Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 41 § Konkur slag en.

1880-03-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:21, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 41 § Konkur slag en.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 21.

1

JS:o 31.

Ank. till Eiksd. Kansli den 18 Mars 1880, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

i 41 § Konkur slag en.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven och till behandling af Lagutskottet

öfverlemnad motion, N:o 51, har Herr A. W. Westerdal på

anförda skäl hemstält, »att Riksdagen för sin del ville besluta följande

tillägg i Konkurslagens 41 § 1 mom., som sålunda i sin helhet skulle

erhålla denna lydelse:

Då gode män utses, förordne ock Rätten eller Domaren en ärlig

och förståndig man, inom eller utom Rätten, att i konkurssaken vara

Rättens ombudsman, dertill dock ej får utses Rättens ordförande eller

valet i öfrigt inverka på Rättens domförhet; förmälande sig motionären

intet hafva att anmärka, derest Utskottet skulle finna skäl att i det

syfte, han afsåge, gifva tillägget en lämpligare redaktion. *

Att ordföranden i den rätt, der ett konkursmål är anhängig!, låter

utse sig till rättens ombudsman i konkursen, måste af fyrfaldiga skäl

anses olämpligt, och det olämpliga i ett sådant arrangement träder än

mera bjert fram, om ordföranden, såsom uti det af motionären åberopade

fall varit händelsen, är den ende lagfarne person inom rätten. Ombudsmannen

intager nemligen en subordinerande ställning till domaren

eller rätten. Han utses af dessa myndigheter och kan, när så skäligt

pröfvas, af dem entledigas. V id hvarje års början, medan konkursen

pågår, skall han till rätten afgifva fullständig redogörelse för förvaltninBih.

till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 18 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 21.

gens gång, hvarefter på rätten ankommer att afgöra, huruvida ombudsmannen

må vid befattningen bibehållas. Han utgör vidare den förmedlande

länken emellan domaren eller domstolen, å ena, och dem, som

hafva att ombesörja sjelfva förvaltningen och utredningen af boet, å andra

sidan, dervid hans åtgärder kunna af dessa, när de anse sig dertill

hafva skäl, hos rätten öfverklagas. Honom åligger slutligen att anmäla

och till rättens pröfning öfverlemna de flerahanda tvistefrågor, som i

konkurser bruka uppstå.

Det ligger uppenbarligen i sjelfva naturen af en sådan tjenstebefattning,

att dess innehafvare, såsom stående under domarens eller rättens

närmaste tillsyn och kontroll och af dem så väsentligen beroende, ej

bör tillika kunna intaga plats vid dombordet, derifrån han principenligt

måste anses böra vara stängd.

Att 1862 års nu gällande konkurslag i detta fall gick en medelväg,

stadgande, att ombudsmannen finge utses »inom eller utom rätten», härleder

sig utan tvifvel deraf, att institutionen då var ny. Man hade ej

försökt den och var ej säker på, att, om rättens ledamöter uteslötos

från kompetens till dessa befattningar, man skulle kunna finna lämpliga

och villiga personer till deras öfvertagande. Den tid, som sedan dess

förflutit, har emellertid tydligen gifvit vid handen, att någon fara

härutinnan, åtminstone nu för tiden, ej förefinnes, hvarföre och med föranledande

af de utaf motionären framhållna omständigheter det synts

Utskottet vara lämpligt att nu taga steget fullt ut och från samma befattningar

utestänga både ordförande och ledamöter i den rätt, der konkurssaken

är anhängig och det, hvad särskildt ledamöterna i rätten angår,

af skäl, att, när någon sådan tages till rättens ombudsman, det fall

alltid är tänkbart att inträffa, som motionären velat förebygga, att nemligen

rättens domförhet genom ett dylikt förfarande äfventyras.

På grund af det nu anförda får Utskottet, med anledning af motionen

hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta följande

förändrade lydelse af 41 § i Konkurslagen den 18

September 1862:

»Då gode män utses, förordne ock Rätten eller

domaren en ärlig och förståndig man utom Rätten,

att i konkurssaken vara Rättens ombudsman. Honom

åligge att öfver gode männens och sysslomannens

förvaltning hafva1 tillsyn: att vid de borgenärernas

sammanträden utom Rätten, der han är tillstädes,

föra ordet: att hos Rätten eller domaren anmäla de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 21.

frågor, hvilka af konkurssaken uppstå och Rättens

pröfning påkalla: och att i öfrigt vidtaga de åtgärder

och beslut, hvilka enligt denna lag på Rättens ombudsman

ankomma.

Har den, som till ombudsman förordnas, ej förut

aflagt domareed; gånge sådan ed inför Rätten eller

domaren, innan han nämnda befattning tillträder.»

Stockholm den 16 Mars 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Reservationer:

af Herr Lagerstråle, med hvilken Herr Thomasson instämt:

»Äfven jag anser olämpligt att, vid konkurs, Rättens ordförande

varder till Rättens ombudsman utsedd. På särskilda ställen i Konkurslagen,

företrädesvis i dess 69 §, är ock, efter mitt omdöme, uppenbarligen

antaget, att en dylik anordning icke må ske, och derföre synes mig

jemväl, att, om och när, sådant oaktadt, en afvikelse från lag eger rum,

rättelse deruti, utan förändring af sjelfva lagen, bör i annan ordning

både sökas och vinnas. Att deremot borttaga rättighet för domstolen

att till ombudsman utse en Rättens ledamot skulle säkerligen på många

ställen verka derhän, att den för uppdraget mest lämplige måste förbigås.

Om en och annan gång i de fall, då klagan föres öfver någon ombudsmannens

åtgärd, annan ledamot måste tillkallas, torde dermed icke

större olägenhet uppstå, än när vid säkerligen oftare förekommande fall

dylik åtgärd erfordras i följd af ledamots sjukdomsförfall. På dessa skäl

anser jag, för min del, att såväl motionärens förslag som Utskottets

derifrån väsentligen afvikande tillstyrkan om lagförändring böra afslås»;

af Herrar Grefve Mörner och Hammarskjöld;

af Herrar Sundell och Magnus Jonsson, som ansett, att bifall till den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 21.

af motionären föreslagna lydelse af 41 § Konkurslagen bort af Utskottet

utan förändring tillstyrkas; samt

af Herr Torpadie, som ansett motionen hafva bort tillstyrkas med

lämplig förändring i de af motionären begagnade ordalag.

Herrar Lothigius, Asplund och 11. A. Widmarlc hafva begärt få här

antecknadt, att de icke inom Utskottet deltagit i ärendets behandling.

STOCKHOLM, IVAR HA5GGSTRÖM3 BOKTRYCKERI, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.