Sök i Ratio Lex

Lag-Utskotiets Utlåtande N:o 31

1880-03-31 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:31, Lag-Utskotiets Utlåtande N:o 31

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskotiets Utlåtande N:o 31.

1

ST:© 81.

Ank. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1880, kl. 3 e. m.

Lcig-lJtskottets Utlåtande, i anledning af väckta förslag om förändrade

stadganden rörande skyldigheten att hygga och

underhålla tingshus och häradsfängelse, äfvensom beträffande

beskaffenheten af tingshus.

»Angående skyldigheten att deltaga i byggnad af tingshus och häradsfängelse,

äfvensom beträffande beskaffenheten af tingshus är för närvarande

stadgadt i 2 G kap. 4 § Byggningabalken:

»Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig

tingstad, eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för allmogen

lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva så

stor, som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den byggning

uppehålla. Vid hvart tingställe skall ock ett fängelse vara, der missgerningsman

må i förvar hållas. För denna byggnad vare ingen fri, utan

sätes och ladugårdar, afhyste rå och rörs hemman, så ock preste och

klockare bob; och äro, enligt Kongl. förordningen den 17 September

1783, § 2, jemväl lotshemman befriade från skyldigheten att deltaga i

tingshusbyggnad, äfvensom genom Kongl. resolution den 28 Maj 1754

gifvits den förklaring öfver 26 kap. 4 § Byggningabalken samt 8 § i

1723 års adeliga privilegier, att insockne frälsehemman skola från tingshusbyggnad

njuta befrielse.

Bili. till Eiksd. Prat. 1880. 7 Sami. 18 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

Utsträckande af den sålunda stadgade skyldigheten har sedan representationsreformens

genomförande ofta med anledning af väckta motioner

varit föremål för Utskottets och Kamrarnes handläggning och beslut. Sedan

år 1887 båda Kamrarne, den Första med 42 röster mot 31, och den

Andra utan votering, beslutit en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t

med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och Riksdagen meddela

förslag till sådana förändrade stadganden angående deltagande i byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden

blefve för medlemmarne af tingslagen, efter billiga grunder, gemensamma,

men sådan skrifvelse icke kommit att afgå, blefvo förslag om en dylik

skrifvelses aflåtande 1869 och 1870 af Första Kammaren afslagna, men

af Andra Kammaren bifallna, 1869 utan votering å någotdera stället,

samt 1870 med 77 röster mot 20 i Första Kammaren, och i den Andra,

som ogillade den punkt i Utskottets motivering, deri antydan blifvit gjord,

att frågan möjligen kunde anses hafva egenskapen af privilegiifråga och

således borde behandlas i den ordning 114 § i Regeringsformen föreskrifver,

Titan votering. Vid 1872 års riksdag hemstälde Utskottet, med anledning

af erhållen återremiss från båda Kamrarne å ett föregående utlåtande

i frågan, att Riksdagen, med uttalande af den åsigt, att staten borde

öfvertaga skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse,

skulle i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i

sådant afseende låta åvägabringa erforderlig utredning angående sättet och

vilkoren för sakens genomförande samt derefter för Riksdagen framställa

förslag i ämnet; och blef denna hemställan af Första Kammaren afslagen

med 26 röster mot 20, samt af Andra Kammaren bifallen med 81 röster

mot 52. Ar 1873 förnyade Utskottet sitt skrifvelseförslag, dock sa, att

staten borde öfvertaga äfven skyldigheten att bygga och underhålla stadshäkte;

men enär, sedan Första Kammaren med 45 röster mot 37 bifallit

detta förslag, Andra Kammaren, efter återremiss och begäran från Utskottet,

att Kammaren måtte fatta beslut, med 110 röster mot 71 beslöt, med

afslag å Utskottets hemställan, underdånig skrifvelse af samma lydelse

som 1867, 1869 och 1870, förföll frågan för denna riksdag. Vid riksdagen

1874 återförnyade Utskottet det af Andra Kammaren 1873 antagna

förslag, hvilket nu afslogs af Första Kammaren med 74 röster mot 6,

men af Andra Kammaren utan votering bifölls. Vid 1875 års riksdag

hemstälde Utskottet om underdånig skrifvelse med anhållan, det täcktes

Kongl. Maj:t, vid den utredning, som med anledning af Rikets Ständers

den 20 Juni 1866 och Riksdagens den 18 Maj 1871 till Kongl. Maj:t af
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o SI. 8

