfde betraktas såsom en

giundlagsfråga. Jemte det motionären sjelf, för detta sitt syftemåls vinnande, förslagsvis

hemstält, att sista punkten i nyssnämnda paragraf måtte utbytas mot följande

bestämmelse: »Med tillsättande af sådana beställningar i konsistoriella gäll

förhålles så, som kyrkolag stadgar», har han anhållit att Konstitutions-Utskottet,

iör det fall att motionärens eget förslag ej skulle anses tillfredsställande, ville

föreslå den ordalydelse, som Utskottet pröfvade vara för den åsyftade ändriugeu

mest ändamålsenlig.

Utskottet anser sig för det närvarande hvarken behöfva eller böra ingå i

någon undersökning, huruvida den i 30 § Regeringsformen åt konsistoriella gäll

tillförsäkrade valrätt skulle lida afbräck derigenom att, för den händelse dessa

gäll finge rätt att kalla fjerde profpredikant, med kyrkoherdebeställningens tillsättande

förfores på sätt om regala pastorat är stadgadt. Det lagförslag, hvari

en dylik anordning ifrågasattes, vann nemligen icke Riksdagens bifall, ej’heller

har det sedermera upptagits ; och vid sådant förhållande torde allt ordande från

Utskottets sida om dess öfverensstämmelse eller oförenlighet med gällande grundlag

numera icke vara pa sin plats. För det närvarande föreligger icke till statsmakternas

pröfning något förslag till förändrade stadganden om presterliga tjänsters

tillsättning; huru snart detta kan komma att ske, eller hurudana de bestämmelser

i detta afseende skola blifva, som komma att vinna de lagstiftande myndigheternas

sammanstämmande bifall, tillhör framtiden att utvisa.

Men just i betraktande häraf synes motionärens förslag svårligen kunna göra

anspråk på att vara — hvad dock ett förslag till grundlagsändring bör vara för

att vinna bifall — synnerligen nödigt eller af ett för handen varande behof påkalladt.

Ty det lärer väl med visshet kunna antagas, att, när en gång ett nytt

förslag till ordnande af de förhållanden, hvarom här är fråga, kommer att framläggas,

vare sig detta sker från Konungens eller från Riksdagens sida, man icke

skall underlåta att dervid, såsom vid hvarje annat lagförslag, tillse, att det icke

sa aifattas,^ att gruudlagens bud trädas för nära, eller ock, om det finnes oförenligt

med något grundlagsstadgande, samtidigt föreslå ändring jemväl i detta.

Motionärens förslag har äfven ur den synpunkten hos Utskottet väckt be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitidions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

tänkligheter, att detsamma ur grundlagen till annan lag af mera, föränderlig natur

öfverflyttar bestämmelserna om tillsättande åt kyrkoherde i konsistoriel^ gäll, under

det att föreskriften om Konungens rätt att nämna kyrkoherde i legala pastorat

fått stå qvar i grundlagen, och jemväl enskildes utnämningsrätt (jus patronatus),

enligt hvad redan 1809 års Konstitutions-Utskott erinrade, i Råhet med öfriga

privilegier genom 114 § Regeringsformen fortfarande åtnjuter grundlagshelgd. Det

var ock just derföre, att de konsistoriel^ gällen icke funnos omnämnda i de så

kallade presterliga privilegierna, som man vid affattandet af Regeringsformen fann

nödigt att der inrymma uttrycklig försäkran om dessa församlingars bibehållande

vid den af ålder dem tillkommande valrätt. Att nu utan någon särskild yttre anledning

borttaga det grundlagsskydd, hvarmed lagstiftaren velat värna om denna

gamla och för församlingarne helt visst dyrbara form af kyrklig sjelfstyrelse, allenast

på den grund att ett framtida kyrkolagsförslag, som emellertid ännu icke

föreligger och om hvars innehåll man följaktligen icke kan hafva sig något bekant,

möjligen kan komma att om tillsättning af konsistoriella kyrkoherdetjenster

innehålla bestämmelser, som ej låta förena sig med nu gällande grundlagsbud,

synes icke vara att tillvägagå med den varsamhet, som man i fråga om vidtagande

af grundlagsändringar är pligtig iakttaga.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 April 1880.

På Utskottets vägnar:

Magnus Hallenborg.

Reservationer:

af Herr Friherre Nordenfalk och Herr Rundbäck.

Herrar S. Johnson, L. Jönsson och Norén hafva begärt få antecknadt, att

de ej deltagit i detta ärendes behandling inom Utskottet.

Stockholm, tryckt hoa A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.