låtna underdåniga skrifvelser — åsyftande, att skyldigheten till deltagande

i byggnad och underhåll af ej mindre kyrka med hvad dertill hörde än

äfven socken- och fattigstuga samt skolhus måtte blifva för medlemmarne

af kommunen efter billiga grunder gemensam — kunde komma att ega

rum, äfven taga i öfvervägande, i hvad mån den nu på jorden hvilande

skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradshäkte måtte

jemväl till andra beskattningsföremål utsträckas, och under de nådiga

framställningar, som kunde af nyss berörda skrifvelser föranledas, begripa

jemväl förslag till förändrad lagstiftning i nu föreliggande fråga; men

detta förslag afslogs af Första Kammaren med 43 röster mot 39, hvaremot

det samma af Andra Kammaren bifölls utan votering. Vid riksdadagarne

187 6, 1877 och 1878 framlade Utskottet förslag till författning,

enligt hvilken alla de, som inom tingslaget (häradet) erlade kommunalutskylder,

skulle i kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus och

häradsfängelse deltaga efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder

funnes stadgad. Dessa förslag afslogos af Första Kammaren och

biföl los af Andra Kammaren, 1876 utan votering i någondera Kammaren,

1 877 med 41 röster mot 29 i‘Första Kammaren, i den andra utan votering

1878 i Första Kammaren med 53 röster mot 33, i Andra Kammaren

äfven nu utan votering.

Vid 1879 års riksdag blef en motion i syfte, att byggnads- och

underhållsskyldigheten af tingshus och häradsfängelse skulle, sedan dessa

byggnader blifvit till staten öfverlemnade, af statsverket öfvertagas, pa

hemställan af Utskottet af båda Kamrarne afslagen, af Första Kammaren

med 47 röster mot 23 och af Andra Kammaren utan votering. Med anledning

af öfriga i frågan väckta motioner, framlade emellertid Utskottet

förslag till förordning af innehåll, att i kostnaden för uppförande och

underhåll af tingshus och häradsfängelse skulle alla de, hvilka inom tingslaget

erlade kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela samt för

andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande fyrktal; men

blef detta förslag af Första Kammaren med 53 röster mot 32 af slaget,

hvaremot Andra Kammaren utan votering biföll enahanda förslag till förordning,

som vid de tre nästföregående riksdagarne vunnit Kammarens

godkännande.

Vid innevarande Riksdag hafva inom Andra Kammaren i ämnet

väckts tre till Utskottet remitterade motioner.

Herrar A. W. Wigardt, L. J. Larsson och Carl Mejenqvist hafva i

motion N:o 11 upptagit sist omförmälda förslag och hemstält:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

»att Riksdagen måtte för sin del besluta följande förordning angående

skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus

och häradsfängelse:

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken och särskilda

författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus

och häradsfängelse förordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande

och underhåll af sådan byggnad, skola alla de, Indika inom tingslaget

erlägga koinmunalutskylder, deltaga efter den grund, som för utgörande

af dessa utskylder tinnes stadgad».

Herr Anders Bengtsson framlägger i motion N:o 8 ett i allt hufvudsakligt

med Utskottets vid sist-lidne riksdag afgifna lika lydande förslag,

eller

»att Riksdagen måtte för sin del besluta följande förordning angående

skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus

och häradsfängelse:

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken och särskilda

författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggande af tingshus

och häradsfängelse, förordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande

och underhåll af sådan byggnad skola alla de, hvilka inom tingslaget

erlägga koinmunalutskylder, deltaga för fastighet för hela samt för

andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande fyrk tal.

Uppkommer vid denna beräkning i senare fallet bråktal, som icke är delbart

med fyra, skall det bortfalla».

Slutligen har Herr V. Ekenman i mötion N:o 108 erinrat, att, med

den utveckling vårt rättsväsende numera vunnit, behofvet af utrymme i

tingshus icke kunde anses tillgosedt med de nu föreskrifna »en stufva»

och »två kamrar»; hvadan och då lör de förändrade stadganden, som

härutinnan vore af nöden, erfordrades, lör såvidt de jemväl måste omfatta

bestämmelse hvem den ökade byggnads- och underhållsskyldigheten

skulle åligga, en utredning af hithörande förhållanden, med hvilken Riksdagen

antagligen icke vill befatta sig, motionären föreslår:

»att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes låta utarbeta förslag till författning rörande beskaffenheten af tingshus,

samt i sammanhang dermed bestämmelse, huru den antagligen ökade

byggnads- och underhållsskyldigheten skall utgöras.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

Att, såsom Herr Wi gar cl t m. fl. föreslå, lägga skyldigheten att hygga och

underhålla tingshus och häradsfängelser på alla dem, hvilka inom tingslaget

erlägga kommunalutskylder, att utgöras efter samma grund, som

för erläggande af dessa utskylder finnes stadgad, har, såsom framgår af

den lernnade redogörelsen för frågans föregående behandling, Utskottet

flei’e gånger föreslagit, men detta har icke, vunnit Första Kammarens bifall

och torde äfven nu hafva mycket ringa utsigter att blifva Riksdagens

beslut.

Vill man i denna så mycket o mord a de fråga nu komma till ett resultat,

bör man derföre, enligt Utskottets tanke, låta detta onus fortfarande

hufvudsakligen hvila å fastighet, i likhet med hvad Herr Bengtsson föreslagit,

och härvid, jemväl i öfverensstämmelse med hans förslag, utsträcka

deltagandet till all fastighet, samt låta skyldigheten utgöras efter det på

fastigheterna belöpande fyrktal, men derjemte låta äfven dem, som skatta

för andra beskattningsföremål än fastighet, i viss mindre proportion deltaga

i besväret.

Hvad nu den från detta onus för närvarande befriade jordbruksfastighet

angår, så hafva de skäl, som föranledt 1734 års lagstiftare att

frikalla sätes- och ladugårdar samt afhysta rå- och rörshemman från allt

deltagande i tingshusbyggnad, sedan rättigheten att besitta sådana hemman

icke vidare är frälsemän allena förbehållen, samt en senare tids lagstiftning

äfven medfört förändring i stadgandena om frälsemäns forum privilegiatum,

i det närmaste bortfallit, och någon giltig anledning, hvarför

innehafvare af preste- och klockarebol skulle i förevarande afseende åtnjuta

en förmån, som icke tillkommer andra boställshafvare, kan svårligen

uppvisas, likasom ingen skälig anledning torde kunna anföras, hvarför

lotshemman skola vara från sådan skyldighet frikallade. Den frihet i

nämnda hänseende, som enligt särskilda privilegier eger rum för viss fast

egendom, måste för öfrigt anses meddelad endast med afseende å de förhållanden,

som förefunnos, då samma frihet beviljades, eller att byggnadsskyldigheten

var ett jorden uteslutande åliggande besvär, hvadan tillämpningen

af denna frihet bör förfalla på samma gång för nämnda skyldighets

utgörande stadgas en helt och hållet ny grund.

Beträffande deltagande från andra samhällsmedlemmars sida, än jordbrukares,

har Utskottet i sina utlåtanden i frågan vid föregående riksdagar

erinrat, att de nu i ämnet gällande stadganden härledde sig från en tid,

då man icke visste af någon annan till deltagande i allmänna onera på

landet förpligtad befolkning än jordbrukaren, och då man icke kände

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

någon annan grund för dennes beskattning än det hemmantal, han innehade.

Emellertid vore nu förhållandena väsentligen förändrade. 1 alla

landsändar hade, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått en befolkning

af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare med flere, hvilka

lika väl som jordbrukaren hade intresse af rättskipningens behöriga handhafvande.

De borde derför ock i sin mån, efter lämpliga grunder, bidraga

till uppehållande af de för detta ändamål nödiga inrättningar, synnerligast

som, med förändrade tidsåsigter och befolkningens tillväxt, fordringarna i

afseende å beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betydligt stegrats;

och på samma gång man under senare tider allt mera erkänt, att hemmantalet

icke vore någon lämplig grund i fråga om deltagande i kommunala

besvär, hade man ock medgifvit rättvisan och billigheten deraf, att

skyldigheten till deltagande i dylika besvär utsträcktes till alla skattdragande.

o

För utsträckning af ifrågavarande skyldighet till äfven annan fastighet

än jordbruksfastighet, synas Utskottet i öfrigt samma skäl tala som

för jordbruksfastighetens deltagande, och står en sådan utsträckning derjemte

i öfverensstämmelse med hvad genom förordningen den 4 November

1876 är stadgadt om byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill

hörer, att byggningsverke, körslor och annan kostnad för kyrkas byggande

och underhåll skall utgöras af egare eller innehafvare af fast egendom

efter samma grund, som är för kommunalutskylder bestämd, och dagsverken

efter matlag.

. Då egandet af andra beskattningsförernål än fastighet icke innebär

samma stadigvarande intresse, och med den större rörlighet, dessa beskattningsföremål

förete, de understundom kunna komma att med kort mellantid

inom olika tingslag deltaga uti kanske ganska betydliga kostnader för

ifrågakommande byggnad och underhåll af tingshus och häradshäkte, samt

följaktligen skulle kunna komma att jemförelsevis för tungt i nu förevarande

afseende beskattas, derest de skulle deltaga i skyldighetens utgörande

med hela det dem åsätta fyrktal, har Utskottet ansett en nedsättning

till deltagande med allenast en fjerdedel af det åsätta fyrktalet

kunna för dem medgifvas.

Utskottet hemställer således:

1) att Riksdagen, med hufvudsakligt bifall till

Herr Anders Bengtssons föreliggande motion, ville för

sin del besluta följande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

»Förordning angående skyldighet att deltaga i

kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och

häradsfängelse.

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken

och särskilda författningar stadga angående

skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus och

häradsfängelse, förordnas härigenom, att i kostnaden

för uppförande och underhåll af sådan byggnad skola

alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,

deltaga, för fastighet efter hela samt för andra beskattningsföremål

efter en fjerdedel af derå belöpande

fyrktal. Uppkommer vid den beräkning bråktal, skall

det bortfalla.» — samt

2) att Herr Wigardts m. fl. motion icke måtte af

Riksdagen bifallas.

Beträffande vidare det af Herr Ekenman framstälda förslag, finner

Utskottet några nya och förändrade bestämmelser rörande beskaffenheten

af tingshus icke böra ifrågasättas förr än annan och rättvisare grund blifvit

stadgad för byggnads- och underhållsskyldigheten, än den nu gällande,

utan får under hänvisning i öfrigt till hvad Utskottet ofvan i punkt 1

föreslår, hemställa

3) att Herr Ekenmans motion icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 Mars 1880.

\

På Lag-Utskottets vägnar:

E. THOMASSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

Reservationer:

af Herr Thomasson, med hvilken Herrar Torpadie, Balter Sven Ersson

och Sven Håkansson instämt: »Då den grund, hvarefter andra beskattningsföremal

än fastighet borde enligt Utskottets förslag deltaga i byggandet

af tingshus och häradsfängelse är fullkomligt godtycklig, har jag

icke kunnat biträda detta förslag, utan får för min del, med förordande

af Herr Wigardts motion och i öfverensstämmelse med hvad Lag-Utskottet

åren 1876, 1877 och 1878 tillstyrkt, hemställa,

att Riksdagen måtte för sin del besluta följande förordning angående

skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus och häradsfängelse:

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken och särskilda

författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus

och häradsfängelse, förordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande

och underhåll af sådan byggnad skola alla de, hvilka inom tingslaget

erlägga kommunalutskylder, deltaga efter den grund, som för utgörande

af dessa utskylder finnes stadgad.»

af Herr Sundeil: »Ehuru jag medgifver, att lagens stadgande angående

skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse numera

icke är pa full rättvisa grundadt, kan jag derföre icke biträda det slut,

hvartill Utskottet kommit, och ännu mindre den mening, att kostnaden

för dessa byggnaders uppförande och underhållande skulle utgå och gäldas

lika med kommunalutskylder, hvadan jag måste afstyrka bifall till den

motion i ämnet, som undertecknats af Herr Anders Bengtsson, och den,

som underskrifvits af Herrar L. J. Larsson, Carl Mejenqvist och A. W.

Wigardt. I afseende åter pa den af LIerr Victor Ekenman ingifna, nu behandlade

motion, är, för så vidt den angår väckta frågan om önskvärda

beskaffenheten af tingshus, jag med Utskottet ense; och anser jag vidare,

att den af Herr Ekemnan föreslagna underdåniga skrifvelse kan och bör

jemväl i öfrigt för närvarande underlåtas.

Herrar Asplund, H. A. Wklmark och Hammarskjöld hafva begärt fä

här antecknadt, att de icke inom Utskottet deltagit i motionernas behandlino-,

O ö

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.